Skip to main content

Full text of "Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica"

See other formats


ACTA 



SOCIETATIS 



D 



r\ 



J- X V. V^ JL 



^ 



NA 



^ 



m 



^ 



ORA FENNICA, 



VOLUMEN TREDEGIMUM. 



-<SK3=^f^=e>«>- 



HELSINGFORSI^ 

1897. 



Kuopio 1896-97. 

0. W. Backmans Boktryckeri. 



Pag. 

1. Breuner, Magnus, Spridda Bidrag till kannedom af Finlands 

Hieracium-iormeY. IV. Nylandska Hieracia, jemte former irkn 
Lojo-trakten 1—68 

2. Lauren, Walter, Vaxtforhallandena i granstrakterna mellan mel- 

lersta och sodra Osterbotten 1—44 

3. Berlin, Rafael, Vaxtpalaontologiska studier 1 1—18 

4. Keckman, Ch. E., Anteckningar om Floran i Simo och Kemi 

socknar af Norra Osterbotten . . . • 1—66 

5. Kihlman, A. Osw., Havainnoita Suomen Eup/irasm-lajeista . . 1—28 

6. Wainio, Edv. A., Lichenes in Sibiria Meridionali collecti . . . 1—20 

7. Westerlund, Carl Agardli, Synopsis Molluscorum Extramari- 

norum Scandinavia (Suecise, Norvegiae, Daniae & Fenni%) . 1—238 

482 Pag. 



^S'i'S^ 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FEKNICA, T. XIII, N:o 1, 1895. 



SPRIDDA BIDRAG 



TILL KANNEDOM AF 



FINLANDS HIERACIUM-FORMER. 



IV. NYLANDSKA HIERACIA, 



JEMTE FORMER FRA^^ LOJO-TRAKTEN, 



AF 



MAGNUS BRENNER. 



(Meddel. den 6 April 1895). 



-#-- 



HELSINGFORS 1895. 



KUOPIO 1895. 

O. W, BACKMANS BOKTRYCKERI. 




u. 



nder de tre somrar som forflutit sedan forsta delen af dessa 
Bidrag, under rubrik Sydfinska Archieracia, publicerades, har 
forfattaren haraf varit i tillfalle att i tre af honom forut icke 
undersokta trakter af Nyland samla och studera der forekom- 
mande Hieracier, hvarvid saval nya former upptackts som ytter- 
ligare bidrag till kunskapen om forut kanda vunnits. En del 
af dessa, nemligen af de till Piloselloidea horande, hafva redan 
uti vol. XII af dessa Acta offentliggjorts, de aterstaende Pilo- 
selloidea, insamlade i Lojo socken och i en liten, till Lojo sjo 
gransande del af Karislojo i den vestligaste delen af landskapet, 
eller enligt Hei'barium Musei Fennici ed. II i ostligaste delen 
af Regio Aboensis, samt Arcliieracia skola har narmare behandlas. 
De nu undersokta trakterna aro, forutom delar af nyss- 
namnda Lojo socken, hufvudsakligast trakten af kyrkobyn, samt 
Harjenvatsa by af Karislojo socken, Traskby, Karuby, Danskarby, 

o 

Storms, Medvast och Adback i sydostra delen af Kyrkslatt soc- 
ken vid Langviken och Morsfjarden, en del af Helsingfors trak- 
ten, samt delar af Borga socken, vid Borga stad, afvensom i 
skargarden utanfor Borga as mynning, saval pa Haikolandet som 
pa oarna Krako och Wesso-landet. 

Sasom belagen langre in i landet och bestaende af en olik- 
artad jordman af dels kalk, dels mosand, utmarker sig af dessa 
orter Lojo-trakten genom en nagot afvikande Hieraciiwi-fioTa, som 
mahanda af sadan orsak borde sarskildt behandlas. For sadant 
andamal hade dock mera omfattande undersokningar i afven 
andra delar af socknen varit af noden, hvarfore, da tid och 
omstandigheter ej medgifvit detta, endast det lilla som i kyrk- 
trakten och vid flyktiga besok i ofriga delar, afvensom i Har- 
jenvatsa by af Karislojo socken samt i vestligaste delen af 
Sjundea kunnat hopbringas, hiir i sammanhang med de fran 
Nylands skargardstrakter insamlade Hieracierna ma anforas. 



4 Magmis Brenner, Finlands Hieracium-former. 

I alia handelser komma dock Piloselloidea denna gang 
att pa fa undantag nar uteslutande utgoras af former fran 
Lojo-trakten, och just denna grupp ar det som, sarskildt hvad 
Filosella-iormenm vidkommer, i dessa trakter ar sa rik pa for 
det ofriga Nyland fremmande eller derstiides atminstone hit- 
tills annu ej uppdagade former. Sasom nagot sareget i detta 
hanseende ma framhallas att icke mindre an tre former af 
de i vart land hittills endast fran Aland och Lappmarken 
kanda Eupilosellae har antraffats, nemligen pa sjelfva Lojo- 
asen och dess sluttning mot oster, d. v. s. mot det ofriga 
Nyland, alia 3 formerna forut okanda, ehuru en af dem i for- 
villande hoff srad liknande den i mellersta Europas alptrakter 
forekommande R. Hoppeanum. Af de egentliga Filosellae vul- 
gares aro i synnerhet de med hvitt filtludna holkar utriistade 
rikligt representerade. Ofriga Piloselloidea hafva antriiffats en- 
dast i ett mindre tal former, af hvilka en del aro forut okanda. 
Af Arcliieracia hafva, jemte H. umhellatitm, endast Vidgata ofver- 
kommits och bland dem en del nya. 

Till Kyrkslatt sockens Hieracia tillkomma nagra Vidgata 
samt 2 Bigida och 7 Piloselloidea, och afven Helsingfors trakten 
har att uppvisa ett par nya viilgakmi-iormei\ hvaraf en gemen- 
sam med Kyrkslatt, och en forut obeskrifven Pilosella. 

Borga traktens Arcliieracia utgoras, utom H. saxigenum 
bland Oreadea samt H. imhellatum, uteslutande af Vidgata, sa- 
val med grahariga som glandelhariga holkar. 

Vid uppstallningen af Vidgata har samma princip foljts som 
vid de Nordosterbottniska Hieracia i vol. IX af dessa Acta, och 
afven de talrika Pilosellae vulgares hafva uppstallts med afse- 
ende a holkarnas beskaffenhet, salunda att borjan gjorts med 
dem med grona, oblandadt glandelhariga holkar, hvilka sta nar- 
mast Auricula, hvarefter folja de med smaningom tilltagande 
harif^het de der leda ofver till dem med starkt filtludna holkar, 
som ater mera narma sig Eupilosellae, hvilka afsluta serien. 

Liksom i de foregaende delarna af dessa Bidrag har afven 
uti denna endast af mig sjelf insamlade exemplar utgjort det 
egentliga underlaget for mitt arbete, dock med angifvande af 
afven fran andra orter kanda exemplar, oberoende af huruvida 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 5 

till samma grupper horande och antingen af mig eller andra 
personer insamlade exemplar iifven pa annat hall mojligen varit 
foremal for bearbetning. 

Sasom for.ut, hafva afven nu exemplar till Helsingfors Uni- 
versitets samlingar inlemnats af de har iippraknade formerna. 



Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 



Hieracium L. 

I. Archieracia. 

1. H. umbellatum L. Forutom commune Fr. aro foljande 
varieteter att anteckna. 

var. umbrosum Brenn. Sydf. Archier. p. 84. — Lojo as, 
tallskog vid Lojo by; Borga, Krako, barrskog vid Girsnas. 

var. hispidicaule. Skild fran storvaxta och storbladiga exem- 
plar af var. umlrosum genom mycket starkt strafharig, upp- 
till tatt stjernharig stjelk och storre holkar af mer utdragna 
fjalL — Kyrkslatt, Storms, barrskog vid garden. 

var. sublinifolium Brenn. 1. c. — Lojo as, tallskog vid 

Lojo by. 

var. umbellulatum Brenn. I. c. p. 85. — Lojo, Mongola, tall- 
skog pa ribacken, Prestgarden, akerbacke vid vagen till Tytyri 
kalkbrott, Paloniemi, tallskog vid Lojo sjo. 

var. lingulaefolium Brenn. 1. c. p. 86. — Lojo, Mongola, tall- 
skog pa ribacken. 

var. depress/us Brenn. 1. c. p. 87. — Borga, Krako, strand 
vid Vesterang; samt, med upprat, grenig stjelk och storre hol- 
kar, pa Helsingfors bangard. 

2. H. scabrellum. Stjelk 37—62 cm, upprat eller svagt 
uppstigande, styf och straf, med brun bas och har och der brun- 
flackig, mer eller mindre stjernharig och sardeles nedtill hvit- 
harig, stundom delvis glatt, tatt mangbladig; Mad mjuka, giil- 
grona, strafva, gleshariga och harbraddade, isynnerhet de nedre, 
de ofre pa bada sidor stjernhariga eller de ofversta undertill 
stjernludna, svagt kolade, med litet nedbojda, strafva kanter, 
rotblad stundom anda till 5, qvarsittande, kort — nastan oskaf- 
tade, lansettlika — smalt aggrundt lansettlika, kort — utdraget 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 7 

smalspetsade, glest och groft hvasst sagtandade, stjelkhlad kort — 
oskaftade, med snial eller hos de ofversta svagt rundad has, lan- 
settlika — smalt aggrundt lansettlika, uppat smaningom mindre 
och mer smalspetsade, glest groft och hvasst sagtandade eller 
de nedersta endast med sma tandamnen; korgar sma, gula, gles- 
blommiga, 5 — 12, alia eller de flesta i temligen tiitt, enkelt eller 
foga grenigt qvastlikt knippe, med korta och styfva, raka eller 
svagt bojda, svagt utstaende, stjernludna skaft, siillan med nagot 
enstaka litet glandelhar, sidoblomstren vanligen hogre, stundom 
de yttersta lagre ned; liolkm' morkgrona, 8—10 mm hoga, agg- 
runda, med litet utbojda fjallspetsar, nakna eller med mycket 
glest spridda stjernhar, vid basen med fa sma glandelhar, fjall 
temligen smalt syllika, med iitdragen, jemnbred, trubbig spets, 
de smala, korta basfjitllen enfargade, de ofriga mer eller mindre 
tydligt Ijuskantade; stift Ijusa. — Kyrkslatt, Traskby, akerren, 
ymnigt. — Genom sin forherrskande strafhet och harighet, sina 
skarptandade blad, utdragna, smalspetsade, ehuru trubbiga holk- 
fjall och brist pa bar pa holkar och skaft ski Id fran den nar- 
mast staende H. rigidum Hrtm. enligt exemplar i Lindeb. Hier. 
Scarul exs. 76 och Dahlst. Herl. Hier. Scand. V, 77. 

3. H. griseellum Dahlst. Hier. exs. Ill, 58 & 59. Stjelk 
spad, mer eller mindre uppstigande, med brun bas, stjernharig 
— nastan glatt, nedtill straf och harig, nagot glest mangbladig; 
hlad mjuka — nagot fasta, grasgrona, de nedersta skaftade, tung- 
lika — lansettlika, de ofriga oskaftade, fran smal eller rundad bas 
lansettlika — smalt aggrundt lansettlika, uppat smaningom mindre 
och mer smalspetsade, alia glest kort och hvasst sagtandade, de 
mellersta stundom med nagot storre, de nedersta vanligen med 
mer utstaende tander, gleshariga eller glatta, de ofversta vanligen 
smastrafva med stjernhar pa bada sidorna och svagt nedbojda 
kanter; korgar morka, glesblommiga och radierande, 2—12 i 
utbredt qvastlikt, enkelt eller foga grenigt knippe, med jemn- 
hoga eller ofverskjutande, svagt utstaende, raka, stjernludna 
sidoskaft eller grenar, stundom med nagot enstaka eller spridda 
korta, hvita, vanligen svartfotade har; holkar svajjt graaktigt 
grona — morkgrona, 9—10 mm hoga, nastan jemntjocka, med 
kort, foga vidare bram, svagt stjernludna — nastan nakna, med 



8 Magnus Brenner, Finlands Hieracium- former. 

spridda, korta, hvitspetsade har och sma glandelhar, af lansettlika 
— syllika, kortspetsade, trubbiga eller nastan spetsiga fjllll, de 
inre vanligen spetsigare och Ijusare eller Ijuskantade; stift 
dunkla. — Kyrkslatt, Medvast, dike i hafreland emellan Storms 
och Svartback. — Mer glesbladig an i Dahlst. Hier. exs. III. 

4. H. Lindebergil Nym. — Helsingfors, Rodbergen. 

5. H. saxigenum Brenn. 1. c. p. 89. — Kyrkslatt, Medvast, 
berg vid Morsfjarden; Borga, berg ofvanom Haiko. 

var. helsingense Brenn. 1. c. p. 90. — Helsingfors, Ulrikas- 
borgs- och Rodbergen. 

6. H. asperellum. Stjelk kort och styf, med gron, mjuk- 
och glest stjernharig bas, for ofrigt glatt och straf af glesa sma 
knolar, 2— 3-bladig; Uad Ijusgrona, fasta, rotblad omkring 8, 
sma, kortskaftade, aggrunda — ovala, kortspetsade, glest ojemnt 
hvassagade, of van glest kort- och stjernhariga, undertill uliha- 
riga och langs nerven stjernhariga, tatt mjukcilierade och glest 
strafbraddade, stjelkUad kort — nastan oskaftade, ovala — kort 
lansettlika, kortspetsade, hvasst och smalt fatandade, ofvan na- 
stan glatta, undertill svagt mjuk- och stjernhariga, mjukcilierade 
och strafbraddade; korgar fataliga, stora, radierande, pa upp- 
rata, glatta eller tatt under holken stjernludna, straf va shaft; 
holkar omkring 11 mm hoga, svagt aggrunda, med lika langt, 
litet vidare, tilltryckt bram, morkgrona, vid basen svagt stjern- 
ludna, med fa korta svartfotade har och nagot enstaka litet 
glandelhar, for ofrigt glatta eller med fa stjernhar, af nagot 
smala, syllika, nastan spetsiga, enfargade eller de inre svagt 
Ijuskantade fjiiU: stift dunkla. — Helsingfors, Rodbergen. -- 
En mycket egendomlig och ensam staende form inom miirontm- 
gruppen, paminnande narmast om H. saxigenum Brenn. bland 

Oreadea. 

7. H. griselliceps Brenn. 1. c. — Lojo, tallskog pa asslutt- 
ningen vid Lojo by och vid Ojamo, Mongola, tallskog pa ribac- 
ken, berg samt graal- och tallbacke vid Linnais, Pitkaniemi udde, 
kalkberg, Linkulla, blandskog, Sedola, bland graal och tall pa 
qvarnbacken; Sjundea, Myrans, barrskog vid Getberg; Kyrkslatt, 
Storms, barrskog vid garden och vid Horsviken, Medvast, bland- 
skog och uthuggen tallbacke vid Morsfjarden och bergsluttning 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 9 

vicl Svartback, Karuby, tallbacke vid Langvikbotten; Borga, 
Krako, Vesterang, iing, tallskog vid Girsniis, Storgard, angsbacke, 
och sved vid Kristinlis. 

var. sublucens Brenn. 1. c. p. 91. — Kyrkslatt, Karuby, 
tallskog vid Langvikbotten, Storms, blandskog vid Morsfjiirden, 
Medvast, bergsluttning vid Svartback. 

8. H. virldlceps Hrenn. I. c. p. 96. — Lojo, tallskog langs 
asen vid Lojo by, vid Ojamo och vid viigen till Virkby, Lin- 
kulla, tall- och graalskog, Kiviniemi, betesmark, Prostgarden, be- 
teshage, barrskog vid Lakspohja, tall- och bjorkskog vid Rautio ; 
Karislojo, Harjenvatsa, vagkant; Kyrkslatt, Storms, berg och 
barrskog, Medvast, bland- och barrskog vid Morsfjiirden; Borga, 
Haiko, berg och barrskog, Ornshamn, barrskog, Krako, Vester- 
ang, skogsbryn, Storgard, sved vid Kristinas. — De fiesta, Hk- 
som endel exemplar fran Kyrkslatt, Veikkola, med temhgen 
starkt stjernhariga liolkar, var. floccosum. 

9. H. radiosum Brenn. 1. c. p. 95. — Lojo, tallskog pa 
asen nara Ojamo, Mongola, tallskog pa ribacken, Linkulla, sma- 
skog, Anttila, bjorkskog vid vagen till Tytyri kalkbrott, Kivi- 
niemi, betesmark och graalsnar vid Lojo sjo; Kyrkslatt, Storms, 
tallskog och pa ang bland klibbal; Borga, Krako, Vesterang, 
skogsbryn i barrskog, Girsnas, skogsbryn och akerren. 

10. H. vulgatum (Fr.) Almqv., Brenn. 1. c. p. 93. — Lojo 
as, tallskog vid Lojo by; Kyrkslatt, Storms, skog vid Morsfjiir- 
den och ang vid Langviken. 

var. leniceps. Hogviixt, stor- och tunnbladig; korgari\k%oi 
Ijusa, radierande; lioUcar grona, Ijusa, 9—11 mm hoga, mjukt 
stjernludna, sardeles langs fjallens kanter, och fmt och mjukt 
Ijushariga, fjcill tunna, smalspetsade, sylhvassa. — Kyrkslatt, 
Karuby, tallbacke vid Langvikbotten; Borga, Krako, Girsnas, 
akerren, i gras bland buskar. 

var. grandiceps Brenn. 1. c. p. 94. — Lojo, dikeskant emel- 
lan kasernen och sjon, Mongola, angsbacke vid sjon; Kyrkslatt, 
Storms, Horsangen, bland khbbal; l^rga, Ornshamn, barrskog, 
Lill Kroksnas, angsbacke, Krako, Vesterang, barrskog. — Fore- 
kommer, liksom var. apricarmm, afven med Ijusa stiff. 

var. trma/e Norrl., Brenn. 1. c. — Lojo, tallskog pa asen 



10 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

nara byn, graalbacke nara Linnais, LinkuUa, blandskog; Kyrk- 
sliitt, Storms, barrskog vid Morsfjarden och berg vid Langviken, 

o 

Medvast, blandskog vid Svartback och Morsfjarden, Adback, barr- 
skog; Helsinge, Hartonas, bjorkbacke; Helsingfors, berg vid varf- 
vet; Borga, Lill Kroksnas. skogsbacke och skogsang, Krako, Ve- 
sterang, vat ang, angsbackar och skogsbryn, Girsnas, barrskogs- 
rand och torr backe, Storgard, angsbacke, och berg vid Kristinas. 

var. apricarium Brenn. 1. c. — Lojo, Mongola, tallskog pa 
ribacken, kalkbrottet vid Linnais, Linkulla, blandskog ock skogs- 
ang, Kiviniemi, blandskog och akerbacke. 

var. subulatum Brenn. 1. c. p. 93. — Lojo, graal- och tall- 
backe vid Linnais, Kiviniemi, tall- och graalbacke vid sjon; 
Kyrkslatt, Medvast, skog och betesmark; Borga, Krako, Stor- 
gard, sved vid Kristinas (en afvikande form med stora mork- 
grona, undertill grona, fasta, djupt hvasstandade blad och sma, 
vida holkar). 

11. H. crispiceps. Stjelk 4—5 dm, grof och styf, svagt 
flerbojd, brungron, litet ofvan midten Ijusare gron, med brun 
has, straf, ofverallt stjernharig och sardeles nedtill starkt hvit- 
harig, 3 — 5-bladig; hlacl nagot tjocka, fasta och strafva, morkt 
gragrona, kort och tatt harbraddade, yttre rothlad bortvissnade, 
de inre 2 — 3, kort — temligen langt vingkantadt skaftade, af- 
langa — lansettlika, kortspetsade, kort sagtandade, mot spetsen 
nastan helbraddade, mer eller mind re starkt korthariga — nastan 
glatta, undertill ofta violetta, stjelkhlad temligen langt skaftade 
— oskaftade, uppat smaningom aftagande, lansettlika, vid basen 
djupt hvasst smaltandade, isynnerhet de ofre undertill och stun- 
dom afven ofvan stjernhariga; korgar temligen sma, morka, ra- 
dierande, talrika i tatt, sammansatt qvastlikt knippe, med korta, 
nagot utstaende, tatt hvitt filtludna, svartfotadt kort hvithariga 
shaft, med eller utan sma glandelhar, vanligen med aflagsnade 
nedre grenar anda fran ofversta bladvecken; holkar morka, laga, 
kort aggrunda, med hka langt bram och inbojda fjallspetsar, 
temligen starkt stjernhariga och starkt hariga af temligen langa 
och grofva, krokta, svarta, hvitspetsade bar, med inblandade 
glandelhar, fjall morka, gronkantade, temligen bredt syllika med 
smal, utdragen, stjern- och kort strafharig spets; stiff dunkla. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 11 

efter torkning morkare. — Lojo, Monjj^ola, fugtig iing i niirheten 
af sjon. — Utmiirkt framfor andra H. vulgatiun-former, utom 
genom sin stora styfliet och striifhet samt sina snia korgar och 
holkar, genom de sistnamndas rikliga harighet af grofva svarta, 
hvitspetsade har. 

12. H. parvuliceps Brenn. 1. c. p. 97. — Kyrksliitt, Med- 
vast, blandskog vid Morsfjarden. 

13. H. sublucidum. Stjelk hog, men spiid, mycket svagt 
stjernharig — glatt, fint hvitharig, isynnerhet nedtill, med brun 
has, enkel eller grenig, 2— 3-bladig; hlad Ijusa, tunna, kort — 
temligen langskaftade eller stjelkbladen oskaftade, rothlad fa, 
omvandt aggrunda eller ovala, nastan helbriiddade, eller liksom 
de lansettlika eller aggrundt lansettlika, stora stjelkbladen glest 
hvasstandade, foga hariga, stjelkbladen med eller utan stjernhar 
pa undra sidan; korgar fataliga, kort radierande, i qvastlikt 
knippe, pa nagot korta, svagt utstaende, svagt kort fm- och glan- 
delhariga skaft, sidoskaften nagot ofverskjutande; holkar mork- 
grona, omkring 10 mm hoga, med rundad bas, nastan utan eller 
med tydligt stjernludd langs fjallens kanter, siirdeles vid basen, 
fmt svartfotadt hvit- och glandelhariga, fjall syllika, spetsiga, en- 
fargade eller de inre Ijuskantade; stift morka. — Kyrkslatt, 
Medvast, blandskog vid Morsfjarden; iifven funnen i Libeiits. — 
Genom storre, morkare och naknare holkar af smalare, lang- 
spetsade fjall skild fran H. lucescens, genom smalare och spet- 
sigare fjall samt fmare glandelharighet skild fran H. lucens 

Norrl. 

14. H. lucescens. Stjelk temligen lag och spad, straf, ned- 
till brun, stjern- och krusharig, stundom grenig anda fran basen, 
2_3-bladig; Uad Ijusgrona, mjuka, rothlad 3—5, kortskaftade, 
ovala — lansettUka, kortspetsade, glest hvassagade, ofvan kort-, 
undertill langhariga, stjelkhlad kort — oskaftade, af inre rotbla- 
dens form och storlek — mindre och helbriiddade, undertill 
med stjernhar; korgar temligen sma och Ijusa, kort radierande, 
fataliga, i toppen af stammen pa raka, litet utstaende, jemn- 
hoga, stjernludna och glest kort fmhariga skaft med nastan 
omiirkliga glandelhar, eller pa skaft fran ofra bladvecken; hol- 
kar sma, 8—9 mm hoga, gra — morkgrona, tunnt mjukt finludna 



12 Magnus Brenner, Finlands Hieracinm-former, 

af mycket fint stjernliidd och, isynnerhet pa nedre delen, af fina 
svartfotade hvita har och sma glandelhar, fjdll korta, breda, 
aggrundt syllika, bredspetsade och trubbiga, vanhgen enfiirgade, 
eller de inre smalspetsade och Ijuskantade, alia mycket fint glan- 
delprickiga; stift Ijusa eller morka. — Kyrkslatt, Sundsberg, bjork- 
skog vid Framnas; afven funnen i Vihtis pa backe bland gras. 
— Upptogs i Sydf. Archier. p. 100 under namn af H. liicens 
Norrl., hvarifran den afviker genom mindre och finludna holkar 
af mer kortspetsade, glandelprickiga fjiill, samt mycket sma glan- 
delhar pa holkar och skaft. Holkarna hos H. liicens Norrl. 
hafva, ehuru stundom glest stjernhariga, ett glattare utseende, 
hvarigenom de temligen stora glandelharen framsta mycket tydhgt. 

15. H. lanjceps. Mycket vek och spenslig, med glatt, glan- 
sande brim bas, for ofrigt lost, uppat tatare stjernluden och 
nedtill tatt och langt, uppat glesare och kortare mjukt hvitha- 
rig, 3-bladig, med fa, snart vissnade rotblad; Mad rent grona, 
mycket mjuka och tunna, bredt lansettlika, kortspetsade, mot 
basen med fa sma, hvassa sagtander, de nedre stjelkbladen skaf- 
tade, glest eller langs ryggnerven tatare finhariga, tatt kort ci- 
lierade, det ofversta litet, oskaftadt, nastan jemnbredt aggrundt 
lansettlikt, stjern- och hvitharigt, isynnerhet undertill; korgar 
1 — fa, Ijusa, radierande, bredblommiga, med stjernludna och 
mjukhariga sMft; holkar gra, mycket sma, bagarlika, med kort 
bram och inbojda fjallspetsar, starkt mjukludna af langa Ijusa 
har och isynnerhet langs yttre fj aliens kanter starkt utveckladt 
stjernludd, fjdll korta, breda och trubbiga, basfjallen enfargadt 
morka, mellanfjallen hvitkantade och inre fjallen Ijusa med litet 
morkare, hvitkantade spetsar; stiff gula. — Kyrkslatt, Storms, 
Horsangen, bland klibbalbuskar och Pteris. — Paminner genom 
sina sma holkar af korta, trubbiga fjall om SiUni Norrl., men 
afviker genom langa mjuka har i stallet for glandler. 

16. H. exile. Stjelk lag, mycket spenslig och krokig, ned- 
till brun och hvitharig, upptill svagt stjernharig, 3 — 4-bladig; 
Had mjuka och tunna, graaktigt grona, langskaftade eller of- 
versta stjelkbladet oskaftadt, ovala — lansettlika eller aggrundt 
lansetthka, kortspetsade, glest hvasstandade, gleshariga med mjuk- 
hariga skaft, ofversta stjelkbladet forkrympt och undertill stjern- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 13 

harigt, rotblad vid blomningen vissnade; korrjar sma, radierande, 
bredblommiga, nagot Ijusa, fataliga, pa korta, hariga shaft ined 
fina glandelhar; holkar sma, omkring 8 mm, grona, vid basen 
stjernludna, hariga och mycket lint glandelhariga, upptill nakna 
med glesa svartfotade bar, fjall korta och breda, aggrunda, trub- 
biga, enfargade; stift Ijusa. — Borga, Krako, Vesteriing, barr- 
skog. — Utmiirkt genom sin spada, spensliga vaxt, sma, bred- 
blommiga korgar med Ijusa stift och sma, grona, upptill niistan 
glatta holkar af breda, trubbiga fjiill. 

17. H. umbricola Sael. i Herb. Mus. Fenn. ed. II. — Lojo 
by, tallskog vid foten af asen; Kyrkslatt, Storms, berg vid Lang- 
viken; Borga, Haiko, berg, Lill Kroksnas, berg och skogsbacke. 

18. H. angusticeps Brenn. 1. c. p. 107. — Borga, Haiko, berg. 

19. H. caesiiforme Dahlst. Hier. exs. IV, 63. — Lojo as, 
tallmo vid Ojamo; Kyrkslatt, Storms, barrskog vid Langviken. 

20. H. caesium Fr., Almqv. Stud. p. XXII. — Lojo, Vaa- 
nila, tallskog; Kyrkslatt, Storms, barrskog vid garden och betes- 
mark i granskog vid Langvikbotten. 

var. stellulatum Brenn. 1. c. p. 112. — Lojo, Ojamo, tall- 
skog vid vagen; Kyrkslatt, Storms, berg i barrskog. 

var. cinericeum Brenn. 1. c. — Lojo as, tallmo vid Ojamo. 

var. minoriceps. Korgar sma, med 10 mm hoga Jiolkar; 
hlacl grofsagade, smalspetsade. — Helsingfors, Somas. 

21. H, galbeum Brenn. 1. c. pag. 118. — Lojo, Ojamo, 
tallskog vid vagen ; Kyrkslatt, Storms, barrskog ofvanom garden. 

22. H. alboviride Brenn. 1. c. p. 112. — Lojo as, barr- 
skog vid Lojo by; Kyrkslatt, Storms, barrskog vid garden och 
vid Langviken. 

23. H. gravastellum Dahlst. Hier. exs. I, 80 & 81; H. 
caesium var. alpestre Lindeb. Hier. Scand. exs. 61, 126. — Lojo, 
torr backe vid Linnais, samt i tallskog pa asryggen invid vagen 
emellan Lojo station och Vaanila;"forut funnen pa Aland, Eckero, 
Storbyn. — Varierar med bladen tjocka och morkt blagragrona, 
genom Ijusare blagragrona till mjuka och rent grona. 

24. H. inconstrictum. Stjelk omkring 3—6, vanligen 4 dm. 
nagot styf, rak eller foga krokt, vid basen brun, mer eller min- 
dre tatt kort hvitharig med obetydligt stjernhar, 1 — 2-bladig; 



14 Magnus Brenner, Finlaiids Hieracium-former. 

Had morkgrona, iindertill Ijust gragrona, vanligen fasta, rotblad 
fa, langt smalskaftade, lansettlika eller de yttre mindre, ovala 
eller elliptiska, glest korttandade, gles- eller langs ryggnerven 
och skaftet tatare hariga, stjelkbladen utdraget lansettlika, med 
smal, krokt spets, isynnerhet pa det ofre, det nedre vanligen 
skaftadt, vid basen starkare tandade, det ofre imdertill mer eller 
mindre stjernharigt; korgar temligen sma, Ijusa, glesblommiga, 
kort radierande, i nagot ntsparradt, qvastlikt knippe med vanli- 
gen kort akladium och 2 — 3 langt ofverskjutande, 1 — 5-blomst- 
riga sidogrenar, pa temligen korta, mjukt stjernludna, tatt kort-, 
svartfotadt fmhariga och mycket fmt glandelhariga shaft; holkar 
morka, laga och vida, klocklika, 9 — 10 mm hoga, med rundad 
bas, jemntjock, ej hopdragen pip och kort, tilltryckt eller svagt 
ntstaende bram med inbojda fjallspetsar, fjdll ej sardeles breda, 
syllika, trubbiga eller spetsiga, rikligt hariga och fmt glandelha- 
riga, de yttre enfargadt morka med stjernludna kanter, de inre 
Ijusare eller svagt Ijuskantade, i spetsen nakna och harlosa; 
stiff morka, saltan Ijusa. — Borga, Krako, Storgard, angsbacke, 
samt Vesterang, skogsbacke i ang, och skogssvedbackar nara 
Lillangen. — Liknar mycket H. constrictum f. Norrl. Hier. exs. 
I, 132, b. fran Koppang i Norge, men afviker genom Ijusa blom- 
mor och icke hopdragna holkar. 

var. iaeniifolium. Ofre stjelkhladet smalt jemnbredt, otan- 
dadt; for ofrigt mer tunnbladig med langre kantblommor. — 
Kyrkslatt, Storms, barrskog vid garden. — Mojligen endast en 
skuggform. 

var. rigidi forme. Stjelkblad 3 — 5, rotblad vanligen bortviss- 
nade; holkar stundom Ijusare grona och liksom skaften mindre 
hariga. — Borga, Krako, Storgard, angsbacke, Vesterang, aker- 
ren och fugtig ang. 

25. H. lonchophorum. Stjelk spad, krokt, vid basen brun 
och ullharig, for ofrigt glest stjern- och hvitharig, 1 — 2-bladig; 
blad Ijusgrona, tunna och slappa, undertill hvitgrona, rotblad fa, 
langskaftade, aggrunda — lansettlika, kort smalspetsade, med fa 
sylhvassa, utstaende tander, bastanderna med bred, triangular 
bas, ofvan rikligt nagot styft hvithariga, undertill med glesare 
och fmare har, stjelkblad langt — kortskaftade, det ofre likt en 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. lo 

lansspets, mycket smalt, med storsta bredden och enstaka smala 
tiinder narmare basen och langt utdragen smal, livass spets, 
ofvan harlost eller langs kantcn, liksoin undertill, stjernharigt 
med spridda fma hvita har; Jwrgar fa, nagol Ijusa, radierande, 
nastan jemnhoga, pa temligen langa, smala, uppriita eller foga 
utstaende, stjernludna och kort och fmt mork- eller Ijushariga 
och glaiidelhariga shaft; holkar omkring 10 mm hoga, smala, 
med rundad bas, jemntjock pip och lika langt bram med inbojda 
fjallspetsar, grona, temligen rikligt lost stjernludna, sardeles vid 
basen och pa fjallens kanter och spets, med isynnerhet vid ba- 
sen lata svarta fina glandelhar och morka eller Ijusa borsthar, 
fjiill temligen bredt syllika, bredspetsade och trubbiga, enfar- 
gade, de yttre morka, de inre Ijusa, nastan genomskinliga, med 
eller utan mork ryggrand; stift svagt dunkla. — Borga, Lill 
Kroksnas, skogsbacke. — Latt igenkand pa sin egendomliga ha- 
righet pa bladens ofra sida samt pa de egendomligt formade 
smala stjelkbladen, hvarigenom den paminner om en del, var. 
taeniifolium nara staende exemplar af H. inconsiridnm, fran 
hvilken den skiljer sig genom rotbladens och holkfjallens form 
och bekladnad. Visar genom de fma glandel- och borstharen 
pa holkar och skaft samt luddet i holkfjallens spets slagtskap 
med H. diversifolium Sael. i Herb. Mus. Fenn. ed. II. 

26. H. cynodon Brenn. 1. c. p. 103. — Lojo, Mon^^ola. 
tallskog pa ribacken, graalsnar i ang vid sjon, Kiviniemi, gra- 
alsnar vid sjon, Anttila, bjorkskog vid vagen till Tytyri kalk- 
brott. — Skild fran de Hoglandska exemplaren genom mjuka 
blad; stjelkbladet eller det of re stjelkbladet stundom mindre och 
ej sa djupt tandadt. 

var. stelluligerum. Mer stjernharig pa hlad och holkar. — 
Lojo, Linkulla, skogsang, Kiviniemi, graalsnar vid sjon. — Skild 
fran H. hasifolium. Fr., Almqv. genom djupa, utsparrade blad- 
tander och rikligare glandelhariga. men foga hvithariga holkar, 
fran H. lacmiaefolkmi Brenn. 1. c. p. 109 genom mindre holkar 
af korta, trubbiga fjall. 

27. H. imitans Brenn. 1. c. p. 102. — Lojo by, Kiviniemi. 
vid gardesgarden invid landsvagen niira Mongola ribacke. — 
Sannolikt i foljd af lokalen mycket stor- och morkbladig, med 



16 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

rothladens skaft till och med langre an skifvan; bladbasen ofta 
djupt flikad; stjelkbladen 3 — 7, vanligen djupt flikade, de ofre 
nastan spjutlika, med tvar bas och andra flikparet langst; kor- 
garna Ijusa, tatblommiga, fyllda, plana; holkarna vida, jemn- 
tjocka eller uppat litet vidare, med rundad eller nastan tvar, 
stimdom vidgad bas, bramet ungefiir lika langt som pipen och 
inbojda fjallspetsar; stiften gula eller svagt diinkla. — Ehuru 
salunda delvis afvikande fran exemplaren fran Kyrkslatt, Simds- 
berg, maste de dock i foljd af den stora ofverensstammelsen i 
ofrigt hanforas till samma art. 

28. H. macrocalyx. Hogvaxt, spad — temligen robust, vid 
basen brun, 1— 2-bladig, enkel eller fran basen eller bladvecken 
grenig; hlad mjuka, morkgrona, rotUad, vanligen 3 for hvarje 
stjelk, langt, vanligen fliktandadt skaftade, stora, langstrackta, 
lansettlika eller aggrundt lansettlika, spetsiga, eller de yttre na- 
stan ovala, sallan aggrunda, mer eller mindre groft utsparradt 
— framat groftandade, mot spetsen nastan helbraddade, under- 
till mjukhariga, det innersta med stjernhar, stjelkUaden kort — 
oskaftade, af inre rotbladens utseende och storlek — nagot min- 
dre, afven ofvan med stjernhar, sallan jemnbredt och helbrad- 
dadt; korgar morka, vida, ej radierande, 5 — talrika, i nastan 
jemnhogt, qvastlikt knippe, med temligen langa, raka eller svagt 
bagbojda, foga utstaende, gratt stjernludna — hvitt filtludna, foga 
hvithariga skaft, sallan med nagot litet glandelhar under holken ; 
holkar morkgra, 10 — 12 mm hoga, med vid, jemntjock eller 
uppat litet smalare pip och kortare bram med inbojda fjallspet- 
sar, mjukt svartfotadt hvithariga och vid basen och langs de 
yttre fjallens kanter stjernhariga, med eller utan fa sma glan- 
delhar, fjdll bredt syllika, kortspetsade, nastan trubbiga, morka, 
de yttre enfargade, de inre, mer smalspetsade^ Ijuskantade, i 
spetsen nakna; stift morka. — Lojo, Mongola och Kiviniemi, 
smaskog af tall och graal, Linkulla, potatisland. — Genom sina 
stora, morka holkar af glesare, mer syllikt afsmalnande fjall 
skild fran H. basi folium Fr., Almqv., fran H. laciniaefolium 
Brenn. ater, hvilken den star narmast, genom mindre djupt fli- 
kade blad och mer kortspetsade, trubbigare holkfjall med in- 
bojda spetsar. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 17 

29. H. basifolium Fr., Almqv. Stud. p. XXIII. — Lojo a.s, 
vagkant vid Lojo by, Mongola, tallskog pa libacken. tali- och 
graalbacke i iing vid .sjon, graalskog vid Linnais, Linkulla, barr- 
och graalskog, Kiviniemi, graalskog vid sjijn, Anttila, kalkberg- 
skrefva vid vagen till Tytyri kalkbrott, Hiittis, skogsbacke, Palo- 
niemi, bjorkskog vid garden; Kyrksliitt, Storms, iing vid skogs- 
rand och barrskog vid Morsfjiirden, Medvast, blandskog vid 
Morsfjiirden; Borga, Krako, Vesteriing, land och skogsbacke i anjr. 

var. apricicola (nytt namn i stiillet for var. apricorum Brenn. 
1. c. p. 110, hvilket lidigare anvandts for en annan Hieracium- 
form). — Lojo, Mongola, bergskrefva i iing vid sjon, Hiittis, 
Hormelund, solig backe. — Liksom exemplaren fran Kyrksliitt lag- 
viixt och tiifvad, med talrika gulaktiga, fasta, strafhariga, men 
nagot storre blad, isynnerhet stjelkbladet undertill starkt ullha- 
rigt, och holkarna sma, jemforelsevis starkt stjernludna, af korta 
och breda, trubbiga fjiill. 

30. H. conforme Brenn. 1. c. p. 116. — Lojo, torr backe 
vid Linnais, Kiviniemi, kalkberg vid sjon. 

31. H. versifolium Brenn. 1. c. — Lojo by, tallskog vid 
foten af asen, barrskog vid viigen niira Lakspohja; Kyrkslatt, 
Storms, skogigt berg; Borga, Krako, Vesteriing, skogsbacke i iing. 

32. H. scapiforme Brenn. 1. c. p. 117. — Kyrkslatt, Ad- 
bilck, betesmark vid Svartbiick. 

33. H. dilucidum Brenn. Nordosterb. Hier. p. 23. — Lojo, 
Mongola, iingsbacke niira sjon bland tall och graal, blandskog 
vid fattiggarden. 

34. H. galbanum Dahlst. Hier. exs. I, 70 & 71. — Lojo, 
Kiviniemi, akerbacke; Kyrksliitt, Storms, bergsluttning vid Lang- 
viken; Borga, Lill Kroksniis, iing vid skogsrand, Krako, Vester- 
iing och Girsniis, angsbackar och skogsbryn. 

var. crass/frons. Blad tjocka och fasta, ovala, temligen 
grundt ojemnt hvassagade. — Borga, Krako, buskbevuxen iings- 
backe niira Girsniis. 

35. H. villiceps Brenn. Sydf. Archier. p. 114. 

var. ampliflorum. Blad fasta, blaaktigt grona, temligen sma, 
rothlad lang — mycket langskaftade, de yttersta mycket sma, 
niistan cirkelrunda — iiggrunda, med tviir bas, helbriiddade eller 

2 



18 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

bredt sagtandacle, de inre aggrunda — aggrundt lansettlika, kort- 
spetsade, glest oregelbundet hvassagade, isynnerhet vid basen, 
med ofta vinkelratt utstaende, smala och spetsiga basUinder, fran 
bred eller till och med tviir bas vanligen med eller utan tander 
nedlopande pa skaftet, glatta, imdertill gles- eller langs nerven 
tiitare hariga, stjelkhladet, ofvan eller under stjelkens midt, kort- 
skaftadt, af innersta rotbladets form, med mer utdragen, smal, 
helbriiddad spets, till storleken mycket varierande, stimdom storre 
an rotbladen, stundom mycket litet, smalt lansettlikt och hel- 
braddadt, undertill med eller utan stjernhar; korgar mycket 
stora, morka, langt radierande, 1 — 6, nastan jemnhoga, pa langa, 
raka eller svagt bojda, foga utstaende, upptill plattadt vidgade, 
stjernludna shaft, med eller utan glesa korta har; liolkar gra- 
grona — askgra, 10 — 13 mm hoga, aggrunda — nastan cylindri- 
ska, med kort, tilltryckt bram, ofverallt rikligt stjernludna och 
kort fmt hvithariga, vid basen af svartfotade har, upptill stun- 
dom nastan nakna, fjcill temligen smala, jemnbreda — syllika, 
vanligen trubbiga, de inre Ijuskantade; stift morka. — Borga, 
Lill Kroksnas, vata angar vid randen af barrskog, Krako, Ve- 
sterang. — Utmarkt genom sina anda till 5 cm vida, jemfo- 
relsevis glesblommiga korgar och temligen sma, fasta blad; skild 
fran H. vilUceps Brenn. genom de sma, fasta, morka, nagot i 
blagront stotande och djupare tandade, ofta vid basen nastan 
flikade bladen samt de vida, morkare korgarna och de vanligen 
trubbiga, starkare stjernludna holkfjalleUj dock ej sa bred a och 
trubbiga som hos H. pacJiyphyllum Brenn. och H. ravidum Brenn. 
eller H. gcdhanimi Dahlst. 

36. H. pachyphyllum Brenn. 1. c. p. 115. — Borga, tall- 
skog pa Borgbacken, Krako, barrskogsrand vid Girsnas. 

37. H. cordifrons. Stjelk 40 — 45 cm, temligen fast och 
styf, nagot krokt, gron, vid basen glatt med nagot enstaka eller 
spridda fina hvita har, hogre upp glest och smaningom tatare 
stjernharig med eller utan hvita har, — 1-bladig; hlad fasta, 
nagot Ijust graaktigt grona, efter torkning gulaktiga, undertill 
Ijusare, stotande i blagront, rothlad 4 — 5, langt skaftade, de yttre 
mindre, rundadt hjertlika, vid basen tydligare rundadt eller vink- 
ligt tandade, mot spetsen endast vagbraddade, ofverallt kort 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. XIII, n:o 1. 19 

uckltandade, mycket glest korthariga — glatta, de niellersta bredt 
iiggrimda med tviir eller hjertlikt eller pillikt fliktandad has och 
rundad spels med kort udd, oregelbundet groft vinkligt eller 
mycket fint hvasstandade eller endast vagbriiddade och koit 
uddtandade, veckade, undertill glest eller langs nerven tiitare 
kort hvithariga, det innersta smalt iiggrundt med sned pillik bas 
och kort — nagot utdragen, hvass spets, oregelbundet hvasstan- 
dade med vid basen storre, smala fliktiinder, undertill kort 
hvithariga och langs nerven stjernhariga, alia kort och tiitt har- 
braddade, med tatt korthariga skaft, stjelkhlad narmare stjelkens 
midt, skaftadt, nastan trianguliirt aggrundt — smalt lansettlikt, 
langspetsadt och hvasst och smalt fliktandadt, undertill mer 
eller mindre stjernharigt; Jxorgar 4—6, stora, morka, konvexa, 
fyllda eller kort radierande, med breda, omvandt rannformiga 
blommor, pa langa, nagot utstaende, bagbojda, upptill morkgra 
och tatt stjernludna, glest eller litet tatare fint glandelhariga, 1- 
eller 2-blomstriga sl'aff, de nedre aflagsnade, alia langt ofver- 
skjutande det 9 — 25 mm langa aJdadief, stundom pa en skild 
gren fran bladvecket; liolkar temligen morkt brun- eller gra- 
grona, 10—13 mm hoga, nagot vida, jemntjocka med rundad 
bas och kort bram med inbojda fjiillspetsar, kort glandel- och 
hvitspetshariga samt svagt eller vid basen och langs fjallens kan- 
ter anda upp stjernhariga, fjdll breda, jemnt afsmalnande till 
en bred trubbig spets, enfiirgadt morka, eller de inre smala, 
smalspetsade, bredt Ijusgronkantade eller Ijusgrona; stift Ijusa. 
— Lojo, vid viigen i blandskog vid fattiggarden. — Narmast be- 
slagtad med H. latilobum Almqv., skiljes den genom krokt stjelk 
och bagbojda, utstaende korgskaft, morkare, konvexa och foga 
eller ej radierande korgar samt morka, storre och vidare hol- 
kar och mot spetsen mindre starkt afsmalnade holkt'jall; fran 
den afven niirstaende H. nmltifrons Brenn. I. c. p. 121 hufvud- 
sakligen genom sina breda, mindre starkt hariga, men mer glan- 
delhariga och isynnerhet i kanten stjernhariga holkfjiill. 

38. H. latilobum xAlmqv. i Dahlst. Sydostra Sveriges Hier. 
II, i Kgl. Sv. Vet. Akad. handl., 25, 3, p. 166 och Dahlst. Herb. 
Hier. Scand. I, 91 & 92. — Lojo, i barrskog vid Nummis- och 
Vaanila-vacren. — Bladen dels gulgrona, dels morkgrona, mjuka 



20 Magnus Brenner, Fin lands Hieracium-former. 

och tunna; korgarna vicla, langt radierande, hos en del exem- 
plar med nagot krokta skaft; holkarna temligen vida, liksom 
blommorna morkare iin hos exemplaren fran Ostergotland, jemn- 
tjocka eller aggrniida med inbojda fjallspelsar. Skild fran sin 
narmaste slagting H. multifrons Brenn. 1. c. p. 121 genom korta 
och breda, nastan triangulara, mindre starkt korthariga, men. 
isynnerhet langs kanterna, stjernludna holkfjall. 

39. H. caesiiceps Brenn. 1. c. p. 118. — Borga, Lill Kroks- 
nas, beteshage. 

40. H. cincinnulatum Brenn. 1. c. p. 119. — Lojo as, tall- 
skog vid Lakspohja, vid Lojo by och vid vagen emellan Ojamo 
och Virkby, Hiittis, skogsbacke; Kyrkslatt, Storms, barrskog vid 
garden samt vid Langviken och Horsviken, Medvast, barrskog 

o 

vid Morsfjarden, Adback, uthuggen barrskog paHogberget; Borga, 
Stor Kroksnas, granpark vid garden. — Bladen ofta starkt gra- 
grona, isynnerhet hos exemplaren fran Kyrksliitt, vid Morsfjar- 
den, der de se ut som om de vore ofverdragna af ett tjockt 
damlager. 

var. oophyllum. Blacl nagot sma, aggrunda — aggrundt lan- 
settlika, med smal eller rundad bas, vinkligt tandade eller med 
smala flikar vid basen. — Lojo by^ vagkant i tallskog pa asen, 
tillsammans med hufvudformen, 

41. H. silvaticum (L.) Almqv. Stud. p. XII, subsp. 2, Dahlst. 
Hier. exs. I, 45. — Lojo as, tallskog vid Lojo by, Anttila, Ty- 
tyri kalkberg, Vaanila, vagkant i barrskog; Kyrksliitt, Simds- 
berg, tallskog. 

42. H. canitiosum Dahlst. i Bot. Not. 1892,, p. 155 & Hier. 
exs. I, 41; H. silvaticum var. 1, Almqv. 1. c. p. XIII. — Lojo, 
barrskog vid Tytyri kalkbrott. 

43. H. triangulare (Almqv.) Lindeb., Almqv. 1. c. p. XIV. 
— Lojo, Linkulla, tat tall- och graalskog, Kiviniemi, tall- och gra- 
albacke vid sjon, Anttila, Tytyri kalkberg. — Exemplaren i Lin- 
kulla skog mycket spada och enblomstriga, med langt radierande 
korgar. Det ena utan stjelkblad samt med de langt smalskaf- 
tade rotbladen med tvar, tydligt afsatt bas och pa en del blad 
nedat rigtade basflikar; det andra ater med ett langskaftadt, viil 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n-.o 1. 21 

utvecklaclt stjelkblad, med tviir bas och riitt utstaende bastiin- 
der samt lang, smal spets, nedanom stammens midt, och ctt 
annat rudimentiirt, med parvisa Uinder, hogre npp, samt likale- 
des langt smalskaftade rotblad med otydligt tvar, rundad eller 
kort vigglik bas,'*: med eller utan mycket sma nedat eller utat 
ristade bastiinder och for ofrigt hvassa, framat rigtade sagtiin- 
der, de med rundad bas kort-, de med vigglik bas langt krokt 
smalspetsade; bladen for ofrigt mjuka, morkgrona, undertill htet 
Ijusare, de fiesta hos det stjelkbladlosa exemplaret tiitt, hos det 
andra alia mycket svagt hariga. Torde bora betraktas sasom 
en af standorten framkallad, delvis om H. caesio-murorum Liiideb. 
paminnande form af H. triangidare. 

44. H. caesio-murorum Lindeb. — Lojo, Mongola kalkbrott, 
graal- och tallbacke vid Linnais; Kyrkslatt, Karuby, tallbacke 
vid Langvikbotten, Danskarby, barrskog och viigkant vid Lang- 
viken; Borga, Krako, buskbeviixen iingsbacke nara Girsnas. 

45. H. megistocladum. Stjelk 26—65 cm, upprat, styf, 
enkel eller npptill grenig, stjern- och hvitharig, iipptill stundom 
med enstaka sma glandelhar, 2— 3-bladig; Mad nagot morkt 
grasgrona, tjocka och fasta, rotblad 3—5, kort — langskaftade, 
de yttre eUiptiska med vigglik, i skaftet ofvergaende bas, kort 
uddspetsade, de inre ovala — lansetllika, kortspetsade, glest 
hvasstandade — nastan bugtbraddade med sma tandamnen, glest 
korthariga eller glatta, undertill tiitare och mer langhariga, isyn- 
nerhet langs nerven, stjelkUad temligen lang — nastan oskaf- 
tade, lansettlika — smalt aggrundt lansettlika, kortspetsade, glest 
hvasstandade, tatt stjernhariga, undertill hvit- och stjernhariga; 
Iwrgar morka, tatblommiga, med korta, foga radierande kant- 
blommor, i glest, utbredt langgrenigt, qvastlikt knippe, stundom 
med langa, spenshga, 2— 3-blomstriga grenar fran bladvecken, 
skaft temligen korta, tatt graft stjernludna och glandelhariga; 
holkar morkgrona, laga och vida, nastan klocklika, med nastan 
tvar bas och mycket kort, tilUryckt bram, tiitt langt glandelha- 
riga, fjall korta, breda, jemnt afsmalnande, trubbiga, kings kan- 
terna och i spetsen tatt, liksom mjoligt stjernludna, stundom for 
ofrigt med fina, mycket korta har bland glandelharen, de inre 
starkt Ijuskantade; stift mycket morka, nastan svarta. — Borga, 



22 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former, 

Krako, Vesterang, sandbacke. — Skild fran narmast staende 
H. Sileni Noni. JDland annat genom tandade blad samt svagare 
stjernludd och korta liar bland glandelharen pa holkarna, fran 
H. pycnadeniiim Brenn. och H. conolepis Brenn. Nordosterb. 
Hier. p. 29 & 30 genom sina ofvan stjernhariga stjelkblad, sina 
langa spensliga knippegrenar, sin rikliga och grofva glandelha- 
righet pa holkar och skaft samt sitt egendomliga stjernludd pa 
holkfj alien, hvaraf spar stundom antraffas afven hos H. conolepis. 
46. H. Sileni Norrl. Bidr. Tav. Flora p. 135. — Lojo by, 
tallskog vid foten af och uppe pa asen; Kyrkslatt, Karuby, tall- 
backe, Adback, barrskog; Borga, Haiko, barrskog, Krako, Ve- 
sterang, barrskog och backe vid sjostrand, barrskog vid Lillan- 
gen, skogsbryn vid Girsnas, samt Storgard, angsbacke och barr- 
skog vid Kristinas. 

" 47. H. Hjeitii Norrl. i Herb. Mus. Fenn. ed. II. — Kyrk- 

o 

slatt, Adback, vid foten af Hogberget nara Svartback; Helsinge, 
Hartonas, bjorkbacke. 

48. H. peilucidum Laest,, Dahlst. Sydostra Sveriges Hier. 
II p. 80; H. nigroglandulosum Lonnr.; snbsp. 9 Almqv. Stud, 
p. XVIII; H. melanolepis Almqv., Norrl. Bidr. Skand. Hier. p. 
87. — Borga, Nasebacken, barrskog. 

49. H. lyratum Norrl. i Herb. Mus. Fenn. ed. II. — Stjelk 
hog, grof och styf, nedtill tunnharig, uppat stjernharig, upptill 
ofta morkare med glandelhar, 2-bladig; Uacl Ijusgrona, lena och 
mjuka, vanligen nagot tjocka, svagt glansande, undertill ofta 
violettflackade, rotblad talrika, med bredt vingkantade, mjuk- 
eller ullhariga, upptill stundom fliktandade skaft af omkring skif- 
vans halfva langd, de yttre, mindre, elliptiska eller omvandt 
aggrunda med tvar, rundad eller vigglik has, helbraddade eller 
med sma tandiimnen, de inre, storre, smalt aggrunda eller agg- 
rundt lansettlika eller nastan omvandt aggrunda, ofta smala, 
med hel, tvar, eller afsmalnande, oronflikad, stundom bred och 
tvar och derjemte oronflikad has, rundspetsade med kort udd, 
sallan nastan spetsiga, bugtbraddade med sma tandamnen eller 
med utvecklade bastander, ofvan glatta eller nastan glatta, sallan 
tatt korthariga, undertill gleshariga, de inre langs nerven vanli- 
gen mycket tathariga med stjernhar, stjelkNad vid eller ofvan 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XllI, n:o 1. 23 

stjelkens midt, del nedre kortskaftadt, lansettlikt, mot basen 
djupt oregelbundet hvasstandadt med nedlopande Uinder, under- 
till stjern- och kort linliarigt, langs nerven jemte skaftet tiitt ull- 
harigt, det ofre oskafladt, aggrundt lansettlikt med spjiitlik has 
— smalt jemnbredt, undertill tiitt stjern- och langharigt; Jcorgar 
sma, morka, fablommiga, radierande, fa — talrika i gles, starkt 
utsparradt grenig samling med mycket kort aklacUum och tiitt 
stjernludna, rikligt langt svart glandelhariga, nagot krokta shaft 
och grenar; liolkar sma, smala, nastan cylindriska, niistan svarta, 
rikUgt langt glandelhariga, ulan stjernhar, fjall smala, nastan 
jemnbreda, trubbiga, eller de inre syllika, spetsiga, siillan alia 
spetsiga, enfiirgade eller de inre Ijuskantade; stift morka. — 
Borga, Krako, Vesteriing, vat ang; forut insamlad fran Borga, 
Tavastland, Satakunta och Walamo. — En mycket anmiirknings- 
viird form, utmiirkt genom sina egendomliga blad, som i visst 
hiinseende paminna om H. pellucidum Laest., Dahlst. 1. c, samt 
hvad det nedre stjelkbladet betraffar om H. aetliiops Dahlst. 
1. c. p. 88, genom sin starkt utsparradt greniga korgsamling, 
sina sma morka korgar och sma, smala, nastan svarta holkar 
utan stjernlndd, hvarigenom den sakrast skiljes fran den ma- 
handa eljes narmast staende H. pellucidum. 

50. H. hamulosum. Stjelk hog, temligen fast, ofverallt 
stjernharig, nedtill svagt hvitharig, upptill med spridda glandel- 
har, 1-bladig — nastan bladlos; Uad ej siirdeles stora, Ijusgrona, 
mjuka, strafva, ullharigt kort-, sallan temligen langskaftade, van- 
ligen smalt ovala — lansettlika eller tunglika, sallan de yttre 
bredare, eiliptiska, undantagsvis med tvar eller nastan hjertlik 
bas, iiddspetsade, hel- eller bugtbriiddade med temligen langa, 
smala tandamnen, eller vid basen med smala, uppatkrokta flik- 
tiinder, tiitt kort krokhariga, undertill tiitare eller glesare langt 
uUhariga, med eller utan stundom mycket tiita stjernhar, stjelk- 
hlad mycket litet, oskaftadt, smalt lansettlikt, smalspetsadt, med 
en eller par smala tiinder, undertill starkt stjernludet och mer 
eller mindre hvitharigt; korgar temligen sma, morka, kort ra- 
dierande, vanligen talrika i stort qvasthkt knippe, med kort 
aUadhmi och raka, Hndrigt utstaende, mer eller mindre starkt 
stjernludna och fint glandelhariga grenar och shaft; holhar mork- 



24 Magnus Brenner, Finlantls Hieracium-former. 

grona, 9 — 10 mm hoga, smalt aggrunda med langt, foga utbojdt 
bram och inbojda fjallspetsar, rikligt glandelhariga, stundom 
med ett eller annat svart borsthar af samma langd, fjdll smala, 
syllika, mer eller mindre utdraget smalspetsade, de inre Ijus- 
kantade eller belt Ijusa, vanligen med dunklare spets, basfjallen 
med obetydligt stjernludna kanter; stift morka. — Borga, Krako, 
barrskog nara Vesterang. — Star sannolikt niirmast H. lyratwn 
Norrl., fran hvilken den skiljes genom siiia of van starkt krok- 
hariga blad med vanligen smal hel bas eller icke pa skaftet 
nedlopande bastander, genom sitt endast foga utveeklade stjelk- 
blad samt isynnerhet genom sin mer uppratt- och rakgreniga 
korgsamling. 

51. H. sericolepis. StjeTk 35—50 cm, upprat, gron eller 
gulaktig med mork, rodbrun bas och morkgra eller svartgron 
topp, nedtill rikhgt, upptill svagt — nastan ej alls, temligen langt 
mjukt hvitharig, glest stjernharig, upptill ungefar fran midten 
mycket glest och fint, hogre upp tatare och grofre glandelharig, 
1-bladig; Uacl morkgrona, mjuka, rothlad 5 — 8, 12 — 70 mm 
langa, med langa eller de innersta kortare, vingade, tatt hvit- 
ulliga skaft, de yttersta mindre — temhgen stora, runda eller 
aggrunda med tvar eller rundad bas, de inre aggrunda eller 
ovala, rundspetsade med kort udd — kortspetsade, sallan det 
innersta bredt lansettlikt, kortspetsadt, vinkHgt tandadt eller med 
mycket sma tandamnen, de inre stundom med fa hvassa sag- 
tander vid basen eller endast med spjutlik bas, ofvan glatta 
eller glest, undertill tatt, sardeles langs nerven hvithariga, tiitt 
cilierade, de inre med stjernhar pa ryggnerven, stjelkhlad litet, 
ungefar pa stjelkens midt, temligen langskaftadt, smalt aggrundt 
lansettlikt, langt smalspetsadt, med sma eller vid basen stun- 
dom mycket langa och hvassa tander, undertill tatt langt hvit- 
harigt, langs kanter och ryggnerv stjernharigt och tatt harbriid- 
dadt; korgar 4— talrika, morka, temligen sma, kort radierande, 
i mycket oregelbundet sammansatt eller nastan enkelt glest 
qvasthkt knippe, med nedtill aflagsnade, upptill mycket narmade, 
vanhgen starkt ofverskjatande grenar och langa — temligen 
korta, vanligen nagot utstaende, svagt bagbojda, svartgrona, svagt 
stjernhariga och tatt svart glandelhariga sJicift: holkar morka, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIIl, n:o 1. 25 

10 — 12 mm hoga, smala, jemntjocka eller svagt iiggrunda med 
rundad bas, temligeii groft svart glandelhariga, fjtill smalt syl- 
lika, langt smalspetsade med utbojda spetsar, svart — Ijusgrona, 
de inre bredt hvilkantade, langs kanterna tiitt hvitt stjernludna 
och iinda till spetsen tiitt bekliidda med korta fina hvita glan- 
sande bar, de innersla Ijusa fjiillen iifven med stjernluden rygg; 
stift Ijusa eller svagt dunkla. — Lojo, oppen plats i blandskog 
niira fattiggarden. — Utmiirkt geiiom sina hvita siden- eller sam- 
metslika holkfjiillkanter, isynnerhet mycket vackra pa yngre 
holkar. Mycket lik H. lepistoides K. Johanss. modif. i Dahlst. 
Herb. Hier. Scand. Ill, 52, men skild genom bredare holkfjiill 
med mycket rikligt silkeshariga kanter och svagare tandade blad. 
For ofrigt nara besliigtad med H. macradenium Dahlst. Hier. 
exs. II, 34, ehuru med mycket starkare kantludd pa holkfjallen 
och en bladform som, med undantag af stjelkbladet, mer of- 
verensstammer med H. variicolor Dahlst. Hier. exs. I, 53 eller 
H. integratiiyn var. decorosum Dahlst. Hier. exs. I, 52. 

52. H. lepistoides K. Johanss. i Dahlst. Sydost. Sver. Hier. 
II, p. 92, Herb. Hier. Scand. I, 44. — Borga, Krako, Storgard, 
svedjebacke ofvanom Kristinas. — Skild endast genom Iju- 
sare blad. 

53. H. glandulosissimum Dahlst. 1. c. p. 91, Hier. exs. II, 
38. — Kyrkslatt, Storms, barrskog pa bergsluttning vid Lang- 
viken. 

54. H. praetenerum Dahlst. Hier. exs. II, 39 & 40, Herb. 
Hier. Scand. I, 74. En genom bladlos eller 1-bladig, glatt eller 
foga harig sfjelk, grundt tandade rofhlad, undertill mer eller 
mindre stjernhariga inre blad eller stjelkhlad och smala, glan- 
dulosa och svagt, isynnerhet langs fjiillens kanter, stjernhariga, 
smalfjaUiga holkar med utbojda fjiillspetsar utmiirkt, mycket for- 
anderlig art, hvilken sonderfaller i atminstone 3, i sina ytterlig- 
heter fran hvarandra liitt atskilda former, nemligen H. patale 
Norrl. i Herb. Mus. Fenn. ed. II, '^H. proxiinmn Norrl. 1. c. och 
H. serhiliferum Brenn. Sydf. Archier. p. 12(), de der tillsvidare 
ej aro mot hvarandra bestiimdt begriinsande, utan endast liksom 
angifva i hvilka rigtningar de sannolikt under bildning varande 
nya arterna halla pa att utbilda sig. Den forstniimnda af dessa, 



26 Magnus Brenner^ Finlands Hieraciiim-former. 

H. patcile, utmiirkes geDom bredare, elliptiska eller ovala — lan- 
settlika, hvasst smatandade — hvassagade hlad, de yttre med 
tvar bas, ett litet, skaftadt, smalt lansettlikt, langt smalspetsadt, 
hvasst sagtandadt, undertill starkt stjernludet stjelkhlad, kort-, 
nagot utstaende skaftade korgar med morka stift och nagot 
korta och kortspetsade, trubbiga, morka, temhgen stjernhariga 
liolkfjall: hos den andra, H. iwoximiim, bar stjelkledstycket 
emellan bladrosetten och stjelkbladet bhfvit outveckladt, hvarige- 
nom stjelMn bhfvit bladlos samt innersta rothladet af stjelkbla- 
dets beskal'fenhet, jemte det rothladen antagit en smalare och 
langstracktare, omvandt aggrund — lansetthk form med smal bas 
och bredare tiinder, korgskaften bhfvit rakare och mer upprata 
samt holkfjdllen utdragna tih en lang smal spets. Den tredje, 
mest afvikande formen, H. serhdiferum, utvecklar mycket stora 
omvandt aggrunda, nastan bugtbraddade, — lansetthka, groft 
sagtandade, tunna hlad, 1 temligen stort, skaftadt, lansetthkt, 
groft hvasstandadt, undertill tunnt, langs nerven tatt stjernludet, 
nagon gang ned vid rosetten sittande stjelkhlad, langa, starkt 
utsparrade, krokta korgskaft och grenar, de ofre tatt sittande, 
och mindre starkt utdragna, smalspetsade, Ijusa, foga stjernha- 
riga liolkfjall samt gula stift. 

Der arten, sasom pa och vid asen nara Lojo by, forekom- 
mer i storre mangd, kan man utsoka at sig temligen val ut- 
vecklade exemplar af alia dessa 3 former, de 2 forstnamnda 
hufvudsakligen pa oppnare flackar i skogen, den tredje vanligen 
i skugga, men talrika exemplar finnas afven, som ej med be- 
stamdhet kunna hanforas till nagon af dem. Sadana mellanfor- 
mer aro, t. ex. H. sertuUferum utan eller med forkrympt stjelk- 
blad och tatt sittande, mycket kort, nastan rakt skaftade kor- 
gar, fran Lojo, Anttila, bjorkskog vid vagen till Tytyri kalk- 
brott, hvilken endast genom sitt Ijusa, gula stift och brist pa 
stjelkblad skiljes fran en mycket liknande, i skugga under gran 
i Kyrkslatt, Sundsberg, antriiffad, genom morka stift utmarkt 
H. xjroximum med val utveckladt, nara rosetten sittande stjelk- 
blad, altsa med afseende a bladen och holkfjallen H. sertidi- 
feriim, med afseende a korgsamlingen och ^MiiQn H. lyroximum] 
en smabladig, med afseende a bladen och delvis korgskaften 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. XIII, n:o 1. 27 

H. proxrnnun nagot liknande H. serfuUferwn fran Lojo, Vaanila, 
viigkant, samt en smabladig H. set'tuliferum med blad niistan 
af R. patale fran tallbacke pa Lojo as, tillsammans med andra, 
H. proximum till blad och korgskaft mycket liknande exemplar 
med eller utan siirskildt stjelkblad; vidare H. proximum med 
det innersta rotbladet foga smalare an de ufriga, viixande i 
skugga tillsammans med typisk proximum och patale pa torr 
granbacke pa Sundsberg i Kyrksliitt; H. proximum med stjelk- 
blad som H. patale, tillsammans med proximiim utan stjelkblad, 
stiindom pa fran samma rotstock utgaende stjelkar, pa oppen 
plats i blandskog vid viigen emellan Lojo by och fattiggarden; 
H. proxiynum utan smalare inre blad och med Ijusa holkar, fran 
Sjundea, Myrans, barrskog vid Getberg; H. patale utan stjelk- 
blad, med Ijusa stift, fran oppen plats i blandskog vid viigen 
emellan Lojo by och fattiggarden; samt slutligen H. patale med 
bredt tandade, niistan bugtbriiddade blad, det mycket langa och 
smala stjelkbladet horande till rosetten och holkarna niistan utan 
stjernhar, fran Lojo, Anttila, blandskog vid Tytyri kalkbrott. 

Af de tre ofvan namnda formerna har dessutom H. ser- 
tuUferum antraffats i skuggiga barrskogar i Kyrkslatt, Stromsby 
och Sundsberg; Inga, Fagervik; och Lojo, Ojamo samt pa flere 
stiillen pa och nedanom asen; H. proxiynum i barrskog, dels i 
skugga, dels pa oppnare mark i Kyrksliitt, Sundsberg; Lojo, 
Anttila, pa Tytyri kalkberg och tillsammans med de tva andra 
formerna vid vagen emellan Lojo by och fattiggarden; i Vihtis; 
Pargas, Gunnarsniis; och Siiaksmiiki, Valkiakoski; samt H. pa- 
tale i barrskog liksom proximum i Kyrksliitt, Sundsberg; pa 
Lappviksudden vid Helsingfors; i Lojo, pa flere stiillen pa och 
nedanom asen; i Vihtis; Pargas; och pa xAland, Godby. 

Att doma af exemplaret i Dahlst. Herb. Hier. Scand. I, 
74 af H. praeteyierum Dahlst., hvilket iir fullkomligl ofverens- 
stitmmande med H. sertuliferum med vid rosetten sittande stjelk- 
blad, samt ofrisa i Dahlst. Hier. exs. och Herb. Hier. Scand. 
utdelade exemplar, skulle i Sverige iinnu andra former af denna 
art forekomma. 

55. H. smaragdinum. Stjelk 80—65 cm, nagot vek, svagt 
stjernharig och isynnerhet nedtill hvitharig. upptill med spridda 



28 Magnus B rentier, Finlands Hieracium-former. 

glandelhar, 1— 3-, vanligen 2-bladig; hlacl vackert morkgrona, 
vanligen mjuka, rotblad talrika, vanligen kortskaftade, lansettlika, 
eller de yttre, mindre, elliptiska med bredt nedlopande bas, 
glest hvasstandade — niistan otandade, mer eller mindre mjuk- 
hariga — niistan glatta, stjelkhlad oskaftade, lansettlika — agg- 
rundt lansettlika, hvasstandade — niistan helbraddade, undertill 
mjiikhariga samt, atminstone det ofre, stjernhariga; korgar iem- 
ligen stora, glesblonimiga, radierande, 2— talrika, i glest qvast- 
likt knippe, med foga utstaende, langa oeli spensliga, raka eller 
svagt bojda, svagt stjernludna oeh rikligt langt glandelhariga 
grenar och skaff, sidogrenar vanligen myeket ofverskjutande; 
holkar grona, svagt glansande, 11—12 mm lioga, smalt aggrunda 
med langt bram och utbojda fjallspetsar, temligen rikligt langt 
oeh spensligt glandelhariga, vid basen med spridda stjernhar, 
fjall fran temligen bred bas smalt, nastan jemnbredt syllika, de 
yttre bredspetsade och trubbiga, de inre smalspetsade, Ijuskan- 
tade; stiff morka, nastan svarta. — Helsingfors, berg vid vat- 
tenborgen; Kyrkslatt, Storms, barrskog vid garden oeh nara Lang- 
viken. — Skild fran bredbladiga exemplar af H. tenebroswn 
Norrl. hufvLidsakhgen genom sina smala iitdragna holkfjiill med 
utbojda spetsar, och forhaller sig till denna ungefar som H. an- 
giisticeps Brenn. till H. imibrkola Sael. eller H. galbeum Brenn. 
till H. alhoviricle Brenn. Kan afven betraktas som en H. iimhricola 
Sael. med kortskaftade blad och glandler i stallet for har pa 
holkar och skaft, for ofrigt utmarkt genom sin lifligt morkgrona 
fiirg pa blad och holkar, de forra stnndom jemte stjelken brun- 
flackiga. 

56. H. tenebrosum Norrl. Bidr. Skand. Hier. p. 106. — 
Lojo as, tallskog vid Lojo by och vid Ojamo, Mongola, tallskog 
pa ribacken, dikeskant i vat ang emellan bryggeriet och sjon, 
Kiviniemi, akerren, Anttila, akerdike vid Tytyri kalkbrott. — 
Varierar mei bredare eller smalare blad och bredare eller sma- 
lare holkfjiill; korgar an fyllda, an radierande. 

57. H. diaphanoides Lindeb. Hier. Bidr. p. 11. — Kyrk- 
slatt, Storms, ang vid randen af barrskog vid Langviken. 

var. nycterinum. Blad fasta, morka och glansande; korgar 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIU, n:o 1. 29 

morka. — Borga, Krako, Storgard, angsbacke, Vesterang, vat 
skogsbacke vid an^^en. 

58. H. hemidiaphanum Dahlst. flier, exs. 1, 88. Stjelk hog- 
viixt, spad, vid basen brun, mer eller mindre mjukt hvit- och 
glest stjernharig — niistan glatt, 1— 8-bladig; hlad morkgrona, 
undertill hvitgrona, tunna, rothlad fa, langskaftade, de yttre, ofta 
bortvissnade, mindre och omvandt iiggrunda — aflanga, de inre 
storre och de lika stora, langt eller kort — oskaftade sfjelkhla- 
den lansettlika, kortspetsade, glest hvasstandade, glatta eller na- 
stan glatta, undertill gleshariga och stjelkbladen mer eller min- 
dre stjernhariga, atminstone langs nerven; korgar fataliga, sma, 
Ijusa, smalblommiga, glest radierande, jemnhoga, pa temligen 
korta, smala, bagbojda, stjern- och fmt glandelhariga skaff; Jiol- 
kar grona, 9—10 mm hoga, iiggrunda, med htet vidare briim, 
glest glandelhariga, nastan utan stjernhar, fjcill temligen smalt 
syllika, spetsiga, de inre Ijusare med litet morkare, smal rygg- 
rand; stift svagt dunkla. — Borga, Krako, Girsnas, akerren, i 
gras bland buskar. — Utmarkt genom sina sma, Ijusa, smal- 
blommiga, glest radierande korgar och grona, nakna, smalfjiil- 
liga, glandelhariga holkar. 

59. H. interspersum Brenn. 1. c. p. 103 & 131. — Borga, 
Krako, Vesterang, vat ang och skogsrand vid ang. 



II. Piloselloidea. 

1. H. lamprochaetum. Stjelk hog, upprat, rak, gron med 
rodviolett bas, upptill brunaktig, rikligt stjernharig — tunnt 
stjernluden, nedtill tatt, hogre upp glesare harig af ratt utsta- 
ende, raka, gliinsande hvita har af stjelkens diameter och med 
svartrod fotknol, upptill med glesa dunkla eller glansande hvit- 
spetsade borsthar och ett och annat ytterst litet glandelhar. till 
midten 2-bladig; Had mjuka, morkgrona, mycket langa, bredt 
vingkantadt skaftade, tunglika — tunglikt lanselllika, de ofre 
kort smalspetsade, tydligt fatandade, of van glest stjernhariga 
och temligen groft borsthariga, undertill tatare stjernhariga, isyn- 
nerhet langs nerven, och fmare hariga, sfjelkhladen betydligt 



so Magnus Brenner, Finlancls Hieracium-former. 

mindre, oskaftade, lansettlika och smalspetsade, for ofrigt lika; 
Ixorgar sma, nagot Ijusa, talrika, i lagt, utbredt, sammansatt 
qvastlikt knippe, med nagot utstaende, stjernludna, nedtill har- 
losa grenar, upptill, liksom de spensliga, 7—12 mm langa, raka 
eller svagt bojda, lost och mjiikt stjernludna skaften, tatt hariga 
af 3_4 mm langa, mjuka och fma, glansande hvita har med 
mblandade mycket sma glandelhar; holkar 6 — 6,5 mm hoga, 
smala, jemntjocka, dunkelgrona, mycket svagt, vid basen tatare, 
stjernhariga och vid basen rikligt, hogre upp glesare, glansande 
hvitt, langt mjukhariga, med fa sma glandelhar, hufvndsakligen 
i fjallens spets, fjcill nagot bredt jemnbreda — lansettlika, kort- 
spetsade, trubbiga, Ijuskantade eller de yttre nastan enfargade. 
— Lojo, Kiviniemi, berg vid sjostranden. — Star nara H. cij- 
mosiiin '■■Jiohniense (N. P.) Dahlst. Hier. exs. IV, 38 och 39, men 
skiljes genom rak stjelk, gles, qvastlik korgsamling samt litet 
storre, mindre stjernludna och, liksom skaften, mindre glandel- 
hariga holkar af mer jemnbreda, bredspetsade och Ijuskan- 
tade fjitll. 

2. H. ontopodum. Stjelk 18—40 cm, grof och styf, upp- 
stigande — nastan upprat, vanligen svagt bojd, gron eller nagot 
grabrun, vid basen glest stjernharig — tatt stjernluden, ytterst 
tatt utstaende langharig af glansande hvita, med rodbrun fot- 
knol forsedda har, litet langre an stjelkens diameter, uppat ta- 
tare — mycket tatt stjernluden, smaningom glesare harig, med 
nedtill mycket glesa, fma, uppat tatare glandelhar, under korg- 
samhngen med fa — temligen tata, dunkla borsthar, narmare 
basen 1— 2-bladig; blad fasta, Ijusa, svagt blagronaktiga eller 
de yttersta rodvioletta, vingkantadt skaftade, korta, omvandt 
aggrunda och rundspetsade — langa, tunglika eller smalt lan- 
settlika, kortspetsade och dubbelvikta, med eller utan sma tand- 
amnen, of van harlosa eller svagt borsthariga, undertill glest eller 
isynnerhet langs kanter och nerv tatare stjernhariga och temli- 
gen tatt besatta med fmare, med Ijus fotknol forsedda har, 
sfjelkhlad sma, smalt lansettlika — jemnbreda, ofvan mycket fint 
stjernhariga, atminstone langs kanter och nerv, och foga eller 
ej hariga, undertill tatt stjernhariga och hariga, ofta med glan- 
delhar i kanten; korgar sma, Ijusa, med flikade kantblommor. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 81 

5 — talrika, i nagot lioplriingdt, enkelt eller saminansatt (jvast- 
likt knippe, iiied korta — mycket korla, Uitl stjernludna ocli 
glandelhariga shaft, med eller utan nagot enstaka borsthar; hol- 
kar sma, morka, temligen rikligt stjernliariga och tiitt glandel- 
hariga samt nedtill hvitspetsadt kortliariga, af korta och breda, 
smalt aggrunda — niistaii jemnbreda, trubbiga, tydligt Ijuskan- 
tade och Ijusspetsade fjcilL — Lojo, Mongola, odlad iing niira 
sjon. — Paminner om H. incrassatum Norrl. Pilos. Fenn. p. 144, 
men skiljes genom rikligare och mjukare harig stjelkbas, bre- 
dare, nastan otandade rotblad, smalare stjelkblad, mindre kor- 
gar och holkar, Ijusare, flikade blommor och kortare, mindre 
rikliga bar pa holkarna. 

3. H. curvescens Norrl. Pilos. Fenn. p. 166. — Lojo, Mon- 
gola, angsbacke nara sjon, Kiviniemi, snar af graal; Kyrkslatt, 
Veikkola, angsbacke. 

4. H. curvipes. Stjelk uppstigande, med mer eller mindre 
starkt bagbojd has, ofta utvecklande spada, stor- eller smabla- 
diga stoloner, for ofrigt lik H. leucopterum, men endast 1-bladig, 
med Ijusa horgar, litet storre holkar samt smalare och spetsi- 
gare, i spetsen vanligen mycket kort finhariga Jiolkfjdll, de yttre 
okantade. — Lojo, Mongola, angsbacke niira sjon. — Skild fran 
H. curvescens Norrl. genom 1-bladig stjelk och mer langhariga blad. 

5. H. leucopterum Brenn. Nylandska Pilos. p. 8 (1894); P. S2ih- 
curvescens Norrl. Pilos. bor. p. 69 (1895); in museo fenn. ex p. — I 
Lojo by allman; exemplaren insamlade fran timotheifalt vid foten 
af asen, Mongola, pa angar och angsbackar niira sjon och griis- 
linda vid kalkbrottet, samt i tallskog vid Linnais. — Sasom i 
Nyl. Pilos. p. 9 redan framhallits, omfattar H. suhcurvescens in 
museo fenn. utom H. leucopterum afven till en annan form ho- 
rande exemplar, hvilka jag dock af orsak att jag ej sjelf funnit 
dem ej da ville siirskildt beniimna. Sedan jag nu pa flere sliil- 
len i Lojo ofverkommit denna form, anser jag mig bora upp- 
stalla den som en varietet af H. leucopterum under namnet 

litotriclium. 

I sammanhang harmed ma angaende H. pycnochaetum Brenn. 
1. c. p. 10, om hvilken J. P. Norrlin i sina Pilos. bor. p. 76 fram- 
haller att jag, sedan ban bestiimt den under nanuict H. litoreum, 



32 Magmis Bremier, Finlands Hieracium-former. 

tillagt namnet H. pjjcnocliefum, upplysningsvis namnas, att denna, 
enligt min uppfattning till H. fallax Willd. horande form, sasom 
obeskrifven insamlats bland andra afven af mig och, af sadan 
orsak och sasom fortfarande obeskrifven, af mig bestarats, Ijg- 
skrifvits och benamnts, utan att jag ansett mig hafva ratt att 
till min beskrifning foga en annans opublicerade och darige- 
nom osakra samt i detta fall dessutom, sasom forut af annan 
person i annan mening pubUceradt, oanviindbara namn. 

var. litotrichum. Skild genom glesare harbekliidnad och 
upptill vanligen harlos stjelk. — Lojo, Mongola, angsbacke vid 
sjon, graalbacke vid Linnais, Hiittis, angsbacke nara sundet. 

var. meiotrichum. Nedtill mycket glesare harig af mycket 
kortare bar, upptill harlos. — Kyrkslatt, Stromsby storangen. 

var. stolonipes. Mycket hogvaxt och grof, mindre tatharig 
och upptill harlos, med vanligen bladbarande, stundom flagell- 
artade stoloner; Nad morkt gragrona, mer strafhariga; korgsam- 
lingar mycket stora och rikblomstriga, med utdragna, mycket 
ofverskjutande sidogrenar, vanligen en langt afiiigsnad fran de 
andra. — Lojo, Mongola, angsbacke nara sjon, Anttila, aker. — 
Af nagot afvikande utseende, men ofverensstammande med af- 
seende a korgar och holkar med H, leiicopterum. 

6. H. nigrans Almqv. i Dahlst. Sydostra Sver. Pilos. p. 
76. — Lojo, Kiviniemi, berg vid sjostranden; Borga, Lill Kroks- 
nas, akerren och akerbacke, Krako, Vesterang, ang. — Utmarkt 
genom sina morka, sparsamt stjernludna holkar, liksom skaften 
temligen tatt hariga af korta, styfva, svarta eller kort Ijusspet- 
sade har och sma glandelhar; afven under korgsamlingen van- 
ligen styft svart borstharig och ofra stjelkbladet med sma glan- 
delhar i kanten. Star for ofrigt niira H. contrachtm (Norrl. 
Pilos. fenn. p. 169) Brenn. Nyl. Pilos. p. 6, men skild genom 
mindre tat korgsamling samt tatare, morkare och styfvare harighet. 

7. H. pubescens Lindbl. — Lojo, Vaanila, tallbacke. 

8. H. puberulum. Hogvaxt, anda till 90 cm, stjelk upprat 
eller vid basen svagt uppstigande, gron, uppat morkare, stjern- 
luden, nedtill temligen glest smaluden af mycket korta och fma, 
hvita har, stundom med nagot enstaka mycket litet glandelhar, 
hogre upp mycket glest kort Ijust borstharig och glest ojemnt 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. Xlll, ii:o 1. 83 

glandelharig, under korgsamlingen lued eller ulan borstliar, ne- 
danom midten 2 — 4-bladig, starkare exemplar nagon gang med 
spiida underjordiska sfoloner; hlad nijiika, vanligen Ijusgrona, 
stundom morkare, kort- eller langskaftade, de yttre tunglika — 
omviindt aggrimda, trubbiga, de inre lanselllika, kortspetsade, 
mycket otydligt smatandade, myeket glest stjern- och korthariga 
eller ofvan stundom nakna och harlosa, haren underfill mvcket 
fina sasom pa stjelkbasen, ofvan litet grofre, ungefar som pa 
stjelkens ofre del, stjelkhlad smalt — niistan jemnbredt lanseU- 
lika, vanligen nagot rikligare bekladda, stundom med glesa glan- 
delhar i kanten; korgar mycket sma, morkare eller Ijusare gula, 
fyllda, med djupt delade kantblommor, talrika i tatt hopgyttradt 
knippe, med korta, graludna, tiitt glandelhariga skaft, stundom 
med en gren lagre ned; liolkar mycket sma och smala, jemn- 
tjocka — smalt aggrunda, med kort bram, gra- eller brungrona, 
upptill morkare, rikligt stjern- och glandelhariga, utan eller sal- 
Ian med enstaka bar vid basen, fjdll korta och breda, smalt 
aggrunda — nastan jemnbreda, trubbiga, i spetsen tatare glan- 
delhariga och mrjrkbruna. de inre Ijuskantade. — Lojo by, timo- 
theifalt vid foten af asen, dikeskant vid viigen emellan kaser- 
nen och sjon, graalbacke och graslinda vid Linnais. — Genom 
mycket kortare harighet och bredare, trubbigare, upptill morkare 
och tatare glandelhariga holkfjall utan bar skild fran H. pn- 
hescens Lindbl. 

9. H. griseum Norrl. Pilos. fenn. p. 155. — Lojo, Mon- 
gola, ang och angsbacke niira sjon, samt, enl. exemplar i H. 
M. F,, Kiviniemi, fugtig ang; Helsingfors, Tholo, alskog vid vii- 
gen; Helsinge, Borgs, backe; samt, enl. Norrl. 1. c. p. 156, Borga, 
Laha. 

10. H. galactinum Norrl. 1. c. p. 154. — Kyrkslatt, Stromsby, 
ang i narheten af garden, samt, enligt af J. P. Norrlin bestiimdt 
exemplar med kort hvitspetshariga holkar, Veikkola, torr betes- 
mark med tall- och bjorksmaskog. 

11. H. detonsum Norrl. 1. c. p. 156. — Kyrkslatt, Veik- 
kola, torr iingsbacke, enl. exemplar bestiimdt af J. P. Norrlin; 
forut kiind fran Borga, Lill Kroksniis, samt, enl. Norrl. 1. c. p. 
158, fran Helsingfors och Inga, Fagervik. 



34 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

12. H. assimilatum Norrl. 1. c. p. 151, Brenn. 1. c. p. 11. 
— Lojo, Mongola, griishog vid kalkbrottet, backe med graal vid 
Linnais, dikeskant i ting nedanom apotheket, Pitkaniemi, be- 
tesmark. 

13. H. acrotrlchum. Stjelk hog, men spad, upprat, sallan 
svagt uppstigande, gron eller brun, vanligen vid basen rodbrun, 
harlos — temligen rikligt hvitt borstharig, upptill med svartfo- 
tade har och glesa, vanligen grofva glandelhar, utan stjernhar, 
nedtill 2 — 3-bladig, stundom med rikliga, val utvecklade flageller; 
hiad Ijust blagrona eller violetta, langskaftade, kolade, de yttre 
omvandt aggrunda — tunglika, uddspetsade, de inre lansettlika, 
kortspetsade, glest smatandade, ofvan gleshariga eller harlosa, 
atminstone vid basen kanthariga, undertill langs nerven, atmin- 
stone vid basen, hariga, ofra stjelkhlaclet oskaftadt, alia lansett- 
lika, utan stjernhar, med eller utan borsthar; korgar fyllda, bred- 
blommiga, storre och Ijusare an hos H. septentrionale Norrl., 
vanligen talrika i jemnhogt, enkelt eller sammansatt qvastlikt 
knippe, med langa, spensliga, rikligt glandelhariga och glest, 
sallan under korgen tatare stjernhariga skaft, med spridda, svart- 
fotade, hvita borsthar och smala, dunkelgrona, Ijuskantade, glan- 
del- och ofta hvitt borsthariga skdrmfjdll; holkar 6—7 mm hoga, 
smalt cylindriska med rundad bas, morkgrona, rikligt stjern- och 
svartfotadt hvitt borsthariga och glandelhariga med gula glandler. 
fjall mycket smalt lansettlika — nastan jemnbredt sylhka, smalt 
trubbspetsade eller de inre sylspetsade, ofta hinnspetsade, i yt- 
tersta spetsen med en mycket liten harpensel af korta fma hvita 
har, anda till spetsen glandel- eller borsthariga och vanligen iif- 
ven glest stjernhariga, Ijasgronkantade; stift gula. — Lojo, Mon- 
gola, angsbacke nara sjon och graalbacke nara sjon, Linkulla, 
blandskog, Kiviniemi, graalsnar och dikeskant nara sjon, Ant- 
tila, angsbacke. — Utmarkt genom sin fattigdom pa stjernhar, 
utom pa holkarna, sina langa spensliga korgskaft, Ijusa korgar 
och isynnerhet sina mycket smala, delvis spetsiga holkfjall med 
en liten harlot's i spetsen. 

14. H. alticeps. Blad Ijust blagrona; for ofrigt skild fran 
H. suhhirsididum Brenn. genom sma, nastan rundade — bredt om- 
viindt aggrunda eller spadlika, kortskaftade, mycket langt cilierade 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 35 

yttre hlad, mycket storre och Ijusaie korgar, iiied 8 — 8,5 mm 
hoga, smal- och nastan spetsfjalliga, cylindriska hoJkar och myc- 
ket liingre, uppriita, spensliga, mycket groft j^lanrlclhariga och 
obetydligt stjernhariga korgskaft med enstaka grofva borsthar 
och mycket smal a, groft borsthariga och glandelhariga sklirm- 
fjciU; fran H. acrotricJium genom betydHgt storre korgar och 
holkar samt bredare Jiolkfjdll. — Lojo, Mongola, iingsbacke niira 
sjon. — Afviker fran ofriga 'praealta genom sina redan pa af- 
stand tydligt afstickande stora korgar af I jus suecimm-i\ivg. 

15. H. subhirsutulum Brenn. 1. c. p. 13. — Lojo, Mon- 
gola, graslinda vid kalkbrottet, skogsbacke och fugtig ang niira 
apotheket, ang niira sjon, och backe med tall och graal vid 
Linnais. 

16. H. ustulatum Brenn. 1. c. p. 14. — Lojo, akerdike 
vid Tytyri kalkbrott. 

17. H. septentrionale Norrl. 1. c. p. 147. — Lojo by, iing 
vid foten af asen, backe vid Linnais. 

var. densisetosum Brenn. L c. p. 15. — Lojo, bjorkskog 
vid viigen till Tytyri kalkbrott. 

var. adsimilans Brenn. 1. c. — Lojo, graalbacke vid Linnais. 

18. H. ingens N. P., Brenn. 1. c. p. 16. — Lojo, Mon- 
gola, skogsbacke nara apotheket, backe vid Linnais, akerdike 
vid Tytyri kalkbrott. 

19. H. dimorphum Norrl. Bidr. sydostra Tavastl. fl. p. 132. 
— Lojo, Mongola, akerren nedanfor Linnais, graalbacke niira 
Linnais. 

20. H. falotrlchum. Stjelk 20 — 65 cm, spiid, vanligen bojd, 
svagt uppstigande eller uppriit, vid basen eller stundom ofver- 
allt violett, under korgsamlingen morkare gron eller brungra, 
ofverallt stjernharig och tiitt langharig af ytterst fma, mjuka, 
glansande hvita eller upptill dunkla, vanligen violett- eller svart- 
fotade har, ofvan midten med glesa fma glandelhar, nedanom 
midten 2— 5-bladig; hlad mjuka, grona, langskaftade, de yttersta 
tunglika, vanligen bortvissnade, de inre rotbladen och nedre 
stjelkbladen tunglikt lansettlika, kortspetsade, smatandade, tiitare 
eller glesare langt och fint hvithariga och cilierade, undertil 
glest stjernhariga, de ofre djelkhladen oskaftade, sma, lansettlika. 



36 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

kolade, morkfotadt hariga, afven ofvan fint stjernhariga, atmin- 
stone langs kanten, med eller iitan glandelhar; korgar medel- 
stora, morka, stundom delvis rorblommiga, 3 — 10 i hoptrangdt 
qvastlikt knippe, med korta, vanligen raka, glest eller tatt stjern- 
hariga, tatt fint glandelhariga och sparsamt borsthariga, hvar- 
andra mycket narmade skaft, stundom med ett liingre, bagbojdt 
skaft lagre ned; holkar 6 — 7,5 mm hoga, nagot smala, jemn- 
tjocka, med kort bram, morkgrona — nastan svarta, rikligt 
stjern-, fint glandel- och fmt langt morkhariga, af jemnbredt lan- 
settlika, kortspetsade, nastan trubbiga, bredt Ijusgronkantade 
fjall; stiff gula. — Lojo, Linkulla i blandskog bland gras, sten- 
hop i lund vid Linnais, Anttila, fugtig ang. — Utmarkt genom 
sin rikliga, langa och ytterst fina, gliinsande harighet. Synes, 
oaktadt sin hos de funna exemplaren sannolikt af lokalforhal- 
landen fororsakade flerbladiga stjelk, sta narmast H. siihpra- 
tense, fran hvilken den dock i hog grad afviker, utom genom 
den anforda harigheten, genom smalare blad, undertill ofverallt 
och afven ofvan stjernhariga, samt tjockfotadt hariga ofra stjelk- 
biad, afvensom mindre korgar med ostrierade kantblommor och 
rikligt hariga holkar. Skiljer sig for ofrigt fran alia andra 
spatliopliylla genom bladens rikliga stjernharighet, hvarigenom 
den, afvensom genom bristen pa stoloner och den atminstone 
skenbart flerbladiga stjelken paminner om cyniosa. 

21. H. subpratense Norrl. 1. c. p. 102. — Lojo, Mongola, 
mycket ymnigt vid vagkanterna och pa tegarne af en odlad ang 
nara sjon, Anttila, vat ang emellan Linkulla och Kiviniemi, 
Vaanila, torr sandbacke. 

22. H. conglobatum Brenn. 1. c. p. 22. — Lojo, Mongola, 
angsbacke nara sjon samt nedanom Linnais, Kiviniemi, stenig 
backe vid Mongola kalkbrott. 

f. brachiolatum. Korgsamlmg gles, af langa, bagbojda, 1- 
eller 2-blomstriga grenar. — Lojo, Vaanila, dikeskant; fmnes 
afven bland exemplaren fran Helsingfors, Brunnsparken. 

f. parc/sefum. Stjelk och korgskaft med endast enstaka 
borsthar. — Lojo, Vohls, oppen, blasig stenbacke vid sjon; fm- 
nes afven bland exemplaren fran Helsingfors, Brunnsparken. 

var. /ax/us Norrl. Pilos. bor. p. 38. — Lojo, Mongola, gra- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII. n:o I. 87 

alskog nedanom I.innais, ilng och iingsbacke niira sjon, Anttila, 
vat ang emellan Linkulla och Kivinierni samt akerdike vid Ty- 
tyri kalkbrott. — Mellanform emellan H. conglohatinn och H. 
siteciaim, i hvilken den synes ofverga, och fnin hvilken den 
skiljes fornamhgast genom laga och vida holkar, Hksom ocksa 
fran H. diluticoJor Brenn. 1. c. p. 26. hvilken dessutom afviker 
bland annat genom sin tiita glandelharighet under korgsamlin- 
gen och pa skaften. 

23. H. breviceps Brenn. 1. c. p. 23. — Lojo by, vat iing 
vid diket vid foten af asen, Vaanila, dikeskant. 

24. H. suecicum Fr. a genuinum 1. normale N. P. — De 
i Nyl. Pilos. p. 27 omnamnda exemplaren ofverensstiimma nar- 
mare med Dahlst. Herb. Hier. Scand. VII, 20, iin med exem- 
plaret i Herb. norm. IX, 7, hvilket afviker genom grofre stjelk, 
bredare blad och mer rik- och storblomstrig, tjockgrenig, sam- 
mansatt korgsamling med grofre har pa holkarna. 

var. albiseium Brenn. 1. c. p. 28. — Lojo by, fiigtig ang 
emellan kasernen och sjon, Mongola, akerren och iing niira sjon, 
angsbacke nedanom Linnais, Vaanila, dikeskant. — Skild fran 
Y isotrichum N. P. i Dahlst. Hier. exs. I, 21, som den mest lik- 
nar, genom storre och morkare korgar, morkare basfjiill pa hol- 
karna och tunnare, mer gronaktigt blagrona blad. Exemplaren 
i namnda Hier. exs. paminna med afseende a bladens fiirg och 
holkarnas basfjiill mera om H. dilntkolor Brenn., hvilken dock 
afviker genom sin tata glandelharighet pa korgskaften och un- 
der korgsamlingen. 

var. esetosum Brenn. 1. c. p. 27. — Lojo by, dikeskant i 
vat ang vid foten af asen, pa samma tufva som H. auricula 
var. pteropliorum Brenn. och exemplar af en sannolikt hybrid 
form dem emellan, Mongola, fugtig iing vid apotheket, Anttila, 
beteshage, bland graal. 

var. pseudauricula 2. calvius N. P., Brenn. 1. c. p. 29. — 
Lojo, Anttila, Tytyri kalkbrott, griislinda. 

var. parvifoliatum. Stjelk uppriit, spenslig, npptill krokt, 
vanligen rodviolett, harlos eller mycket kort glest Ijusharig, ta- 
tare glandelharig och foga stjernharig; dtoloner langa, spiida, 
rodbruna, bladiga; hlad mycket korta, omvandt iiggrunda eller 



38 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

bredt tunglika — lansettlika, vagiga och veckade, tydligt tan- 
dade, harlosa eller med ett eller annat bar i kanten och pa 
ryggnerven, sardeles mot basen; korgar 2 — 5, nagot SQia, kon- 
kava, svagt radierande, af Ijusare nyans, pa temligen korta och 
grofva, tatt stjernhidna och glandelhariga skaft; liolkar sma, 
smala, jemntjocka, med langt, lost bram, temhgen tiitt glandel- 
och hvithariga, foga stjernhariga, fjdll smala, nastan spetsiga, 
Ijnskantade. — Lojo, pa asryggen vid vagen emellan Lojo sta- 
tion och Vaanila. 

var. subfloribundum 1. efloccosum N. P. Hier. Mitt. Eur. p. 
696. — Lojo, Mongola, dikeskant i odiad ang, tillsammans med 
H. cmricula var. minutale Brenn. — Afviker genom tata borst- 
har pa stjelk och holkar, annu tatare an hos ^'asi)erula Norrl. 
Herb. Pilos. Fenn. 1, 35. 

var. siipitiflorum N. P. 1. c. p. 699. Stjelk upptill och korg- 
skaft samt holkar harlosa eller med nagot enstaka borsthar; 
Jiolkcii' morka, af smala, spetsiga"^ — nastan spetsiga fjcill; korg- 
skaft vanligen langa. — Lojo by, dikeskant i vat ang vid foten 
af asen, Mongola, angsbacke nara sjon, Anttila, ang vid rian 
och akerdike vid Tytyri kalkbrott. 

var. sf/p/t/ceps Brenn. 1. c. p. 29. — Lojo by, dikeskant 
i vat ang vid foten af asen, Mongola, ang nara sjon, Linkulla, 
barrskog, Anttila, vat ang emellan Linkulla och Kiviniemi. — 
Korgar stundom fyllda. 

25. H. auricula L. 

var. pierolepis Brenn. 1. c. p. 35. — Lojo, Anttila, iing 
vid rian, Vaanila, dikeskant, vagkant vid Suni. 

var. stenopierum Brenn. 1. c. — Lojo, lund vid Linnais, 
Linkulla, graslinda i barrskog, Vaanila, tallbake. 

var. laetibnacteum Brenn. 1. c. p. 36. — Lojo by, tallskog 
pa och vid foten af asen, Anttila, iing vid rian, Vaanila, di- 
keskant. 

var. minutale Brenn. 1. c. — Lojo by, ang emellan kaser- 
nen och sjon, Mongola, dikeskant i odlad ang, vag i ang ne- 
danom Linnais, Linkulla, graslinda, Hiittis, barrskogsbacke, tall- 
skog pa asen och vagkant i blandskog oster om asen. Den i 
Lojo oftast antraffade auricnla-iovxnQn. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. T. XUl. n:o 1. 81i 

var. melaenum Hrenn. 1. c. p. Ii7. — Lojo, Kiviniomi, al- 
skog, Hiittis, tallbacke. 

var. pterophorum l^renn. 1. c. [>. .'^H. — Lojo by, dikeskant 
i vat iing vid foten af asen. 



H. pilosella L. 

26. H. jodolepis Noni. Pilos. Fenn. p. 39. Grenig iiivid 
basen, korgskaft och Iwlkar mindre starkt borsthariga iin i 
Norrl. Herb. Pilos. Fenn. I, 17, samt holkfjlillen i spetsen grona 
eller endast svagt violetta. — Lojo, Anttila, nagra enstaka exem- 
plar i iing vid rian emellan Kiviniemi och Linkulla. 

27. H. furviceps Dahlst. Hier. exs. I, 12. Korgar morka. 
fyllda, morkstrierade; korgskaft grona, tunnt stjernludna, ytterst 
kort och fmt glest eller upptill tatt glandelhariga; holkar grona, 
foga stjernludna, nagot tatt kort glandelhariga, fjall syllika, smalt 
och hvasst rodbrunspetsade, ytterst i spetsen nakna. — Lojo, 
backe vid Linnais. 

28. H. exacutum Norrl. 1. c. p. 65. — Lojo, Mongola, vid 
kalkbrottet och [ingsbacke nara sjon, Linkulla, bland griis i bland- 
skog, Anttila, graslinda pa Tytyri kalkberg, samt vagkant i tall- 
skog nara Vendela. — Afviker fran Norrl. 1. c. genom fasta 
blad, ofta glesbladiga stoloner, lag, vid hoik, samt stundom iinda 
till 2 mm langa glandelhar. 

29. H. chloreilema. Lagvaxt; stoloner langa, spiida, grona, 
glest mjukhariga, glest smabladiga med aftagande blad; blad 
matt gragrona, siillan morkgrona, mjuka, kortskaftade, omviindt 
iiggrunda — tunglika, rund- eller kortspetsade, helbriiddade eller 
glest smatandade, glest langhariga — niistan harlosa, undertill 
grona, tunnt stjernludna, — Ijusgra och ojemnt filtludna; korg- 
skaft upprata eller uppstigande, grona, tunnt stjernludna, glest 
eller under korgen tatt fint, ofta Ijust glandelhariga; /ror^rtr sma, 
plana eller konkava, tiitt smalblommiga, fyllda eller glest kort 
radierande, Ijusa, med svagt eller ostrierade, vanligen djiipt de- 
lade kantblommor; Jwlkar sma, smala, jemntjocka, med pip och 
briim lika langa, klargrona, vanligen svagt stjernhidna, tatl 



-iO Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

glandelhariga, fjdll smalt syllika,, smalspetsade. med mer eller 
mindre tydlig naken spets, Ijnskantade. — Lojo, tall- och gra- 
albacke vid Linnais, LinkuUa, graslinda i barrskog, Kiviniemi, 
vagkant, Hiittis, skogsbacke. — Latt igenkiind pa sina vackert 
grona, svartsprackliga, smala holkar. 

30. H. tapeinum Dahlst. Hier. exs. II, 1 & IV, 7. Korgar 
Ijiisa, glest smalblommiga, langt radierande, med strierade kant- 
blommor; korgskaft glest, upptill tatare kort glandelhariga; hol- 
kar smala, jemntjocka, gragrona, fafjalliga, Ijust stjernludna, tatt 
fint glandelhariga, fjdll breda, lansettlika, kortspetsade, ofverallt 
bekladda, Ijnskantade, utom de yttersta korta. — Lojo, backe 
vid Linnais, Paloniemi, vagkant niira backen emellan Horma- 
jarvi och Lojo sjo. 

31. H. linguatum Dahlst. Hier. exs. IV, 5. Blad mork- 
eller Ijusgragrona, fasta eller slappa, tnnglika — lansettlika, 
kortspetsade, undertill tunnt gronaktigt — tatare, gratt filtludna; 
stoloner forlangda, spada, glest nastan likformigt sma — stor- 
bladiga; korgskaft upprata, raka eller krokta, nedtill grona, upp- 
till gra, mjukt stjernludna, temligen glest eller upptill tatt kort glan- 
delhariga, stundom med glesa, fina, Ijusa borsthar; korgar me- 
delstora, Ijusa, plana eller konkava, glest smalblommiga, radie- 
rande, strierade eller ostrierade; holkar hoga, jemntjocka, gra- 
grona, Ijust stjernludna och mycket tiitt langt glandelhariga, af 
lansettlika, kort smalspetsade, anda upp bekladda och, med un- 
dantag af de yttersta kortare, Ijnskantade fjdll. —Lojo, Anttila, 
betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott, bland graal. 

32. H. leptocalyx. Lagvaxt och kortbladig; stoloner korta, 
hvitulliga, tatt, nastan likformigt storbladiga; ??M morkgragrona, 
.fasta, kortskaftade, omvandt aggrunda — tunglika, saltan nastan 

lansettlika och kortspetsade, stundom med sma tandamnen, glest 
langhariga, undertill tatt grahvitt filtludna och fmhariga ; ' /for^/- 
skaft upprata, gra eller nedtill grona, tunnt stjernludna — filt- 
ludna, glest eller under holken tatare — mycket tatt kort glan- 
delhariga; korgar sma, plana, smalblommiga, tata och fyllda 
eller glest radierande, nagot dunkia, morkt strierade; holkar 
sma, smala, jemntjocka, med kort bram, gragrona, tatt stjern- 
eller filtludna och kort glandelhariga, stundom med nagot en- 



Acta Societatis pro Fauna ot Flora Fennica. T. Xlll, n:o 1. 41 

staka hvitspetsadt bar, fjlill smalt lanseltlika — nastan jomn- 
bredt syllika, med smal naken spets, do inre Ijuskantado, bas- 
fjall smala. — Lojo, LinkiiUa^ betesmark; Karislojo, lliiijen- 
vatsa, tallbacke oeh betesmark pa berg vid sjon. — Holkfjallon 
stundom med violetta spetsar. 

33. H. pachyeilema. T.agvaxt; stoloner korta, tjocka, hvit- 
Indna, glest likformigt storbladiga; Nad morkt gragrona, mjuka 
eller fasta, kort — oskaftade, tanglika — omviindt iiggrunda, 
med sma tandamnen, glest — temligen tiitt langhariga, under- 
till gron- eller grahvitt filtludna och fmhariga, de inre stundom 
ofvan stjernhariga ; korgskaft, stundom flere, upprata, gron- eller 
graaktiga, tunnt stjernludna — tatt filtludna, glest eller upptill 
tiitt kort glandelhariga, med eller utan fina hvita bar; horcfay 
sma, plana, tatt smalblommiga, fyllda eller glest radierande, 
Ijusa, starkt strierade; liolkar sma, laga och vida, jemntjocka 
eller uppat vidare, med kort bram, gragrona, svagt stjernludna, 
svartfotadt hvithariga, med glesa glandelhar eller endast tatt 
glandelhariga, fjdll smalt lansettlika eller syllika, kortspetsade, 
nastan till spetsen bekliidda, Ijuskantade, basfjallen smala, nii- 
stan jemnbreda. — Lojo, Mongola, betesmark nara kalkugnen, 
Pitkaniemi, betesmark; Sjundea, Myrans, vagkant i barrskog vid 
Grotbacka grinden. — Bladen talrika, de yttre langa, tunglika, 
de inre korta, omvandt aggrunda. 

34. H. fimbriatum Brenn. 1. c. p. 51. — Lojo, Mongola 
kalkbrott. 

35. H. psefocalyx. Lagvaxt och bredbladig; 5^o/o?2er stun- 
dom forlangda, fasta, morka eller Ijusa, hvitulliga, likformifjt 
sma — temligen storbladiga; hlad Ijusare eller morkare gra- 
grona, fasta och styfva, kort — oskaftade, omvandt aggrunda 
med otydlig udd, sallan tunglika eller lansettlika och kort udd- 
spetsade, helbraddade eller med sma tandamnen, glest langha- 
riga, undertill gronaktiga, tunnt stjern- eller filtludna — tjookt 
grahvitt filtludna och hvithariga; korgskaft upprata, spiida, litet 
krokta, morkt brungrona, tunnt stjernludna, tiitare eller glesare 
ojemnt glandelhariga, med eller utan borsthar; korgar sma, plana 
eller konkava, smalblommiga, glest radierande, inuti tiitare, 
Ijusa, med grundt flikade, smalt morkstrierade kantblommor; 



42 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

Jiolkar sma — medelstora, jemntjocka, med kort briim, morka, 
mer eller mindre stjernludna, starkt groft glandelhariga med 
eller utan svarta eller hvitspetsade borsthar, fjcill lansettlikt syl- 
lika, hvasspetsade, med eller utan kort naken rod spets, de inre 
Ijuskantade. — Lojo by, dikeskant emellan kasernen och sjoii, 
Hiittis, barrskogsbacke, Paloniemi, vagkant niira Hakala torp. 

— Genom strafva blad, grundt flikade kantblommor och jemn- 
tjocka, smalare och mer stjernludna holkar skild fran H. fim- 
hriatum Brenn. 

36. H. aciculare. Lag — temligen hogvaxt, smalbladig; 
stoloner spada, nagot forliingda, hvitulliga, nagot glest storbla- 
diga med aftagande blad; Uad morka, mjuka, langskaftade, smalt 
tunglika, kortspetsade, — lansettlika, kort smalspetsade, hel- 
braddade, glest langhariga, undertill gronaktigt hvita, tatt filt- 
ludna och finhariga; korgskaft uppstigande, spiida, gragrona, 
svagt eller upptill tatare stjernludna, olikformigt glandelhariga; 
Jxorgar sma, plana, tatt smalblommiga, fyllda, temligen morka, 
med smalt morkstrierade kantblommor; holkar sma, Ijusgra, 
jemntjocka, med kort bram, mjukt stjernludna och tatt langt 
och fmt glandelhariga och morkhariga, fjcill smalt syllika, med 
lang naken, Ijusrod eller blek nalspets, smalt, eller de inre 
bredt Ijuskantade, stjernludna och hariga anda till nalspetsen. 

— Lojo by, backe med tall och graal vid Linnais. — Skild fran 
H. molliusculum genom morkare, sma, fyllda korgar, starkt stri- 
erade kantblommor och naket nalspetsade holkfjall. 

37. H. abreptum. Skild fran den eljes mycket lika H. 
aciculare genom efter torkning gulaktiga hlacl och fuUkomligt 
harlosa holkar af stundom mindre tydligt nalspetsade fjdll. — 
Lojo by, backe med tall och gran vid Linnais. 

38. H. malacocalyx. Temligen storvaxt; stoloner langa, 
grona, foga stjern- och mjukhariga, glest storbladiga med afta- 
gande blad; Uad morka, tunna och mjuka, kortskaftade, om- 
vandt aggrunda, uddspetsade, fatandade, glest langhariga, under- 
till gragrona, tunnt stjernludna; horgskaft uppriita, grona, upp- 
till morkgra, glest — tunnt stjernludna, mycket glest eller upp- 
till litet tatare fmt glandelhariga; korgar medelstora, plana, glest 
smalblommiga, radierande, Ijusa och svagt strierade; holkar nagot 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, ii:o 1. 43 

sma, vida, jemntjocka, nied kortare briiin, morkl gragrona, of- 
verallt mjukt stjernludna och mjiikt j^landelliariga, fjdll korta 
och breda, aflanga, trubbiga, tiitt bokladda och smalt gninkan- 
tade, eller de inre syllika, smalspetsade, grona, mod srnal bidd- 
rand langs midten och upptill stjernludna utom spetsen. — 
Lojo by, Linnais, graslinda. — Utmarkt genom alia delars stora 
mjukhet. 

39. H. malacolepis. Nagot lagviixt och smabladig; stolo- 
ner spiida, torlangda, grona, glest likformigt smabladiga; hlad 
mjuka, morkgrona, skaftade, omviindt iiggrunda — kort lansett- 
lika, trubbiga eller kortspetsade, helbraddade, glest langhariga, 
iindertill gronaktigt hvitgra, temligen tiitt, stundom marmoreradt 
stjernludna, svagt finhariga; Iwrgskaft uppriita, grona, veka, svagt 
stjernludna och glandelhariga, med eller utan mycket korta fina 
har; Jcorgar nagot sma, plana, fyllda eller kort radierande, nagot 
glest eller inuti tatare bredblommiga, med kort eller niistan 
ostrierade kantblommor; holkar morkgra, smala, jemntjocka, med 
kort bram, mjukt och fmt stjernludna och tiitt kort glandelha- 
riga, med eller utan mycket korta, fina, Ijusa har, fjdll syllikt 
lansettlika, kortspetsade, de yttre okantade, de inre grona och 
hinnkantade, langs midten glandelhariga och anda ut i spetsen 
stjernludna, basfjiill aggrunda. — Lojo, Mongola, Pitkiiniemi, 
betesmark, Anttila, graslinda pa bjorkbacke vid vagen till Tytyri 
kalkbrott. — Star narmast H. moUiuscuIum, men skild bland 
annat genom mindre, niistan ej radierande, bredblommiga kor- 
gar och sma glandelhar pa holkarna. 

40. H. molliusculum. Lag — temligen hogviixt, langbladig; 
stoloner mev eller mindre forliingda, grona eller hvitulliga, gle- 
sare eller tiitare likformigt smabladiga eller storbladiga mod 
smaningom aftagande blad; blad mork-, siillan klargrona, mjuka. 
mer eller mindre skaftade, omvandt aggrunda eller tunglika — 
lansettlika, trubbiga med kort udd — kortspetsade, nastan otan- 
dade eller de vttersta tvdligt hvasstandade, tiitare eller glesare 
langhariga, undertill vanligen tunnt gragront stjernludna, siillan 
tiitt hvitt filtludna, finhariga, det innersta vanligen litet, tunglikl 
eller lansettlikt med tviirt hopdragen smal spets, stundom med 
stjernhar pa ofra sidan; korgskaft ui)priita eller uppstigande, 



44 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

grona eller brunaktiga, glest — tunnt, eller under korgen tiitt 
stjernliidna, mycket svagt — temligen starkt, olikformigt glan- 
delhariga, med eller utan korta, vanligen hvita, fina har; ko)-- 
gar vida — medelstora, Ijusa, plana eller konkava, smalblom- 
miga, langt oeh glest radierande, med svagt eller ostrierade, 
vanligen djupt flikade kantblommor; liolkar morkgra, smala, 
jemntjocka, med bramet af pipens langd, mer eller mindre starkt 
stjernliidna och tatt langt och svart glandelhariga, sallan med 
fina morka eller vid basen med Ijusa bar, fjdll syllikt lansettlika, 
smalspetsade, med eller utan smal Ijus kant, de inre grona med 
smal stjernluden och glandelharig ryggrand, ludna anda ut i 
spetsen. — Lojo by, tallskog pa asen, grasbevuxen mark 1 tall- 
skog vid foten af asen och vid Mongola kalkbrott, Pitkaniemi, 
betesmark, blandskog af graal och tall vid Linnais och Lin- 
kulla, Anttila, betesmark med graal vid vagen till Tytyri kalk- 
brott och grashnda vid kalkbrottet, Rautio, betesmark, graslinda; 
Kyrkslatt, Danskarby, skogig betesmark. — I forhallande till 
korgskaften mindre langbladig an narmast foljande H. macro- 
glossum, men med nastan lika langt radierande kantblommor; 
holkarna af ett mycket mjukt utseende, egentligen grona med 
hvitludna fjallspetsar, men af de tata svarta glandelharen tatt 
svartsprackliga och derigenom morka; afven de inre fjallen glan- 
delbarande och i spetsen ludna. Pa torr, solig mark blifva bla- 
den mindre och undertill hvitt filtludna. 

41. H. macroglossum. Lagvaxt och langbladig; stoloner 
outvecklade eller spada, litet forlangda, svagt hvitulliga^ glest 
smalbladiga med aftagande blad; hiad mjuka, morkgragrona, 
langskaftade, tunglika — lansettlika, trubbiga — kortspetsade, 
bugtbraddade, otydligt tandade, temligen tatt langhariga, under- 
till grona och glest stjernhariga — Ijusgratt filtludna, finhariga. 
det innersta bladet mycket litet och tunglikt, med tvart hop- 
dragen, lang, smal spets, ofvan vanligen mer eller mindre stjern- 
hariga; horgskaft upprata, gra, tatt stjernludna och isynnerhet 
upptill glandelhariga, vanligen med korta och fina hvita har; 
korgar stora och vida, plana, temligen tatt smalblommiga, langt 
slesradierande, med mer eller mindre starkt bredstrierade kant- 
blommor; holkar morkgra, jemntjocka eller uppat litet smalare, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, ii:o 1. 45 

med bramet af pipens liingd, tiitt stjernludna, langt svartfotadl 
hvitspetshariga och isynnerhet vid basen glandelhariga, fjdll 
smalt syllika, kortspetsade — niistan trubbiga, okantade, eller 
de inre grona med smal ryggrand af stjernludd och bred liinii- 
kant, mot den nakna, smala, Ijusa spetsen starkt stjernludna. 
— Lojo by, griismark i tallskog vid foten af asen. — Liitt igen- 
kand pa sina langa blad, af de korta korgskaftens liingd eller 
langre, och langa, glesa kantblommor; holkarna hariga, svart- 
sprackliga af de svarta tjocka harbaserna och fa glandelhareii. 
inre holkfjallen utan glandelhar, i spetsen nakna. 

42. H. sparsilingua. Lagviixt och temligen smabladig; 
stoloner korta — mycket langa, hvitulliga, nagot glesbladiga, med 
sma, smaningom aftagande blad; hlacl mjiika, morkare eller Ijii- 
sare gragrona, som torra vanligen gulgrona, tydligt skaftade — 
lan^iskaftade, omviindt aggrunda, med eller utan kort udd. — 
tunglika eller lansettlika, spetsiga, mer eller mindre tydligt tan- 
dade, temligen tatt langhariga — nastan glatta, undertill gra- 
gronaktiga — grahvita, mer eller mindre tatt stjernludna och 
hvithariga; korgskaft 1 — flere, upprata — uppstigande, raka. 
morka, ofta med gron bas, glest — mer eller mindre starkt 
stjernludna, temligen likformJgt glandelhariga och kort, niirmare 
basen hvit-, narmare korgen vanligen svarthariga — nastan har- 
losa, nagon gang med fjall anda ned vid basen ; korgar temligen 
sma, Ijusa, plana eller konkava, tatt smalblommiga, kort glest 
radierande, kantblommor mer eller mindre starkt rodstrimmiga; 
liolkar morka eller graaktiga, laga, med svagt rundad eller nastan 
jemntjock pip och kort, tilltryckt bram, mer eller mindre tyd- 
ligt stjernludna, sardeles vid basen. vanligen tiitt svart glandel- 
hariga, oftast med, sallan utan mer eller mindre rikliga langa, 
svarta eller hvitspetsade har, fjcill temligen smala, syllika, kort- 
eller de innersta utdraget spetsade, Ijusgronkantade, vanligen 
iinda till den stundom svagt violetta spetsen glandel- och har- 
bekladda samt ofta stjernludna. — Lojo as, tallskog vid exer- 
cisplatsen, Mongola, tallskog och griislinda vid kalkbrottet samt 
backe vid Linnais, Linkulla, griislinda, Anttila, griislinda i betes- 
hage vid vagen till Tytyri kalkbrott samt pa Tytyri kalkberg. — 
Utmiirkt genom sina nagot sma, tiitt smalblommiga och glest 



46 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

kortradierande korgar samt sina sma, laga och vida, nagot run- 
dade eller jemntjocka holkar af temligen smala, gronkantade, 
vanligen anda till yttersta spetsen bekladda fjall. Varierar med 
mer eller mindre rikligt korthariga holkar, sallan med endast fa 
glandelhar. Skild fran H. conspersiim Norrl. genom sina laga och 
vida, morkare och vanligen glandelrikare holkar af bredare fjall. 

48. H. obscuripes Norrl. 1. c. p. 73. 

var. homophyllum Brenn. 1. c. p. 54. — Lojo, Vaanila, vag- 
kant och tallbacke. 

44. H. conspersum Norrl. 1. c. p. 71. — Lojo, mycket 
allman, sasom Mongola, graslinda och tallskog vid kalkbrottet, 
betesmark vid apotheket, Pitkaniemi, betesmark, Anttila, betes- 
mark vid vagen till Tytyri kalkbrott samt pa Tytyri kalkberg, 
Paloniemi, vagkant nara Hakala torp, Ojamo, tallbacke vid Ny- 
backa torp, vagkant pa tallmo nara Vendela. 

45. H. Hilmae Norrl. 1. c. p. 70. — Lojo, Mongola, gras- 
linda i tallskog vid kalkbrottet, Anttila, Tytyri kalkbrott. 

46. H. heteradenium. Spad, af medelhojd; stoloner for- 
langda, spada, hvituUiga, glest likformigt smabladiga; hlacl morka, 
mjuka, skaftade, omvandt aggrunda — tunglika, otydligt sma- 
tandade, glest langhariga, iindertill gragrona, tunnt — foga stjern- 
ludna och gleshariga; korgsJtCift veka, nastan upprata, grona 
och strimmiga, svagt stjernludna, nedtill glest, upptill foga tii- 
tare mycket olikformigt glandelhariga, med eller utan nagot en- 
staka langt, hvitt, svartfotadt borsthar; Icorgar medelstora, Ijusa, 
plana, tatt bredblommiga, radierande, nastan ostrierade ; holkar 
laga, jemntjocka, morka, temligen tatt groft svart glandelhariga, 
foga stjernludna, vid basen fmt hvithariga, fjall temligen smalt 
syllika, smalt langspetsade, smalt eller de inre bredare gron- 
kantade, langs midten anda till spetsen stjernludna och glandel- 
hariga, stundom med nagot hvitt, svartfotadt borsthar. — Lojo, 
blandskog vid fattiggarden. — Anmarkningsvard genom sina i 
hog grad olikformiga glandelhar pa korgskaften ; skild fran nar- 
mast foljande H. atrisetum genom bredare blad, storre, radi- 
erande, bredblommiga korgar och nastan harlosa holkar af sma- 
lare, jemnt afsmalnande fjall. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o J. 47 

47. H. atrisetum. Smavaxt, langt smalbladig; stolomr 
korta, hvitulliga, vid basen violetta, med temligen stora och lata, 
foga aftagande blad; hlad mjuka, gragrona, de inre langskaflade, 
tiinglika — lansettlika, kortspetsade, de yttre sma, vissnade, 
kortskaftade och omviindt iiggrunda, tydligt eller otydligt sma- 
tandade, glest langhariga, undertill timnt stjernludna och gles- 
hariga — glest stjernhariga och harlosa; horfjskaft 1 — 2, upp- 
stigande, nedtill grona, svagt stjernhidna och glest glandelhariga, 
upptill morka, tatt stjernhidna och mycket ohkformigt glandel- 
hariga, med eller utan enstaka, nedtill svartfotadt hvita, upptill 
svarta borsthar. med fjall nedanom midten; korgar sma, Ijusa, 
plana, fyllda, tiitt smalblommiga, med lifligt rodstrierade kant- 
blommor; holkar sma, laga och vida, foga stjernludna, morka 
af tiita, grofva, svarta glandelhar med inblandade grofva svarta 
har, fjdll breda, hvasst sylspetsade, upptill stjernludna, i spetsen 
nakna och stundom roda, smalt Ijuskantade. — Lojo, griislinda 
i tallskog vid Mongola kalkbrott, graalbacke vid Linnais. — 
Skild fran H. sparsilingiia genom smalare blad, mycket olikfor- 
miga glandelhar under korgen, fyllda korgar och breda, i spet- 
sen starkt afsmalnade holkfjall med grofva svarta glandler 
och bar. 

48. H. brachycalyx. Lag — temligen hogvaxt, nagot smal- 
bladig; stoJoner mycket ohka utvecklade, starkt hvitulliga. tatare 
eller glesare likformigt storbladiga eller de yttersta bladen min- 
dre; Uacl mjuka, morkare eller Ijusare gragrona, ofta delvis rod- 
bruna, skaftade, sma, omviindt aggrunda, — langa, tunglika, 
trubbiga, eller lansettlika, kortspetsade, glest langhariga, under- 
till gragrona, tunnt stjernludna, — hvitgratt, temligen tatt, men 
ojemnt filtludna och finhariga; korgskaft uppstigande eller upp- 
rata, nagot spensliga, grabruna eller nedat gronakliga, glest eller. 
atminstone upptill, tiitt stjernludna, ofverallt glest — temligen 
tatt eller tiitt glandelhariga, med eller utan enstaka eller glesa 
mycket korta och fma, Ijusa eller dunkla har, nagon gang med 
en gren vid basen; korgar stora, Ijusa, phina, glest bred — 
nagot smalblommiga, kort eller langt radierande, med starkt — 
foga strierade kantblommor; holkar stora, laga och vida, run- 
dade eller jemntjocka, ofta knoliga, med mvcket kort briim, 



4i8 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

morka, foga — nagot stjernludna, starkt glandelhariga af vanli- 
gen mycket forlilngda har, utan eller endast vid basen med fina 
Ijusa bar eller med nagot enstaka svart borstbar, fjall bredo, 
vanbgen smalt sylspetsade, iinda till spetsen bekliidda eller med 
en mycket kort naken rod spets, foga Ijuskantade. — Lojo by, 
tallskog vid foten af asen, Mongola, torr mark vid kalkbrottet 
och angsbacke nara sjon, vagkant och graslinda nara Lakspohja, 
Vaanila, tallbacke^ Paloniemi, vagkant nara Hakala torp; Kyrk- 
sliitt, Storms, fiigtig barrskog; Borga, Lill Kroksnits, angs- ocb 
akerbackar. — Genom bristen pa borstbar skild fran H. villi- 
pes Dahlst. Hier. exs. IV, 6; genom storre och vidare bolkar 
samt grofre glandelbar fran H. molliusculimi. 

49. H. molliceps Brenn. 1. c. p. 49. — Lojo by, tallskog 
och vagkant pa asen, Mongola, graslinda vid kalkbrottet, Ant- 
tila, graslinda och blandskog i beteshage vid vagen till Tytyri 
kalkbrott, Vaanila, dikeskant, Vohls, stenig backe. 

50. H. solitarium. Temligen hogvaxt, smalbladig; stoloner 
oftast langa, Ijiisa, hvitulliga, glest likformigt eller olikformigt 
stor — temligen smabladiga; blacl vanligen morkgrona, mjaka, 
skaftade, tunglika — lansetthka, rund- eller kortspetsade, hel- 
braddade, glest langhariga, undertill gron- eller grahvitt timnt 
stjern- eller filtludna; korgsMft 1 — 2, upprata^ veka, gron- eller 
graaktiga, tunnt eller upptill tatt stjernludna, glest eller temli- 
gen rikligt, upptill tatt, langt glandelhariga, med eller utan stun- 
dom rikhga, langa, lina borsthar; Jwrgar temligen sma — me- 
delstora, plana, nagot glest, eller innerst tiitare, smalblommiga, 
fyllda — foga radierande, Ijusa, svagt eller ostrierade; Jiolkar 
vanligen stora, laga och vida, vanligen jemntjocka, morkt, na- 
stan svart gragrona, rikligt mjukt stjernludna och mycket tiitt 
langt och fint glandelhariga, med eller vanligen utan fina, morka, 
eller vid basen Ijusa har, fjiill breda, aflanga eller lansetthka, 
trubbiga, eller de inre syllika och langspetsade, de yttre anda 
ut i spetsen tiitt glandelhariga, de inre smalt Ijuskantade eller 
belt och ballet Ijusa och iinda till spetsen stjernludna. — Lojo, 
Mongola, tallskog vid kalkbrottet och iingsbacke i skogsrand 
niira sjon, Linkulla, blandskog, Kiviniemi, berg vid sjostranden, 
Anttila, betesmark med granskog vid vagen till Tytyri kalkbrott. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feniiica, T. XIII, n:o 1. 49 

— Skild fran H. temiiUngua Norrl. genom nagot mind re. fyllda 
eller foga radierande, vanligen ostrierade korgar; holkarna, 
inycket stora och vida, iiro vanligen fuUkomligt harlusa och i 
foljd af det rikliga stjernluddet och de fina, langa glandelharen 
af ett mjukt utseende, men kiinna ocksa liafva Ijusa har pa 
Itasfjiillen, da dessa deremot hos H. femiilingua endast undan- 
tagsvis, liksom holken for ofrigt, aro harlosa. Skild fran H. 
molliceps genom storre holkar, smalare, tunnare blad och res- 
ligare vaxt. Paminner dessutom afven genom sina liksom tviirt 
afstympade, mot spetsen morkare yttre holkfjall om H. urnige- 
runi Norrl. Forekommer alltid i enstaka exemplar, ehurn stun- 
dom flere i hvarandras narhet. 

51. H. tenuilingua Norrl. 1. c. p. 75. — Lojo by, barrskog 
pa asen, Linkulla, barrskog, Anttila, betesmark bland graal vid 
vagen till Tytyri kalkbrott, Vaanila, dikeskant; Kyrkslatt, Storms, 
barrskog vid garden. 

H. fennicum < tenuilingua Brenn. 1. c. p. 51. — Lojo, 
Vaanila, dikeskant, tillsammans med H. tenuilingua. — Under 
ett tillfalligt kort besok harstades blef H. fennicum Norrl. ej 
iakttagen. 

52. H. prasinatum Norrl. 1. c. p. 78. — Lojo as, tallskog 
nara byn, Hiittis, iingsbacke nara sundet, Vohls, stenig backe. 

f. furcatum. — Lojo, Hiittis, angsbacke nara sundet. 
var. subestriafum Brenn. 1. c. p. 52. — Lojo as, tallskog 
nara byn. 

53. H. lomatolepis Brenn. 1. c. p. 42. 

var. unicolor. Kantligulae ostrierade eller i toppen svagt 
fargade. — Lojo, Anttila, graalskog i beteshage vid viigen till 
Tytyri kalkbrott. 

H. auricula X lomatolepis. — Lojo by, ang och dikeskant 
vid i iingen upplojdt fait pa tva stallen vid vagen emellan ka- 
sernen och sjon: pa det ena stiillet tillsammans med H. auri- 
cula var. minutale Brenn. — Ofverensstiimmer fuUkomligt med 
H. alhidoglaucum X lomatolepis Brenn. 1. c. p. 48, med undan- 
tag af lagre viixt. och tjocka, fasta, mer blagrona blad sasom 
hos H. auricula, och dessutom en del blad undertill tatare stjern- 
ludna; kantligulae svagt strierade. Ehuru ej for tillfallet bar 

4 



50 MaijnHS Brenner, Finlands Hieracium-fonner. 

observerad, forekomnier troligen H. lomatoleins pa samma iingar. 
hvilka iiro af samma beskaffenhet som de vata iingar der den 
i Borga socken antriiffades. 

54. H. ursinum Breim. 1. e. p. 46. — Lojo as, tallskog, 
Mongola, griislinda i tallskog vid kalkbrottet. 

55. H. sigmoideum Norrl. 1. c. p. 63. — Lojo by, vag- 
kant. Kiviniemi, viUkant i betesmark vid Hiittis bro, vagkant 
pa tallmo vid Vendelii, tallskog pa asryggen vid vagen emellan 
Lojo station och Vaanila. 

56. H. tricliosoma N. P., Brenn. 1. c. p. 43. 

var. pleiadenium. Holkar och skaft rikligare glandelhariga. 
— Lojo by, graal- och tallbevuxen grasmark vid Linnais, Lin- 
kuUa, baiTskog. 

57. H. megadenlum. Nagot spad, af medelhojd — temli- 
ffen hos^viixt, langbladig; stoloner korta och grofva — temligen 
forlangda och spada, svagt hvitulliga, glest storbladiga med af- 
tagande blad; Had mjiika, matt gragrona, skaftade, bredare eller 
smalare tunglika, kortspetsade, med eller utan sma glesa tan- 
der, glest langhariga, undertill jemnt grahvitt fiUkidna — glest 
stjernhariga. gronaktiga, fmhariga, tydligt nerviga; korgskaft upp- 
rata, gra, nedtill gronaktiga, svagt eller under korgen tiitare 
stjernludna, isynnerhet upptiil groft glandelhariga, glest eller 
obetydligt fmt Ijushariga, med fjall nngefiir pa midten; korgar 
medelstora — temligen stora, Ijusa, plana, tatt smalblommiga, 
mycket kort glesradierande, med svagt strierade kantblommor; 
holkar stora, tjocka, jemntjocka med rundad has och kort bram, 
morkgra, temligen starkt — starkt stjernludna, tatt glandelha- 
riga och nedtill tatt fmt Ijushariga, fjall nagot bredt syllika, 
spetsiga — harlikt smalspetsade, nastan till yttersta spetsen 
stjernludna och glandelhariga, okantade. — Lojo, Kiviniemi. be- 
tesmark i barrskog vid Hiittis viigen, Anttila, betesmark, bland 
graal vid vagen till Tytyri kalkbrott. — Skild fran H. lasioca- 
hjx genom smalblommiga korgar, endast nedtill hariga holkar 
samt likformigt groft glandelhariga korgskaft. 

58. H. luteiflorum Brenn. 1. c. p. 47. — Lojo, Vohls, ste- 
nisf backe. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. Xlll. n:o 1. 51 

o9. H. lenifoliatum. Temli<,^en lagviixt ocli smalbladig; 
stoloner korta, fasta, hvituUiga, temligen jemnt smabladiga; hlad 
tjocka och styfva, morkgrona. kort — langskaftade, de yttersta 
sma, ovala, vanligen forvissnade, de mellersta tunglika, de in- 
nersta lansettlika, helbriiddade, ofvan sliita med mycket fa langa 
hvita bar, och de innersta med strodda stjernhar, undertill tatt 
livitt stjernludna och finhariga, med tydliga nerver; korgskaft 
1—2, styft uppriita, nedtill hvitgront, upptill morkare temligen 
tjitt stjernludna, med nedtill mycket glesa och sma. upptill litet 
tiitare glandelhar, ofverallt tatt — temligen tiitt mork- eller ne- 
derst hvithariga, med fjiill ofvan midten; korrjar medelstora, 
Ijusa, plana, tatt smalblommiga, mycket kort glesradierande. med 
svagt strierade kantblommor; holkar nagot morkt gragrona, jemn- 
tjocka, tatt morkhariga, med sma dolda glandelhar och nagot 
stjernludd, af temligen smalt syllika, utdragna, Ijuskantade. iinda 
till spetsen stjernludna och hariga fjcill. — Lojo as, tallskog 
oster om exercisfaltet, IMongola kalkbrott, graslinda under tallar. 
— Skild fran narstaende tatt smalblommiga och glest radierande 
former med haric^a holkar i^enom sina vackert grona. fasta. 
slata och jemna blad, af hvilka de innersta lansettlika. afven- 
som vanligen stolonbladen aro ofvan glest stjernhariga. Liknar 
H. atroviUosulum Dahlst. Hier. exs. I, 13 och II, 6. 

60. H. lasiocalyx. VanHgen lagvaxt — temligen hogvaxt, 
storbladig; stoloner vanligen forliingda, mer eller mindre hvit- 
uUiga. glest storbladiga, med jemnt aftagande eller med undan- 
tag af de yttersta jemnstora blad; hJad mjuka, vanligen morkt 
gragrona, langskaftade, tunglika — lansettlika, kortspetsade, eller 
de yttersta sma, vanligen vissnade, omvandt aggrunda, glest 
smatandade — otandade, tatt — glest fmt langhariga, undertill 
tunnt stjernludna, gragrona, saltan tiitare grahvitludna, finhariga; 
korgskaft vanligen temligen robusta, uppriita, morkt grabruna 
eller nedat gronaktiga, tatt, stundom nedtill glesare, stjernludna. 
ofverallt temligen starkt, stundom nedtill glesare, glandelhariga, 
hvit- eller morkhariga, en del glandelhar stundom starkt for- 
liingda, fjiill stundom niira basen; korgar stora, Ijusa, plana eller 
konkava, tatt bredblommiga, vanligen glesare kort radierande. 
saltan fyllda och mer glesblommiga, kantblommor kort eller 



iV^ 



Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 



foga strierade; Iwlkar stora, vida, vanligeri jemntjocka, morka, 
mer eller mindre starkt stjernludna, glandel- och tatt mork- eller 
Ijushariga, eller nastan uUiga, fjall nagot bredt syllika, kort- 
spetsade eller de innersta langt smalspetsade, foga Ijuskantade 
eller okantade, vanligen anda till spetsen stjernludna och hariga, 
sallan med mycket kort bar spets. — Lojo by, vagkant, gras- 
linda vid Mongola kalkbrott, tallskog pa och vid asen, LinkuUa, 
akerUnda, Anttila, bjorkbacke i betesmark vid vagen till Tytyri 
kalkbrott; Kyrkslatt^ Stromsby och Storms, barrskog, samt Sunds- 
berg, Framnas, bjorkskog; Borga, Lill Kroksnas, akerbacke, och 
Krako, Vesterang, angstufva. — Skild fran narstaende H. ursi- 
num Brenn. genom breda blommor och mer glandelhariga hol- 
kar af foga eller ej alls Ijuskantade fjall; fran H. mollipes var. 
eriocalyx Brenn. 1. c. p. 48 genom morka, svagare stjernludna 
korgskaft och holkar, storre glandelhar och smalare holkfjall. 
Bladen ofta undertill, liksom hos H. hracJiycalyx, H. sigmoideum 
och andra, starkt marmorerade. Forekommer ofta furcat, na- 
gon gang med flageller utan har pa holkar och skaft, men starkt 
fflandulosa. 

61. H. anomalum. Afviker fran H. lasiocalyx genom tjocka, 
Ijusa, nastan oskaftade, bredt omvandt aggrunda hlad, fyllda 
Iwrgar, mycket fmt hariga korgskaft med mycket glesa, endast 
tatt under holken tata, mycket sma glandelhar, samt rundad 
hoik af mer utdraget smalspetsade fjliU. — Helsingfors, Rod- 
bergen, bergskrefva. — Skild fran H. villipes Dahlst. Hier. exs. 
IV, 6, som den i pressadt tillstand mycket liknar, genom foga 
hariga korgskaft, mer smalspetsade holkfjall och icke radierande, 
starkt och langt strierade kantblommor. 

62. H. laetevillosum. Spad, nagot hogvaxt; stoloner fasta — 
temligen veka, hvitulliga, foga eller nagot forliingda, tatare eller 
glesare, temligen likformigt storbladiga; Uad morkgrona, nagot 
fasta, mer eller mindre skaftade, korta eller temligen langa, 
omvandt aggrunda — tungUka, mycket kort uddspetsade, knappt 
tandade, glest langhariga, undertill gra eller gragrona, tunnt 
eller foga stjernludna och foga hvithariga; korgskaft veka, upp- 
riita, grona, uppat graaktiga, svagt stjernludna, nedtill mycket 
glest, upptill tatare, temligen likformigt tint glandelhariga, of- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 53 

verallt vanligen temligen tiitt fint hvitliariga, med fjiill nedanom 
midten; korgar niedelstora — stora, tiitt bredl)lomiiiiga, radi- 
erande, med glesa, smala, undertill svagt eller niistan ostrierade 
kantblommor; liolkar temligen lioga, jemntjocka med smal bas, 
gragrona, foga stjernludna, tatt fmt svartfotadt Ijushariga, med 
instrodda glandelhar, af temligen smalt syllika, smalspetsade, 
smalt gronkantade, iinda till spetsen hariga fjcill. — Lojo, Lin- 
nais, betesmark, Linkulla, graslinda i barrskog, Anttila, betes- 
mark bland graal vid vagen till Tytyri kalkbrott. — Do funna 
exemplaren temligen olika med afseende a bladen och stolo- 
nerna, men ofverensstammande med afseende a korgar och hol- 
kar samt korgskaften. Nilrmar sig med afseende a holkfjiillens 
form H. lieteradenium, med afseende a bekliidnaden, med un- 
dantag af den svaga stjernharigheten, H. imnndceps och H. 
dasylepis. 

63. H. coalescens Norrl. 1. c. p. 80. — Lojo by, tallskog 
pa asen, Mongola, angsbacke nara sjon. 

64. H. apargioides Norrl. Herb. Pilos. Fenn. I, 5. — Lojo, 
Linkulla, torr backe, Anttila, graalskog i beteshage vid vagen 
till Tytyri kalkbrott, vagkant i barrskog nara Gunnars. 

65. H. dasylepis. Lag — temligen hogvaxt, stor- och smal- 
bladig; stoloner mycket olika utvecklade, hvitulliga, vanligen 
storbladiga med smaningom aftagande blad; hlad mjiika, mor- 
kare eller Ijusare grona, langskaftade, omvandt aggranda eller 
tunglika, Ijusare grona, langskaftade, omvandt aggrunda eller 
tunglika, rundspetsade, — lansetthka, kortspetsade, otandade — 
svagt glestandade, glest langhariga, undertill gra — grahvita, 
tunnt — temligen starkt stjernludna och hvithariga, innersta 
bladet stundom litet, lansetthkt och kortspetsadt, ofvan stjern- 
harigt; korgskaft gra eller grona, upptill vanligen svagt stjern- 
ludna, mycket glest eller under korgen litet tatare olikformigt 
eller fmt " glandelhariga, tatt och fmt hvit- eller under korgen 
morkhariga, med 1— B fjall, ofta nlira basen; korgar sma — 
medelstora, plana, tatt smalblommiga, fyllda eller kort radi- 
erande — langt glest radierande, med ostrierade eller starkare 
eller svagare strierade kantblommor; holkar gragrona, vida, jenm- 
tjocka, foga stjernludna, tiitt morkt eller Ijust finhariga, utan 



51 Magnus Brenner, Finlands Hieraciuni-former. 

eller niistan lUan glandler, af smalt syllika, smalkantade, vanli- 
gen utdraget smalspetsade, iinda till den stjernludna spetsen 
hariga fjall. — Lojo, barrskog pa Here stallen vid Lojo by och 
vid Lakspohja; Karislojo, Hiirjenvatsa. tallskog. — Liksom H. 
panneiceps foga glandelharig, men bladen smalaie och spetsi- 
gare, och holkfjallen smalare samt mer jemnbredt syllika, med 
vanligen morkare har oeli mindre stjernludd. Paminner stun- 
dom om H. maa'oglossum, men holkarna vida, med iifven inre 
fjallen hariga och innersta bladet lanseltlikt med kort spets. 

66. H. panneiceps. Temlig lagvaxt. stor- och bredbladig: sfo- 
loner som hos de foregi\ende. men mer smabladiga ; hiad mjuka, 
morkare eller Ijusare gnigrona, kortskaftade. omvandt iiggrunda 
eller niistan ovala — Ijredt tunglika, trubbiga, med mycket kort 
iidd, svagt eller otandade, glest langhariga, undertill som hos 
foregi\ende; korgskaff som hos foregaende, men med mycket sma 
glandelhar, stundom niistan harlosa: korgar medelstora, Ijusa, 
plana eller konkava. tiitt smalblommiga, glest radierande, svagt 
strierade; Jiolkar gragrona, laga och vida, jemntjocka eller upp^t 
vidgade. temhgen stjernludna, tiitt Ijust tint langhariga, med eller 
utan desa slandelhar, af temlisen breda, kortspetsade, smalkan- 
tade. iinda till spetsen bekliidda fjdU. — Lojo, Mongola. iings- 
backe niira sjon, Vohls, tallskog; Sjundea, Myrans, barrskog; 
Kvrksliitt, Sundsbers, skosisbacke. blandskog, berg och akerlinda. 
— Skild fran H. dasylepis genom bredare, trubbiga blad, myc- 
ket sma glandelhar och mer stjernludna Ijushariga holkar af 
kortare ooh bredare fjiill; fran H. coalescens Norrl. genom Ijusa 
korgar. smala blommor, och holkar med kortspetsade, iinda till 
spetsen bekliidda fjiill och smala basfjall. 

67. H. pelliceps Lagviixt; sfoJoyier korta, hvitulliga, eller 
gronaktiga. tunnt tiltliidna och mjukhariga, tiitt — nagot glesare 
likformigt. vanligen storbladiga; Mad morkgragrona, mjuka, kort- 
skaftade. ovala eller omviindt iiggrunda — tunglika eller lan- 
settlika, trubbiga — kortspetsade, med sma tandiimnen. glest 
lansharisra, undertill ^riV eller sronhvita. tunnt filtludna, — tiitt 
hvitliltade, finhariga, det innersta litet, smalspetsadt, vanhgen 
ofvan temligen starkt stjernharigt; korgskaff uppriita, grona och 
tunnt stjernludna — grahvita och tiitare filtludna, glest eller 



Acta Societatis pro tauna et Flora Vcnnua., T. XIJI, m:o 1. 55 

upptill tiitt kort och fint glandelli^n>a, mod oiler utan fina livita 
har; korr/ar sma — medel.stora. plana, glest smalblommi^a och 
fyllda eller glest radierande. inuti tiilare, ostrierade eller tem- 
ligen starkt strierade; holkar Ijusgra. smala, jemntjocka, iiied 
kort bram, tunnt eller vid basen tiitare stjernludna, fint svart- 
fotadt Ijushariga, med sma glandelhar, fjall lansettlikt — jemn- 
bredt syllika, kort smalspetsade, Ijuskantade. nned foga miirkbar 
bar spets. basfjall smala. — I.ojo by, tallskog vid foten af asen. 
Mongola. betesmark nara Linnais. Pitkiiniemi. betesmark. Lin- 
kulla, smaskog och beteslinda. Linnais, griislinda vid vagen. 
Anttila. betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott. — Skild fran 
H. conspersiim Norrl. genom storre och mjukare. tydligare skaf- 
tade blad, icke eller foga radierande korgar och starkare stjern- 
ludna. Ijusgra och finhariga holkar af mer kortspetsade fjall. i 
hvilket hanseende den star nara H. pamieiceps. snm iir mer 
langharig och har vid are holkar. 

68. H. leontodontoides. Lag — temligen hogvaxt, smal- 
bladig; stoloiier spada, hvitulliga. glest likformigt smabladiga; 
hiad Ijusgragrona, mjuka, smal.skaftade. omvandt aggrunda eller 
tunglika — lansettlika, udd- eller kortspetsade. helbraddade eller 
glest smatandade, gle.st langhariga, underfill gron- eller grahvitt, 
tunnt eller tjockt filtludna och finhariga: korgskaft upprata, grona 
eller upptill graaktiga, tunnt filtludna, olikformigt glandelhariga, 
med eller utan svarta borsthar; korgar sma — medelstora, na- 
got konkava, glest bredblommiga, foga radierande, kort eller 
ostrierade; holkar gronaktigt gra, medelstora, uppat vidare, med 
kort bram. tunnt graft stjernludna och tatt svart glandelhariga. 
rned eller utan Ijusa har, fjall smalt syllika, smalspetsade med 
otydli^^ naken spets, okantade, basfjall .-mala. — Lojo, Anttila. 
griislinda i betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott. Kiviniemi. 
betesmark. — Paminner genom sina korgar om Leontodon antum- 
nale: skild fran H. zeh'inum genom fina glandelhar pa hol- 
karna, glesare och ojemnare glandelhar pa skaften, glesare och 
bredare blornmor samt smalare blad. 

69. H. zebrinum. Lagvaxt och bredbladig; stohnei- korta, 
grofva, hvitulliga, tatt — nagot glest likformigt storbladiga; hlad 
morkgragrona, fasta. kort smalskaftade, omvandt aggrunda — 



56 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

tundika, med kort udd, helbraddade, glest langhariga, undertill 
gronakliga — tatt grahvitt filtludna och finhariga ; korgskaft upp- 
riita, gronaktiga eller graa, tunnt eller upptill tatt filtludna, glest 
elleriipptill tatt groft svartglandelhariga; Iwrgarsmk — medelstora, 
plana, tatt smalblommiga, fyllda eller kort radierande, Ijusa, svagt 
— morkstrierade; holkar nagot sma, jemntjocka eller uppat vidare, 
med bramet af pipens langd, mork- eller gronaktigt graa, ofverallt 
stjernludna och tiitt groft svart glandelhariga, fjcill bredt syllika, 
smalspetsade, stundom med kort naken spets, de inre nedtill 
Ijuskantade, basfjall smala. — Lojo by, tallskog vid foten af 
asen, barrskog pa asen vid vagen emellan Ojamo och Virkby, 
Anttila, betesmark med tall och graal vid vagen till Tytyri kalk- 
brott. — Utmarkt genom sina tata grofva svarta glandelhar pa 
de eljes Ijusa holkarna och korgskaften. Saval harigenom som 
genom sina Ijusa, tatt smalblommiga korgar skild fran den eljes 
nagot liknande H. ohlatum. 

70. H. brachyeilema. Nagot hogvaxt och smalbladig; sto- 
loner korta, hvituUiga, glest likformigt smabladiga; Uacl morkt 
grablagrona, mjuka, kortskaftade, tunglika — lansettlika, knappt 
markbart uddspetsade, med eller utan sma tandamnen, glest 
langhariga, undertill grona och tunnt stjernludna — - tatt gra- 
hvitt filtludna och finhariga; korgskaft upprata, nedtill grona och 
tunnt stjernludna, upptill gratt filtludna, glest eller under kor- 
gen tatt kort glandelhariga; korgar medelstora, plana, smalblom- 
miga, glest radierande, Ijusa, ostrierade; holkar laga och vida, 
jemntjocka, med kort bram, gragrona, tatt stjernludna och kort 
glandelhariga, fjdll korta, lansettlika, kortspetsade, anda till 
spetsen bekladda, de inre hinnkantade, basfjall aggrunda. — 
Lojo, Linkulla, beteslinda. — Genom morka blad, glesradierande 
smalblommiga korgar, vida holkar och likformigt kort glandel- 
hariga skaft skild fran H. leontodontoides: genom vidare holkar 
af anda till spetsen bekladda fjall och bredare basfjall skild 
fran H. pundilliferum. 

71. H. punctilliferum. Lagvaxt ; 5?^o^oner f oga — starkt utveck- 
lade, tatt hvitludna, olikformigt glesbladiga; Uacl morkgragrona. 
fasta, kort — oskaftade, ovala eller omvandt aggrunda — tung- 
lika, trubbiga, vagbraddade med foga markbara tandamnen, det 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 57 

innersta litet, lansettlikt, tviirt smalspetsadt, ofvan c^lest langha- 
riga, Lindertill grahvitt, stundom marmoreradt liltludna, linhariga; 
korgskaft uppstigande — uppriita, spada, nedtill gronaktiga, upp- 
till grabruna, tunnt eller upptil] tatt stjernliidna, temlijren rik- 
ligt, npptill tatt mycket kort och fint glandelhariga, ofta med 
fjiill niira basen; korgar medelstora, plana eller korikava, glest 
smalblommiga, radierande, nagot dunkla, ej eller svagt strierade; 
holkar smalt aggriinda eller jemnljocka, med rundad bas och 
kort bram, Ijust gragrona, stjernludna, vid basen tiitare, tatt 
svart punkterade af sma tjockfotade glandelhar med gula knap- 
par. fjiM smalt syllika, smalspetsade, med kort Ijus eller rod 
spetSj smalt Ijuskantade, basfjall smala. — Lojo prostgard, be- 
tesmark vid ran emot Linkulla^ Anttila, betesmark med graal 
och tall vid viigen till Tytyri kalkbrott. — Skild fran H. coac- 
tile hufvudsakligen genom mind re starkt stjernludna och der- 
igenom gronare holkar med tatare och grofre glandelhar samt 
smalare, mer utdraget smalspetsade holkfjall med naken, vanli- 
gen rod spets; fran H. ohlatiim genom smalare blad, smalblom- 
miga, glest radierande korgar och tydligare naket smalspetsade 
holkfjall. 

72. H. oblatum. Lagvaxt och kort bredbladig; stoJoner 
korta, fasta. hvitulliga, tatt likformigt stor-, sallan smabladiga; 
hlad morkgragrona, fasta och styfva, kort- eller oskaftade, om- 
vandt aggrunda, rund- eller svagt uddspetsade, sallan nagot en- 
staka blad smalt tiinglikt eller lansettlikt, kortspetsadt, helbrad- 
dade eller med foga markbara tandamnen, glest mycket hing- 
hariga, undertill ojemnt grahvitt filtludna och linhariga; korg- 
skaft 1 — 3, uppriita, gron- eller graaktiga, glest stjernludna eller 
under korgen filtludna, glest eller under korgen tatt mycket kort 
glandelhariga; korgar sma — medelstora, plana, glest bredblom- 
miga, fyllda eller kort radierande, nagot dunkla, foga strierade; 
holkar sma, smala, jemntjocka, Ijusgra, filtludna och af tiita 
glandelhar svartspriickliga, fjcill lansettlikt syllika, kortspetsade 
eller de innersta langt smalspetsade, med eller utan mycket kort 
naken, stundom Ijusrod spets, de inre Ijuskantade, basfjall smala. 
— Lojo, Anttila, betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott, Palo- 
niemi, vagkant. — Utmarkt genom sina korta och breda, styfva 



58 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

blad; skild fran H. zebrinum genom dunklare, glest bredbloni- 
miga korgar och kortare glandelhar, isynnerhet pa skaften. 

73. H. radiatile. Liksom narmast foljande H. platyglos- 
sum. men hladen mjiika; korgskaffen med enstaka — talrika bar; 
korgar Ijusa, glesblommiga, langt radierande; Jwlkar starkare 
bariga. af bredare, iiggrundt lansettlika fjall. — Lojo by, bland 
grits i tallskog vid foten af asen, Anttila, griislinda i betesmark 
vid vagen till Tytyri kalkbrott. 

74. H. platyglossum. Lagvaxt. med liingre eller kortare 
blad; sfoloner korta, hvitulliga, tiitt storbladiga, med mot spet- 
sen mindre blad; ^/m? morkgragrona, fasta. kort- eller oskaftade, 
omviindt asfsjrunda — tunolika, mycket kort uddspetsade, med 
mycket sma tandiimnen, of van glest langbariga, undertill ojemnt 
tjockt gra- eller gronlivitt filtludna och fmhariga; korgskaft iipp- 
rata eller uppbojda, tiitt gratt — nastan hvitt filtludna och ned- 
till glest, Lipptill tiitare. mycket kort svart gh^ndelhariga; korgar 
sma, plana, bredblommiga, glest kort radierande, inuti tiitare, 
diinkla, med bredt strierade kantblommor; Iwlkar sma, Ijusgra 
— niistan hvita, svagt ilggrimda eller jemntjocka, tiUt hvitt filt- 
ludna och glandelhariga, med lika langa hvitspetsade bar, fjall 
lansettlika. spetsiga, anda till spetsen ludna, de inre smalt hinn- 
aktigt Ijusgronkantade, basfjallen iiggrunda. — Lojo, Anttila, be- 
tesmark i blandskog vid vagen till Tytyri kalkbrott; Karislojo, 
Hiirjenvatsa, tallbacke samt betesmark pa berg vid stranden af 
Lojo sjo. — Skild fran H. lafUingua hufvudsakligen genom in- 
blandadt hvithariga holkar. 

75. H. sparsiflorum. Lik narmast foljande H. lafiJingua, 
men hladen fasta; korgar Ijusa, glesblommiga; och holkar svagt 
iig^runda. — Lojo, Hiittis, tallbacke vid vagen till Rautio. 

76. H. latilingua. Lagvilxt och langbladig; stoloner mer 
eller mindre utvecklade, hvitulliga, likformigt storbladiga; hlad 
morkgragrona, mjuka, skaftade, tunglika — lansettlika, kort udd- 
spetsade, glest smatandade eller helbriiddade, glest langbariga, 
undertill ojemnt gratt filtludna och glest finhariga; korgskaft upp- 
riita, veka, sratt filtludna och fint, vanligen gult glandelhariga; 
korgar sma, plana, bredblommiga, kort och glest radierande. 
temli^en morka, svagt strierade; holkar sma. gragrona, smala. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII. n:o 1. o9 

jemntjocka eller uppat foga vidare, med kort bram oiler ungefiti 
lika langt som pipen, hvitt filtludna ocli rikliol glandelhariga. 
fjciU lansettlikt syllika, spelsiga, ludna iinda till spetsen, de inre 
mer eller mindre bredt hinnaktigt Ijusgronkantade, basfjalien 
aggrtinda. — Lojo by, Kiviniemi, graslinda vid vagen nara Moii- 
gola ribacke, Linnais, betesmark. — Liksom H. cp/mnacrum 
bredblomniig, med sma filtludna och temligen groft glandelha- 
riga holkar med iiggrunda basfjall, men holkarna mer jemn- 
tjocka med anda ut i spetsen ludna fjiill, korgarna morkare ooli 
bladen langa och mjuka. 

77. H. gymnacrum. Lagvaxt, med jemforelsevis sma blad; 
stoloner korta, styt'va, hvitulliga, likformigt storbladiga; hlad 
morkgragrona, fasta, kortskaftade, omviindt iiggrunda — kort 
lansettlika, kort uddspetsade, med otydliga tandamnen, glest 
langhariga, undertill tiitt grahvitt filtludna och finhariga; korr/- 
skaft upprata, gragrona, tunnt eller upptill tatt stjernludna, myc- 
ket kort och fint glandelhariga; korgar temligen sma, glest bred- 
blommiga, radierande, Ijusa, med svagt strierade kantblommor; 
holkar sma, gragrona, smala, svagt aggrunda, med smai bas och 
bramet lika langt som pipen, rikligt stjernludna och glandelha- 
riga, fjcill syllika, hvasspetsade, smalt eller de inre fjallen bredt 
hinnaktigt Ijusgronkantade, med yttersta spetsen bar och svagt 
violett, basfjalien aggrunda. — Lojo as vid Ojamo, llautio, be- 
tesmark, graslinda. — Genom kortare och bredare, fasta blad, 
Ijusa korgar och mer aggrunda holkar af i spetsen bara fjall 
skild fran narmast besliigtade H. latiUngua. 

78. H. steneilema. Lagvaxt och smabladig; stoloner out- 
vecklade eller korta, gronaktiga, tunnt hvitulliga, likformigt sma- 
bladiga; hlad gragrona, fasta, kort smalskaftade, omviindt iigg- 
runda, uddspetsade, helbriiddade, glest langhariga, undertill gra- 
hvitt filtludna och hvithariga; korgskaft uppriita, grona, tunnt 
stjernludna, mycket glest fint glandelhariga, upptill graaktiga, 
tiitare stjernludna och kort glandelhariga, stundom med stort 
fjiill vid basen; korgar sma, plana, smalblommiga, glest radi- 
erande, Ijusa, mer eller mindre strierade; holkar sma, smala, 
jemntjocka, med bramet lika langt som pipen, Ijust gragrona, 
hvitt stjernludna och rikligt glandelhariga med inblandade hvita, 



60 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

svartfotade har, fjcill bredt lansettlika, kortspetsade, — syllika, 
de inre med smal naken, ofiirgad spets ocli gronkantade eller 
nedtill belt och ballet grona. — Lojo, Mongola, Pitkaniemi, 
betesplats. — Utmarkt genom sina smala grona holkar af 
breda fjall. 

79. H. furfuraceum. Lagviixt ocb smabladig; stoloner spada, 
grona, tunnt stjernludna ocb langbariga, glest likformigt stor- 
bladiga; hlad morkgrona, mjuka, kort- eller oskaftade, tunglika, 
rundtrnbbiga eller kort uddspetsade, med knappt markbara tand- 
amnen, glest langbariga, undertill Ijockt grabvitt filtludna ocb 
finbariga; korgskaft grona, glest stjernludna, eller tatare bvitt 
filtludna, glest eller under korgen tatare fmt glandelbariga; kor- 
gar sma, plana, bredblommiga, kort radierande, inuti tatare, med 
svagt eller ostrierade kantblommor; holkar sma, gragrona, jemn- 
tjocka, temligen tatt, men tunnt stjernludna och tatt fmt glan- 
delbariga, fjall mycket smalt, niistan jemnbredt syllika, bvass- 
spetsade, bekladda anda till spetsen, de inre vackert gronkan- 
tade eller med undantag af spetsen, belt grona, basfjallen nastan 
jemnbreda. — Lojo by, bland gras i tallskog vid foten af asen, 
Anttila, betesmark, graslinda vid vagen till Tytyri kalkbrott; 
Karislojo, Harjenvatsa, betesmark pa berg vid sjon. — Igen- 
kannes pa sina mycket smalfjaUiga, med svart bestrodda, gra, 
gronrandiga holkar. 

80. H. pulvereum. Lagvaxt ocb smabladig; stoloner korta 
ocb grofva, bvitt filtludna ocb ullhariga, temligen storbladiga; 
hlad fasta, morkgragrona, oskaftade, omviindt aggrunda eller 
ovala — nastan tunglikt lansettlika, kort uddspetsade, med eller 
utan sma tandiimnen, temligen tatt langbariga, undertill tatt 
bvitt eller grabvitt filtludna ocb finbariga; korgskaft upprata, 
nedtill gron- eller brungra, glest stjernludna, upptill tatt grabvitt 
filtludna, mycket fint glandelbariga, med ett litet, an bogre upp, an 
lagre ned belaget fjall ; korgar sma, plana, fyllda, bredblommiga, 
nagot dunkla, med starkt strierade kantblommor; holkar sma, 
jemntjocka med kort bram, liksom mjobgt eller dammigt bvit- 
gra, starkt, men temligen tunnt bvitt filtludna ocb fint glandel- 
bariga, fjall temligen bredt syllika, kortspetsade, bekladda tinda 
till spetsen, de inre bredt binnaktigt Ijusgronkantade, basfjallen 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, T. XII f, n:o 1. i'A 

aggrunda. — Karislojo, Harjenvatsa, tallljacke. — Paminner j^e- 
nom sina bredt gronkantade inre holkfjall om H. furfuraceum, 
men for ofrigt viil skild. 

81. H. farreiceps. Lagviixt, med Uingre eller kortare blad ; 
stoloner outvecklade eller viil utvecklade, Ijiisgrona, glest stjern- 
ludna och finhariga, storbladiga; hlad morkgrona, fasta och gliin- 
sande, kortskaftade, langstrackt tunglika — kort omviindt iigg- 
runda, kort uddspetsade, med eller utan tandiimnen, ofvan gles- 
hariga, undertill orahvitt ojemnt filtludna och fmhariga; korg- 
skaft nedtill gronaktiga, glest stjernludna, upptill tatt livitt filt- 
ludna, glest eller under korgen tatt, mycket kort och lint glan- 
delhariga; korgar sma, glest bredblommiga, svagt radierande, nagot 
dunkla, kort morkstrierade; holkar sma, smala, jemntjocka, med 
kort, foga vidare bram, gra- eller gronhvita, liksom mjoliga, tiitt 
hvitt filtludna och fmt, men temligen langt glandelhariga, fjall 
smalt syllika, afven basfjallen, spetsiga, anda ut i spetsen ludna. 
de inre med nndantag af i spetsen gronkantade. — I-ojo, Ant- 
tila, betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott, Ojamo, tallbacke 
vid Nybacka torp oster om asen. — Hufvudsakligen genom 
sina smala basfjall pa holken skild fran H. imlvereiim. 

82. H. meleagrinum. Lag — temligen hogviixt, langbla- 
dig; stoloyier korta och spada — langa och blombiirande, gron- 
aktiga, hvitulliga, glest sma — temligen storbladiga med afta- 
gande blad; hlad morkt gragrona, mjuka eller fasta, smalskaf- 
tade, tunglika — lansettlika, kortspetsade, helbriiddade, glest 
langhariga, undertill grahvitt filtludna och hvithariga; korgskaft 
uppriita, stundom fran basen 2-greniga, gronaktiga, tunnt stjern- 
ludna och glest mycket fint glandelhariga, upptill gra, tatt filt- 
ludna och kort fint glandelhariga; korgar temligen sma, plana 
eller konkava, nagot glest smalblommiga, radierande, Ijusa, svagt 
strierade; liolkar sma, smala, jemntjocka, med kort briim, Ijus- 
gra, tiitt hvitt filtludna och mycket fint svart glandelhariga, fjciU 
syllika, smalspetsade, bekliidda anda till spetsen, de inre stun- 
dom nedtill hinnkantade, basfjiill aggrunda, spetsiga. — Lojo 
by, tallskog vid foten af asen, Anttila, betesmark vid vagen till 
Tvtvri kalkbrott. — Utmtirkt genom sina Ijusa, starkt hvitfiltade 



62 Magnus Brenner, Finlands Hieracmm-former. 

holkar, hvilka, liksom skaften upptill, aro tiitt punkteracle af de 
fina glandelharen. 

var, virenticeps. Korgskaft och holkar gronare, timnt — 
foga stjernludna. — Lojo, Anttila, betesmark med graal och tall 
vid vagen till Tytyri kalkbrott, vagkant i barrskog nara Gunnars. 

83. H. malolepis. Lag — temligen hogvaxt, langbladig; 
stoloner outvecklade eller korta, svagt hvitulliga, tatt smalbla- 
diga, med foga aftagande blad; hlacl vanligen mjuka, morkt gra- 
grona, skaftade, omvandt aggrunda — smalt ovala eller oftare 
tiinglika eller lansettlika, trubbiga med mycket kort udd — 
kortspetsade, bugtbraddade, med eller utan sma glesa tander, 
glest langhariga, undertill mer eller mindre gratt stjernludna 
och fint hvithariga, tydligt nerviga; korgskaft upprata, grona eller 
grabruna, glest eller under korgen tatt stjernludna, mycket litet 
korthariga — nastan harlosa och fint glandelhariga; korgar stora, 
Ijusa, plana, tatt smalblommiga, fyllda eller mycket kort glest 
radierande, med undertill tydligt — ei alls strierade kantblom- 
mor; holkar Ijust gragrona, laga, jemntjocka. litet knoliga, med 
kort bram, temligen stjernludna — tunnt filtludna, och liust, 
kort finhariga, med fa forlangda fina glandelhar, fjcill tunna, 
smalt syllika, de inre smalspetsade, hinnkantade, stjernludna 
anda till spetsen. — Lojo by, tallskog vid foten af asen, Ant- 
tila, betesmark vid vagen till Tytyri kalkbrott; Kyrkslatt, Dan- 
skarby, skogig betesmark. — Utmarkt genom sina langa, van- 
hgen mjuka blad, fattigdom pa glandler, samt laga, Ijusa, sma- 
hariga holkar af tunna, smala, anda till spetsen bekladda fjall. 

84. H. coactile. Lagvaxt; stoloner korta, sallan nagot for- 
langda, hvitulliga, storbladiga, med aftagande blad; hlad gra- 
grona, mjuka eller stundom fasta och styfva, vanligen kort smal- 
skaftade, tunglika eller nastan spadlika, med eller utan udd, — 
lansettUka, kortspetsade, stundom smatandade, glest langhariga, 
undertill grab vita, ojemnt filtludna och finhariga; korgskaft w^^- 
rata, gragrona, lost filtludna och glest eller upptill vanhgen tatt 
kort och fint glandelhariga; korgar sma eller medelstora, plana 
eller konkava, tatt smalblommiga, glest radierande, sallan fyllda, 
Ijusa och svagt — bredt strierade; holkar sma, smala, jemn- 
tjocka, med kort bram, Ijusgra — hvita, ofverallt tatt filtludna 



Acta Societalis pro Fauna et Fiora Fennica, T. XIU, u:o 1. G3 

och temligen rikligt — tiitt koit svart eller svarlfotadt ulandel- 
hariga, fjiill jemnbredt lansettlika, kortspetsade, eller de inre 
smalt syllika, langt smalspetsade, Ijusgront, stiindom nastan okaii- 
tade, siillan de inre nastan nakna, uloni spelsen, basfjall iigg- 
runda. — Lojo as, viigkant vid Lojo by, Mongola, betesmark 
nara Linnais och pa Pitkaniemi, Linkaila, beteslinda, Anttila, 
betesmark med tall och graal vid vagen till Tytyri kalkbrolt, 
llautio, betesmark, graslinda, Paloniemi, viigkant niira Hakala 
torp; Karislojo, Hiirjenvatsa, tallbacke; Sjundea, Biicks, vajxkant 
i fugtig barrskog nara ran emot Lojo. — Stoloner storbladiga. 
blad smalskaftade, holkar tiitt filtludna som hos H. moUipes 
Norrl., men mycket mindre och smalfjiilliga, utan har. 

85. H. njveiceps. Lagvaxt och langbladig ; s^o/ower spiida, 
gronaktiga, tunnt filtludna och hvithariga. glest likformigt smo- 
och smalbladiga; hlad mjuka, morkare eller Ijusare grona, de 
yttre langa, skaftade, lansettlika, kortspetsade, de inre kortare, 
oskaftade, tunglika — omviindt aggriinda, kort uddspetsade, hel- 
briiddade eller otydligt tandade, glest langhariga, undertili gron- 
aktiga, tunnt stjernludna, — Ijusgratt filtludna, hvithariga; korg- 
skaft upprata, tunnt gratt filtludna och mycket glest kort och 
fint glandelhariga, upptill tiitare, med nagra hvita har; korgar 
sma, plana, temligen bredblommiga, fyllda, med mer eller min- 
dre flikade och strierade kantblommor; holkar sma, smala. jemn- 
tjocka eller uppat vidare, med kort briim, ofverallt tatt filtludna 
och kort svartfotadt finhariga, med ytterst sma glandelhar, fjiiU 
syllika, smalspetsade, smal- eller niistan okantade, basfjiill nastan 
triangulara — jemnbreda. — Lojo by, tallskog vid foten af asen. 
— Liitt igenkand pa sina sma, hvita. hariga holkar af bredt 
syllika fjall. 

86. H. mollipes Norrl. 1. c. p. 66. — Lojo as, tallskog. 
iifvensom tallskog vid byn, Mongola, Pitkaniemi. betesmark, Kivi- 
niemi, betesmark, Anttila, graslinda i beteshage vid viigen till 
Tytyri kalkbrott, Tytyri kalkberg, och iing vid rian emellan Lin- 
kulla och Kiviniemi, barrskog i mossa vid viigen emellan Ojamo 
och Virkby, Vohls, stenig backe, Hiittis, barrskog, Paloniemi, 
backe nara Hakala torp; Karislojo, Hiirjenvatsa, tallbacke; Sjun- 
dea, Backs, vagkant i fugtig granskog niira ran emot Lojo. 



64 Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 

var. angustius Norrl. 1. c. p. 67. — Lojo, Linknlla, aker- 
linda, Vohls, stenig backe. 

var. adenocalyx Brenn. 1. c. p 49. — Lojo as, vagkant pa 
tallmo niira Lojo by, Anttila, Tytyri kalkbrott och betesmark 
vid den dit ledande viigen, barrskog emellan Vohls och Ojamo, 
Vohls, stenig backe. 

87. H. gnaphalolepis. Botstock lang, krypande, grenig; 
stoloner korta, tiitt storbladiga; hlad morkgrona, fasta, tunglika 
— omvandt aggrunda, med eller utan kort udd, med eller utan 
sma tander, mycket tiitt tint och langt hvithariga, undertill tatt 
hvitt filtladna med ensamma langa och fnia hvita har, svagt ner- 
viga; korgskaft 1 eller 2 tillsammans, 6—14 cm hoga, uppriita, 
tatt stjernludna — hvitt filtludna, med glesa sma glandelhar samt 
med eller utan mycket korta svartfotade hvita har; korgar stora,. 
mycket Ijusa, konvexa eller plana, mycket kort radierande, tatt 
bredblommiga, kantblommor svagt eller ostrierade; liolkar stora, 
10 — 11 mm hoga, vida, med lag jemntjock pip ochlika langt bram, 
morkare eller Ijusare graa, starkt filtludna och tatt kort och fint 
glandelhariga, harlosa eller mer eller mindre tiitt kort och fint hvit- 
hariga, fjdll jemforelsevis smala, 1 — 1,5 mm breda, syllika — jemn- 
breda, de yttre trubbiga, de inre spetsiga, ofverallt filtludna och 
mer eller mindre tydligt Ijuskantade, med starkare eller svagare 
glandelharighet och med eller utan fina hvita bar. — Lojo, pa los 
mosand i furuskog pa sydostra sluttningen af Lojo as vid viigen 
nara exercisplanen. — Paminner med afseende a holkarna och 
korgskaften om H. mollipes Norrl., men skiljes genom stolonerna, 
de mycket tiithariga bladen samt de tiitblommiga, foga radierande 
korgarna, hvilka hiintyda pa sliigtskap med de tva niirmast fol- 
jande, till Eujnlosellae horande formerna. Rosettbladen mer 
olikformiga iin hos dessa tva foljande. 

88. H. leucoloma. Lik niirmast foljande H. pseudo-Hojj- 
jjeanum, men skild genom Hkformiga, kortare och bredare, om- 
vandt aggrunda, fasta hlad med eller utan kort udd ; flere, van- 
hgen 2, och hogre, med stjernludd och glandler glesare be- 
kliidda korgskaft fran samma rosett, utan eller med nagot en- 
staka kort hvitt bar, samt tiitare filtludna holkfjaU med hvita 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XIII, n:o 1. 65 

ludna kanter. — Lojo, pa samma assluttning som H. pseudo- 
Hoppeanum och H. giiaphalolepis och i deras niirhet. 

89. H. pseudo-Hoppeanum. Rotstock lang, krypande, gre- 
nig; stoloner korta, tiitt storbladiga; hlad morkgrona, injiika. 
smala, timglika, kortspetsade, eller stolonbladen smalt omviindl 
aggrunda och i spetsen rundade, helbriiddade eller de yttre glest 
smatandade, tiitt fint och langt hvithariga, undertili tiitt hvilt 
filtludna med sparsamma langa och fina hvita har, svagt ner- 
viga; korgskaft vanligen ensamma, 6 — 10 mm hoga, uppriita och 
raka, tatt stjernliidna — hvitt filtludna, temligen tiilt, upptill 
tatare glandelhariga, med fa korta, svartfotade, hvita har; kor- 
gar stora, Ijusa, plana, fyllda, tiitt bredblommiga, kantblommor 
svagt eller ostrierade; holkar stora, 10 — 12 mm hoga, vida, med 
tvar bas, lag, jemntjock pip och mycket kort bram, morka, tatt 
svart glandelhariga och vid basen kort och fmt hvithariga, fjdll 
2—8 mm breda, aggrunda — aflanga, med rundad spets eller 
de innersta smalspetsade, smalt eller de inre bredt gronkantade 
— nastan grona med hvit hinnkant, anda till spetsen eller de 
inre endast langs midten svagt stjernludna och med undantag 
af kanten glandelhariga, basfjiillen med korta fma hvita har. — 
Lojo, tillsammans med de tva foregaende. — Liknar med af- 
seende a de korta, storbladiga stolonerna och de korta, breda. 
rundspetsade, morka, Ijuskantade holkfjiillen den i de europei- 
ska ostalperna forekommande H. Hoppeanitm Schult. och bland 
dess af N. P. i Die Hieracien Mitteleuropas uppstallda under- 
arter narmast subsp. virentisquamiwi 1. c. p. 120. Blommar i 
slutet af Juni och borjan af Juli. 



o 



66 



Magnus Brenner, Finlands Hieracium-former. 



N^iaiidska Hieracia, alfabetiskt fortecknacle. 



Synonymerna kursiverade. 



abreptnm pag. 

aciculare 

acrotrichum 

adenocalyx var 

adsimilans var 

albisetum var 

alboviride 

alpesfre var 

alticeps 

amplifloriim var 

angusticeps 

angustius var 

anomalum 

apargioides 

apricarium var 

apricicola var 

apricorum var 

asperellum 

aspenda 

assimilatum 

atrisetum 

auricula ....:.... 
auricula X lomatolepis 



42 
42 
34, 
64 
35 
37 
13. 
13 
34 
17 
13. 
64 
52 
53 
10 
17 
17 
8 
38 
34 
47. 
38. 
49 



35 



28 



28 



46 
37, 49 



basifolium 17. 15, 16 

bracbiolatum f 36 

brachy calyx 47, 52 

brachyeilema 56 

breviceps 37 

caesiiceps 20 

caesiiforme 13 

caesio-murorum 21 

caesium 13 

canitiosum 20 

chloreilema 39 

cincinnulatum 20 

cinericeum var 13 

coactile 62, 57 

coalescens 53, 54 

conforme 17 

con 



oo 



slobatum 36, 37 



conspersum .... pag. 46, 

cordifrons 18 

crassifrons var 17 

crispiceps 10 

curvescens 31 

curvipes 31 

cynodon 15 



dasylepis 53, 54 

densisetosum var. ... 35 

depressius var 6 

detonsum 33 

diapbanoides 28 

dilucidum 17 

dimorphum ....... 35 

esetosum var 37 

exacutum 39 

exile 12 



falotrichum 35 

farreiceps 61 

fennicum x tenuilingua 49 

fimbriatum 41, 

floccosum var 9 

furcatum f 49, 

furfuraceum 60, 

furviceps 39 

galactinum 33 

galbanum 17, 

galbeum 13, 

glandulosissimum ... 25 

gnapbalolepis 64, 

grandiceps var 9 

gravastellum 13 

griseellum 7 

griselliceps 8 

33 

59 



42 

52 

61 



18 

28 

65 



griseum . . 
gymnacrum 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fcnnica, T. XIII, n:o 1. 



67 



hamulosiim .... pag. 23 

helsingense var 8 

hemidiaphanum 29 

heteradenium 46, 53 

Hilmae 46 

hispidicaule var 6 

Hjeltii 22 

homophyllum var. ... 46 

imitans 15 

inconstrictum 13, 15 

ingens 35 

iiiterspersnm 29 

jodolepis 39 

laetevillosum 52 

laetibracteiim var. ... 38 

lamprochaetum 29 

laniceps 12 

lasiocalyx 51, 50, 52 

latilingua 58, 59 

latilobum 19 

laxius var 36 

leniceps var 9 

lenifoliatum 51 

leontodontoides 55, 56 

lepistoides 25 

leptocalyx 40 

leucoloma 64 

leucopteriim 31, 82 

Lindebergii 8 

linguatum 40 

lina;ulaefolium var. ... 6 

litotrichum var 32, 31 

lomatolepis 49, 50 

lonchophorum 14 

lucescens II 

luteiflorum 50 

Ivratum 22, 24; 

macrocalyx 16 

macroglossum 44. 54 

malacocalyx 42 

malacolepis 43 

malolepis 62 

megadeiiium 50 

megistocladum 21 

meiotrichum var 32 

melaenum var 39 

melanolepis 22 

meleagrinum .61 

minoriceps var 13 

minutale var 38. 49 

molliceps 48. 49 



mollipes pag. 86, 52, 68. (i4 

moUiusculuni 43, 42, 48 

nigrans 32 

nigroijlandulosum .... 22 

niveiceps 63 

nycterinum var 28 

oblatnm 57, 5(5 

obscuripes 46 

ontopodum 30 

oopbyllum var 20 

pachyeilema 41 

pachyphyllum 18 

panneiceps 54, 58, 55 

parcisetum f 36 

parvifoliatum var. ... 37 

parvuliceps II 

patale var 25, 26. 27 

pelliceps 54 

pellucidum 22, 23 

platyglossum 58 

pleiadenium var 50 

praetenernm 25, 27 

prasinatum 49 

proximum var 25, 26, 27 

psefocalyx 41 

pseudauricula var. ... 37 
pseudo-Hoppeanum . . 65, 64 

pterolepis var 38 

pterophorum var 39, 37 

puberulum 32 

pubescens 32, 33 

pulvereum 60, 61 

punctilliferum 56 

radiatile 58 

radiosum 9 

rigidi forme var 14 

saxigenum 8 

scabrelliim 6 

scapiforme 17 

septentrionale 35, 84 

sericolepis , , . 24 

sertuliferum var 25, 26, 27 

sigmoideum 50, 52 

Sileni 22. 12 

silvaticum 20 

smaragdinum 27 

solitariuni 48 

sparsidorum 58 

sparsilingua 45, {-7 

stellulatum var 13 



68 



Magnus Breimer, Finlands Hieracium-former. 



stelluligerum var. pag. 15 

steneilema 59 

stenopterum var 38 

stipiticeps var 38 

stipitiflorum var 38 

stolonipes var 32 

subcurvescens 31 

subestriatum var 49 

subfloribundum var. . . 38 

subhirsutulum 35, 34 

sublinifolium var. ... 6 

sublucens var 9 

sublucidum II 

subpratense 36 

subulatum var 10 

suecicum 37 

taeniifolium var 14, 15 

tapeinum 40 

tenebrosum 28 



tenuilingua .... pag. 49 

triangulare 20, 21 

trichosoma 50 

triviale var 9 

umbellatum 6 

umbellulatum var. ... 6 

umbricola 13, 28 

umbrosum var 6 

unicolor var : 49 

ursinum 50, 52 

ustulatum 35 

versifolium 17 

villiceps 17, 18 

virenticeps var 62 

viridiceps 9 

vulgatum 9, 11 

zebrinum 55, 58 



I sammanhang 



med Nyliindska Hieracia omnamnda 
Hieracium-former. 



aethiops pag. 23 

albidoglaucum x loma- 

tolepis 49 

atrovillosulum 51 

conolepis 22 

constrictum 14 

contractum 32 

decorosum var 25 

diluticolor 37 

diversifolium 15 

eriocalyx var 52 

fallax 32 

fennicum 49 

holmiense 30 

Hoppeanum 65 

incrassatum 31 



integratum pag. 25 

isotrichum var 37 

laciniaefolium 15, 16 

litoreum 31 

lucens 11, 12 

macradenium 25 

multifrons 19, 20 

pycnadenium 22 

pycnochaetum 31, 32 

ravidum 18 

rigidum 7 



urnigerum 



49 



variicolor 25 

villipes 48, 52 

virentisquamum 65 






ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XIII, N:o 2, 1896. 



vaxtforhAllandena 



GRANSTRAKTERNA 



MELLAN 



■ a > ■ 



MELLERSTA OCH SODRA OSTERBOTTEN. 



AF 



WALTER LAUREN. 



IV <f 



LIBRA f 
Anmdld den 1 Februari 1896. „^,^-o 



"S^i(r 



HELSINGFORS 1896. 



KUOPIO 1896 

0. W. Backmaxs Boktryckeri. 



Varen 1885 begarde och erholl jag af Societas pro Fauna & Flora 
fennica ett resestipendium for att i botaniskt hiinseende under- 
soka granstrakterna mellan mellersta och sodra Osterbolten och 
faststalla den naturhistoriska griinsen emellan dessa provinser. — 
Redan 1846 lUtalar F. Hellstrom i sin afhandling: ,.In clistrl- 
hutionem vegetationis per Ostrobothniam collectanea^'' den asikten. 
att Osterbotten lampligast delas i trenne naturhistoriska omra- 
den: norra, mellersta och sodra och gifver afven en motiverad 
antydan om, hvar granslinierna mellan dessa provinser bora 
dragas. Sa anser han den hojdstrtickning, hvilken fran land- 
ryggen och Kuortane socken framloper mellan Lappo- och Kyro- 
elfvar genom Vora socken till Bottniska viken, sakert utgora den 
basta grans mellan mellersta och sodra Osterbotten. Kuortane 
socken hanfor han till sistnamda provins; de angransande sock- 
narne Lappo och Lappajarvi bilda ofvergang till mellersta Oster- 
botten. 

Med ledning af dessa Hellstroms uppgifter afsag jag med 
granstrakterna mellan mellersta och sodra Osterbotten niirmast 
socknarne mellan Lappo- och Kyroelfvar och det var afven 
dessa som blefvo foremal for min undersokning. Sommaren 
1885 hann jag emellertid i foljd af omradets vidstrackthet ge- 
nomresa detsamma endast en gang och var salunda icke i till- 
falle att se samma trakter i varskrud och hogsommardriikt. 
Jag kompletterade emellertid mina intryck och anteckningar ge- 
nom en sommaren 1892 pa egen bekostnad foretagen exkursion 

i dessa socknar. 

Det undersokta omradet utgores foljaktligen af nedan- 
namda socknar eller delar af dem: Alavo, Kuortane, Lappo 
med Nurmo, Ylistaro, Storkyro, Lillkyro, Mustasaari, Kveflaks, 
Vora med JVIaksmo, Ylihilrma, Alahiirma, Oravais, Jeppo, Mun- 



•4 Walter Lauren, Vaxtforhallaudena i mellersta och sodra Osterbotten. 

sala och Nykarleby. Dessutom hela skargarden anda ned till 
Bergo. Omradet bildar salunda icke nagot strangt begransadt 
geografiskt belt, utan var valdi nteslutande for fiillfoljande af 
det afsedda andamalet. Enstaka uppgifter forekomma dessutom 
fran Kauhava, Ilmola, Solf, Malaks och Petalaks socknar utom 
det egenthga omradet. 

Den stora osterbottniska slatten har pa grund af sin foga 
omvaxlande natiir och fattiga flora aldrig pa botanisten utofvat 
nagon dragningskraft. Hellstrom lamnar i sin redan citerade 
afhandling uppgifter om nagra sallsyntare arters utbredning har- 
stades och redan darforinnan omnamnes i literaturen en och 
annan vaxt sasom forekommande inom omradet. Sa i Linnes 
Flora Icqjponica (Prolegomena, 30), dar den anmarkningsvar- 
daste uppgiften ar forekomsten af Leonurus cardiaca i Vasa 
(nuvarade gamla staden). Arten finnes darstades annu och har 
icke antraffats vildtvaxande nordligare i Finland. En fullstan- 
dig forteckning ofver hijrstades forekommande vaxter blir 
synlig forst 1861, da Th. Simming, P. A. Karsten och A. J. 
IMalmgren offentliggjorde resultatet af sina med understod af 
Societas pro Fauna & Flora fennica sommaren 1859 foretagna 
exkursioner i Satakunta och sodra Osterbotten. ^) Malmgren 
upptar i sin forteckning fran sodra Osterbotten (omfattande nu- 
varande mellersta och sodra Osterbotten) 432 fanerogamer. 
Simming 21 karlkryptogamer; in summa karlvaxter 453. 

Enstaka originala uppgifter om vaxtarters forekomst inom 
omradet sta att fmna i 0. Alcenius: Finlands Karlvaxter (tredje 
upplagan 1895); de fiesta fyndortsuppgifter aro emellertid 
tagna ur finska museets samlingar, och hanvisar jag foljaktli- 
c^en i dessa fall till urkallan. F. Hellstroms senare medde- 



-) Notiser ur Sallskapets pro Fauna & Flora fennica forhandlingar. 
Sjette haftet 1861. 

A. J. Malmgren: Botanisk resa till Satakunta och sodra Osterbotten 
med understod af Sallskapet pro Fauna & Flora fennica verkstald sommaren 
1859 af Th. Simming. P. A. Karsten och A. J. Malmgren. 

Th. Simming: Forteckning ofver de under en sommaren 1859 foreta- 
gen Botanisk resa i Satakunta och sodra Osterbotten observerade ormbun- 
kar mossor och characeer upprattad af Th. Simming. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 2. 5 

lande: »Forteckning ofver de i Gamlakarleby provinsialliikare- 
distrikt fiinna froviixter och ormbunkar» ^) hiinfor sip: till ett 
omrade, som ligger norr om det af mig undersokta, men hvars 
sydligaste del nastan gransar intill detsamma. Hellstroms upp- 
gifter om arternas iitbredning inom bans distrikt iiro diirfor af 
synnerlig betydelse for foreliggande arbete. Fran sodra Oster- 
botten fmnes tyvarr ingen lokalflora af senare datum an Malni- 
grens forteckning. 

Det ligger i oppen dag, att anteekningar gjorda under 
tvanne somrars exkursioner inom ett omrade sadant det af mig 
genomresta med en areal af omkring 50 kvadratmil icke skola 
kunna gora minsta ansprak pa fullstandighet. Att jag emeller- 
tid kan lamna en nagorlunda uttommande forteckning ofver i 
denna landsdel forekommande karlvaxter beror derpa, att jag 
under fjorton somrar langre eller kortaretid idkat floristiska 
studier i min hembygd Vasa och jiimval atskilliga somrar kor- 
tare tid uppehallit mig i Nykarleby i samma syfte. Uppgifterna 
fran dessa trakter, de sydligaste och nordligaste af omradet vid 
kusten, aro darfor talrikare an fran andra delar. 

Det undersokta omradet stracker sig ungefar i NW och 
SO fran Alavo inuti landet till Bottniska viken. De nordligaste 
och sydligaste punkterna Nykarleby med skargard och Alavo 
ligga ungefar 64°io' och 62°io' n. br. resp. Bredden varierar; 
ar storst vid kusten mellan Nvkarlebv och Vasa eller 6,7 mil, 
minst i Lappo, hvarest elfvarna lopa pa ett afstand af endast 
en mil fran hvarandra. 

Ehuru omradet utgor en del af den stora Osterbottniska 
slatten, moter man inom detsamma storre omvaxling hvad lan- 
dets konfiguration betraffar an man vore benagen att vanta. 
Alavo och Kuortane socknar bara vittne om att landryggen stry- 
ker fram icke langt fran dem, ty dels ar marken svagt kupe- 
rad, dels antraffas darjamte lagre skogbeviixta biirg, sasom 
Salmibarget i Alavo och Rumavuori i Kuortane, hvarifran man 
skall kunna se Alajarvi kyrka, belagen omkring tre mil darifran. 
Pa det forra biirget fann jag Spergula vernaUs bland torr ren- 



1) Medd. af Societ. pro Fauna & Flora fennica, V 1880. 



6 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

laf, saledes pa samma lokal dar den vanligtvis upptiader i 
sodra Finland. Folja vi sedan omradet fran SO mot NW i dess 
liingdutstrackning, moter oss den nagra kvadratmil stora Niirmo- 
mossen, en fullkomlig sUittmark, upptagen sasoni namnet till- 
kannager af viildiga myrar och sma trask, fran hvilka Nykarleby- 
elfven och dess biflode Nurmoan erhalla stor vattenforstarkning. 
Endast omkring tritsken patraffar man fast mark och skog, till 
storsta delen tamligen rena bjorkbestand; en half kilometer NO 
om Hirvijarvi antecknade jag emellertid ett bland de vack- 
raste och renaste tallbestand pa sandjord af par tunnlands areal, 
jag antriiffat inom hela omradet. Ga vi vidare och ofverskrida 
Nurmoan mota vi en hojdstrackning, som loper fran soder mot norr 
mellan denna a och Nykarlebyelfven och nar sin hogsta hojd i 
Lappo, diir den kallas Simsiovuori, men omedelbart darpa tvart 
afbrytes. Detta barg hojer sig enligt Ignatius ^) till 750 fot eller 
223 meter ofver hafsytan och »ar sannolikt den hogsta punk- 
ten pa den sydosterbottniska slatten.» Fran dess hogsta topp, 
hvarest enligt folksiignen lamningar efter ett offeraltare skola 
finnas, pastas man vid klart vader kunna se sju kyrkor och 
nagra tro sig till och med hafva sett hafvet hiirifran. Barget ar i 
floristiskt hanseende en bland de intressantaste punkterna i hela 
omradet. Sa godt som i hela sin liingd itr det bevaxt med 
skog, delvis blandskog af tall och gran, delvis alldeles rena 
£?raiibestand af mindre utstriickning och delvis blandskog af 
bjork och barrtriin. Sma trask antraffas liar och dar, fran 
hvilka obetydliga backar soka sig ned langs bargets sluttningar. 
Invid en dylik back fann jag den i omradet sallsynta Galium 
triflonim. Floran iir ovanligt rik och bar att uppvisa en mangd 
arter, hvilka dels icke antraffats pa andra stiillen inom omradet 
dels aro spridda eller sallsynta. Till de forra hora Carex 
fiava, Vicia silvatica, Aspidium oisiatum, och Woodsia ilvensis, 
till de senare Lonicera xylosteum, Rhamnus frangula, Vibur- 
num opulus, Geranium Robertianum, Lafhyrus vermis, Carex 
Joliacea och digitafa, Platanthera bifolia, Pteris aquilina, Aspidium 
filix mas och Cystopteris fragilis. Oster om Nurmoan hojer sig 



Ignatius, Finlands Geografi, I sid. 200. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 2. 7 

Joiilsenvuori, betydligt liigre iin Simsio; delta biirg skall iifven 
varit bevaxt med skog, men genom eldens aviirkan iir del nu- 
mera fullkomligt naket och vegetationen darstiides ytterst torftig. 
Dessa barg utgora en fortsattning af den pa manga stiillen af- 
brutna hojdstrackning, som utgaende fran Lauhanvuori pa Suo- 
menselka loper mot norr och nordost vester om Kyroelfven 
och i Yhstaro afbrytes af denna elf. 

Langre mot nordvest patriiffa vi afbrutna hojdstrackningar 
i Vora, oster och vester om den hkabeniimda Hlla an. De 
lopa jamval Hksom denna i norr och soder, uppna ingen bety- 
dande hojd, aro bevaxta med tamligen mager barrskog, ofver- 
vagande tall^ och hysa ingen rikare vegetation. Detta iir fallet 
med Storbarget, Baggbarget, Grannasbiirget och Osterhagabarget. 
Daremot ar Myrbarget, beliiget invid prostgarden bevaxt med 
tamhgen vacker granskog, och har antraffas bland annat Carex 
digitata och Cystopteris. I narheten af Oravais moter oss ater- 
igen kuperad mark och Oravais kyrka ligger, ehurii sa nara 
kiisten, tamligen hogt. Socknarne norr om Vora och Lappo 
erbjuda eljes ringa omvaxhng hvad markens konfiguration vid- 
kommer. 

I de sydligare kustsocknarne bidrager den talrika fore- 
komsten af erratiska block till att gifva dessa trakter en belt 
egendomlig fysiognomi. Dels forekomma de enstaka och aro 
da mangen gang stora som raindre bus, dels och oftast i miingd 
hopade pa hvar andra, bildande en den mest olandiga och otill- 
gangliga formation. Talrikast forekomma de narmast kusten, 
men annu sa langt iniiti landet som mellan Vora och Lillkyro 
ser man stora skogbevaxla hojdstrackor, bildade af dylika val- 
diga block. En mangd holmar i skargarden aro jamval ingen- 
ting annat an dylika stenkummel. I Oravais och iin mera norr om 
denna socken blir denna formation en siillsynthet; ett och an- 
nat enstaka block ser man visserligen, men de upptriida icke i 
massa hopade pa hvarandra. 

Jordmanen iir dels sandig, dels lerig. Sasom regel gal- 
ler att Nykarlebyelfven gar fram genom trakter, hvarest jord- 
manen ofverviigande eller uteslutande bestar af sand och grus; 
socknarne omkring Kyroelfven utmiirka sig diiremot genom en 



8 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

fruktbar lerjord. Folja vi kusten soderifran norrut, patraffa vi 
ofvervagande sandig jordman redan i Oravais. 

En foljd af jordmanens olikhet ar skogarnes samman- 
siittning i omradet. I de ostra socknarne Alavo och Kuortane 
ar tallen nastan uteslutande det skogbildande tradslaget; i 
Alavo upptrader den pa sankare mark, bildande tallmyrar af 
stor utstriickning, i Kuortane mota oss diiremot vidstrackta tall- 
moar. I socknarne vid Kyroelfven ar granen ofvervagande, 
oaktadt tallen alltid forekommer inblandad; det samma ar fallet i 
Vora, men allaredan i Oravais antraffas rena tallbestand pa 
sandjord och i socknarne norr och oster om Oravais ar tallen 
icke allenast forharskande utan upptrader mangenstades sasom 
ensam skogbildande. Lofskogarne, som inuti landet icke bilda 
stora bestand, besta uteslutande af bjork med inblandning af 
asp, ronn och hagg. I regeln forekomma de pa mager och 
stenbunden jord, hvarfor vegetationen i dem ar synnerligen fat- 
tig. Narmast kusten och i skargarden ar man daremot oftare 
i tillfalle att se bjorkskogar af storre utstrackning och pa fe- 
tare jordman med tamligen frodig ort- och grasvegetation, och 
bar upptrader jamval aspen bildande egna bestand, dock af 
ringa areal. Graalen och klibbalen forekomma i hela omradet, 
men bilda egna bestand endast narmare kusten och uti skar- 
garden, hvarest stranderna af de storre holmarna mycket all- 
mant aro bevaxta med ett par tiotal meter bredt balte af al 
med en mycket frodig vegetation af SteUaria nemorum, Triticum 
caniniim, Milium effusum, Melica ymtans, Carex pallescens, Melan- 
drium silvestre och Biihiis saxatilis. 1 Kvarken ar det hufvud- 
sakligen graalen, som representerar denna region, i Nykarleby 
skargard intager klibbalen samma plats. Pa de yttre holmarne 
i Kvarken ser man allmant en hog buskform af graalen med 
pa bada sidor tatt hvithariga blad, hvilken star var. argentata 
Norrl. mycket nara. Ofriga tradslag, som forekomma inblan- 
dade i de omnamda lofskogarne, men icke bilda egna bestand 
iiro salg, hagg och ronn. Enen antraffas allmant, men tradar- 
tade exemplar bar jag sett blott i Vasatrakten. Af buskar an- 
traffas i omradet allmant en mangd Salices, allmannast S. pliy- 
liccefoUa, nigricans, repeals (afven i det inre), peiitandra (sallsynt 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 2. 9 

i triidform) aiirita och cinerea: S. lapponum iir icke sa allmiin 
inom omradet och upptriider icke sii ymnigt som bade norr 
och soder om det samina; dessutom V6vQko\nm?i S. deprcssa v^oh 
myrtilloides, men endast hiir och diir. Betula nana ar ytterst 
allman, Rosa cinnamomea iir haller icke najron sallsynthet, hvar- 
emot Lonicera xylostemn, RJianmus frangula, Vihmmun opulus 
och Daphne mesereum aro spridda eller saHsynta i de sydoster- 
bottniska socknarne af omradet. Rihes rubrum och 7ii()rvm 
forekomma iiiom hela omradet, hvaremot R. alpinum antriiffats 
blott langs kusten till Oravais samt pa nagra stallen inuti landet. 
Fran socknarne horande till mellersta Osterbotten ar den an- 
tecknad forekommande flerstades i Ylihiirmii. Myrica gale upp- 
triider omkring trasken pa de storre oarne i Kvarken och i 
alskogsbiiltet invid dessas strander, men icke i ymnighet ej hiil- 
ler allmant. Daremot antraffas densamma rikligt i Nykarleby 
i skogsbaltet invid de langgrunda stranderna pa alldeles samma 
lokal dar man ser den i stor ymnighet liingre norrut i mellersta 
Osterbotten, t. ex. i Jakobstad. Pa steniga, oliindiga striinder 
trifves allmant i hela skargarden Hippopha'e rhamnoides: i Vasa 
ser man den sallsynt pa likartad lokal pa fasta landet. De 
jamna, griisbevaxta sandstranderna i Nykarleby skargard upp- 
sokas icke af denna torniga buske, blott pa de yttersta hol- 
marne fmner den sadan terrang att den kan gora sig hem- 
mastadd. 

Nykarlebyelfven med dess biflode Nurmoan och Kyroelfvens 
nedra lopp fran Ylistaro till Bottniska viken samt de talrika, 
men obetydliga trasken iitgora de viktigaste vattnen inuti omra- 
det. Vegetationen i de bada elfvarna och pa dessas striinder 
iir tiimligen enahanda. I vattnet invid striinderna frodas Nym- 
phcea och Niiphar luteum, Potamogeton natans (i de mindre 
aarne dessutom P. rufescens), Polygonum ampJiibium, Sagittaria 
sagittcefoUa, Butoinus lunbellatus, niirinare striinderna Alisma 
och Lysimachia thyrsiflora samt pa sjalfva stranden Carex acuta, 
aquatilis (mindre ymnig) och Scirpus laciistris. Glyceria fiuitans 
och Equisetum fluviatile med /. Umosa forekonmia likaledes ym- 
nigt. I Nykarlebyelfven fann jag pa stranderna pii par stiillen 
Molinia ca?rulea, hvilken jag icke observerade pa andra stallen 



10 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

i omradet. Dar abadden ligger djupare, frodas pa de hoga 
strandsluttningarne den yppigaste angsvegetation. I Kyroelfvens 
delta patriiffas valdiga starrangar af flere kvadratkilometers vidd, 
diir vegetationen bestar af Carex acuta och aquatilis, an den ena 
an den andra ofvervagande, samt stallvis ymnig EriopJiorum 
angusti folium. De enda vaxter, som pa dessa angar vidare an- 
traffas, iiro allmanna Caltlia palustris, Comarum och Galium 
uliginosum samt spridda Menyanthes och Lysimachia thyrsiflora. 
En mangd vattenafledare forekomma inom omradet melJan de 
stora elfvarne och utmynna i hafvet, men af dessa aar och bac- 
kar ar ingen af namnvard betydelse. 

Af de i omradet forekommande trasken ar Kuortane trask, 
ett samhngsbecken for Nykarlebyelfven, det storsta, men eljes 
erbjuder det foga af intresse. Det ar af en mils langd; bred- 
den, som mycket varierar, ar, dar den ar storst, ungefar en half 
mil. Stranderna aro laga eller langsluttande, endast stallvis for- 
sumpade. Detta ar exempelvis fallet med sodra delen af det- 
samma vid elfvens inflode^ hvarest jag fann Andromeda calycii- 
lata, en ny sydvastlig fyndort for denna vaxt. Ett annat, dock 
mindre trask ar Kourasjarvi, belaget inom Alavo socken i en 
stor sumpmark; det ger ett betydligt bidrag till Nurmoan. Min- 
dre trask antraffas ymnigt i hela omradet och de hysa i regeln 
en frodig vegetation. Detta ar framfor alt fallet med dem, som 
forekomma pa de storre holmarna och oarne i Kvarken och 
narmast kusten; de vore varda en mycket storre uppmarksam- 
het an jag hunnit egna desamma. Jag maste inskranka mig 
till en antydan om deras allmanna utseende och vegetationen i 
dem. Uti vattnet ser man utom ymnig Potamogeton natans och 
rufescens allmant NympJuea, Nuphar luteiim och pumilum. Nar- 
mast vattnet utgores det gungande tacket af ett par, tre meter 
bredt balte, dar Sphagna saknas; en gungflyartad bildning med 
hogvaxt och ymnig Phragmites, Typha latifolia, Carex aquatilis. 
C. teretiuscula och Cicuta virosa. Pa denna standort bar jag i 
flere trask pa Langskar och Byorn i Kvarken samt i Langviks- 
trasket invid Wasa funnit Aspidium thelypteris i stor ymnig- 
het. Innanfor detta gungflybalte vidtager flackmossen af vax- 
lande bredd med sin gungande 8phagnum-n\dXidi, som ar nastan 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 2. 11 

omojlig att betiada, emedan foten sa liitt slar igenom. I denna 
region bar jag utom allmant upptriidande Carex canescens, irri- 
giia, limosa, steUulata, amjmUacea, Comarnm, Calla palustris funiiit 
t. a. Bhyncosimra alba, Carex yaucifiora och Scheiichzeria samt 
siillsynt Malaxis imhidosa. Carex livida ar jamval funnon i flere 
trask i Kvarken, men jag bar aldrij? lyckats komma ofver den- 
samma. Flackmossen ofvergar mot laggarne af trasket vanligen 
i tufvig oppen myr med ymnig Ruhiis chamwmorus, Oxi/coccus 
palustris ocb microcarpus, Andromeda polifolia, Eriophorum vagi- 
natum, Drosera rohmdifolia och longifolia. — Carex dioica och 
Scirpus ccespitosus antraffas bar ocb dar pa denna standort. 
Videarter, dvargbjork och sma albuskar upptriida jamval van- 
ligen bar. 

Af forsumpningarna intaga de tufviga oppna myrarne fram- 
sta rummet; de aro merendels af mycket stor utstrackning. I 
Alavo antraffas stora taUmyrar, hvilket redan frambolls i sam- 
manhang med skogarne; de torde dock snart ofverga i oppna 
myrar, emedan tallskogen redan som alldeles ung offras for den 
viktiga tjarberedningen. I Niirmo, Lappo och Ylistaro antraffas 
de storsta oppna myrarna; de vidstrackta odhngarna t. ex. i 
Lappo hafva i tiden varit sadana myrar. Vegetationen pa dem 
ar fattig och enahanda i bela omradet. I Lappo fann jag pa 
en dylik ganska ymnig Andromeda calycidata, ocksa en ny syd- 
vasthg fyndort for denna art. Flackmossar forekomma bar ocb 
dar, men intaga aldrig nagon storre areal. 

Om vattnen i del inre af omradet icke iiro af synnerbg 
omfattning, bildar daremot den vidstrackta skiirgarden vid kusten 
en den angenamaste ocb pa omvaxbng rikaste tafia af fjiirdar, 
vikar ocb sund. Vegetationen i dessa iir ju icke synnerligen 
rik, men i dess stalle uppvisa striinderna i detta afseende myc- 
ken olikbet beroende af deras beskaffenbet. I grundare vatten 
trifvas i bela omradet Fotamogeton pedinatus, filiform is och Mg- 
riophglliim spicatum: Fotamogeton perfoliatus iir ymnig bade pa 
grundare och djupare vatten. Allmiin iir vidare P. raginatusy 
bvilken jag sett viixa pa djup varierande mellan en half ocb 
mer iin tre meter. En egendombghet bos denna sistniimda 
art, bvilken jag ej sett tidigare framhallen, iir den. att da viix- 



12 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

ten forekommer pa grunclare vatten, hvarvid den lagger sig langs 
vattenytan, de jiimnbreda, trubbiga, anda till fyra, fern cen- 
timeter langa bladen sticka lodratt iipp ofvan vattnet. Da ingen- 
ting annat af vaxten ar synligt och den i regeln alltid upptrii- 
der i stora massor pa samma stalle foreter vattenytan om den 
jigger spegelblank en hogst karaktaristisk anblick. — I hela 
omradet antraffas vidare Batraclimm marimwi tamligen all- 
mant; i Sundom skargard bar jag flerfaldiga ganger funnit den- 
samma med flytande blad. I alldeles grunda vikar bar jag pa 
par stallen sett B. confervoides. 

Hafsstranderna visa sasom redan namdes mycken olikhet 
hvad beskaffenhet och vegetation vidkommer. Sand och grus, 
lera och erratiska kUppblock bilda antingen enbart eller i bland- 
ning de otaliga oarne och holmarne i Kvarkens skargard, till 
hvilken jag raknar hela ogruppen upp till Oravais hafsvik. Hoga, 
af los sand bildade strander ser man icke i denna skargard; 
sandstranderna aro laga, harda, fnktiga och tatt grasbevaxta och 
omvaxla med steniga, leriga och dyiga sadana. De skar som 
iiro bildade af erratiska block hafva alltid mycket branta och 
olandiga strander, pa hvilka knapt nagon vaxtlighet fmner na- 
ring och rotfaste. Vanligen antraffar man pa samma holme 
olika strandbildningar. Om ocksa vegetationen pa strander af 
olika beskaffenhet ar ganska olika, fmner man dock om man 
jilmfor likartade dylika standorter pa olika stallen af denna vid- 
strackta skargard att samma arter upptrada ofveralt. Pa de fnk- 
tiga sandstranderna bilda ymnig Carex glareosa, C. vulgaris och 
Juncus GerarcU en sammanhangande gronskande matta; har an- 
traffas vidare Galium ijcdustre, Potentilla anserina, Leontodon au- 
iumnalis, Parnassia, Calamagrostis strida och Festuca rubra are- 
naria allmant. Tamligen allmanna aro vidare Ranunculus rep- 
tans, Ophioglossiim, Odontites simplex och Carex Oederi. De ste- 
niga stranderna karaktariseras af ymnigt och allmant forekom- 
mande Deschampsia hottnica, Ehjmus arenarius, Fhalaris arun- 
dinacea, Bumex crispus, Angelica litoralis, Sonchus arvensis lito- 
rcdis och Valeriana; har och dar antraffas Drcdia incana, Vero- 
nica maritima, Linaria vulgaris, Sagina nodosa, Erysimum liie- 
raciifolium och Alopecurus nigricans. Pa sanka strander och halst 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 2. 13 

dar lera finnes inblandad kan man vara siiker oni all finna 
Carex norvegica i stor ymnighet och, upptriider C. canescens i 
narheten, darjiimte C. x>seudohelvola. Myosotis ccespitosa antraf- 
fas har och dar pa dylik standort. Pa de af erraliska klipp- 
block bildade holmarne ser man ofta Secliim telepJiiiun; den 
antriiffas iifven pa samma formation vid kusten. 

Jamforda med strandbildningarne i Kvarken erbjuda hafs- 
stranderna norr om Oravais viken, framfor alt Nykarlebyvikens 
strander och Vexalaudden mycket stor olikhet. Fasta landet 
loper ut i ofantligt langgrunda, jiimna strander, hvilka pa en 
50 a 100 meters bredd icke biira nagra trad eller buskar ocli 
pa hvilka afven ort- och grasvegetationen ar mycket mager och 
bildad af nagra fa arter. Till dessa bora framfor alt Carex 
vulgaris och Juncus Oerardi i mycket forkrympta former. Pa 
alldeles nakna plattar upptriider pa dessa strander den for dem 
mycket karaktaristiska Salicornia herhacea. Dessa stiillen kallas 
allmant i trakten »loten» och aro sa langgrunda att man 
kan vada 80 a 100 meter for att traffa pa Ys meter djupt vat- 
ten. Dylika strander ser man ej i Kvarkens skargard, dar af- 
ven Salicornia saknas, men langre norrut i mellersta Osterbotten 
t. ex. i Jakobstad patraffa vi fullkomligt enahanda strandbild- 
ningar med samma utseende och vegetation. En annan strand- 
formation, som i mellersta Osterbotten ar tamligen allmiin, ar 
den hoga, af los sand bildade stranden med sina karaktaristiska 
arter Elymus arenarins, Ammodenia i)ei)loides och Juncus balii- 
cus. I Ykspila (Gamlakarleby hamn) upptriider denna formation 
synnerligen vidstriickt, i Jakobstad skargard har jag sett sadana 
strander, och Frojsons yttersta udde Laxo i Nykarleby loper ut 
mot hafvet i en dylik strand med samma karaktaristiska arter. 
Langre soderut i omradet saknas denna strandbildning; Ammo- 
denia har icke hiiller blifvit antraffad annorstiides, Juncus halfi- 
cus ar uppgifven fran ett stalle i Kvarken, hvaremot Elymus 
gjort sig hemmastadd pa de steniga striinderna i denna skiir- 
gard. — En for mellersta Osterbottens strander mycket karak- 
taristisk vaxt ar Garex jnaritima. Den antraffas allmiint och i 
norra delen af Bottniska viken vanligtvis i siillskap med en 
form af C. salina cuspidata af Almqvist kallad ostrobottnica. C. 



14- Walter Lauren., Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

maritima forekommer pa manga stallen i Nykarleby skargard 
och pa flere stallen har jag darjamte fiinnit C ostrohottnica, hvil- 
ken tidigare icke blifvit uppgifven fran sydligare ort an Brahe- 
stad. Senare har jag antecknat denna sistnamda fran flere 
stallen i Jakobstad och det iir alldeles sakert att viixten fore- 
kommer langs hela kusten till Nykarleby. Hvarken denna eller 
C. maritima star att finna soder om Vexalaudden. 

Att vi i Nykarleby skargard jamval patraffa strander af 
likartad beskaffenhet och med samma vaxtlighet som de i Kvar- 
ken faller af sig sjalf. Carex glareosa pryder afven har allmant 
stranderna uti skargarden och med den Ophioglossum vulgatum, 
Odontites simplex och Raniinadus reptans. Af det of van sagda 
framgar emellertid tydligt, att Nykarleby trakten bade hvad 
strandbildningen och strandvegetationen betraffar visar en i ogo- 
nen fallande ohkhet med Kvarken, hvaremot ofverensstammel- 
sen i delta afseende mellan samma trakt och mellersta Oster- 
botten ar fullstandig. Icke allenast patraffas bar strandbildnin- 
gar, hvilka i mellersta Osterbotten aro allmanna, men i Kvar- 
ken saknas, utan upptrada bar darjamte flere for mellersta Oster- 
botten karaktaristiska hafsstrandsvaxter, som icke sydligare ater- 
finnas. Till de redan ofvan nppraknade: Salicornia, Ammodenia, 
Juncus halticiis, Carex maritima och C. ostrobottnica kan jag 
annu lagga Siihularia aquatica, hvilken enligt Hellstrom (Fort.) 
ar tamligen allman i bans distrikt, men i det af mig under- 
sokta omradet endast antraffats pa en langgrund strand pa ve- 
stra sidan af Vexala udden vid Soderfjarden blommande under 
vatten, samt Scirpus ijauciflorns, enligt Hellstrom t. a., men i 
mitt gebit funnen endast pa samma stalle som foregaende art. 
Redan dessa omstiindigheter tala tillrackligt for att Nykarleby 
trakten och Kvarkens skargard maste hanforas till skilda delar 
af Osterbotten och salunda gransen mellan dessa provinser hvad 
kusten och skargarden vidkommer dragas mellan dem. 1 denna 
ofvertygelse stadgas man yttermera, om man tager i betraktande 
utbredningen af vissa andra, hafvets narhet sokande arter. Sa 
antraffas i Kvarken t. a. Erysimum hieraciifoUum och Linaria 
vulgaris samt h. o. d. Scirpus maritimus, hvilka alia saknas 
langre norrut. Det samma ar fallet med Draha incana, som upp- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 2. 15 

trader h. o. d. pa steniga strander i Kvarken. I samma skiii- 
gard ser man inangenstiides pa holniar kliidda med lufskog 
Geiim urhanum, hvilken viixt icke hiiller trifves nordligare. I 
Hellstroms distrikt ar litoralis-iovm^n af Silene hifiata allman; 
densamma upptriider iamviil pa de yttre skiiren i Nykarleby, 
hvaremot jag i Kvarken funnit den endast pa ett enda stiille. 
Myrica gale, hvilken i mellersta Osterbotten allmiint oeh i stor 
ymnighet star att finna i alskogbaltet invid de langgrunda striin- 
derna och annu i Nykarleby upptrader pa samma standort, ar 
icke mera nagon allman vaxt i Kvarken; den antriiffas visser- 
ligen hiir och dar i trasken och pa striinderna af de storre 
oarne, men aldrig i ymnighet. 

Att Nykarlebytrakten och skargarden i sodra delen af om- 
radet i botaniskt hanseende maste foras till skilda delar af 
Osterbotten anser jag mig tillfullo hafva adagalagt. Galler det 
att hvad kusten vidkommer draga en grans mellan sodra och 
mellersta Osterbotten fmner man, att den djupa, oppna, breda 
Oravais hafsviken alldeles natiirligt atskiljer de behandlade trak- 
terna fran hvarandra. 

Vanda vi oss fran skargarden till kusttrakterna och de 
inre delarne af omradet, blir fullfoljandet af gransbestamnings- 
iippgiften betydligt svarare. Vegetationen a de sarskilda stand- 
orterna ar enahanda ; nagra for vissa trakter karaktiiristiska all- 
manna arter, hvilka skulle saknas i andra delar af omradet, 
forekomma icke, atminstone icke sadana arter, som inom gebitet 
iiga storre utbredning. Hartill kommer att uppgifter om viixtlighe- 
ten a de skilda standorterna saknas fran trakterna norr och 
soder om mitt distrikt och att mina egna standortsanteckningar, 
isynnerhet de tidigare, i foljd af ovana vid deras forande, aro 
tiimligen ofiillstandiga. I det foljande skall jag emellertid for- 
soka losa gransfragan och diirvid framhalla en del omstiindig- 
heter, hvilka jag anser vara af betydelse i detta afseende. 

For de sodra kustsocknarne ar, sasom redan a annat stiille 
framhallits, forekomsten af erratiska klippblock synnerligen ut- 
markande. De forlana dessa trakter ett belt egendomligt yttre, 
om de forekomma i storre miingd, bildande hela formationer. 
Talrikast antraffas dylika pa ett par — nagra kilometer bredt 



Ifi Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

strandbalte; emellan Vora och Lillkyro har jag sett valdiga sa- 
dana formationer pa ett af stand af mer an en mil fran kusten. 
I Oravais finnas de annu i de sodra kustbyarna, men liingre 
noiTut saknas de. Endast enstaka block npptrada har och dar. 
Fteris aquilina trifves garna i de trakter, dar dessa formationer 
finnas; sa har jag antraffat den mangenstades i Mustasaari 
(Gamla Vasa flerstades, Hostves, Veikars); mellan Vora och Lill- 
kyro finnes den jamval pa samma terrang och redan Hellstrom 
har antecknat den harifran (Distr.); fran Oravais uppgifves den 
af Alcenius, jag antar, att den afven har sokt upp samma stand- 
ort. I Lappo fann jag den pa Simsioberget pa annan lokal; 
enar Lappo och Oravais torde vara de nordligaste punkterna i 
de osterbottniska provinserna vid Bottniska viken, dar vaxten 
antraffats, omnamner jag denna fyndort i delta sammanhang. 

Afven i afseende a jordmanen f ram visa kiistsocknarne olik- 
het: den fruktbara lerjord, som utmarker trakterna kring Kyro- 
elfven stracker sig anda upp till Vora; i Oravais omvaxla sand 
och lera, men i socknarne norr och oster om denna, i Munsala, 
Jeppo och Alaharma ar jordmanen uteslutande sandig. Olikhe- 
ten i skogarnes sammansattning, en foljd af jordmanens beskaf- 
fenhet, har a annat stalle framhallits. Man har knapt lamnat 
Oravais norra sockengrans bakom sig och intradt i Munsala 
forran man finner oblandad tallskog pa sandjord. Dylika tall- 
skogar och tallmoar utmiirka socknarne Munsala, Jeppo och 
Alaharma och afven i Yliharma upptrada de ganska vidstrackt. 

Bristen pa barg och hojdstrackningar ar vidare i ogonen 
fallande i dessa sist namda socknar om man jamfor dem med 
trakterna soderom dem. I Vora antraffas flere hojdstrackningar 
och i Lappo hafva vi det praktiga Simsio med sin egen vege- 
tation. Munsala, Jeppo och Alaharma anser jag darfor redan 
pa grund af hvad of van framhallits bora hanforas till mellersta 
Osterbotten. 

Vegetationen pa Simsiobarget i Lappo ofverensstammer 
med vaxtligheten pa andra punkter af samma genom sodra 
Osterbotten lopande hojdstrackning, t. ex. i Jurva, och pa grund 
haraf och emedan hojdstrackningen tvart afbrytes i Lappo rak- 
nar jag denna socken till sodra Osterbotten. En mangd af de 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 2. 17 

arter, som har antralYas, saknas alldeles i Hellstroms distrikt 
eller aro mycket siillsynta; diiremot forekomma de alia i sudra 
Osterbotten (soder om mitt gebit). Till dessa hora Asjpidium 
filix mas, A. cristatum, Pteris, Cystopteris frafjiUs, Carex lolia- 
cea och digitafa, Geranium Rohertianum och Vlda silvatica. 
Geranium Bohertianum och Carex digitata finnas jiimval i Vora, 
men antraffas icke langre norrut i mellersta Osterbotten. Avena 
puJjescens, som icke iir siillsynt i sodra Osterbotten, iir anteck- 
nad flerstades i Vora, men upphor har mot norden. Lonicera 
xylosteum, som ar uppgifven endast fran ett stalle, Nedervetil i 
mellersta Osterbotten antraffas har och dar i den sodra pro- 
vinsen; i mitt gebit nordligast i Lappo (Simsio) och Vora (flerst.). 
Cuscuta europcea, som finnes mangenstiides inom omradet gar 
icke langre mot norden an till Oravais. Detsamma ar fallet 
med Sparganium glomeratum, atminstone hvad de vid Bottniska 
viken belagna osterbottniska provinserna betraffar. Samman- 
staller man utbredningen af dessa arter med hvad tidigare fram- 
hallits om trakternas utseende, jordmanens beskaffenhet etc.. 
torde det forefalla tamligen berattigadt att rakna socknarne Ora- 
vais, Vora och Lappo till sodra Osterbotten. 

Hvad socknarne oster om Lappo: Alavo och Kuortane vid- 
kommer, hor den forra med sin kuperade terriing och sina syd- 
liga arter Anemone neniorosa (t. a.), Gagea minima (flerst.^ och 
Hieraciuni auricula (flerst.) till den sodra provinsen. I likhet 
med Hellstrom (Distr.) hanfor jag afven Kuortane till denna pro- 
vins; marken ar kuperad sasom i Alavo, jordmanen ar visser- 
hgen olika, men fallen ar emellertid det vida viignar ofvervii- 
gande skogbildande tradslaget i hvardera socknen. Med Alavo 
har Kuortane dessutom tvanne gemensamma sydhga arter: 
Campanula glomerata, hvilken icke antraffats nordligare och Ara- 
his arenosa, den senare enligt uppgift jiimval funnen i Lappo. 
Till dessa kan iinnu laggas EpiloUum montanum. som langre 
norrut iir mvcket sallsvnt. 

Vidkommande Alajarvi socken, norr om Kuortane kan jag 
icke gora nagra bestamda slutsatser, emedan jag sjiilf icke blef 
i tillfalle att besoka denna trakt och nagra uppgifter om floran 
och viixtligheten i denna socken icke sta att traft'a i de oster- 



18 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

bottniska lokalflororna. Tills vidare hanfor jag denna sockeii 
till mellersta Osterbotten och later sockengriinsen mellan Ala- 
jiirvi och Kuortane afskilja denna provins fran sodra Osterbotten. 
Till sodra Osterbotten riiknar jag foljaktligen socknarne: 
Kuortane, Lappo, Vora och Oravais. For gransliniens skull 
torde iifven Yliharma lilla socken kunna hiinforas till denna pro- 
vins, ehuru den, sasom af det ofvansagda framgar, har mera 
gemensamt med de angriinsande, till mellersta Osterbotten ho- 
rande socknarne Alaharmii och Kauhava. 



Da detta allaredan var nedskrifvet, blef jag i tillfiille att 
se de isotermkartor for arets manader, hvilka Sallskapet for 
Finlands Geografi framlagt vid utstiillningen i London. Af dessa 
kartor frams^ar att en klimatolikhet forefinnes inom det af 
mio' undersokta sfebitet, tv samtliga sommarmanadernas isoter- 
mer utom den for juni boja sig norr om Kvarken inat och fort- 
lopa tamligen niira den af mig dragna naturhistoriska griins- 
linien. 

Innan jag ofvergar till sjiilfva vaxtforteckningen ber jag 
att har fa uttala min varmaste tack till Professor J. P. Xorrlin, 
hvilken icke allenast instruerat mig for min forsta exkursion i 
dessa trakter utan jamval vid utarbetandet af denna uppsats 
lamnat viirdefulla rad och bestiimt och granskat samtliga af mig 
insamlade Hieracier; till D:r A. Osiv. Kililman och Wokiov Axel 
Arrlienius, som granskat och bestamt arter af andra kritiska 
vaxtslakten samt till D:r Hjalmar Hjelt, hvilken lamnat manga 
upplysningar vidkommande arternas utbredning. 

Nedanstaende forkortningar forekomma i efterfoljande vilxt- 
fortecknina^ : 

Hellstr. Distr. = In distributionem vegetationis per Ostro- 
bothniam collectanea, Fredericus Hellstrom (1846). 

Hellstr. = Forteckning ofver de i Gamlakarleby provin- 
siallakaredistrikt funna frovaxter och ormbunkar af Fredrik Hell- 
strom (Medd. af Soc. pro F. et Fl. fennica V 1880). 

Malmgr. = Malmgrens sid. 4 omniimda publikation. 

Ale. F. k. — Otto Alcenius: Finlands kiirlviixter, Tredje 
upplagan 1895. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennira, XllI, n:o 2. 



1!) 



M. F. anger att exemplar af vaxten finnes i universitelets 
botaniska samlingar. 

m. a. = mycket allmiin. 

a. = allman. 

t. a. = tamligen allman. 

h. o. d. = bar ocb dar. 

t. r. z= tamligen rar. 

r. = rar. 

m. r. == mycket rar. 

I efterfoljande sammanstallning aro a. ocb t. a. samman- 
forda under rubriken allmanna, b. o. d. ocb t. r. ga under namn 
af spridda, ocb r. ocb m. r. betecknas sasom sallsynta. 



Equisetaceae 

Lycopodiaceae . 

Polypodiaceae . 
Opbioglossaceae 

Cupressineae 

Abietineae . . 

Liliaceae . 

Juncaceae . . 
Iridaceae 

Typbaceae . . 

Araceae . . . 

Lemnaceae . . 

Gyperaceae . . 

Gramineae . . 
Orcbidaceae 

Juncaginaceae . 



Mycket 
allmanna. 


> 
f 

'jr. 
P 

• 


<-i 
P 

• 


Sallsynta. 


B 

5 
p 


Procont af 
hela antalet. 




4 


1 


1 


6 


1 
1.20 1 




3 




2 


5 


1.00 ■ 


1 


4 


2 


5 


12 


2,40 j 






2 


3 


5 


1,00 


1 


11 


5 


11 


2S 


O.60 


1 








1 


0,20 


2 








2 


0,40 


3 








3 


ij,6u 


1 


2 


1 


2 


6 


1.20 


1 


4 


3 


1 


9 


1,80 






1 




1 


0,20 




2 


2 


2 


6 


1,20 




1 






1 


0,20 




1 


2 




3 


0,60 


6 


14 


11 


14 


45 


9,02 


4 


27 


5 


4 


40 


8,02 




1 


4 


o 
O 


8 


1.60 




2 


1 




3 


0,60 



20 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 



x\lismaceae . . 
Hydrocharitaceae 
Najadaceae . . 



Betulaceae . . 
Myricaceae . . 
Salicaceae . . 
Urticaceae . . 
Polygonaceae . 
Garyophyllaceae 
Chenopodiaceae 
Ranunculaceae . 
Nymphaeaceae 
Papaveraceae . 
Fumariaceae 
Gruciferae . . 
Violaceae . . 
Droseraceae . 
Hypericaceae . 
Elatinaceae . 
Oxalidaceae . . 
Geraniaceae 
Rhamnaceae 
Euphorbiaceae . 
Gallitrichaceae . 
Empetraceae 
Umbelliferae 
Gornaceae . . 
Grassulaceae 
Saxifragaceae , 
Ribesiaceae . 



1 
1 



1 








I—- 


Mycke 
allmann 


Allmann 


C/3 

•-s 


Sallsynt 


3 
3 


Procent 
lela anta 


ja «-»- 


F 


• 


? 








3 






3 


0,60 








1 


1 


0,20 




6 


1 


2 


9 


1.80 


12 


63 


31 


29 


135 27,05 



1 

9 

2 

9 

11 

2 
6 

2 



13 
3 
2 
1 

1 
1 



7 
1 
1 
1 
1 



2 
1 
2 
1 

1 
2 
1 



1 
1 
1 
1 

2 



1 

7 
3 
4 
1 
1 



1 



5 
1 

12 
2 

11 

21 
6 

14 
4 
1 
1 

20 
4 
2 
1 
1 
1 
3 
1 
1 
2 
1 
9 
1 
3 
1 
3 



1,00 
0,20 
2,41 

0,40 
2,21 

4,21 I 

1,20 

2,81 

0,80 

0,20 

0,20 

4,01 

0,80 
0,40 
0,20 
0,20 
0,20 
0,60 
0,20 
0,20 
0,40 
0,20 
1,80 
' 0,20 
0,60 
0,20 
0,60 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 2. 



21 



Onagraceae . . 

Halorrhagidaceae 

Lythraceae . 

Thymelaeaceae 

Elaeagnaceae 

Rosaceae 

Papilionaceae 

Ericaceae 

Primulaceae 

Convolvulaceae 

Polemoniaceae 

Asperifoliae . 

Solanaceae . 

Scrophiilariaceae 

Lentibulariaceae 

Plantaginaceae . 

Labiatae . . . 

Gentianaceae 

Riibiaceae . 

Caprifoliaceae . 

Campanulaceae 

Valerianaceae . 

Dipsacaceae 

Compositae . . 



Pteridophyta 
Gymnospermae 
Monocotyledoneae 
Dicotvledoneae . 



Mycket 
alliTianna. 


> 

3 

p: 

i— ' 

P 


Spridda. 


Sallsynla. 


Summa. 


Procent af 
licla antalet. 




2 


! 
1 


1 


1 
4 


I 
0,80 ' 




2 


1 


3 


0,601 




1 






1 


0,20 ' 








1 


1 


0,20 




1 




1 


0,20 




15 


1 


3 19 


3,81 




7 


2 


2 


11 


2,21 


5 


7 


2 


2 


16 


3,21 1 


1 


3 




1 


5 


1.00 






1 


1 2 

1 

1 1 


0,40 
0,20 




2 


1 


4 


/ 


1.40 






2 




2 


0,40 




9 


9 


2 


20 


4,01 






1 


2 


3 


0,60 




2 






2 


0,40 




7 


3 


1 


11 


2,21 




1 


1 




2 


0,40 




4 


2 


2 


8 


1.60; 




1 


1 


1 


3 


0,60 




2 


2 




i 


0,80 




1 






1 


0,2U, 






1 


1 


2 


0,40! 


2 


30 


4 


36 


72 


14.43 


18 


172 


54 


89 


333 

28 

3 

135 

33:^» 


66,74 

5,61 
0,60 

27,05 
66.71 






1 

1 




199 


1(30.00 



22 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 



Mycket allmanna 
Allmanna . . 
Spridda . . . 
Sallsynta . . . 
Summa . . . 






O 











tr 


> 

B 


-a 


C/3 


C/3 


P o 


-i 


03 


B 


P a 


P 


CIj 


s 


ri 


<-t- r^ 


ti 


P 


t-t- 


P 


P 


P 




p 

• 







34 











6,81 


246 


90 


129 


499 


49,30 

18,04 
25,85 

100,00 



Eqidsetum arvense L. — a. 
E. pratense Ehrh. — t. a. 
E. imlustre L. — h. o. d. 
E. silvaticum L. — a. 
E. fluviatile L. & var. limosa (L.) — a. 

^. hiemale L. — r. Oa: Kuortane mellan Kahra och Karsina- 
koski (Hj. Hjelt). 



Lycopodium selago L. — r. Oa: Vasa, Vassklot; Lappo, Simsio- 
barget. Om: Nykarleby, pa en holme i skargarden. 

L. inundatum L. — m. r. Oa: Mustasaari : Jungsund (Mag. G. 
Tegengren). 

L. clavatum L. — a. 

L. annotinum L. — a. 

L. complanatum L. — a. 



(Isoetes lacustris Dur. observerades icke i det af mig genomresta 
omradet; fran Jakobstad ar den antecknad. I. ecliinospora 
Dur. bar jag ej haJler sett). 



Polypodium vulgare L. — a. 

Pteris aqitilina L. — h. o. d. Oa: Mustasaari: Gamla staden fler- 
stades, Veikars; Vora: vid sidan af vagen till Lillkyro 



Acta Socielatis pro Fauna et Flora Fennica, XI II, n:o 2. 2'6 

nagot sodei'Oiii Vora (lielLslruin, Di.slr.; anyo antecknad af 

mig); Oravais (Ale. F. k.); Lajtpo: Simsiobarget (g. ymnijj). 
Atliyr'mm filix femina (L.) — a. 
Phegopteris x)ohjpodmdes Fee — a. 
Ph. dryopteris (L.) — a. 
Aspidium thelyptcris (L.) — r. Oa: Kvarken: Langskiir, Byorn, 

(i flere trask); Vasa: Langvikstriisket; Mustasaari : Iskmo, 

OiTskaret (G. Tegengren). 
Aspidmm -filix mas L. — r. Oa: Lappo: Simsiobarget; Kvarken: 

Valsoarne. 
.1. cristatum L. — m. r. Oa: Lappo: Simsio. 
A. spinulosiim (Retz.) — m. a.; — var. dilatatiwi {^^iz.) — r. Oa: 

Petalaks: Rankelon; Mustasaari: Iskmo. 
Cystopteris fragilis (L.) — Oa: nara Vasa; Lillkyro; Vora: Myr- 

biirget; Lappo: Simsiobarget. 
Onoclea struthiopieris (L.) — r. Oa: Vora: vid vagen till Lill-- 

kyro nagot soderom Vora; Ylistaro: pa en holme i an. 
Woodsia ilvensis (L.) — m. r. Oa: Lappo: Simsiobarget. 



OpMoglossum vidyatum L. — h. o. d. pa hafsstriinderna i hela 
omradet. 

Botrychium lunaria (L.) — h. o. d. 

B. ' boi'-eale Milde. — ra. r. Oa: Kvarken: Replot (stud. E. 
Elenius). 

B. lanceolatum (Gmel.) — t. r. Oa: Vasa: Bockholmen vid in- 
loppet till gamla staden oeh pa holmen midt emot; Musta- 
saari: Iskmo (G. Tegengren); Maksmo: pa kyrkbacken. 

B. rutcefolmm A. Br. — r. Oa: Kvarken: Valsoarne; Mustasaari: 
Molntrasket (Vasa lyeei herbarium); Sundom: iMessviken; 
Iskmo (G. Tegengren). — Om: Nykarleby: Djupsten (M. F.). 



Jimiperits communis L. — m. a. 

Picea excelsa Link — m. a. Se narmare inledningen. 

Piniis silvestris L. — m. a. Se narmare inledningen. 



24 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

Gagea minima (L.) — r. Oa: Alavo (flerstades); Om: Kauhava 
(pastor Pesonen). 

Allium scJimnoprasum L. — r. Oa: Kvarken: Ronnskar: Hamn- 
holmen, Ljusskar. — (Pa clenna, den nast \ ttersta holmen 
i hela Kvarken skall arten ymnigt. forekomma enligt hvad 
en fiskare fran Sundom by meddelade mig. Nyss hem- 
kommen fran en fiskefard, medforde ban atskilHga prak- 
tiga tufvor for att utplanteras). 

Polijgonatum officinale All. — t. r, Oa: Storkyro: Vandela by; 
Lillkyro och Vora. (v. haradsh. Mannil); Om: Nykarleby: 
Frojson. 

Convallaria majalis L. — a. 

Majanthemum hifolium (L.) — m. a. 

Paris quaclri folia L. t. a. 



Jimcus conglomeratus L. — b. o. d. 

J. filiformis L. — a. 

J. balticus Willd. r. — Oa: Kvarken: Storgrund (G. Tegen 

gren). Om: Nykarleby: Laxo. 
,/. lamprocarims Ehrh — b. o. d. 
(J. mpinus Moench. uppgifves af Malmgr. forekomma h. o. d 

Oa; observerades icke af mig). 
J. compressus Jacq. — h. o. d. 
J. Gerardi Lois. — m. a. pa hafsstranderna. 
J. hufoniiis L. - - a. 
Luzida inlosa (L.) — a. 
L. campestris (L.) var. multiflora (Hoffm.) — a. 



1 



Iris pseudacorus L. — h. o. d, 



Typha latifolia L. — h. o. d. vid kusten. 

{T. angiistifolia L. bar enl. medd. af Hj. Hjelt nppgifvits fran 

Vasa af lektor Stromberg. Jag bar ej sett den i dessa 

trakter). 



Actca Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 2. 25 

Sparganlum ramosum Huds. — Oa: mellaii V^asa och ganila sta- 

den; Mustasaari: Helsingby; Kvefiaks: an. 
Sparganium sbnplex Huds. — a. 
Sp. glomeratum Laest. — h. o. d. i Oa till Oravais. 
Sp. minimum Fr. — a. 
Sp. natans L. — r. Oa: Oravais: Roykastrask (yninig); Vora: an. 



Calla palustris L. — a. 



Lemna trisulca L. — t. r. Oa: Kvarken (flerst.) 

L. minor L. — a. 

Spirodela polyrrhiza (L.) — h. o. d. Oa: Vasa och gamla staden; 

Mustasaari: Veikars; niellan Lillkyro och Vora flerstades. 

Om: iMunsala: Pelat i par polar. 



Scirpus silvaticus L. — r. Oa: Alavo; Maksmo; 

Sc. maritimus L. — r. Oa: Kvarken, flerstades. 

Sc. lacustris L. — a. 

Sc. ccespitosiis L. — t. r. Oa: Kvarken i triisken pa de storre 

oarne; Lappo: myr nara Hirvijarvi. 
Sc. paucifloriis Ligthtf. — r. Om: Vexala udden. 
Heleocharis palustris L. — a. 
H. *uniglitmis (Link). — Vid kusten t. a. 
H. acicidaris (L.) — h. o. d. 
Erioplioriun angusfi folium Roth. — m. a. 
E. gracile Koch. — r. Oa: Gla Vasa: Grundfjiirden (Ale. F. k.); 

mellan Vora och Yliharma flerst. — Om: niira stations- 

gastgifveriet. 
E. vaginatum L. — m. a. 
E. cdpinum L. — a. 
Rhyncospora cilha (L.) — t. r. Oa: pa alia storre holmar och oar 

i Kvarken; Vasa: Langvikstriisket. 
Carex dioica L. — t. r. Oa: Kvarken; Lappo: Simsio. Om: 

Jeppo. 



26 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

Carex pmicifiora Ligthf. — - 1. r. Oa: Kvarken (h. o. cl.); Vasa: 
Langvikstriisket. 

C. chorclorrlnza Ehrh. — t. r. Oa: Mustasaari: Veikars (mag. E. 
Keto); Maksmo. Om: Jeppo; Nykarleby: Frojson. 

C. teretiiiscula Good. — h. o. d. Oa: Kveflaks; Mustasaari: Iskmo; 
Kvarken: Langskar; Vasa: Langvikstrask; Oravais: Kimo. 
Icke antecknad i Om. 

C. tenella Schkuhr — t. r. Oa: Mustasaari: Iskmo; Kveflaks. 

C. loliacea L. — r. Oa: Lappo: Simsio. 

Q. Persoonii Sieb. — a. 

C. ccmescens L. — a. 

C. ecMnata Murr. — a. 

C. norvegica Willd. — t. a. 

(7. glareosa Whlnb. — m. a. pa hafsstranderna. 

C. leporina L. — a. 

C. psetulohelvola Kihlm. — h. o. d. Oa: Vasa: i forsiimpningen 
nedanfor Roparnas; Kvarken: Bjorko skaren pa flere stallen 
tills, med ccmescens och norvegica; Valsoarna. 

C. vulgaris Fr. — m. a. — var. juncella Fr. h. o. d. 

C. aquatiUs Whlnb. — m. a. i hela omradet. 

C acuta L. — m. a. 

(C. caespitosa L. bar jag icke funnit inom omradet, ehuru skild 
uppmarksamhet egnades densamma). 

C. salina Whlnb. *ciispidata Whlnb. f. ostrohottnica Almqv. (ex 
ipso). — r. Om: Nykarleby: Frojson: i ett trask invid 
n. 0. stranden t. ymnig, Laxo, Langbadan. 

C. aquatilis X ostrohottnica (determ. Almqv.) — m. r. Om: Ny- 
karleby: Frojson, tills, med foraldrarne. 

C. maritima Miill. — r. Cm: Nykarleby skargard mangenstiides. 

C. limosa L. — t. a. 

C. irrigua (Whlnb.) — a. 

C. livida (Whlnb.) — r. Oa: Kvarken: Wallgrund (Malmgr.), Rep- 
lot: Bovikstrask (V. F. Brotherus enl. medd. af Hj. Hjelt). 

C. panicea L. — r. Oa: Petalaks; Alavo. Ar troligen allmannare. 

Carex simrsiflora (Whlnb.) — m. r. Oa: Alavo. 

C. pallescens L. — a. 

C. glohularis L. — t. a. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, ii:o 2. 27 

C. pihdifera L. — r. Oa: Pelalaks: niira Stnmisbitck; Vasa: 

Brando och invid villan »Barget». 
C. ericetorum Poll. — r Oa: Kuortane (Tlj. Iljelt). 
C. cligitata L. — r. Oa: Vora: flerstiides; Lappo: Simsiobarget. 
C\ Oederi Ehrh. — h. o. d. pa hafsstriinderna. 
C. flava L. — r. Oa: Lappo: Simsiobarget. 
C. amindlacea Good. — a. 
C. vesicaria L. — h. Oo d. 



Phalaris arimdmacea (L.) — a. 

AntJioxantJiiim odoratiwi L. — a. 

Hierochloe borecdis (Schrad.) — r. Oa: Kvarken: Replot; mellan 

Vasa och gamla staden (K. Hallberg enl. Hj. Hjelt). 
MUium effnsum L. — t. a. 
Phleiim pratense L. — a. 
Alopecuriis geniculatus L. — a. 
A. *fidvus Sm. — a. 
A. pratensis L. — a. 
A. ^nigricans Horn. — r. Oa: pa hafsstranderna i Kvarken icke 

siillsynt. 
A. geniculatus X nigricans. — m. r. Oa: Vasa: Metviken tills. 

med foraldrarne (jfr. Medd. af Soc. pro F. & Fl. fennica 

Hft. 21 pag. 51). 
Agrostis alba L. — a. 
A. vulgaris L. — a. 
A. canina L. — a. 
(Calamagrostis arimdinacea (L), som af Malmgr. uppges fore- 

komma h. o. d. i Oa, antriiffades icke i omradet). 
C. stricta (Timm.) — a. 
C, epigeios (L.) — a. 
C. phragndtoides Hartm. — a. 

C. lanceolata Roth. — h. o. d. 
Apera spica-venti L. — a. 
Descliampsia caespitosa (L.) — m. a. 

D. bottnica (ViHilnb.) a. 

D. flexuosa (L.) — m. a. — var, montana (L.) m. r. Om: Nykar- 
leby: Frojson. 



28 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersla och sodra Osterbotten. 

Avena intbescens Huds. — h. o. d. i Oa: Storkyro: Vandela by; 

Ylistaro (t. a.); Vora (mangenstades). 
Phragmites communis Trin. — m. a. 
Molinia ccerulea (L.) — r. Oa: Kuortane; Om: Jeppo. Troligen 

allmannare. 
Melica nutans L. — t. a. 
Poa annua L. — m. a. 
P. nemoralis L. — t. a. 
P. serotina Ehrh. — t. a. 
P. pratensis L. — a. 
P. trivialis L. — t. a. 
Glyceria flidtans (L.) — a. 
Gl distans (L.) — h. o. d. vid kusten. Iniiti landet i Storkyro 

och Ylistaro. 
Festuca ovina L. — t. a. 
F. rubra L. — a. — var. arenaria Fr. — a. 
F. elatior L. ''pratensis Huds. — a. 
Bromus secalinus L. — h. o. d. i akrar. 
Nardus stricta L. — a. 

Lolium linicolum A. Br. — Oa: Storkyro (Ale. F. k.) 
Triticum repens L. — a. 

Pr. caninum Schreb. — h. o. d., hufvudsakligast i skargarden. 
Ehjmus arenarius L. — a. 



Malaxis paludosa (L.) — r. Oa: Kvarken (Malmgr.); Miistasaari : 

Jungsund (G. Tegengren); Vasa: Langvikstrasket. 
Corallorrhim innata R. Br. — r. Oa: Vasatrakten; Mustasaari: 

Jungsund (G. Tegengren) Om: Nykarleby (enl. af Hj. Hjelt 

medd. uppgift). 
Listera cordata (L.) — h. o. d. 
Goodyera repens R. Br. — h. o. d. 
Orchis maculata L. — t. a. 
Coeloglossum viride (L.) — h. o. d. 
Gymnadenia conopsea (L.) — r. Oa: Storkyro, kyrkobyn i ett 

karr nara jarnvagslinien (farm. stud. H. Aejmeleus herb.); 

Om: Nykarleby: Frojson. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 2. 29 

Platanthera hifoJia (L.)---h. o. d. Oa: Kvarken: Lapporan; Mus- 
tasaari: Iskmo (G. Tegengren); Lappo: Simsio; Oravais: 
Karfvat (K. Wangel). Om : Nykarleby : Frojson. 



Scheachzeria paliistris L. — h. o. d. 
Triglochin ixdustre L. — a. 
Tr. maritimum L. — a. 



Alisma plantago L. — a. 

Sagittaria sagittmfolia L. — a. i aarne; — f. tenuior — Gla Vasa: 
Kanalen. 

Butomus umbellatus L. — t. a. 

Hgdrocharis morsus ranee L. — r. Oa: Vasa: Molntrasket (Ale. 
F. k.; trasket numera uttorkadt); Mustasaari : Veikars samt 
mellan Smedby och Kveflaks, dar vaxten flere ar antraf- 
fats i blom; Kveflaks: Kasko: Stortrask (mag. R. Berlin) 
och Norrminne. 

Najas marina L. — r. Oa: Kvarken: Vargusfjarden (Malmgr.). 



Fotamogeton natans L. — a. 

P. rufescens Schrad. — t. a. 

P. ohtusifolms M. K. — m. r. Oa: Mustasaari: Veikars 

P. perfoliatus L. — m. a. 

P. inisillus L. — h. o. d. 

P. pectinatus L. — t. a. 

P. vaginatus Turez. — a. 

P. filiformis Pers. — t. a. 



Betida verrucosa Ehrh. — m. a. 

B. odorata Bechst. — m. a. 

B. nana L. — m. a. 

B. nana X odorata f. perodorata r. Oa: Kvarken: Wallgrund, 

pa flere myrar; Kuortane. 
Alnus glutinosa (L.) — m. a. 



30 Walter Lauren, Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

A. incana L. — m. a. och i manga former; bland dessa narmar 
sig en pa de yttre skaren i Kvarken t. a. forekommande 
form Norrlins argentata. 

A. glutinosa X incana — m. r. Oa: Wasa: vid vagen till Sand- 
viken ett aid re trad. 

Myrka gale L. — h. o. d. i skiirgarden; Nykarleby allm. 

Fopidus tremida L. — a. 

Salix pentandra L. — t. a. 

S. caprea L. — a. 

S, aurita L. — a. 

8. cinerea L. — a. 

S. vagans Ands. (Uvida Whlnb.) — h. o. d. 

S. myrtdloides L. — h. o. d. 

S. repens L. — a. Aftager knappast i ymnighet inat landet. 

8. '■•rosmarinifolia Sm. — m. r. Om: Alaharma. 

^S*. nigricans Sm. — a. 

8. phyliccBfolia L. — m. a. 

aS^. Lapponum L. — h. o. d. — t. a. 

8. caprea X vagans — m. r. Vasa. 

8. caprea X cinerea. — Vasa. 

8. caprea X phyliccefoUa. — Vasa. 

8. aurita X cinerea. — Vasa. 

8. aurita X myrtdloides. — Kuortane: invid trasket. 

8. cinerea X nigricans. — Vasa. 

8. nigricans X pi lylicce folia. — Vasa; Gamla Vasa (iM. F.). 

8. Lapponum X myrtilloides. — Kuortane: nara trasket. 



Urtica nrens L. — a. 
U. dioica L. — a. 



Polygonum viviparum L. — a. 

P. amphiUum L. — t. a. — f. terrestris Reich, antraffas h. o. d. 

vid astranderna. 
P. lapathi folium Ait. — a. 
P. hydropiper L. — t. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. u:o 2. 31 

P. aviculare L. — m. a. 

p. convolvulus L. — a. 

P. dumetorum \j. — m. r. Oa: Vasa: Sandoii. 

Rnmex domesticits Hartm. — a. Pa strandernii i Ivvarken aii- 
triiffas allmant en form med resligare och spensligare viixt 
ixY hiifvudformen ; bladen smala, starkt krusiga sasom hos 
crispus', kalkbladeii m. mindre iin hos domesticus. triangii- 
liira; ett af deni bar ett obetydligt, nagongang rodfiirgadl 
gryn. Jag anser den ej vara hybrid af domesticits och 
crispus, emedan den forekommer langt allmannare an dessa 
i skargarden och jag aldrig antraffat den tillsammans med 
dem bada, men val i sallskap med endera af dem. 

B. crisjnis L. — Oa: h, o. d. — t. a. pa hafsstriinderna i Kvar- 
ken. Langre norrut an pa Uddskar, 5 a 6 mil norr om 
Vasa, har jag ej sett den. 

R. crispus X domesticus f. perdomestica (determ. Kihlm). — Oa: 
Kvarken: Stromsoreflarne, ett individ bland foraldrarne. 

R. acetosa L. — a. 

R. acetosella L. — a. 



Silene inflata Sm. -- Oa: Vora: Andiala by. Om: x\laharma. — 

var. litorcdis Rupr. — h. o. d. pa hafsstriinderna; i Kvarken 

blott pa Truton oster om Bjorko. 
Melandrium rtthnim (Weiz) — a. vid kusten, men icke inuti lan- 

det. I Nykarleby pa Krakskar tagen med hvita blommor. 
Lychnis flos cuculi L. — a. 
Agrostemma githago L. — Oa: Malaks (Hellstr. Distr.); Lillkyro 

(Malmgr.). Om: Jeppo: Ruotsinkoski : vickerfiilt (prov. Y. 

Roos). 
Biantlms deltoides L. — t. a. var. glauca (L.) Oa: Lillkyro, Kuor- 

tane (Malmgr.). 

Spergula arvensis L. — a. 

Sp. verncdis Willd. — r. Oa: Alavo: Salmibiirgel. Om: Jeppo 

och Alaharma vid sidan af landsvag genom tallmo. 
Spergularia campestris (L.) — t. a.; i det inre h. o. d. 



32 Walter Lauren, Viixtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

Spergidaria canina Leffl. — h. o. d. pa hafsstriinder. 

Sagina nodosa (L.) — h. o. d. pa strander. 

S. procumhens L. — a. 

Moehringia trinervis L. — a. vid kusten. 

Arenaria serjnjIIifoHa L. — m. r. Oa: Gamla Vasa: Korsholms- 

vallar. 
Ammodenia peploides (L.) — r. Om: Nykarleby, Laxo; Socklot: 

Sando (lektor G. Hedstrom); (Jakobstad: »oarna»). 
Stellaria yiemorimi L. — h. o. d. — t. a. i kiistsocknarne och skar- 

garden. 
St. media (L.) m. a. 

St. iKiliistr.is Ehrh. — m. r. Oa: Kveflaks. 
St. graminea L. — a. 
aS"^. Friesiana Ser. — h. o. d. — t. a. 
St. crassifoUa Ehrh. Oa: Kvarken (Mahiigr.); G:la Vasa (Kois- 

holm) (Ale. F. k.). 
Cerastitim triviale Link. — a. 



Chenopodmm ruhmm L. — r. Oa: Vasa (flerst.), gamla staden. 

Ch. album L. — a. — var. cymigeriim Koch. — h. o. d. 

Atriplex hastatum L. — r. Oa: Vasatrakten — var. saZmitm Wahr. 

— h. o. d. pa hafsstranderna, t. a. i Kvarken. 
A. patidum L. — Oa: h. o. d. i kustsocknarne. — f. halophila 

Sael. Kvarken. 
Salicornia herhacea L. — r. Om: Nykarleby: »andra sjon», pa 

stranden nedanfor villoma, Henriksnas, Sando holme (M. 

F.); Munsala: Kantlaks. (I Jakobstad flerst.). 



Mo7itia fontana L. — a. — var. rividaris (Gmel.). Oa: Wasa; 
Vora: Tuckurby. 

Thalictrum flavum L. — t. r. Oa: Kvarken: Bergo; Gamla Vasa. 
Om: Kauhava (past. Alanen); Jeppo: Kieppo: pa en liten 
holme i an. 



Acta Socielalis pro Kauna et Flora Fennica, XIII, ii:o 2. 



•lO 



AnemoHP nemorosa L. — r. Oa: Alavo (I. a.); Vora (enl. Hellslr. 
Distr.) 

(Hepatica triloba Gil.— Oa: Storkyro enl. en lij. Hjell niedd. 

Lippgift af V. hiiradshofd. Hasselblatl). 
Myosurus minimus L. — t. a. 
Ecmiincuhis fiammula L. — a.; var. radicans Nolte. ~ h. o. d. 

var. reptans (L.) — h. o. d. i skiirgarden iinda till Nykarlebv. 
R. cmricomiis L. — m. a. 
R acris L. — m. a. 
R. repens L. — a. 
R. sceleratus L. — h. o. d. — t. a. 
R. marinus (Fr.) — t. a. 1 Kvarken med flytande blad icke 

sallsynt. 
R. aquatilis L. — r. Oa: Kveflaks: (M. F.). 

var. confervoides Fr. Oa: Vasa (Alceniiis); Kveflaks skiirgard 

i en liten vik invid Kankmoskatan; Kvarken: Langskar. 

trask. Om: Munsala: Kantlaks. 
'^R. heterophyUus Graz — h. o. d. 
Ccdtha pcdustris L. — a. 

TroUius europceiis L. — m. r. Oa: Gamla Va.sa. 
AdcBci spicata L. — t. r. Oa: Malaks; Vora (flerst.). 



Nitpliar luteum (L.) — a. 

N. pumilimi Timm. — h. o. d. i kusttrakterna oeh i skiirgarden. 
Nymplicea alba L. — a. 

N. Candida Presl. — r. Oa: Gamla Vasa: Kanalen. Trol. all- 
mannare. 



CJielidonium majm L. — Oa: r. Wasa; Vora (Ale. F. k.); Gamla 
Vasa. 

Ftimaria officinalis L. — h. o. d. 



Nasturtium palustre D. C. — a. 
i" Barbarea vulgaris R. Ur. — r. Oa: Alavo, (flerst.) ; Vasa (flerst.) 



.> 



34 Walter Lauren, Vaxtforliiillandena i rnellersta ocIj sodra Oslerbolten. 

Barharea stricta An dr. — t. a. 

Arabis arenosa (L.) — h. o. d. Oa: Alavo (flerst.); Kuortane (flerst.); 

Lappo (Hj. Hjelt). Om: Nykarleby: Sando. 
A. tlialiana L. — t. a. 
Turritis glabra L. — h. o. d. — t. a. 
Cardamine pratensis L. — t. a. 
C. amara L. — Oa: Ylistaro (Ale. F. k.). 
Draba incana (L.) — r. Oa: Kvarken (icke sallsynt). 
Sisymbrium sophia L. — a. 
Erysimum cheiranthoides L. — a. 
E. hieraciifolium L. — Oa: Kvarken t. a. 
Camelina foetida (Sehkiihr.) — t. a. i linakrar. 
Subidaria aquatica L. — uppgifves h. o. d. i Oa (Malmgr.). Jag 

har antraffat den blott i Om: Nykarleby: Henriksniis; 

Vexala udden. 
Brassica caynyestris L. — a. 
Sinapis arvensis L. — h. o. d. 
(Sinapis alba L. Storkyro, Laihela, Vasa (Ale. F. k.) trol. till- 

fallig). 
Capsella bursa pastoris L. — a. 
Lepidium ruderale L. — r. Oa: Sandviken, gamla Vasa; Brando 

(Hj. Hjelt). 
Thlaspi arvense L. — a. 
(Bunias orientalis L. — Oa: Vasa (Ale. F. k.). Antraffas vis- 

serligen flerst. a lindor i staden, men ar tillfallig). 
Raphanus raplianistum L. — a. 



Viola palustris L. — a. 

Viola canina Rchb. var. montana (L.) — a. 

F. Biviniana Rchb. — h, o. d. Vid kusten sallsynt (Malaks; 

Vasa: Vassklot) men t. a. i det inre. 
V. tricolor L. var. arvensis Murr. — a. 



Drosera rotundifolia L. — a. 
Dr. longifolia L. — t. a. 



I 



Acta Sociclalis pro Fauna et Flora Feniiica. XllI, n:o 2. 35 

Hyijerimm quadrangulum L. — t. a. 



Elatme hydroinper L. — h. o. d. vid kusten. 



(Malva horealis Wallm. Gamla Vasa; Vasa (Ale. F. k.). Till- 
fallig. 

Oxalis acetoseUa L. — a. 

Geranium silvaticum L. — t. a. och a. inuti landet; vid kusten r. 

Oa: vid iildsta vagen mellan Vasa och gamla staden. 
G. Bohertianiim L. — r. Oa: Vora: Andiala by; Lappo: Simsio. 
Eroclium cicutarmm L'Herit. — m. r. Oa: invid Vasa. 



Bhamnus frangula L. — h. o. d. Oa: Malaks; Vora (flerst.); Lappo: 
Simsio; Oravais: Kimo (med. kand. Wangel); Kuortane. 



EupliorUa helioscopia L. — m. r. Oa: Gamla Vasa. 



CaUitriche vernalis Koch. a. 

C. polymorpha Lonnr. t. r. Oa: Vasa. Cm: Jeppo; Miinsala 
flerst. Ar troligen allmannare. 



Empetnim nigrum L. — m. a. 



Archcmgelica litoralis Fr. — h. o. d. vid kusten. 

Angelica silvestris Fr. — t. a. 

Peucedanum pahtstre (L.) — t. a. 

Heradeum sihiricum L. — t. a. 

Anthriscus silvestris (L.) — a. 

Cicuta virosa L. — a. 



36 Walfcr Lauren, VaxtforluMlaiidena i niellersta och sodra Osterbotlen. 

Aegopodium podagraria L. — r. Oa: Vasa: Sandviken, gamla 

staden. 
Pimpinella saxifraga L. — t. a. isynnerhet pa de grona astriin- 

derna. 
Carum carvi L. — a. 



Cornus suecica L. — a. vid kusten; inuli landet h. o. d. 



Sedum telephium L. — h. o. d. vid kusten och i skargarden; 

inuti landet i \^ora och Lillkyro. 
S. acre L. — a. Inuti landet h. o. d. 
Bidliarda aqucdica (L.) — Oa: Kvarken (iMalmgr.) 



Faniassia palustris L. — t. a. 



Rihes nigrum L. — h. o. d. 

B. rid)rum L. — h o. d. I skargarden allmiinnare. 

R. alpinum L. — t. a. vid kusten; inuti landet h. o. d. 



Epilohhim angiistifolium L. — a. Med hvita blommor i Oravais: 

Karfvat. 
E. montamim L. — Oa: h. o. d. 
E. palustre L, — a. 
CirccBa cdpina L. — r. Oa: Vasa: Langviken (Lektor Ed v. 

Boehm); Gronvik (W. Sabelli). 



Mgnophgllum spkatwm L. — h. o. d. — t. a. vid kusten. 
M. alteniifloriim D. C. — h. o. d. 
Hippuris vulgaris L. — a. 



LgtJinnn salicaria L. — t. a. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. uro 2. :J7 

Daphne mezereum 1.. — r, Oa: Maiaks (Dr. K. Sandelin); Vora; 
Oravais: vid Pitkiijiirvi. 



Hippophai'' rhamnoicles L. — a. pa hafsstranderna. 



Sorhus aucuparia L. — a. 

Bosa glaiica Vill. — m. r. Kvarken (M. F.). 

R. cinnamo7nea L. — t. a. 

Riibus idceus L. — a. 

R. saxatilis L. — a. 

R. arcticus L. — a. Salter allmant frukt inom hela omradet. 

R. arcticus X saxatilis. — m. r. Oa: pa en holme i Jerby ska- 

ren nara Vasa. 
R. chamcemorus L. — a. 
Frag aria vesca L. — a. 
Comarum palustre L. — a. 

Potentilla anserina L. — a. vid kusten; i det inre h. o. d. 
P. argentea L. — t. a. 

P. verna L. — r. Oa: Alavo; Nurmo (flerst.). 
P. tormentilla Scop. — r. Oa: I Alavo och Kuortane t. a. 
P. norvegica L. — h. o. d. — t. a, 
Alchemilla vulgaris L. — a. 

Oeum urhaniim L. — Oa: Kvarken (h. o. d. — t. a.). 
G. rivale L, — a. 
Tjlmaria pentapetala Gil. — a. 



Primus padiis L. — a. 



Lathyriis pratensis L. — a. 

L, palustris L. — t. a. i kusttrakterna; iifven iniiti landet. 

L. vermis (L.) — r, Oa: Alavo; Kuortane: prope Kalira (M. F.); 

Lappo: Simsio. 
Vicia silvatica L. — m. r. Oa: Lappo: Simsio. 
F. cracca L. — a. 



38 Walter Lauren, Vaxtfoi'lulllandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

V. sephim L. — t. a. 
V. sativa L. — h. o. d. i akerfalt. 
v. Jiirsuta L. — h. o. d. 
Trifoliiim pratense L. — a. 
Tr. repens L. — a. 

Tr. spadiceum L. — t. a. Saknas nilrmast kusten, men ar all- 
man i det inre. 



Myrtillus nigra Gilib. — m. a. 

M. uliginosa (L.) — m. a. 

Vaccinium vitis idcea L. — m. a. 

Oxycoccus pahistris Pers. — m. a. 

0. microcarpiis Turcz. — t. a. 

Ardostaphylos uva ursi (L.) — t. a. 

Andromeda polifoUa L. — t. a. 

A. calyculata L. r. Oa: Knortane: vid sodra anden af trasket; 

Lappo: vid nya vilgen till Ylistaro, imgef. V2 ^nil ^^^^ Lappo. 

Om : Nykarleby : i nagra fa exemplar pa ostra stranden af 

Stenastrasket, ungefar en kilometer sv. fran staden (Lektor 

G. Hedstrom). 
Calluna vulgaris (L.) — m. a. 
Ledum palustre L. — a. 
Pyrola chlorantha Sw. — h. 0. d. 
P. rotundifolia L. — t. a. 
P. media Sw. — r. Oa: Alavo: Salmibarget; Kuortane; Gamla 

Vasa. 
P. minor L. — t. a. 
P. secimda L. — a. 
P. tinifiora L. — h. 0. d. 



Lysimachia vulgains L. — t. a. 

L. thyrsi flora L. — a. 

Trientalis europcea L. — m. a. 

Glaux maritima L. — a. pa hafsstranderna. 

Frimula offldnalis (L.) — Ilmola (Hellstr. Distr.); mellan gamla 

och nya Vasa (Ale. F. k.); Gamla Vasa (Malmgr. enl. V. 

Brander). 



Ada Societalis pro Fauna ot Flora Fonnica, XIII, n:o 2. ;V.) 

Cusciita eiiropcea L. — L r. Oa: (lainla Vasa; Mustasaari: llol- 
singby, Veikars; Maksrno; Oravais (ma}-'. (1. Iledberg). 

C. einlinum Weih. Upptages ej i H. M. F. bland finska vaxter; 
enl. Ale. skall den manga ar antraffats pa lin i [.illkyro och 
Storkyro (F. k.). 

PoJemonium coerideum L. — m. r. Oa: Alavo: i ett dike vid va- 
gen till Toysa. 

Myosotis palnstris (L.) — r. Oa: I Alavo och Kuortane h. o. d. 
— t. a. 

M. ccBspitosa Schultz — h. o. d. Blott i skiirgarden och vid 

kusten. 
Myosotis intermedia Link — a. 

M. strida Link — m. r. Oa: Gamla Vasa: Korsholms vallar. 
Lithospermum arvense L. — a. i akrar. 

Ecliinospermum lappida (L.) — r. Oa: gamla Vasa (flerstades). 
Asperiigo procmnbens L. — r. Oa: Vasatrakten h. o. d. 



Solamtm dulcamara L. — h. o. d. Endast vid hafvet. 
Hyoscyamus niger L. — h. o. d. 



Scrophularia nodosa L. — h. o. d. Oa: Mustasaari: Vasa, Jerby, 
Singsby; Storkyro. Om: Nykarleby. 

Limosella aquatica L. — h. o. d. i skargarden. 

Linaria vulgaris L. — Oa: Kvarken och invid kusten t. a.; Yli- 
staro. 

Ve7'07iica scutellata L. — a. 

V. heccahunga L. — r. Oa: Gamla Vasa: nara prestgarden. 

V. chamcedrys L. — a. 

V. officinalis L. — a. 

V. longifolia L. — h. o. d. Ylistaro; Storkyro; Jeppo; Musta- 
saari: Veikars. — var. maritima (L.) h. o. d. pa hafsstriin- 
derna. 

V. serpyllifolia L. ^- a. 

V. verna L. h. o. d. 

MeJampyrum pratense L. — a. 



-iO Walter Lauren, Vaxtforliallandena i mellersta och sodra Osterbolten. 

Melampi/rum silvatimm L. — a. 

Pedicularis judustris L. — a. 

P. sceptrum carolinum L. — r. Oa: Kuortane (Malmgr.). 

Ehinaiithus minor Ehrh. — a. 

Bh. major Ehrh. — t. a. 

Euphrasia hrevipila Burn. & Greml. eller kanske snarare en hy- 
brid af E. hrevipila och E. curta. 

E. tenuis (Brenn.). 

E. curta Fr. Om utbredningen af Euphrasia-di\:i%vxi^ kan icke 
narmare uppgifter lamnas, da jag icke sarskilt dem fran 
hvarandra. De tre uppraknade aro tagna i Vasa och 
bestamda af Dr. Kihlman. Tyvarr saknas i finska museets 
samlingar exemplar fran andra delar af mitt omrade. 

[Odontites rubra Gil. — Oa: Storkyro (Ale. F. k.). Troligen 

tillfallig). 
0. litoralis Fr. — h. o. d. i skargarden. 



Utricularia vulgaris L. — h. o. d. 
TJ. intermedia Hayne. Oa: Oravais: Roykastriisk. 
U. minor L.— v. Oa: Kvarken (Malmgr.); Maksmo; Oravais 
Roykastrask. 

Plantago major L. — a. 

PI. maritima L. — t. a. pa hafsstranderna. 



Mentha arvensis L. — t. a. 

Lijcopus europceus L. — r. Oa: Vasa: Hostves, Ladugardsbacken 
(Ale. F. k.). I Hostves bar jag sett densamma; Kveflaks: 
Norrminne (Dr. K. Hedman). 

GlecJioma hederaceum L. — r. Oa: Vasa: Om: Nykarleby: vid 
»andra sjon» (Forstm. G. Roos); (Jakobstad: Alholmen). 

[Lamium album L. — Om: Nykarleby: vid bron ofver an. Tro- 
ligen tillfallig). 

L. purpureum L. — a. 

L. incisum Willd. — t. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlil, n:o 2. 11 

Galeopsis versicolor L. — a. 

G. tetrahit L. — a. 

Stachys palustris L. — h. o. d. Oa: Laihela; Mustasaari (flerstii- 

des); Kveflaks: Norrminne; Kvarken (M. F.); Storkyro 

(Ale. F. k.); Om: Munsala: Kantlaks. 
Leonurns cardiaca L. — r. Oa: Gamla Vasa. 
Scutellaria galericulata L. — a. 
Prunella vulgaris L. — t. a. 



Gentiana campestris L. — t. r. Oa: Kuortane (M. F.); Yli- 
staro, icke langt fran prestgarden. Om: Jeppo, Kjeppo 
(flerstades). 

Meiiycmthes trifoliata L. — a. 



Galium boreale L. — h. o. d. — t. a. I socknarne vid Kyroelf- 

ven a. 
G. trifloriim Mich. — r. Oa: Lappo: Simsiobarget ; Vora: An- 

diala by: »Paavodalspatten». 
G. trifidum L. — h. o. d. 
G. paliistre L. — a. 
G. uliginosum L. — a. 

G. verum L. — t. r. Oa: Gamla Vasa: (flerst.);Maksmo; Om: Munsala. 
G. mollugo L. — r. Oa: Alavo (flerst.); Mustasaari: Iskmo. 
"'G. Vaillantii D. C. — a. 



Viburnum opulus L. — r. Oa: Ilmola: Renko (Herrais); Kuor- 
tane: Melliudden; Lappo: Simsio. 



Linncea horealis L. — a. 

Lonicera xylosteum L. Oa: Malaks (mag. J. Klockars); Storkyro 

(Ale. F. k.); Kuortane (flerst.); Lappo: Simsiobarget; Vora 

(flerstades). 



•42 Walter Lauren, Vaxtforhallanclena i mellersta och sodra Osterbotten. 

(Campanula cervicaria L. — Oa: gamla Vasa: niira kapellbacken 

(Ale. F. k.)). 
C. glomerata L. — t. r. Oa: Alavo och Kuortane (aiangenstiides). 
C. perskoifolia L. — h. o. d. i socknarne vid Kyroelfven. 
C. rohtndifolia L. — a. 
C. patula L. — t. a. Vid kusten mind re all man. 



Valeriana officinalis L. — a. 



Knaiitia arvensis L. — h. o. d. Oa: Ilmola; Ylistaro; Solv 
(M. F.); Om: Munsala; Jeppo; Nykarleby : Socklot. 

Succisa pratejisis Moench. — r. Oa: Ylistaro; Storkyro (Ale. F. 
k.); Mustasaari: Veikars flerst. 



Tussilago farfara L. — r. Oa: Ilmola: Konni; Vasa: Brando, 

Metviken oeh pa ett par andra stallen. 
Aster tripolium L. — h. o. d. 
Erigeron acris L. — t. a. 
Solidago virgaurea L. — a. 
Bidens cernuus L. — t. a. vid kusten. 
B. tripartitus L. — t. a. 
Gnaphaliiim uliginosum L. — a. — var. pilidare (Whlnbg) : Lappo 

(W. Nylander). 
GrYi. silvaticiim L. — a. 
G^i. dioicitm L. — a. 
Artemisia vulgaris L. — a. 
Achillea millefolium L. — a. 
A, ptarmica L. — h. o. d. Oa: Ylistaro; Storkyro; Malaks (stud. 

Jenny Stenback); Vora: Joraala by; Om: Kauhava: Ala- 

joki; Munsala: Kantlaks. 
Matricaria inodora L. — a. — f. maritima (L.) r. Oa: Vasa skargard. 
J/, discoidea DC. — a. — m. a. 
Chrysanthemum leucanthemum, L. — a. 
Tanacetum vulgar e L. — a. 
Senecio silvaticiis L. — m. r. Oa: Vasa. 
S. vulgaris L. — a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 2. 43 

Cirsium lanceolatitm (L.) — a. 

C. palustre (L.) — a. 

C. arvense (L.) — a. 

C. heferophyllum (L.) — a. — Med helhvita blommor oeh grori stjiilk 

observerades ett tiotal exemplar bland hiindra i Kauhava. 
Cirsium heterophyllum X palustre. — r. Oa: Kveflaks: adeltat ; 

Om: Munsala; Nykarleby: Svartnas. 
Carduiis crispus L. — t. a. afven i det inre. 
Lappa minor (Schkuhr) h. o. d. 

Centaurea jacea L. — r. Oa: Malaks (Hellstr.); Maksmo. 
C. cyanus L. — a. 

Lampsana communis L. — h. o. d. i Oa. 
Leontodon hispidus L. — r. Oa: Kiiortane: Sarvikko. 
L. autumnalis L. — m. a. 

[Trayopogon pratensis L. Oa: gamla Vasa (Ale. F. k.)). 
Taraxacum officinale (Web.) — a. 
Sonchus arvensis L. — r. Oa: Vasa: Vassklot; VorarTuckurby (elt 

parstallen); — var. Icevipes (Koch). Storkyro invid kyrkan (Hj. 

Hjelt); Vasa. — var. maritima Whlnb. — a. pahafsstranderna. 
S. oleraceus L. — t. a. vid kiisten; h. o. d. inuti landet. 
8. asper (L.) — t. a. i Oa. 
Mulgedium sibiricitm L. — r. Om: Nykarleby: Frojson och Krak- 

skar (Ale. F. k.). Pa stranderna af Frojson ganska rikligt. 
Crepis paludosa (L.) — m. r. Oa: Kvarken: Replot. 
Cr. tectorum, L. — a. 
■ H. umbellatum L. — a. 

H. suhreticidatum Norrl. — Oa: Oravais: Karfvat. 
H. rigidum Hn. f. Oa: Vasa. 

H. rigidum Hn. var. — Oa: Vora; Om: Munsala: Kantlaks. 
H. subumheUatum Norrl. f. — Om: Alahiirmii: Ojala. 
'^H. tridentatum Fr. — Oa: Vasa. 
'^H. debilicaule Norrl. — Oa: Kvarken: Vallgrund. 
'^H. gothicum Fr. var. — Oa: Alavo kyrkoby; Vasa. 
H. linifolium Ssel. var. ut videtiir. Oa: Vora. 
H. ccespiticola Norrl. var. ut videtur. — Oa: Alavo kyrkoby. 
H. atricomum Brenn. — Oa: Kvarken. 



44 Walte7' Lauren^ Vaxtforhallandena i mellersta och sodra Osterbotten. 

H. suhpelhtcidum Norrl. — Oa: Kuortane: skogsdunge; Vora. 

(ett par stallen); Oravais: Karfvat. Om: Jeppo: Kjeppo; Ny- 

karleby: Frojson. 
H. stabile Norrl. — Oa: Petalaks. 
H. stabile Norrl., n. subsp. — Oa: Alavo kyrkoby. 
H. sordidescens Norrl., var. — Oa: Vora. 
H. coniops Norrl. ^siibadunans Norrl. — f. Oa: Vora. 
R. coniops Norrl. u. subsp. — Vora. 
H. murmanicum Norrl., var. — Oa: Vora: frisk faltbacke 
H. prolixiforme Norrl. var. — Oa: Vora. 
H. argutulum Norrl., f. — Oa: Vasa. 
H. inexplicatum Norrl. — Oa: Vasa. 
H. nigripilum Norrl. — Oa: Vasa. 
E. detonsum Norrl. — t. a. afven i Kvarken. 
H. incrassatum Norrl. — r. Oa: Vasa: Vassklot; Om: Nykarleby: 

Frojson. 
H. pilipes Sael. — a. I flere former. 
H. binatum Norrl. — m. r. Oa: Kuortane: Sarvikko. 
B. p)seudoblyttii Norrl. — t. a. i hela omradet; afven i skargarden 
H. Scelani Norrl. — r. Oa: Kveflaks. 
H. chysocephaloides Norrl. — r. Om: Alaharma: Voltti. 
""H. chrysocepJialum Norrl. — r. Oa : Vora. 
H. fennicum Norrl. — r. Om: Nykarleby: Frojson. 
H. suecicum Fr. — t. a. 

H. cochleatiim Norrl.— r. Oa: Mustasaari: Singsby. 
H. brachycephalum Norrl. — t. a. 
H. auricula L. — r. Oa: Alavo (flerst.) 
H. xnlosella L. (coll.) — a. 

Forteckningen upptar — utom 499 arter — 20 varieteter 
och former samt 15 hybrider. I artantalet aro samtliga 36 
iZieracmm-former inberaknade. 



ACTA SQCIETATJS PRO FAUNA ET FLORA FKNJSiCA, XIII, K-.o 3, 1800. 



VAXTPALAONTOLOGISKA 



STUDIER 



I. 



AP 



RAFAEL HERLIN. 



AnmliJdt den 2 November 1895. 



^»„— ?!^ ••^ 



HELSINC;P()RS 1896. 



KUOPIO 1896. 

O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. 



Af Societas pro Fauna & Flora fennica tilldelades mig varen 
1894 elt resestipenclium om 200 mark i och for iindersokning 
af en intressant torfmosse vid Vernitsa donationsgods i Pyha- 
jiirvi socken pa Karelska niiset. Denna torfmosse ofverlagras i 
dess ostra del mot Ladoga af en grusvall, hvilken hogst san- 
nolikt kunde a priori antagas vara en strandvall uppkastad vid 
en hogre vattenniva. 

Fortjensten af att hafva fast uppmarksamheten pa den- 
samraa tillkommer agronomen B. Alfthan pa Vernitsa, hvilken 
forevisat lokalen for geologen Hugo Berghell och stud. A. Thes- 
leff; den senare ater gjorde derom ett meddelande till Societas 
pro Fauna & Flora fennica. 

Docenten vid Stockholms hogskola d:r Gunnar Andersson 
och geologen Hugo Berghell verkstalde gemensamt sommaren 
1894 en undersokning af denna samma torfmosse, och jag 
emottog med storsta tacksamhet det framstalda forslaget att 
samtidigt med dem hesoka denna lokal. 

Saviil har som vid undersokning af en mangd andra torf- 
mossar pa Karelska niiset blef jag salunda i tillfalle att inhemta 
de af d:r Andersson utbildade metoderna for insamling och 
undersokning af subfossila viixtlemningar fran torfmossar. 

Efter det vara viigar skiljts at vid Sortanlaks, stiilde jag 
min kosa till Pyhaselka och Hoytiainen i norra Karelen for att 
undersoka nagra intressantare torfaflagringar derstades. 

Sedermera blef jag genom ett af Universitetet i Ilelsing- 
fors gifvet stipendium satt i tillfalle att i Stockholm vid Riks- 
museets viixtpalaontologiska afdelning under hosten 1894 ytter- 
ligare forfullstiindiga min kiinnedom om metoderna for utslam- 
ning och bestiimning af subfossila viixtlemningar. 



•4 Rafael Herlin, Vaxtpalaontologiska studier. 

Saval till prefekten professor A. G. Nathorst som till 
assistenten cl:r Giinnar Andersson vill jag harmed uttala min 
biista tack for de viisentliga och mangsidiga fordelar jag sa- 
lunda kommit att atnjuta. 

Utslamningen af de under sommaren 1894 tagna torfprof- 
ven och bestamningen af de subfossila vaxtlemniiigarna bar 
jag verkstalt under varen 1895 bar i Helsingfors. Till ledning 
vid bestamningarna bar jag baft Universitetets frosamling och 
en ganska rik samling af subfossila fron och frukter, hvilka jag 
i Stockholm ur mina tidigare samlingar utpreparerat. 



Vernitsa. 

Pxesultaten af undersokningen af den ifragavarande torf- 
mossen vid Vernitsa hafva redan blifvit publicerade af Gunnar 
Andersson och Hugo Bergbell i en af dem gemensamt redige- 
rad uppsats. ^) Genom att tillagga de af mig gjorda iakttagel- 
serna hoppas jag i nagon man kunna komplettera kilnnedomen 
af densamma. 

De af Gunnar Andersson (kartskissen fig. 1) upptagna pro- 
filerna a och h genomarbetades iifven af mig. Dessutom upp- 
togos af mig tviinne andra profiler, som voro belagna, den ena 
niirmast invid och under strandvallen, par hundra meter soder 
om profilen a, den andra par tiotal meter nordvest om profilen 
h och nilrmare kanten af fasta marken. 

Profil I (motsvarande a pa nyssniimda kartskiss). Den 
temligen amorfa understa delen af torfven ofvergick smaningom 
i en mindre formultnad torf, hvari rester af Plivagmites och 
Eqvisehtm utgjorde hufvudmassan. Pa c. 1 meter fran bottnen 
genomdrogs torfven af nagra smala riinder af AmUystegmm 
sp. Harifran uppat blefvo rotdelar af al, bjork och tall alt 
allmiinnare, och pa 1,7 m forekom rikligt blad af Andromeda 
Xjolifolia. Ofverst, och niirmast under vallen, voro ater lemnin- 
gar af en tradvegetation, bjork och tall, ymniga. 



-) Torfmosse ofverlagrad af strandvall vester om Ladoga. Geol. Foren. 
i Stockholm forhandl. Bd 17, h. 1, 1895. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 8. 5 

Ett genomslammadt prof lagci ofvanfur dc niimda sinala 
riinderna af Amblystegium gaf foljande arler: 
Betula alba, ymnigt vingfrukter. 
Ahms ghifhiosa, rikligl frukter. 
Pinus silvestris, ett fro. 
Carex- vesicaria, fruktgommen. 
Ccirex fiUformis, d:o. 

Menijantlies trifoliata, rikligt fron. 
Calla imliistris, 3 fron. 
Comarum imlustre, en smanot. 
Rahus idacus, 6 fruklstenar. 
Triental'is eurojjaea, ett forkrympt fro. 

Profilens hela djnp uppgick till c. 2,70 m dervid med- 
niknadt c. 0,2 m sand af strandvallen. 

Profil II. Denna profil iipptogs, sasom redan niimdes, 
par hiindra meter soder om den forra, narmast innanfor strand- 
vallen. Den understa delen af torfven var mycket formultnad. 
Smaningom borjade fron af Menyantlies trifoliata upplriida tal- 
rikt i en massa af halfgiiis, Equisetum- och FJiragmifes-resier. 
I det froen af Menyantlies nagot aftogo uppat, begynte fron af 
Iris ])seudacorus blifva allmiinna. Ett iitslaramadt prof fran 
profilens mellersta del gaf foljande arter: 

Menyantlies trifoliata, rikligt fron. 

Carex vesicaria, ett friiktgomme. 

Carex aynpullacea, ett d:o. 

Carex fiUformis, ett d:o. 

Cicnta virosa, en delfrukt. 

Iris i)seudacorns, fron. 

Profilens hela djnp 2,0 m; underst forekom sand. 

Profil III (motsvarande h pa forutniimda karlskiss) 
och IV. 

Dessa biigge profiler lago niira intill hvarandra och fasta 
marken. Torfven var har niera amorf iin i de foregaende pro- 
filerna. I denna svarta torf forekom ganska rikligt Phraymitcs- 
och E(i[visetum-v\\\zom. Derjiimte antriiffades ganska rikligt rot- 
ter af al. 



6 Rafael Herlhi, Viixtpalaontologiska sludicr. 

Geno ID slam made prof ungefiir fran miclten af hvardera 
profiler! gafvo foljande arter: 

III. Menyantlies trifoliata, 2 fron. 
Carex spp.^ notfrukter rikligt. 
Alnus ghitinosa, 2 frukter. 
Biihus idaeus, 5 fruktstenar. 

IV. Menijanthes trifoUata, rikligt fron. 
Carex fiUfonnis, 5 fruktgommen. 
Carex spp., notfrukter rikligt. 
Comarum palustre, 6 smanotter. 
Clcnta virosa, en delfrukt, 

samt Coryliis aveUana, notter i hvardera profilen. 
Bottnen i dessa profiler utgjordes af groft stenblandadt 
grus. Djupet uppgick till 1,5 m. Notter af hassel funnos huf- 
vudsakligen i de mellersta och undre delarna af torfven. 

Det ofversta torfskiktet utgjordes till c. 3 dm maktighet 
af nastan amorf, rodbrun torf. Vid lindrig torkning sonderfoll 
densamma stoftlikt. Slamning af ett prof fran hvardera profilen 
gaf foljande arter: 

III — IV. Comarum iKilustre, 5 smanotter. 
Menyantlies trifoUata, 3 fron. 
Carex spp., fruktgommen. 
Alnus glutinosa, en frukt. 
Ruhus idaeus, 3 fruktstenar. 
Naumhurgia thyrsi flora, 2 fron. 
Forsoker man att af allt delta gora en sammanstallning 
af vegetationens utvecklingshistoria i denna forsumpning, fmner 
man, att de ymnigast funna vaxtlemningarna i torfven tyda pa 
en gungfly- och en karrvegetation. Salunda utgjorde Phragmi- 
tes och Eqvisetuyn lange vasentliga bestandsdelar daraf, hvar- 
jamte Carex filiformis och amimllacea samt Menyantlies trifo- 
Uata voro allmanna. Sadana arter som CaUa yalustris, Cicuta 
virosa, Iris ijseudacorus och Comarum jycdustre tyda, jiimte be- 
gynnande forekomst af lemningar af bjork och klibbal, pa att 
denna gungfly sedermera ofvergatt till ett karr. Forekomsten 
af Andromeda poUfoUa afvensom ymnigare forekomst af tall 
jiimte bjork i profil I antyder sannolikt en svag ofvergang till 



Acta Socic'lalis pro Fauna el Flora Fennica, XllI, 11:0 o. 7 

lall-bjoi'k myr. Daremol synes den rikliga forekomsten af Iris 
pseudacorus iifvon i torfvens ofversta del i profil II ulvisa, att 
dcnna del af mossen iinnu var ganska sank vid strandvallens 
uppkaslande. 

Ett visst intresse bar den ofversta stoftfina torfven i profil 
ill ocli IV. Ty delta foga miiktiga torfskikt saknades omedel- 
bart under strandvallen, men kunde dereniot iakttagas flerstii- 
des pa den ofriga delen af torfmossens via. Delta torfskikt 
torde altsa hafva tillkommit efter strandvallens uppkastande. 

I denna torf forekom, forutoni fron och frukter af nagra 
vanliga sumpvaxter, iifven fron af Naiimhurgia iJiyrsiflora. Denna 
omsUlndigheten liksom ocksa att delta torfskikt var starkt for- 
nuiUnadt antyder, att detsamma bildats under andra forhallan- 
den iin den underliizgande torfven. 

Sammanstaller man de anforda omslandiglieterna, kommer 
man att narmast tanka pa de vatlenfylda eller vattendriinkta 
laguner, hvilka man flerstades ser langs Ladogas strander. 
Dessa laguner afstangas af nutida strandvallar och aro fylda 
med en rik sumpflora, bland dem ofta rikligt Naiimhurgia. I 
dessa traskartade laguner, torde ocksa vaxtdelarnas sonderdel- 
ning forssigga fullstandigare, hvarfor ocksa sadan torf kan iiga 
nagon likhet med dy. 

Hvad den fasta markens vegetation betriiffar, antydes 
den af nagra arter, hvilkas fron och frukter af vind eller pa 
annat salt forts ut i forsumpningen. Salunda aterfunnos frukt- 
stenar af Eiihiis idaeiis i flera af de utslammade torfprofven. 
Andra, den fasta markens vegetation karaktiiriserande arter 
aro: Trientalis europaea, Solannm dulcamara, Coryhis avellana 
samt sannolikt afven Betula aiha, afvensom troligtvis Pinus sil- 
vestris och Alnus glutinosa. De tre sistniimda hafva dock, 
hvilket iifven forut blifvit framhallet, varit viisentliga i forsump- 
ningens vegetation. Till de en relatift sydlig vegetation karak- 
tiiriserande arterna: Scirpus silvaticus (anf. arb. sid. 29), Al- 
mis ghitinosa och Corylus avellana, hvilka blifvit anforda af 
Gunnar Andersson, tillkommer ytterligare Solanum dulcamara. 

Den strandvall, som ofverlagrar denna torfmosse, iir altsa 
uppkastad under en tidpunkt, da den biickenct uppfyllande for- 



8 Rafael Hcrlin, Vaxlpalaontologiska studier. 

sampningen utgjorde ett tmdbevnxet karr, mod sUlllvis svagl 
antydd ofvergang till rnyr. Under tiden fore strandvallens 
uppkastande forefiinnos redan vissa sydliga beslandsdelar i flo- 
ran, sasoui Corylus avellana, Alnus glutmosa, Solamim cMcamara 
samt Scirpus silvaticus och Iris pseudacorus. 

Pa grund af att i floran ingingo dessa relatift sydliga ele- 
ment medan deremot, efter livad det tyckes, granen belt och bal- 
let saknades, kan man sluta till att ifragavarande strandvall ar 
eqvivalent med de bekanta Li^forma-strandvallarna i Sverige. 

Hvad betriiffar denna strandvalls hojd ofver bafvet, bar 
Bergbell genom tre afviigningar bestamt dess bogsta punkt till 
17.2 m ofver Ladoga. Den senares vattenyta ater lag vid ni- 
vellerini^ens utforande 7,70 meter ofver Finska vikens niva.^) 
Vid torfvens sammanpressning under strandvallen, bar densamma 
nagot siinkt sig, antagbgen med olika belopp pa olika pankter. ~) 
Denna aecumulationsvall anser jag vid den negativa strand- 
forskjutningens maximum bafva utgjortden barriere,utofver bvilken 
vagsvallet afven vid starkaste storm ej brutit in pa forsump- 
ningen. Ty i motsatt fall skulle belt sakert torfven vid nagon 
niva i dess ofversta del vara mellanlagrad af sandrander. Blott 
de starkaste vagorna bafva ofver strandvallen uppkastat sand 
och grus, bvilket aflagrats mantelformigt pa dess inre sida. 

Ar denna uppfattning riktig, bar altsa Ladogas medelvat- 
tenstand legal lagre an vallens kron; ocb da torfven tydligen 
bor vara ocb faktiskt ar starkt eroderad vid strandgrusets upp- 
vrakning ^) ocb upprepade omlagring redan vid mindre vexlin- 
gar i vattenstandet, torde nagot namnvardt sammansjunkande 
af torfven nedanfor vallen icke bebofva medtagas vid berakning 
af det datida vattenstandet. 



1) Jmf. Gunnar Anclersson och Hugo Bergbell anf: arb. sid. 28. — 
Enligt tidigare ryska kallor bar Ladogas niva ofver Finska viken antagits 
till 18 m. Enligt fmska jarnvagsingeniorers afvagningar emellan Viborg ocb 
Kronoborg bar nivaskilnaden vid bogvatten erballits till 7,87 m. 

2) Jmf. anf. arb. sid. 28 ocb fig. 2 ocb 3. 

3) Jmf. i delta afseende anf. arb. fig. 3. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 3. 9 

Del beror saledes pa det belopi) livarmcd sjelfva accumu- 
lalionsvalleii sjunkit genom den underliggande, icke eroderade 
torfvens samnianpressning, huru liVjt under vallens kron detta 
ynedclvattenstand kan anslas. Afraknar man minst en meter, 
liogst tva meter fran hojdsiffran 17,2 m, erhaller man medel- 
vattenstandet vid stiandvallens uppkastande till 15,2 — 10,2 m 
ofver Ladogas nnvarande niva och 23,0—24,0 m ofver P'inska 
vikens niva. 



Pyhaseika vid Hoytiainens utiopp. 

Redan lange intresserad af en nppsats af forutvarande 
fiskci'inspektoren J. H. Holmberg med titel »En fjcologisk fore- 
feelse i Karel.eiv^ ^) blef jag nu i tillfiille att, ehuru tyviirr med 
mindre godt resultat an jag hoppats, taga kannedom om den 
der relaterade forekomsten af torf under sand. Hohnberg be- 
skrifver forhallandet salunda, att vid genomgnifning af en sand- 
vall vid Mattisenlahti vik af Pybiisclkii insjo i och for uppta- 
gande af en kanal for Hoytiainens fiillning, blottats ett torfla- 
ger af omkring 2 fots miiktighet. Senare, eller ar 1861, efler 
det Hoytiiiinen ar 1859 valdsamt genombrutit fordamningarna, 
innan kanalarbetet iinnu niirmelsevis var fnllbordadt, besokte 
bergsingenioren A. F. Thoreld plalsen for genombrottet och 
uppgjorde en utomordenth"gt detaljerad beskrifning jiimte pro- 
filteckningar ofver de blottade branterna. -) 

Det af Hohnberg och Thoreld beskrifna torflagret under 
sand fmnes dock icke mer. Under tidernas lopp hafva alt 
storre partier af kanalbranterna nedrasat och med dem torf- 
lagret under sand. Emellertid lyckades det mig dock med latt- 
het att konstatera, att den ofverlagrande »sandasen> utgjort en 
strandvall vid en hogre vattenniva i Pyhaseika. Ty samma 
strandvall, hvilken ofverlagrat torfmossen i dess sodra kant, kan 



1) Ofvers. af Finska Vet. Soc. forhandl. ill, 1854 5;3— 61. 

2) Bidrag till kannedomen om sandasbildningcn i Finland. Bidr. til 
Finlands naturkiinnedom, Hiift 8, 1863. 



10 Bafael Herlin, Vaxlpaliiontologiska sluclier, 

man tydligt folja at hvardera sidan. Alt deniia uppfaltning iir 
riktig, gifva Thorelds profilteckningar tifven omedelbart vid 
Iianden. For att erhalla bekriiftelse pa att denna vail var 
en strandvall, foretog jag griifningar och lyckadesiifven pa ett stalle 
antiiiffa svamlorf. 

Afven den af Thoreld angifna torfmossen innanfor vallen 
visade sig numera hogst otacksam for nndeisokning. Ty da 
Hoytiainens valtenspegel sanktes, intriiffade det, att afven de 
soder om densamma befintliga mindre sjoarnas vattenytor sjonko 
sa betydligt, att de fran att hafva haft iitlopp genom mindre 
biickar, nii blefvo afloppslosa. Den ifragavarande forna for- 
snmpningen var salunda fore vattenytans fall i Lykynlampi ge- 
nomfluten af en biiek, Lykynoja. Den terrang, dar denna flot, 
iir numera betydligt upptorkad och del vis odlad, sa att jag 
blott pa ett stalle i dess norra del lyekades ofverkomma obe- 
tydligt torf m situ, I denna torf fann jag nagra grankottar, 
hvarfor det synes troligt, att Lykynoja harstiides genomrunnit 
ett grankarr. Emedan Lykynlammi sasom vi senare skola fmna, 
iifven forut varit afloppslos liksom nu, har denna forsumpning 
pa detta stalle ofvergatt till ett grankarr forst efter det denna 
sjo stigit sa hogt, att Lykynoja uppkommit. 

Deremot gifver detta fynd af gran ieke direkt tillkanna, 
huruvida detta tradslag ingick i traktens vegetation fore Pyha- 
selkas hogsta stand vid strandvallens uppkastande. I det fall 
att man kan pavisa en samtidighet for nivans fallande och sti- 
gande for ett storre antal insjoar, tillkommer ett visst beratti- 
gande att parallelisera floran och vegetationen med dessa niva- 
forandringar. 

Ur det hemforda prof vet af svamtorf under den ifragava- 
rande vallens strands^rus, erholls rikli^t fron endast af Nanm- 
hurcjia thi/rsi flora. Terrangen syntes har hafva varit en flack, 
sandig strand, hvarest afven Naumhurgia plagar ymnigt fore- 
komma. 

De af Thoreld i torfven under strandvallen angifna vaxt- 
lemningarna utgjordes af »6/o?-A", al, tall, enhuslie, gras, moss- 
arter, samt i sandlagren ofver och under torfskiktet lemningar 
af nutidens vanligaste sjo- och sumpvilxter ymnigt forekommande, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 3. 11 

f()r(rii(iesvis EqviseUim fhwiatlle var. Umomm saint J/Jnafjmifcs 
communis. » ^) Det fortjenar omniimnas, att atminstone cle fiesta 
af dciri aterfinnas sasom viisenlliga i cle suhlakustiiiia torf- 
mossar, hvilka l)lotlats vid Hoytiainens falliiinfr. 

Enligt af Thoreld verkstalda uiatningar iir denna slrand- 
valls hojd ofver Pyhaselkil 11, i m. Pyhaselkii ater star i oppen 
forbindclse med Saima, hvilken ligger 76 m ofver Finska vi- 
ken.-) Antagligen bor dock Pyhaselkiis niva anslas nagon el- 
ler nagra meter hogrc. 

En annan torfmosse, hvilken vid Hoytiainens genonibrott 
genomskars och sedermera iipptorkadc, omniimnas afven af 
Tlioreld. ^) 

Den ligger 17,9 m ofver Pyhaselkiis niva. Detta med torf 
fylda bitcken iir mycket smalt, blott 20 — 30 meter bredt, ocli 
var forut genomfiiitet af en back. Den numera mycket upp- 
torkade torfvens miiktighet iippgick till en knapp meter. 

De fran denna torf erhallna bestambara vaxtlemnin- 
garna ilro: 

Amhlystegium sp., ymnigt. 

Carex aynpidlacea, fruktgommen ymnigt. 

Car ex filiformis, 10 d:o. 

Carex vesicaria, 3 d:o. 

Carex spp.. notfrukter ymnigt. 

Memjanthes trifoliata, 5 fron. 

Calla imlustris, ett fro. 

Betiila aJha, hangefjiill och frukter, stammar och rotter. 

Phms silvestris, fron och barr. 

Dessa subfossila viixtlemningar synas snarast tillhora en 
kiirrvegetation. Biickenet lag insankt i asgrus och omgafs af 
Ijungmo. 



1) Thoreld: Anf. arb. sid. 76. 

2) Ignatius: Finlands Geografi 1891, sid. 293. 
^) Anf. arb.; i prolilen miirkt med 46. 



12 Rafael Herlm, Viixtpaliiontologiska studier. 

Hbytiainen. 

Forran Hoytiiiinen f aides, stod dess vattenvta ll,o m hocrrc 
[ill nu. De af Thoreld omnamda »submarina skoffar» tiro iinnn 
liUta att aterfmna och forekomma i storre och mindre utstrilck- 
niiig Kings insjons blottade, forna botten annii sa lagt, som 2 
m ofver dess nnvarande yta, mojligen afven iinnn lagre. 

Den forsta profilen i en fordoni ofversvammad torfmosse 
togs omkring 20 m fran den forna vattenranden och omkring 
11 meter ofver Hoytiainens nnvarande niva. Torfven var hiir 
tiickt af 3 dm sand, hvilken tydligen blifvit nedskoljd af vag- 
svall. Genom dess och sandens erosiva verksamhet har torf- 
mossen riitt betydh'gt kommit att skitta mot sjon. Lagerfoljden 
var nedifran nppat foljande: 

o 

Asgrus, 

Phragmites-iovi nastan ren och Ijusgul; inneholl genom 
hela sin massa rotter af al och bjork samt en tallkotle, 
men forofrigt fann jag intet annat bestiimbart 0,70 m; 

Eqvisetum-iovi med inblandad Phragmites, i detta lager 
pa griinsen mot den rena FJiragmites-iovNen antriiffades 
de forsta granbarren samt en grankotte. Tallbarr och 
kottar ganska rikligt. Rotter af al samt stam- och rotde- 
lar af bjork rikligt 0,50 m; 

Mork, seg torf, mera amorf an den foregaende, med 
rester af Eqvisetum, rikligt barr och kottar af saviil gran 
som tall 0,30 m; 

Svart, temligen amorf torf; inneholl i sin of re 'del mest 
iemningar af bjorkstammar samt afven barr och kottar 
af tall och gran '^), iifvensom stubbar och stam mar af 
barrtran. 0.50 m; 

Sviimsand, strandgrus. 
Ur den morkare, amorfa torfven utslammades foljande viixt- 
lemningar : 

Carex spp., notfrukter ymnigt. 

Nawnljurgia thgrsiflora, 9 fron. 



1) Alia fiinna kottar af gran hafv^a lillhort den typiska Plcea cxcdsa 
iitan nagot narmande till f. obovata i afseende a kottefjallens form. 



J 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XIII, ii:o 3. 13 

Betula aJha, 2 hiingefjall. 
Ahius (jlutinosa, 2 frukler. 
So)-hus ancuimria, ett fro. 
Fmus silvestris, 2 fron. 
AUes excelsa, ett fro, barr. 
Till den forna vattenranden griinsade en lallmyr med ris- 
vilxter oeh SpJiagna, samt spridd gran. Vid samnia forna vat- 
tenrand viixte ett aldre exemplar af Almis cjintmosa. 

Sphagnum kunde icke i den sublakustrina torfven upp- 
tackas. Da emellertid Sphagnum, att doma af den angriinsande 
myren, icke torde hafva saknats i den tidigare vegelationon, 
itr det antagiigt att det ofversta lagret af den ifragavarande torfven 
blifvit borteroderadt. 

Vid mindre grafningar i den forna sublakustrina torfven 
pa liigre niva bemiirktes tallstammar oeh stnbbar i mangd. 
Omkring sadana stubbar hade vagsvallet ej formatt bortskolja 
all torf, hvaruti traden vuxit. I denna torf iakttogs fron af 
Meivjanthes trifoliata samt rester af Eqvisehim. oeh FJiragmiics. 
Vester oeh norr om det nuvarande utloppet fmnas lik- 
nande rester af forna forsumpningar. I en torf omkring 5 m 
ofver Hoytiiiinens nuvarande yta var grunden ytterst stenig; 
emellan dessa kuUerstenar hade vagsvallet ej heller formatt 
bortskolja all torf. Hiir antriiffades forutom rikligt fron af Me- 
nyanthes afven lemningar af bjork, tall oeh gran. 

En mera upplysande profil erholls i innersta delen af 
Paskopohja numera torra vik af Hoytiiiinen. En harbeliigen 
storre torfmosse var af vagsvallets erosion svagt sluttande, men 
icke tiickt af sand. Langs den forna vattenranden striickte sig 
en tallmyr, hvaraf den sedermera ofversviimmade delen af torf- 
mossen ut,ujorde fortsattning. De i denna torf rotade tallstub- 
barna voro mycket eroderade af vagsvall, ofta jiimnsmed de 
flackt lopande rotterna. Annars lago stammar oeh stubbar 
rikligt kullviilta pa den med endast sparsam vegetation tiickta 
torfven. Den storsta stubben miitte 35 cm i genomskiirning. 

Biicken fran Polvijarvi har efter denna sjos fall djupt 
nedskurit sin riinna Rings kanten af torfmossen. Denna 
tyckes ursprungligen hafva ulgjort ett kiirr. Underst pii asgru- 



14; Rafael Herlin, Vaxtpalaontologiska studier. 

set forekom rikligt riinder af AmUystefjium- jamte ymnigt friikt- 
gummen af Carex cmqndlacea och fron af Menyanthes trifoliata. 
Derpa foljcle lemningar af bjork, sasom blacl, qvistar, nilf- 
ver och stamstycken och sluthgen ymnigt barr, kottar, bark 
och ved af talk Torfvens miiktighet var i allmanhet icke myc- 
ket ofver en meter, men torflagret var i dessa delvis nedra- 
sade kanter Kings backen mycket upptorkad. 

De fran Amhlysfegium-iorf\Qns ofre del utslammade viixt- 
lemningarna iiro: 

Ccirex ampullacea, ymnigt fruktgommen. 

Menyanthes trifoliata, d:o fron. 

Comarum imlustre, smanotter. 

Cicuta virosa, delfrukter. 

Betula odorata-nana, hangefjall. 

Betula alba, hangefjall och vingfrukter. 

Ardostapliylos uva iirsi, en fruktsten. 

Den anstaende tallmyrens vegetation hade foljande huf- 
vudsakliga sammansattning : 

Bottenskiktet: Spliagyiurn neinoreum jamte nagot Spli. me- 
dium i kuddhka upphojningar. Pa ofverviixna stubbar: Hylo- 
comium parietinum jamte Cladina rangiferina m. tl. Cladoniae. 

Risskiktet: Cassandra calyculata, Ledum palustre, Calluna 
vulgar is, Myrtillus uliginosa flackvis ensamt iipptriidande, fliick- 
vis ater nagot blandade. Spridda fliickar forekomma med 
Andromeda polifolia, Euhus Chamaemorus, samt pa upphojningar 
i myren Empetrum 7iigrum, Myrtillus nigra och Vaccinium vitis 
idaea. 

Tradskiktet: tat 40 — 50-arig tall jamte spridda fran det 
foregaende bestandet qvarstaende furor. Det tiita tallbestandet 
jiimte den ofriga vegetationen uppkommen efter en skogseld 
for c. 40 — 50 ar tillbaka. 



Iso Sarkilampi. 

Denna sjo ar en af dem, hvilkas yta sjonk c. 8 m vid 
Hoytiainens fallning. Den ar en asgropsjo med starkt slut- 
tande striinder. Vid hogsta stand fore Hoytiainens genombrott 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 3. 15 

var sjons yta synbarligen, liksom Hoytiainens, i stigan(]c. Ty i 
den torf, hvilken varit ofversvammacl, finnas slorre ocli inindre 
slubbar rotade, och vid den forna vattenrandcn synas tydliga 
miirken efter en, om ock obetydlig, erosion i del lilla, c. 100 
meter i genomskarning matande backenet. 

Fran denna forna vattenrand lutar torfmossen svagt pa 
en stracka af 10—20 meter mot centrum af backenet. Derefter 
foljer en brant sluttning ned till den nuvarande vattenytan. In- 
vid denna brant upptog jag en profil, hvilken uppifran nedat 
hade foljande lagervexling: 

Mork, amorf torf med rester af bjork samt tall sasom 

stubbar, stammar, kottar och barr 0,50 m; 

SjjJiagnum-YSind utkilande mot biickenets periferi; inne- 

holl en grankotte ^ 0,03 m; 

Torf med viil bibehallna vaxtlemnino^ar, hvaraf vmnis^t 

tallbarr, blad af Vaccinium vitis idaea, Ledum pcdustre, 

Andromeda polifolia 0,10 m ; 

Mork, plastisk, amorf torf; innehoU rotter af al och 

bjork samt ymnigt kolstycken 0,20 m; 

Eqvisetum-iovi med spridda Phragmites-Yhizom, mork- 

brun; innehoU forutom kolstycken rotter af bjork och 

nagot al 0,40 m; 

Phragmites-iovi nagot blandad med Eqvisetiun, brungul; 

inneholl ganska mycket delfrukter af Ciciita virosa samt 

blad af Betida odorata, Salix sp. samt tallbarr och kottar. 

Detta lager genomgriifdes c. 1 meter. Torfven var i denna 

understa del starkt hoppressad och anmiirkningsvardt torr. 

Hela profilens djup 2,23 meter. 

Sasom antyddes fortsattes Fhragmites-iorhen nedat. Der- 
under liar man att vanta asgrus, troligen afven derforinnan ett 
gyttjelager. 

Sarskilda torfprof fran lagren under S2)hagnum-YSiuden 
gafvo vid slamning foljande arter: 

Carex filiformis, ymnigt fruktgommen. 

Carex cmipidlacea, d:o d:o 

Carex spp. ymnigt notfrukter. 

Menyantlies trifoliafa, 2 fron. 



IG Rafael Herlin, Vaxtpalaontologiska studier. 

Cicuta virosa, 6 delfpukter. 

Comarum pahistre, 5 smanotter. 

Betula alba, ymnigt hiingefjall ocli frukter af bade odo- 
rata och verrucosa. i 

Almis incana, en frukt. 

Almis gluiinosa, ett blad. 

Den anstaende, icke ofversviimmade torfvens vegetation 
karaktariserades af dominerande Hylocommm imrietinmn med 
ringa Sphagnum nemoreiim i kuddar, afvensom getpors och barris 
samt foga Ijung. Triidbestandet utgjordes af hogvaxt aldre tall, 
bjork och gran. 

Vid nedlagring af den iindersta Phragmites-ioriven maste 
sjons vattenniva hafva varit i jamhojd med denna eller obetyd- 
hgt hogre. Ty sasom redan namdes utgoras de branta strand- 
skittnin^arna ned till den nuvarande vattenvtan af endast torf. 
For att denna Phragmites-iormalwu skall hafva kunnat ofverga 
i en gungflyvegetation, maste jamval vattenmangden hafva varit 
ringa. Denna gungfly blef efterhand bevuxen med loftriin, 
hvarefter tallen smaningom blef den hiirskande med Ledum, 
linc^onris och Andromeda sasom risskikt. I denna formation in- 
fann sig Sphagnum, hvilken dock icke synes hafva bildat na- 
got miiktigare lager, utan blifvit ersatt af nagon annan forma- 
tion med bjork och tall. 

Att doma af vegetationens sammansattning under siirskilda 
tider af torfvens tillvaxt, synes vattenmangden i biickenet 
hafva varit minst under den tid, som foregick Sphagnum-\^g- 
rets tillkomst. Derefter bar ater vattenmangden okats, hvari- 
i^enom torfven altmera blifvit eroderad och slutligen ofver- 
svitmmad mot bilckenets periferi. 

Att vattenmangden i sjon nodviindigt maste hafva varit 
betydligt mindre, torde iifven den understa torfvens torrhet 

utvisa. 

Till afloppslosa sjoar iiro forvandlade bland andra iifven 
Pieni Siirkilampi och Lykynlampi. Polvijarvi deremot bar iinnu 
utlopp till Hoytiiiinen, men dess vattenmiingd minskades betyd- 
ligt efter fallningen af den sistnamda. Det iir altsa tydligt att 
alia dessa insjoar sta i underjordisk forbindelse sinsemellan. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o H. 17 

Af de undersukta torfmossarna hafva de fiesta bcgynt sa- 
soni yppiga Phragmites-formaiioner, andra ater sasoin mycket 
sanka kiirr. Dessa kiirr synas efterhand hafva blifvit sa pass 
torra, alt de blifvit bevuxna med luflran och stiillvis slutligen 
med tall. 

PJirar/mifcs-f OYma\ione.vna ater synas hafva radt ganska 
liinge. Salunda synes Iso Siirklampi hafva varit alldeles igen- 
vuxen, och torf af betydlig maktighet dervid nedlagrat. Phrag- 
mites ersattes smaningom af Eqvisetnm och andra sumpviixter, 
bland dem riklig Carex filiformis och ampuUacea, hvarigenom 
vegetalionen mest torde hafva ofverenslanit med den pa en 
gLingfly. Efterhand synes iifven hafva tillkommit Salices, bjork 
och al, sannolikt klibbal, och slutligen iifven tall. I dessa 
lallbestand utgjordes bottenskiktet blott nagongang och i ofver- 
gacnde grad af sammanhangande SpJiagmim-Vdcke. Sasom be- 
standsdelar i undervegetationen hafva da funnils Ledum, hn- 
gonris och Andromeda. ^) Mojligt ar att Sphagnum-\di%vei nar- 
mare centrum af det biicken, der denna mossa patraffats, till- 
tagit i maktighet. Likasa ar det hogst sannolikt att Spliagnnm 
nemorenm jiimte Spili. medium ingatt i bottenskiktet under tiden 
niirmast forriin de ifragavarande torfmossarna of vers viim mats, 
ehuru det ofversta torflagret borteroderats. Under den allra 
sista tiden synes afven bjorken hafva ingatt i Iriidbestandet 
jiimte tallen och sannolikt iifven stiillvis granen. 

Torf, hvari funnits rester af saviil Pliragmites, Eqvisetum 
och Memjanthes, som iifven tallslubbar och lemningar af gran, 
har iakttagits iinnu sa lagt som 2 och 5 meter ofver Hoytiiii- 
nens nuvarande yta. Huru lag dess niva varit har jag ej fatt 
utront. 

Det torde saledes fa anses sasom konstateradt, att de 
yppiga PJ ir agmites- f or maiionernsi herskat vid en sjunkande vat- 



1) Det kuncle forljena omnamnas, att bladmossor i aUmJinhet bikia den 
biista och mest homogena torf om ock bildningen langsamt forsiggar. Sphag- 
naceerna iiter kiinna bilda homogent ulmifierad torf, men detta iir ytterst 
siillsynt, och synas da liafva varit mer eller mindre starkt blandade med 
andra mossarter. Jmf. J. Friih: Uber Torf unci Do])plcrif. Ziirich, 1883 
s. 31, 83. (afvensom 8, 10, 14). 

2 



18 Rafael Herlin, Vaxtpalaontologiska studier. 

tcniiiva; alkiiiTen och iiiiDu mer de torra myrarna ater hafva 
varit samtida med en lag niva i Hoytiainen och Iso Sarkilampi. 
Sasom sannolikt giiller detsamma afven betraffande Pyhiiselkii, 
afvensom de insjoar och trask, hvilkas vattenyta sjonk sam- 
lidio't med Hovtiainens fall. 

Under tidrymden emellan den pagaende vattenminskningen 
i dessa insjoar och deras derpa begynnande stigande ingick 
granen redan i vegetationen samt egde kUbbalen en st()rrc fre- 
qvens i forsumpningar iin fornitrvarande. 



-<^=:<- 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENKICA, XIII, N:o 4. 



ANTECKNINGAR 



OM 



T r\ 



^ 



\-^ X 




r\ 



±±^±\j 



CH 




r\ 



\y 



J 



KNAR 



AF 



NORRA OSTERBOTTEN. 



AF 



CHARLES E. KECKMAN. 



(Anmdld den 1 februari 1896). 



■♦-•o-*- 



^.V/. 






HELSINGFORS 1896. 



KUOPIO 1896. 

o. w. backman's boktr\ckeri. 



N, 



orra Osterbotten bar i botaniskt afseende bUfvit undersokt 
af flere naturforskare, hvilka lemnat sina bidrag till kannedomen 
om vaxtforhallandena i denna provins. Bast kanda aro utan 
tvifvel dess nordiigaste trakter^) hvarjemte en anmarkningsvard 
publikation foreligger fran provinsens sydostra och mellersta 
delar^). Betraffande sarskilda aldre arbeten ocb manuskript, 
hvilka berora floran i Norra Osterbotten hanvisas till de af 
Hj. Hjelt meddelade utforliga literaturuppgifterna i bans :>Kan- 
nedomen om vaxternas utbredning i Finland»^). Hiir ma blott 
anmarkas att saval dessa af olika forfattare lemnade iippgifter 
som afven fmska museets samlingar fran denna provins blifvit 
tillgodogjorda i »Herbariiim Musei Fennici» Ed. II. 1889 samt 
fullstandigt sammanstallas i Hj. H j el ts under utgifning varande 
Conspectus fforce fennicre. 

Inom detta territorium fmnas iinnii ganska vidstrackta om- 
raden, fran hvilka endast nagra enstaka lokaluppgifter eller 
spridda annotationer rorande vaxtligheten foreligga. Detta ar 
t. ex. fallet med landstrackan mellan Kemi och Simo elfvars vat- 
tendrag. I afsigt att i nagon mon bidraga till belysandet af 
kilrlvaxternas forekomst och utbredning haruppe bar jag under 
flere somrar, delvis med understod af Societas pro Fauna & 
Flora fennica, foretagit exkursioner i dessa till stor del obe- 



1) Hj. Hjelt och R. Hiilt, Vegetationen och tloran i en del af Kenii 
Lappmark och Norra Osterhotten. Medd. Soc. F. &. Fl. fenn. 12. ~ 1886. 

-) M. Brenner, Berattelse ofver en 1869 i Kajana och sodra delen 
af Norra Osterhotten verkstald botanisk resa. Medd. Soc. F. & Fl. fenn. 
5.-- 1880. Dessutom f5rvaras i Sallskapets archiv herattelser ofver enhvar 
af Brenners resor till Norra Osterhotten ^reu 1864, 1869 och 1870. 

3) Acta Soc. F. »Jc Fl. fenn. V. — 1893. 



4 Ch. E- Kechnan, Anteckningar om floraii i Norra Osterbotten. 

bygda nejder. Resultaten af dessa undersokningar, hvilka fram- 
for allt omfattat trakterna kring nedra och mellersta loppet af 
Simo elf, bilda innehallet i efterfoljande framstallning. 



Mitt hela iindersokningsomrade bestar af kusttrakten af 
Kemi samt den nordvest om Simo elf belagna delen af Simo 
soeken. Arealen af det samma kan uppskattas till vidpass ader- 
ton geografiska kvadratmil, hvaraf storsta delen eller omkr. 16 
kv. mil hor till sistnamda soeken. Dess storsta utstraeknino; 
(NE— SW), fran Tuiskukivalo pa 66° 10' n. br. till Bottenvikens 
langgriinda strand, beloper sig till 85 km och bredden vaxlar 
mellan 15 och 35 km. 

Gransen i norr och nordvest mot Rovaniemi och Tervola 
socknar iitgores af hojdstrackningen Kivalot, som fran Tuisku- 
kivalo loper i sydvestlig riktning mot Kemi ostra sockengrans. 
Fran Alapenikka, den sydligaste hojdstrakningen af denna ofta 
afbrutna asrygg, ar omradets granslinie dragen utmed Akkunus- 
joki, ett biflode till Kemi elf. Langs Kemi elfdal gar gransen 
till trakten af Kallinkangas, for att sedan i vestlig riktning fort- 
siittas till Kaakamajoki utflode i Bottenviken, som bildar en 
naturlig grans i vester. I sitt lopp fran Saukkojarvi pa 1° 38' 
ostl. langd (fran Helsingfors) till kusten begransar Simo elf om- 
radet i SE och S. I oster mot Pudasjarvi soeken sammanfaller 
gransen med sockenran. Till gebitet hor afven en mindre skar- 
gard belagen 1 — 3 km fran kusten; till detsamma bora afven 
raknas nagra, anda till 30 km ute i hafvet liggande skar och 
holmar. 

Ofverhufvud foreter ifragavarande omrade ganska enfor- 
miga terrangforhallanden. Om man franser dess norra och 
nordvestra delar samt det c. 300 fot ^) ofver hafsytan liggande 
Kallinkangas vester om Kemi kyrka, fmnas ej andra hojdstrack- 
ningar af storre utstrackning an de norr om mellersta loppet 
af Simo elf befmtliga Rahaselka och Tainivaara. Dessa torde na 



1) Hojclbestamningarna aro angifua enl. Gyldens hojdkarta ofver Stor- 
hirstendomet Finland. Inga nyare hojdmatningar hafva annu blifvit anstallda 
i Simo. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 4. 5 

en hojd af c. 400 fot. Kivalo asen, som utgor vattendelare mellan 
de tva hufviidelfvarna, bildar diiremot flere anmiirkningsvarda 
liojder. Bland dessa stiga Paha-, Kontti- och Kokkokivalo till 
omkr. 750 fots niva. Tuiskukivalo, Palovaara och Kirakkavaara 
iiro nagot lagre. Den sydligaste delen af Kivalot, de s. k. Kiva- 
lonpenikat, ulgoras af tre fran hvarandra genom flackmossar 
och tallmoar atskilda, hoga stenholster, hvilka uppna en hojd 
af 550 fot. Afstandet mellan dessa hojder beriiknas till en 
dryg mil; den nordligaste af dem ligger delvis inom Kemi socken. 

Fran Kivalo asens toppar har man en synnerligen vidstrackt 
utsigt ofver de stora sumpmarker, som intaga en betydande areal 
af omradet och sedda pa afstand likna stora, uttorkade sjoar, i 
hvilka de vanligen hoglandta momarkerna ligga kringstrodda 
likt hoi mar och skar. Fran namda asrygg slnttar landet sma- 
ningom och utan nagon namnvard terassbildning ned mot hvar- 
dera elfdalen och Bottenviken samt utgores salunda af en mot 
soder och sydvest svagt lutande slattmark. Sankkojarvi, omra- 
dets ostligast belagna sjo, torde ligga pa omkr. 400 fot ofver 
hafvet eller pa samma hojd som Simojarvi ^); de allra fiesta 
och hogsta forsar i Simoelf finnas niimligen nedanom densamma. 
Nara storre forsar ar terrangen stundom nagot kuperad, och 
vid kusten stryka flere lagre asar fram i sydvestlig direktion. 
Af dessa ma anforas Marostenmaenharju i vestra Simo och 
Puolentaipaleenkangas, belagen omkr. 2 km osterom Simo kyrka. 
Den sistnamda asen korsas af Kantolanisoharjii, som loper ned 
till hafsbandet och dar bildar en langt ut fran hafvet synlig, 
brant sandvall, benamd Miinkinhieta. 

Hoglandta moar patriiffas of ta. De hafva dock sallan nagon 
storre utstrackning. Vid Viantienjoki forekomma nagra sadana, 
sasom Erusmaa, Periimaa, Bovamaa och Paasivaara. De allra 
fiesta af dem stupa brant mot nordost och hafva ofverst en 
rullstenskam. En egendomlig forklyftning hos bergarten (kvart- 
sit) patriiffas stundom, t. ex. pa Paasivaara och vid Jatulinlehto 
nara Ylipenikka, hvilket sistnamda stiille pa grand af den regel- 
bundet pelar- och kubformiga forklyftningen i folktraditionen 



1) Jfr. Ignatius, K. F., Finlands Geografi. 



6 Ch. E. Keckmmi, Ariteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

betecknas som ett verk af menniskohand. I allmanhet trader 
berggrunden jiimforelsevis sallan i dagytan. Delta intraffar, om 
man franser nordostra delen af omradet, blott vid Kemi elf och 
nagongang vid kusten af Simo. Daremot bestar Kivalo asen till 
vasentlig del af vagformigt hopade flyttblockmassor, hvilka synas 
vara karaktaristiska for omradet och patraffas iifven i dalder 
och mossar. Rullstensasar forekomma i kusttrakten isynnerhet 
pa hogre hafstrander och holmarna i skargarden. Mera sallan 
trader pa hojderna fast klyft i dagen sasom vid Kontti- och 
Pahakivalo samt Palovaara. I dessa fall bilda de en bjart kon- 
trast mot de odsliga, sterila, ofta hundratals tunnland vidstrackta 
stenholster af flyttblock, hvilka aro egnade att jamte de talrika 
flackmossarna gifva de inre delarne af omradet ett dystert och 
monotont utseende. Sarskildt ar Konttikivalo anmarkningsvardt 
for sina djupa, branta och skuggrika klyftor och sin mera vax- 
lande natur. Har erbjudas sadana khppvaxter som Saxifraga 
nivalis, Woodsia, Polypodium vulgare m. fl. en lamplig standort. 
Smarre klippor upptrada vanligen vid forsar, men de aro i re- 
geln sterila, emedan varfloden arhgen bortspolar allt mullager. 
Detsamma ar forhallandet med i hafvet och pa hafstranderna 
forekommande klippor och hallar (t. ex. Haikara). 

Hvad traktens geognostiska natur vidkommer ma foljande 
niimnas. Kusttrakten^) af Kemi socken bestar till ofvervagande 
del af diorit och hornblendeforande bergarter. Kallinkangas 
utgor ett undantag harifran och bestar af kvartsit och syenit. 
Trakten omkring Kivalonpenikat ar rik pa serpentin, men for 
ofrigt utgores berggrunden utmed hela vattendelaren af kvartsit, 
hvilken bergart bar upptrader i manga olika strukturmodifika- 
tioner. Allra storsta delen af omradet hvilar dock pa en afven 
den i afseende a strukturen sardeles varierande granitgrund. 
Lerskiffer fmnes rikhgt vid Kemielf och upptrader bar i dagytan 
sasom slata hallar. Ett ganska rikligt lerskifferlager forekom- 
mer afven vid Palovaara. Losa kalkstenar antraffas pa flera 
stallen vid kusten, sa att afven kalk till husbehof vanligen bran- 
nes. Att kalk afven i omradets inre delar finnes framgar af 



1) Jfr. I. J. Inberg, Bidrag till Uledborgs Idns geognosi. Bidr. t. kdnn. 
af Finl. natur o. folk. 25. 



Acta Societatis pro Fauna el Flora Fennica, XIll, n:o 4. 7 

nagra viixtfynd, sasom Cypripediiim vid Marti monoja, Saussurea 
och Gymnadenia vid Konttijiirvi ocli Ylijoenlatva, Zi^^era ovata 
nara Kauppila vid Viantienjoki, Erysimum hieraciifolium, m. fl. 
i trakten af Kemi kyrka. Utom griinserna for undersoknings- 
gebitet patraffas storre kalklager vid Kivitaipale ocli Narkausjarvi 
i Rovaniemi, diir kalk afven till afsalu brannes. Vester om 
Kaakamanjoki ligger Kalkkimaa rika dolomitlager. 

De vigtigaste afledarena for omradets vattensystem aro 
Kemi elf jiimte dess biflod Akkunusjoki samt Simo elf. Den sist- 
namda floden upptager fran norr en miingd mind re bifloden, af 
hvilka bar ma namnas foljande: Majavajoki, som forenas med 
hufvudelfven i Alaportimojiirvi, Ylijoki, som forenar namda sjo 
med Yliportimojarvi, den fran Konttikivalo kommande Ruona- 
joki, hvars forgrening afleder vattnet fran Koukkulanjarvi, Taini- 
joki, Kiiivasoja ocb Martimonoja. Af dessa aro de tva senast 
anforda anmarkningsvarda for sina pa lundar rika strander; 
Martimonoja utgor darjamte afloppet for omradets storsta trask, 
Martimonjiirvi. Mellan hufvudelfvarna rinna tvenne backar 
direkt till Bottenviken, namligen Viantienjoki, som bar sina 
kiillor i narheten af Alapenikka, och Isoruonaoja, som kommer 
fran Kivi- och Ehjarvi. Utom namda vattendrag fmnes Kontti- 
jiirvi, strax norr om Konttikivalo hvars vatten afledes till Kemi- 
elf. Forofrigt saknas ej i denna pa sumpmarker rika trakt 
mindre backar, trask och sjoar. 

Af losa jordlager intaga mosand och krosstensgrus de 
storsta arealerna. Lera, torf och dy forekomma betydligt spar- 
sammare. Den vanligen sandblandade leran antraffas inom 
Simoelfdal i storre utstrackning pa hogst fa stiiUen; sadana aro 
markerna mellan Leppiniemi och Ruona samt mossarna vid 
Ruonajoki, hvilka aro tilmligen rika pa lera. Pa de laga strtin- 
derna och tillandningarna vid kusten ar jasleran deremot for- 
hiirskande. (Simonlahti, Karjalahti, Ervasti). Lerbundna mossar 
observerades af mig dessutom mangenstades soderom Kivaloasen 
(Konttikivalo) samt i narheten af de fiesta storre backar hiir och 
hvar (Martimonoja, Viantienjoki). Kemi elfdal bar riklig tillgang 
pa lera, och sa ar iifven fallet med Akkunus-floddal atminstone 
vid nedre loppet. I de pa gungflyn rika inre delarna af omra- 



8 Ch. E. Keckman, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

det ar forekomsten af dy sardeles riklig. Men ocksa i alia triisk 
och grundare vatten i sumpmarker patrilffas densamma allmant. 
Gyttjebotten ater hafva de flesta grundare hafsvikar och flertalet 
vatten inom jaslerans omrade. Fransedt aldre, humusrika odlin- 
gar, finnes mnlljord ofta pa strander af biickar, vid bergsrotter, 
i gran- och bjorkskogar och i blandskogar af bjork, asp och 
gran. I allmanhet iipptrader mulljord markbart oftare vid kusten, 
men tyvarr ar densamma vanligen mycket stenbunden. Pa till- 
landningar och laga hafstrander uppsta smala balten af mull- 
jord salunda, att hoststormarna drifva i land mer eller mindre 
maktiffa laeer af blad och andra viixtdelar, hvilka sedermera 
smaningom formultna. Sadana mullrikare balten utmarkas sedan 
af sitt frodigare viixttacke. Att manga tillandningar hafva detta 
uppkomstsatt att tacka for sin humusjord torde sta utom allt 
tvifvel. 

Stranderna af Kemi elf, som i sitt nedersta lopp rinner 
senom omradet och utmvnnar i tvenne hufvudarmar, omslutande 
hoga lummiga holmar, aro ofverhufvad branta. Strand vallarne 
besta af lera (stundom forekomma lerskiffer-hallar) eller sand 
och grus. Detsamma galler iifven for Akkunusjokis strander i 
dess nedre lopp, hvaremot kalltrakterna aro ofvervagande dyiga 
och forsumpade i likhet med de fiesta andra biickars, som rinna 
genom sumpmarker. Simo elf bar daremot till sin beskaffenhet 
mycket varierande strander. I regeln aro de tamhgen laga och 
stundom stracka sig karrmarkerna anda till elfstranden,hvilken 
vanligen blifvit rodjad till ang. Blott pa de brantaste strandval- 
larne, i narheten af forsar, fmnas odlade marker; dessa inskranka 
sig dock, isynnerhet hogre upp i elfdalen, till sma akerlappar. 
Sanden och gruset iiro bar forharskande och vegetationen ar 
darfor betydligt fattigare an i Kemi elfdal. Daremot hafva manga 
bifloden, exempelvis Martimonoja och Ruonajoki, mullrika och 
lerbundna strander, hvarfor de afven hysa en jamforelsevis 
frodig vegetation. Har patraffas manga for omradet sallsynta 
arter, sasom : Ci/pnpecliitm calceohis, Polygonatum officinale, Viola 
itmbrosa, Vibiirmtm opulus (ymn.); Ranunculus lingua, Viscaria 
vulgaris, m. fl. 



Acta Societatis pro Fauna el Flora Fennica, XUI, n:o i-. 9 

Af de relativt fa sjoarna hafva de allra fiesta fasta, gru- 
siga eller steniga striinder, bevilxta med lagskog af graal, bjork 
och vide (Salix ijlujlicifolia, nigricans, hastata) och i vattenran- 
den stundom (Konttijarvi) riklig Phragmites och Carices (C. aqva- 
tills, acuta, vulgaris). I nagra backen, sasom Alaportimojarvi 
och EHjarvi bildas ofvergangar mellan sjoar och trask i det att 
en del af stranderna utgores af sumpmarker, under det att en 
annan del ilr fastare och stundom hogliindt. 

Till egentliga triisk hora framst IMartimonjarvi och de 
s. k. »patorna» (putaat), af hvilka Porholanpudas och Majapudas 
i Kemi aro de vigtigaste. Martimonjarvi omgifves af mossar 
och gungflyn, hvaremot de senare omnamda vattendragens stran- 
der merandels utgoras af fuktiga starritngar. 1 afseende pa ve- 
^c,^etationen sta trasken fram om andra vatten. Sa har jag fran 
Porholanpudas dyiga striinder antecknat foljande arter: Typha 
latifolia, Bntomus umhellatus, Sparganium ramosum, Iris, Stratiotes. 
Har antraffas vidare Potamogeton rufescens, P. lucens, Mgrio- 
phyllum spicatiim, utom de karaktaristiska dyvaxterna (Eqvisetum 
limosum, Scirpus lacustris m. fl.). 

De vanligaste forsumpningarna, som for ofrigt i afseende 
a ytinnehallet tafla med momarkerna, utgoras af vidstrackta 
flackmossar (>.aapa») och tallmyrar (»rame»), af hvilka de forst- 
namda aro kiinnetecknande for trakten nedanom Kivalo asen 
och omradets inre delar, medan de senare forekomma spridda 
ofver hela gebitet, afven vid kusten. Bland storre sumpmarker, 
hvilka utom mossar och myrar afven hafva tamligen riklig till- 
gang pa gungflyn, aro foljande de anmarkningsviirdaste: Mar- 
timonaapa, omfattande storsta delen af trakten fran Ala- och 
Keskipenikka till Martimonjarvi, Lumiaapa nedanom Yhpenikka 
och Suuriaapa, beliigen mellan Kokkokivalo och Tainijoki. 
Den sistnamda ixv vidstracktast och torde upptaga omkr. 3 geogr. 
kvadratmil. Dock Annas, sasom of van antydts, talrika hogliindta 
moholmar kringstrodda i dessa sumpmarker. Vid Kivalo asen 
stiga tallmyrarna stundom ganska hogt upp liings sluttningarne 
(Alapenikka), och dar gungflyn i niirheten af bergsluttningar fore- 
komma upptrader markbart frodigare vaxtlighet. Bland sall- 
syntare viixter, som patraffats pa bergsluttningar och mossar, ma 



10 Ch. E. Keckmcm, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

namnas Potentilla tormentilla, Orchis incarnata, 0. Traimsteinerl 
. var. curvifolia, Gymnadenia conopsea, Calamagrostis lapponka, C. 
gyacilet^cens, Lisfera ovata, Pinguimla villosa, Tofieldia horealid, 
Eriophorum callithrix, Saussiirea alpina, Garex heleonastes, m. fl. 
Karaktiiristisk for manga mossar nedanom omradets vattendelare 
iir den ymniga forekomsten af Phragmites. For ofrigt iiro de 
ofta bevuxna med hogre starrarter och gras (Carex filiformis, 
a flava, Molinia caerulea). Ibland genomdragas mossarna af 
laga sandbankar med fattigare vegetation (Eqvisetum liiemah, 
Junipems, Myrtillus idiginosa). Gungflyn (rimpi) forekomma, utom 
sasom smalare balten kring vattensamlingar, ofta i asdalder, 
afven i kusttrakten (Kantolansuo). De egentliga karren fore- 
fmnas allmannare i den nagot mera kuperade kusttraktens dal- 
sankningar och representeras foretriidesvis af de mossrika Erio- 
phorwn- och Carex cJiordorhka formationerna. I hkhet med gung- 
flyna omgifvas dessa vanHgen narmast af myrar. Annu ma 
tillaggas, att i trakterna nedanom Kivaloasen ofta forekomma 
vidstrackta, bottenlosa dyforsumpningar (af hvilka de mindre pa 
orten benamnas »sihBakkeet»), som, utom sparsam Hi/pniwi scor- 
pioides vid raiiden, endast hysa Juncus stygius. 

Nara till karren, af hvilka endast en ringa brakdel iir 
bevuxen med blandskog af ofvervagande bjork (vid Viantienjoki, 
Ruonajoki), sluta sig kalldragens vaxtsamhallen. I vaxtgeogra- 
fiskt hanseende spela dessa en vigtig roll, ty flera af omradets 
sallsynta arter patraffas endast hiir. Sarskildt ar Konttijarvi 
trakten anmarkningsvard for sina talrika, ofta rikt smyckade 
kalldrag. Egentligen saknas dessa icke inom nagon del af om- 
radet, ehuru de vid kusten iiro bade mindre och farre. Af vax- 
ter, som uteslutande bhfvit antecknade fran de storre kalldragen, 
aro foljande anmiirkningsvarda: Epilohium Hornemanni, E. aJsim- 
folium, E. alsinif. X palustre, Stellaria horealis och Ranunculus 
hyperhoreus. Manga arter synas med forkarlek valja denna 
standort, sasom Stellaria crassifolia, Saxifraga hirculus, Micro- 
stylis monophylla, Geum rivale, Epilohium palustre, Viola epipsila, 

Montia, m. fl. 

Skosarna bildas i Simo elfdal och vid kusten nastan ute- 
slutande af yngre bestand. De utgoras foretradesvis af bland- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o k 11 

skogar af gran och bjork. Rena bjurkskogar finnas dock pa 
flere stiillen, t. ex. i trakten mellan Leppiaho och Raiskio samt 
i inre delarna af omradet, sasom pa sluttningarna af Tuiskii- 
kivalo och Palovaara samt pa den hoglanda mon mellan Kuona 
och Koukkulanjarvi. Afven for Kemi elfs branta slrandvallar aro 
liimmiga bjorkdungar karaktaristiska. Blandskogar af gran, 
bjork, asp och siilg aro afven vanhga. Aspen traffas stundom 
enbart och bildande tiita dungar, sasom vid nedre loppet af 
Martimonoja. Pa de laglanda striinderna af Bottenviken patriif- 
fas graalen skogbildande. Jiimte videarter (Salix plujlicifoUa. 
aurita, nigricans) samt lagskog af bjork bildar den ofta vidstriickta, 
sknggrika snar. Graalen ingar afven pa kiirrmarker och stran- 
der i blandskogarnas sammansattning. Ronn och hagg antriiffas 
alltid (vanl. i buskform.) vid backstriinder och lundartade loka- 
ler; stundom upptrader ronnen dessutom som bestandsdel i 
lofskogen pa elfvarnas strandvallar. Tallen har under tidernas 
lopp blifvit iindantrangd af granen och bjorken. Vid kusten 
och i elfdalarna forekommer den tamligen sparsamt utom pa 
myrar, men i omradets inre delar och langs hojdstrackningarna 
ar tallen ymnig. I trakten af Rahaselka, Kontti och Kokkoki- 
valo finnas annu stora tallmoar, ehuru staten arligen afverkar 
skog i dessa trakter isynnerhet i narheten af biickarna norr om 
Simo elf. Bland buskar iiro, utom atskilliga vide-arter, enen och 
dvergbjorken allmanna; h. o. d. upptrada Rlbes ruhr urn, R. nig- 
rum, Ehamus frangula, Daphne, Bosa ci7inamomea. Pa sandiga 
hafstrander vaxer ofta ymnig Hippophae rhamnoides. Vihurnum 
opulus iir karaktaristisk for nagra biickstrander (Martimonoja, 
Simoskanoja), men for ofrigt siillsynt. Af risviixter ar isynnerhet 
Mtjrica gale utmarkande for de laglanda, delvis forsumpade 
hafstranderna. Cassayidra calyciilata forekommer h. o. d. pa 
omradets mvrmarker, hvarest Ledum allmant antraffas. 



Af ofvanstaende korta och ofullstiindiga naturbeskrifning 
torde framga, att omradet i fraga icke utmarkes af nagon syn- 
nerhg fruktbarhet. Odlingar antraffas blott i kusttrakten och 
vid hufvudelfvarna. I allmanhet iiro kusttrakterna relativt tiitt- 



12 Ch. E. Keckman, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

bebygda och detsamma ar afven fallet med Kemi elfdal ocli 
Akkunusjokis strander nara dess utflode. AUra storsta delen 
af Simo socken utgores deremot af djupa, odsliga vildmarker. 
Endast sjelfva elfstranderna och de hogliindtare strand backarna 
af storre sjoar hafva blifvit tagna i besittning af akerbrukaren. 
Men da Simoelf i regeln bar ganska laga strander, inskranka 
siff de odlade markerna nastan uteslutande till narheten af storre 
forsar, dar nivaforhallandena skydda akerfalten mot ofversvam- 
ningarna af varfloden. Terrangens beskaffenhet bar salimda varit 
af storsta vigt for odlingarnas uppkomst och fordelning; men 
harvid torde dessutom de ofta anda intill elfven utstrackta sump- 
markerna och de af dessa fororsakade talrika nattfrosterna spe- 
lat en bestammande roll. Jordbrnkets svaghet i Simo elfdal beror 
i sjelfva verket i ej ringa grad derpa att nattfrosternas harjnin- 
gar aro bade svara och ofta aterkommande. Sa beraknar man 
att kornet i foljd haraf gifver endast 5 a 6 kornet i afkastning 
och blott ungefar hvarje tredje ar grobart utsade. De stora sva- 
righeter, med hvilka jordbrukaren salnnda bar att kampa hafva 
tidicrare, indirekt, befordrat ortens renafvel. Men da lafmar- 
kerna snart aro afbetade och afven denna naringsgren salimda 
maste bergransas, bar man afven bar med storre intresse begynt 
omfatta angsodlingen, som dock tillsvidare anno ligger i sin linda. 
Sommaren 1892 gjordes forsta forberedelserna till en storre 
mossodlig vid ofre loppet af Paionajoki afvensom nagra mindre 
vid kusten. — Af cerealierna ar kornet det vigtigaste. Rag 
odlas afven ofver nastan hela omradet; i kusttrakten nagot hafre, 
som dock sallan hinner mognad. Potates, rofvor och mindre 
lokodlingar forekomma allmant. Har och dar i kusttrakten 
odlas arter och nagra andra koksvaxter. Timotej, alopecnrus, 
klofver och vicker odlas afven, for det mesta vid kusten. 

Orsaken till jordbrnkets ringa utveckling afven i kustland- 
skapet bor sokas dari att jordmanen har i allmanhet ar myc- 
ket stenbunden, hvarjamte a andra sidan laxfisket erbjudit ett 
formanligare forvarf. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 18 

For att underlatta ofversigten af de skilda vaxtarternas 
utbredning inom omradet, har det befunnits liimpligt att indela 
detsamma i tre regioner: a) hafstrcmden, h) de odlade trakterna 
narmast kusten och vid nedre loppet af hufvudelfvarnas vatten- 
drag. liiistlandet, samt c) skogsregionen eller de inre, af odlingen 
nastan ororda delarna. Att denna indelningsgrimd lider af viisendt- 
iiga blister och olagenheter ar liitt att inse, da, sasom kiindt, 
vaxternas utbredningsforhallanden bero pa fordelningen af respek- 
tive standorter. Isynnerhet ar gransen mellan de tva sistniimda 
regionerna ofta mycket svar att bestamma, synnerligast i Kemi 
socken, dar de, ifoljd af mera omvaxlande terrangforhallanden. 
kunna anses sammanflyta till en. Harpa beror den omstandig- 
heten, att arter, som i Simo endast antriiffas i de inre delarna, 
i Kemi kunna upptrada mycket nara kusten, hvarigenom floran 
har blifver jamforelsevis rik. 

Hafstrandsgebitet omfattar holmar och skar, samt strander 
af storre oar och af fasta landet, hvilka ej skyddas af en rik- 
li^are skarj?ard. Bland vaxtarter, karaktaristiska for delta gebit, 
ma foljande omnamnas: 

Ammodenia peploides t. a. Myrica gale t. a. 

Triglochin maritimum m. a. Silene inflata, var. litoralis a. 

Potamogeton vaginatus spr. Sagina nodosa h. o. d. 

P. pedinatus spr. — t. r. Salicornia herbacea m. r. 

Juncus halticus spr. Hippophae rhamnoides t. a. — spr. 

.7. Gerardi m. a. Lathyrus marifinms h. o. d. 

^ Scirpus Taherncemontani m. r. Archangelica liioralis h. o. d. 

* Sc. uniglumis t. a. — spr Primula sibirica h. o. d. 

Carex norvegica spr. — t. r. Glaux maritima t. a. — spr. 

C. pseudohelvola m. r. Veron. longif., f. maritima h. o. d. 

C. glareosa spr. Odontites litoralis h. o. d. 

C. salina * halopldla r. Plantago maritima t. a. 

C. maritima h. o, d. Artemisia vidgaris.Y&v.coarctatah.o.d. 

C. Oederi t. r. Matricaria inodora^ var. maritima 

Deschampsia bottnica a. h. o. d. 

Elymus arenarius t. a. Sonchus arvensis, var. maritimus a. 

samt foljande tva arter, som mahanda bast kunna foras hit, 
namligen Sedum acre (t. a. — spr.) och Linaria vulgaris (t. r.). 
Bland vaxter, som uteslutande blifvit antecknade fran de 
odlade delarna af kustomradet ma foljande anforas: 



14 Ch. E. Keckman, Anteckningar om lloran i Norra Osterbotten. 



BotrycMum lanceolatum t. r. 

Butomus unibellatiis r. 

Sagittaria sagittifoUa t. r. 

Potamogeton rufescens r. 

P. pusillus r. 

Hydrocharis morsus ranae m. r. 

Stratiotes aloides t. r. 

Juncus conglomeratus r. 

./. compressus t. r. 

Scirpus paiiciflorus t. r. 

Helcocharis acicidaris t. r. 

Carex leporina m. r. 

C. loliacea t. r. 

C. elongata m. r. 

f.\ pallescens t. r. 

C. capillaris t. r. 

0. digit ata t. a. — spr. 

Alopecunis pratensis spr. 

Calamagrostis epigejos a. — spr. 

Catabrosa aqvatica r. 

Glyceria fluitans m. r. 

Sparganium ramosum t. r. 

Malaxis paludosa m. r. 

Orchis incarnata, var. cruenfa t. r. 

/8'a^2a? triandra r. 

.S'a^ix repens, f. arenaria r. 

Polygonum minus h. o. d. 

P. hydropiper m. r. 

Cernstium vulgatum, f. glandulosa t. r. 

Stellaria palusfris t. r. 

Moehringia lateriftora spr. 

Arenaria serpyllifolia r. 

Silene nutans h. o. d. 

I'iscarzrt vulgaris r. 

Lychnis flos cuculi m. r. 

Dianthus deltoides t. r. 



Atriplex patulum spr. — t. r, 
Thalictrum flavum t. a. — spr. 
Myosurus mitiinius r. 
Ranunculus flammula, var. radicans 

m. r. 
i2. sceleratus t. r. 
Batrachiuyn eonfervoides m. r. 
Fumaria officinalis t. r. 
Barbarea strict a t. a. — spr. 
Sisymbrium sophia h. o. d. 
Erysimum hieraciifoliwn h. o. d. 
Lepidium ruderale t. r. 
Bulliarda aqvatica m. r. 
J.(Zoa?<z moschatellina r. 
Potentilla anserina t. a. 
Alchemilla vulgaris t. r. — spr. 
FtczV/ hirsuta r. 
Lathyrus palustris a. — t. a. 
L. pratensis t. r. — spr. 
Myriophyllum spicatum h. o. d, 
Pimpinella saxifraga h. o. d. 
Lysimachia vulgaris h. o. d. 
Veronica chamaedrys r. 

F. officinalis t. a. — h. o. d. 
Myosotis palustris t. r. 
Lamium album r. 
Gentiana campestris t. r. 
Gcdium veriim h. o. d. 

G. mollugo t. r. 
Knautia arvensis m. r. 
Cirsiiim lanceolatum r. 
C palustre t. r. 
Artemisia vulgaris h. o. d. 
Matricaria discoidea h. o. d. 
Hieracium auricula r. 



Orsaken till dessa arters iiteslutande forekomst i kustomradet 
torde till en icke ringa del bora sokas i for vaxtligheten gynn- 
sammare lokala vilkor, men ocksa aro flera arter sydliga och 
hafva inom omradet sin nordgrans. Dessutom bor vidare mar- 
kas, att atskilliga af dem aro s. k. ruderatvaxter och delvis 
alldeles nyligen inkomna till omradet. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XUl, n:o 4-. 



15 



Tager man i niirmare skiirskadande de for omradets inre 
delar karaktiiristiska viixtarterna, hura dessa forelriidesvis till 
Inndartade lokaler, eller antraffas de pa gungfly-mossar och i 
bergstrakter. Daroni vittna foljande arter, som endast anteck- 
nats harifran: 



Cystopferis fragilis t. r, 

Woodsia ilvensis r. 

Eriophoncm gracile spr. 

E. callithrix m. r. 

E. Scheuchzeri spr. — t. r. 

Car ex tenella m. r. 

C. heleonastes t. r. 

('. livida m. r. 

C. panicm m. r. 

C flava t. r. 

Folygonatum officinale r. 

Iris pseudacorus h. o. d. — t. r. 

Lister a ovata h. o, d. 

Goody era repens h. o. d. 

Orchis Traunsteineri^ var. curvifolia r. 

Gymnadenia connpsea t. r. 

Betula intermedia t. r. 

Humulus lupulus r. 

Actaea spicata t. r. 

Xuphar pumiliim t. r. 



Viola umbrosa m, r. 

Viola Riviniana t. r. 
Rhamnns frangula h. o. d. 
Daphne mezereum h. o. d. 
Saxifraga nivalis r. 
Potentilla tormentilla t. r. 
Epilohium alsinifolium r. 
E. Hornemanni r, 
E. davuncum r. 
Pyrola chlorantha m. r. 
* Polemoniurn campanulatum r. 
Pinguicula villosa t. r. 
Galium trifiorum r. 
Viburnum- opulus t. r. 
Saussurea alpina t. r. 
Petasites frigida t. r. 
Mulgedium alpinum h. o. d. 
Hieracium crocatum h. o. d. 
JT. prenanthoides r. 
^. caesiiffonon t, r. 



Oaktadt det inre omradet hyser en miingd sallsynta arter, 
kan detsamma dock icke i afseende a artrikedom tafla med 
kustomradet. Gransen mellan dessa tvenne regioner tyckes lamp- 
ligast kunna dragas fran Ylikarppa i Simo elfdal utmed elfdalen 
till Martimonoja och harifran i tiimligen riit strackning till Akkii- 
nusjoki utflode i Kemi elf. 

Slutligen uppraknas har nagra for Simo elfdal karaktiiri- 
stiska arter. De patriiffas visserligen, med undantag af nagra 
fa, afven annorstades inom omradet, men forekomma har med 
ojamforligt storre frekvens. De iiro foljande: 



Eqvisetiim palustre m. a. 
E. hiemale t. r. 
E. variegatum h. o. d. 
Lycopodium clavatum h. o. d. 
Selaginella spinulosa t. a. 



Potamogcton obtusifolius t. r. 

Juncus alpinus t. a. 

Scirpns silvaticus t. r. 

Car ex vulgaris, var. juncella h. o. d. 

Phleum alpinum t. a. 



16 Ch. E. Kechnan. Anteckningar om lloran i Norra Osterbotten. 

Calamagrostis strigosa r. Ly thrum salicaria a. 

Molinia ccerulea a. Veronica longifolia a. 

Salix hastata m. a. Pedicularis sceptrum carolinum a. 

Elatine hydropiper t. r. Pinguicula vulgaris a. 

* Rubus castoreus h. o. d. Hieracium crocatum, m. 11. 

Hilnvisande i ofrigt till den systematiska vaxtforteckningen, 

ma pa samma satt anforas nagra arter, som torde vara kiinne- 

tecknande for nedersta delen af Kemi elfdal: 

Onoclea sfruthiopteris spr. Thalidrum simijlex, xsir, boreal eh.o.d. 

Stratiotes almdes t. r. Ranunculus lapponicus r. 

Carex capillaris t. r. Erysimum hieraciifolium h. o. d. 

Carex digitata t, a. Fimpinella saxifraga t, a, 

Poa alpina t. r. Bartsia alpina m. r, 

Tofieldia borealis t. a. Gentiana campestris t. r. 

Calypso borealis t. r. Galium verum h. o. d. 

Cerastium alpinum r. Oirsium palusfre t. r. 

Silene nutans h. o. d. Mulgedium sibiricum h. o. d., 

Yiscaria alpina h. o. d. m. fl. 

Diantlius superbus spr. 

Att exkursionerna i dessa till storre delen glestbefolkade 
och olandiga trakter iiro forenade med ganska stora svarigheter 
torde latt inses. Detta galler i synnerhet de vidstrakta sump- 
markerna nedanom Kivalot, hvilka iifven hora till omradets 
mindre noggrant iindersokta deler. Dessa trakter aro rika pa 
gungflyn och mossar i olika iitvecklingsstadier och torde derfor 
annu erbjuda mycket af intresse. 1 efterfoljande viixtforteck- 
ning finnas iippgifterna fran mina under exkursionerna gjorda 
anteckningar inforda sa noggrant som mojligt. Att en fortsatt 
undersokning ej blott kan utan svarighet tillfoga nya fyndorter, 
utan iifven i ofrigt larer medfora en modifikation af enskilda 
uppgifter torde ej behofva vidare framhallas. 

Enligt forteckningen aro de inom omradet samJade arter- 
nas antal 459, af hvilka 278 iiro Dikotyledoner, 152 Mono- 
cotyledoner, 3 Gymnospermer samt 26 Pteridophyter. Forutom 
dessa inga ett mindre antal underarter, former och hybrider 
samt de vanhgast forekommande varieteterna. Hvad dessa sist- 
niimdas utbredningsforhallanden vidkommer, aro de ej alltid 
angifna ifoljd af att mina anteckningar i afseende a dem varit 
mindre noggranna. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 17 

Da jag flera somrar a rad, d. v. s. fran 1885—1894 med 
undantag af somniaren 1891, vaiit i tillfallo att gora iakttagelser 
betriiffande ballastfloran i Norra Osterbotten och siirskildt i Kemi 
och Simo, tanker jag att uppgifter ofver dess representanter, inflic- 
kade mellan de ofriga, icke torde sakna intresse. Att flera af 
de anforda ballastvaxterna redan forsvunnit bar ej hindrat mig 
att infora iifven dem i forteckningen, emedan de alia observe- 
rats i blomning och i de allra flesta fall bar utvecklat mogna 
frnkter. En stor del af de omkr. 120 ballastarterna iir tillfiillig 
och flera arter hafva patraffats endast i nagra fa exemplar. 
Men nagra hafva dock, som det synes, fattat fast fot har och 
uthiirdat det tiimligen striinga klimatet atminstone iinda fran 
den tid jag paborjade mina observationer. En mindre del af 
desamma har tilHka spridt sig i niirheten; bland dem kunna 
foljande fortjena omnamnas: 

Bromns mollis (Kemi stad). Veronica chamcedrys (Kemi stad). 

Br. arrensis ( „ )• Lamium album (Simo: Kallio). 

Sinapis arvensis (Kemi st. & Kallio). Centaurea jacea (Kemi st.). 

Malva horealis (Kemi st.). Artemisia vulgaris, 

Medicago lupulina. A. campestris. 

Trifolium hybridum. Tussilago farfara. 

Melilotus officinalis. Senecio viscosus. 

Melandriiim pratense. S. vulgaris. 

Myosotis stricfa. Soiichus arvensis. 

Linaria vulgaris. Cirsium arveiise, var. horridum. 

Glechoma hederaceum. 

Afvensa har i forteckningen intagits nagra fran odlingar 
och aldre tradgardar forvildade vaxter. Harvid har jag dock 
endast uppmarksammat sadana arter, som i mer an 10 ars 
tid viil frodats utanfor kulturerna. 



2 



18 Ch. E. Keckmaii, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 



Tabell ofver omradets kclrlvaxter utvisande deras fordelning pa 

resp. familjer samt frekvensgrad. 





Mycket 
all manna 


> 
3 

3 
P 


Spridda 


in 
P 


Summa 
vilda arter 


1 


PteridopJiyta. 


7 


5 


5 


9 


26 




Ophioglossacese . . . 






1 


3 


4 




Polypodiacese . . . 


2 


2 


1 


3 


8 




Eqvisetacese .... 


4 


1 


1 


1 


7 




Lycopodiaceae . . . 


1 


1 


2 




4 


1 


Isoetacese 








2 


2 


1 


Selaginellacese . . . 




1 




— 


1 


. 


Qymnospermce. 


3 








3 


1 


Cupressaceee .... 


1 


— 






1 


1 


Abietacese .... 


2 






— 


2 


1 


AngiospermcB. 


110 


106 


96 


113 


425 (+5) 


117 


Monocohjledonece. 


33 


36 


34 


49 


152 


13 


Aiismaceae .... 




1 


1 


1 


3 




Juncaginaceee . . . 


1 


1 


1 




3 




Potamogetonacese . . 


1 


2 


2 


5 


10 




Hydrocharitaceae . . 






— 


2 


2 




Juncacese 


4 


2 


2 


3 


11 




Gyperaceee .... 


12 


9 


12 


19 


52 




Graminese .... 


13 


16 


7 


6 


42 


12 


Typhacese .... 


1 


1 


1 


2 


5 




Araceae 




1 






1 




Lemnacese .... 






1 


1 


2 




Colchicacese .... 






1 




1 




Liliaceae 












1 


Convallariacese . . . 


1 


1 


1 


1 


4 




Iridaceae 








1 


1 

1 




Orchidacese .... 




2 


4 


9 


14 


— 


Dicotyhdonece. 


77 


70 


62 


64 


273 (+5)' 


104 


Salicaceee 


2 


5 


4 


4 


15 




Betulacese 


3 


1 




1 


5 





Acta Societatis pro Fauna ot Flora Fennica, XI II, n:o 4. 



19 





1 

Mycket 
allmanna 


> 

3 

p: 
3 


w 

(-» . 

P 


P: 

3 


Sam ma 
vikla arter 


Odlade 1. 

forvild. bal- 

lastarter 


Myricacese . , . . 




1 






1 




Urticacese . . . 






1 


1 





1 


3 ! 




Polygonacese . . 






4 


3 


2 


2 


11 


3 


Caryophyllacese . 









5 


6 


7 


23 


4 


Chenopodiacese . 






1 




1 


1 


3 


3 


Portulacacese 








1 






1 


' 


Ranunculaceae . 






5 


3 


1 


7 


16 


3 


Nymphaeacese 








1 


1 


1 


3 




Papaveracese . . 
















2 


Fumariacese . . 










1 




1 


1 I 


Cruciferse . . 









3 


2 


1 


11 


11 


Resedacese . . 
















2 


Droseracese . . 









2 






2 




Violaceae . . 






2 


1 


1 


3 


7 


1 


Elatinacese 












1 


1 




Oxalidacese . 








1 






1 




Geraniacese . 






1 








1 


3 


Malvaceae . . 
















2 


Euphorbiacete 






— 


— 








4 


Callitrichaceae 








1 


1 




2 




Empetracese . 






1 








1 




Rhamnacese . 














1 




Thvme]a3acecC 














1 




Eleeagnacese . 












— 


1 




Crassulacese . 












1 


2 




Saxifragacese 






1 


— 




2 


4 


— 


Ribesiacese . 










2 




2 


1 


Rosaceee . . 






/ 


4 


4 


3 


18 


1 


Papilionacese 






3 


1 


2 


3 


9 


11 


Lythracea? 










1 




1 




Oenotheracecie 






2 




— 


4 


6 


1 


Halorrhagidacege 






1 


2 




3 




Cornacese . . 


• 




1 






— 


1 





20 



Ch. E. Kechnan, Anteckningar om lloran i Norra Osterbotten. 



p 


> 




in 


< 




Mycke 
llmani 


1" 
p: 


in 


Pi 


Sumi 
Ida a 


1 
1 
1 


^ 


& 


P 


;2- = ' 


ja 


C3 


p 


P 


2 ^ 


1 



>— CD 



-S P •- 



Umbelliferse . 

Ericaceae . . 

Primulaceae . 

Polemoniacese 

Solanacese 

Scrophulariacese 

Lentibulariacese 

Plantaginacese 

Borraginaceae 

Labiatse . 

Gentianacese . 

Campanulaceae 

Rubiaceae . . 

Gaprifoliacese 

Valerianacese 

Dipsacaceae . 

Ambrosiaceae 

Compositae . 



Sum ma: ^) 

/o 



1 


4 


2 




7 


7 


5 


2 


1 


15 


1 


2 


2 




5 








1 


1 


4 


7 


1 


3 


15 




1 


1 


2 


4 


1 


1 






2 


1 




3 


1 


5 


2 


1 


2 


2 


7 


1 






1 


2 


1 


— 






1 


3 


1 


2 


2 


8 




1 






1 




1 






1 








1 


1 


11 


12 


11 


7 


41 (-f 5)1 


120 


111 


101 


122 


454 (+5) 


26,15 


24,18 


23,09 


26,58 


100,00 



1 

1 1 

I 

4 
8 

1 

2 
8 

1 



1 

1 

22 

118 



*) I ofvanstaende tabell aro allmanna och t. allm. forda under rub- 
riken allmanna och t. r.. r. samt m. r. i kolumnen for sallsynta arter. Bal- 
lastvaxterna hafva harvid icke tagits i betraktande. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 4. 21 

Pteridophyta 5,67 7o 

Gymnospermse .... 0,60 ,, 
AngiospermaB 93,67 ,, 

Summa 100,00 7o 

MonocotyledonecE . . . 33,09 7o 
Dicotvledonese .... 60,58 ,, 



Efterfoljande artforteckning ar uppstald i hufvudsaklig of- 
verensstammelse med ,^Herbariiim ynusei fennici^'' Ed. II. — Bal- 
lastvaxterna och andra tillfalliga arter aro i densamma inneslutna 
inom klammer. 



Forkortningar. 



m. a. 




mycket allman. 




a. 




all man. 




t. a. 




tamligen allman 




spr. 




spridd (12—20 stallen). 


. 0. d. 




bar och dar (10—12 


lokaler). 


t. r. 




tamligen rar (5—10 ; 


stallen). 


r. 




rar (2—4 lokaler). 




m. r. 




mycket rar (fa indiv. 


1 2 stall.) 


omr. 




omrade. 




elfd. 




elfdal. 




ymn. 




: ymnigt. 




spars. 




sparsamt. 




rikl. 




rikligt. 





1\GTm>v^ 



Pteridopliyta. 

Eqvisetum arvense L. ~ Akrar, fait och leriga stallen; m. a. 
ofver hela omr. Exemplar med kransgrenar pa den fruktba- 
rande stjelken togos i Simo vid Mattila. 

E. prateyise Ehrh. — Angsbackar, lofskogar, lundar; t. a. — 
spr. Frekvensen aftager i de inre delarna af omradet. 

E. palmtre L. — Karr, mossar, strandangar; m. a. — t. a. 
Forekommer betydligt sparsammare i kusttrakten, men ar den 
allmannaste arten i omradets inre delar. Var. polystachion Retz. 
insamlades i nagra exemplar vid Ruona i Simo elfdal. Stand 
utan nagra kransgrenar sagos i mangd pa Luikka karr nedanom 
Kallinkangas samt vid Lintukkalahti i Simo. 

E. silvaticum L. — Skogsangar, karrmarker; m. a. — Var. 
cainllare (Hoffm.) antraffas t. a. pa skuggrikare lokaler. 

E. fluviatile L. — Rinnande vatten; a. ofver hela omradet; 
f. limosa (L.) forekommer ansenligt allmannare. 

E. hiemale L. — Skogsbackar, sandasar; t. r. Antecknad 
blott fran de inre delarna af gebitet: Rahaselka, Tainivaara 
samt Simo elfdal: Hosio. 

E. variegatum Schleich. — Striinder, karr; spridd. Fore- 
kommer med storre frekvens i de inre delarna, men antraffas 
stundom rikligt iifven pa holmarna i skargarden. Simo: Montaja 
holme. 

Lijcopodium selago L. — Rlandskog, afhalliga alskogar, berg- 
sluttningar; spridd. Regagnas af allmogen sasom universal- 
medel mot allehanda akommor och kallas »riisiruoho.» 

L. davatum L. — Lofbackar, torra bjorkskogar; spr. — r. 
I kusttrakten antecknad endast pa nagra stallen, t. ex. i Simo: 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 23 

Kantola, men alltid steril. Arten iir deremot spridd i de inre 
delarna af Simo och Kemi; forekommer ymnigt pa de hogliinda, 
bjorkbevaxta markerna mellan Simo elf och Koukkulanjiirvi 
samt likasa vid Tiiiskukivalo och Palovaara. 

L. annotinum L. — Gran- och blandskog; m. a. 

L. compJanatuyn L. — Stenbundna blandskogar ofver hela 
territoriet; t. a. 



Seloginella spinulosa Al. Br. — Strandangar, karr; t. a. — 
spr. ofver hela omradet. Funnen afven pa holmarna i skar- 
garden. Simo: IMontaja; Kemi: Kuivanuora, m. fl. st. 



Isoetes lacustris Dur. — Sjobottnar; r. Simo: Portimon- 
niemi i Alaportimojarvi (M. Brenner), Konttijarvi och Koukku- 
lanjarvi. Kemi: Elijarvi. 

/. echinospora Diir. — Sjobottnar; m. r. Alaportimojarvi 
(M. Brenner, Gh. E. K.), Konttijarvi. 



Polypodium vulgare L. — Stenkummel, klippremnor i stark 
skugga; r. Simo: Konttikivalo. Kemi: Ajossaari, Kallinkangas. 

Athyrmm filix-femina Roth. — Backstrander, stenros, bergs- 
rotter; t. a. Simo: Niemela, Alapenikka, Konttikivalo. Fore- 
kommer nagot sparsammare i kustomradet. Bildar pa afhalliga 
marker i bergstrakter sardeles vackra bestand. Kemi: Porholii, 
Mahlasaari. 

Phegopteris polypodioides Fee. — Backstrander, skuggrika 
alsnar, kalldrag; t. a. ofver hela omr. 

Fh. dryopteris Fee. — Steniga skogsmarker, angskanter; m. a. 

Aspidium spinidosum (Betz.). — Fukt. skogsmark, isynn. bland- 
skog; m. a. I kustomr. har nagra ganger patriiffats var. dila- 
tatum (Betz.), t. ex. Simo: Kantola, Mansikkaniemi; antagl. afven 
i Kemi, ehuru derifran ej antecknad. 

Cystopteris fragilis (L.). — Berg, klippor; t. r. Simo: Kont- 
tikivalo, Pahakivalo. Ej antecknad fran Kemi. 



24 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotteii. 

Onoclea struthiopteris Roth. — Backdalar, kalldrag; h. o. d., 
ofver hela omr. — Simo: Ruikka, Kalliokoski (M. Brenner), Marti- 
monoja, Vientienjoki. Kemi: Rajaoja, omkr. prestgarden, Jau- 
hola strand (ymn.), Sotisaari strander. 

Woodsia ilvensis L. — Berg, klippor; t. r. — Simo: Pahaki- 
valo, Konttikivalo. Kemi: Kallinkangas. 



BotrycJiiitmlimaria L. — Skogsbackar, strandangar; spr. — r. 
Antecknad blott fran kustomradet samt Simo elfdal till Ylikarppii. 
Forekommer ymn. pa nagra holmar i skiirgarden ntanfor Simo: 
Tiiro, Tiuranen, men afven pa fastlandet, t. ex. Kantola, Raja- 
nen. Kemi: Ylavalmari, Mahlasaari. 

* B. horeale Milde. — Angsbackar, strandangar; r. — Simo: 
Tiiro, Pihlajakari, Tiuranen, ostra stranden, Simo elfd.: Marti- 
monoja, Kalliokoski. Kemi: Hattsaari udde invid staden. 

o 

B. Jcmceolatum Angstr. — Vagkanter, akerrenar; m. r. 
Simo: Ervasti. Kemi: Ylavalmari (J. A. Sandmans herb.). 

B. nttifoliiim A. Br. — Strandangar, grusiga strander; t. r. 
Simo: Kantola. Simo elfd.: Koukkulanjarvi. Kemi: Ajossaari, 
Kuivanuoro, Mahlasaari. Fiinnen blott i 2 a 3 exempl. pa 
hvarje fyndort. 

Crymnospermae. 

Junipems coimnunis L. — Skogsbackar, sandiga och sten- 
biindna marker, blandskogar, lundar, o. s. v.; m. a. Enen nar 
inom omradet saltan storre hojd an 1,5 m och blir aldrig trad- 
lik. Isynnerhet i skargarden bar observerats klotformiga, siir- 
deles tatgreniga enrisbuskar, hvilka myror tagit i besittning. 
Simo: Montaja, Pihlajakari. 

f. nana Willd. — Flygsand pa hafstrander; t. r. Simo: 
Montaja, Ykskuusi. Denna form forekommer troligen afven 
annorstades vid bottenviken, ehiiru den tidigare antecknats en- 
dast fran Gamlakarleby: Ykspihlaja (A. 0. Kihlman). 

Picea excelsa Link. — Krosstensgrus, saval i skugga som 
pa oppna marker, blott fuktighet ej saknas; m. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 25 

f. viminalis Alstr. — Biickstrander, friska bergssluttningar 
med kjilldrag. Siills. i de innersta trakterna af territoriet. Simo: 
Konttikivalo, vid Kilvennaavanlarnpi, samt ett triid vid Palovaara. 
Utom omradet har jag funnit denna siirdeles vackra gran i tva 
exemplar vid Liesioja, en biick, som forenar Liesijarvi vatten 
med Kamsajarvi i Rovaniemi. Dessutom sag jag i vestra Kuu- 
samo, i den for sin egendomliga natur omtalade Korojoki genom- 
brottsdal nara Woho hemman, en skogsdunge, bestaende uteslu- 
tande af namda granform. 

var. medioxima W. Nyl. — Lundar, blandskogar; h. o. d. 
Simo: Kantola, Ylipuute vid Viantienjoki. Kemi: vid Akkimus- 
joki. Blott enstaka triid observerade. 

var, ohovata (Led.). — Bergsslultningar; m. r. Trenne trad 
nara Ylipenikka i Kemi socken ; forekommer sannolikt flerstades 
i gebitets innersta delar. 

[Larix sihirica DC. — Vid Simo prestgard iitplanterades 
hosten 1887 ett tiotal liirktrad, hvilka frodats svnnerli^en val 
och redan utvecklat rikligt kottar]. 

Pinus silvestris L. — Hoglanda marker pa mosand, myrar; a. 

3Ioiiocotyle(loneae. 

I Allium schoenoprasum L. — OdI. st. Forekommer for- 
viidad h. o. d., t. ex. omkr. Simo prestgard och stundom afven 
pa ballast; Simo: Kallio angsag]. 

Folygonatum officinale All. — Lundar, steniga, buskbe- 
vaxta backstriinder; r. Simo: Martimonoja (K. Laurin), Simos- 
kanoja. 

Convallaria majalis L. — Angsbackar, lundar; t. a. — r. 
Tiiro holme nara Ervasti hemman i Simo ar till storsta delen 
af sin areal beviixt med denna ort. Hogre uppfor Simo elfdal 
ej observerad, men val i de innersta delarna af omradet. 

MajanfJiemum hifolium L. — Blandskog, lofbackar, lundar; 
m. a. 

Paris qvadrifolia L. — Lundar, skuggrika, buskbeviixtastran- 
der; h. o. d. Simo: Tiiro holme, vid Viantienjoki, Martimonoja. 
Kemi: Hattsaari, Pajusaari, Heikonen, iMahlasaari. 



26 Ch. E' Kechnan, Anteckningar om floran i Korra Osterbotten. 

Tofieldia borealis VVhlnb. — Kiirrmarker, mossar. I de inre 
delarna af omr. t. a. — spr. Simo: emellan Simo elfdal oeh 
Kivalot, Kauppila. 1 Kemi antriiffad iifven i kusltrakten, Kal- 
linkangas, Kuivanuoro, Heikonen. 



Jitnciis conglomemtiis L. — Fukt. stallen, dikeii; r. Kemi: 
Heikonen och nara Karinhaara sag. 

J. filiformis L. — Strander, karr; m. a. 

J. halticus Willd. — Sandiga hafstrander; spridd. Simo: 
Ykskuusi, Ykskivi, Tiurasgrund; Kemi: Ajossaari, Kuivanuoro. 
m. fl. St. nara staden (Hjelt). 

J. alpimis Willd. — Strander, karr; t. a.; frekvensen till- 
tager inom omr. mot nordost. 

J. compressus Jacq. — Odl. stallen, vagar, gardsplaner; t. r. 
Simo: Ruikkala (M. Brenner), prestgarden, Kantola. Kemi: nara 
staden (M. Br.). 

J. GerarcU Lois. — Tillandningar och laga iingar vid hafs- 
kusten; m. a. 

J, hufonius L. — Vagar, odl. st. ; t. a. 

J. stijgius L. — Bar dy i gungfly; spridd. Kemi: Luikka 
karr nedanom Kallinkangas (Fr. Hellstrom, Ch. E. K.). Simo: 
Kauppila nara Alapenikka, Konttikivalo; Marostenmaki (xM. Bren- 
ner); forekommer ej nara kusten. 

Luzula pilosa (L.). — Lofbaekar, blandskog; m. a. 

L. campestris var. midtifiora (Hoffm.). — Strandangar, fait, 
lundar; m. a. 

* L. pallescens (Whlnb.). — Skogsangar, lundar; spridd. 
Frekvensen aftager uppfor Simo elfdal och arten saknas totalt i 
de nordligaste delarne af gebitet. Vaxer ofta tillsammans med 
foregaende. 



his pseudacoriis L. — Dyiga bjorkkarr, elfstrander nara 
och i vatten; t. r. Funnen endast i omradets inre delar. Simo: 
Viantienjoki ofvanom Puute, Martimonoja, Pajuoja. Kemi; Ak- 
kunusjoki, Elijarvi, m. fl. st. Pa forstnamda fyndort observera- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 27 

des omkr. 6 fot hoga exemplar med fullsliindigt fyitaliga bloni- 
delar samt ofvergangar till normala tretaliga. 



Tijplia lati folia L. — Trilskstrander; r. Kemi: Porholan- 
pudas, Elijiirvi. Inom omr. ar arten oftast steril. 

o 

Sparganimn ramosum Huds. — Aar; t. r. Kemi: Porho- 
lanpudas, (ymn.). Utom omr. i Kaakamajoki niira Yliluukas 
gastgifveri (ymn.). 

o 

Sp. simplex Huds. — Aar, triiskstrander, grundare vatten. 
afven i hafsvikar; t. a. 

f. longissima Fr. — Elfvar nedanom forsar och i lugnvat- 
ten; t. a. 

8p. affine Schnitzl. — Sjoar; r. Konttijarvi. — Rovaniemi: 
Liesijarvi nedanom Liesikivalo. 

Sp. minimum Fr. — Diken, karr, polar, o. s. v.; m. a. 

8p. hijperhoreum Laest. — Karr, polar, leriga strander. 1 de 
inre delarna af omr. h. o. d. Simo: Koukkula, Ruona. Kemi: 
Elijarvi, Porholanpudas (sails.). 



Calla XKdustris L. — Karr; t. a. — spr. 

Lemyia trisidca L. — Diken, polar, stagnerande vatten; 
h. 0. d. 

L. minor L. — Trask, dammar; t. r. Simo: Joutsenjarvi, 
Kilvenaavanlampi. Kemi: Porholanpudas, Karjulahti. Utom omr. 
rikligt patriiffad i Kamsajarvi af Rovaniemi socken. 



Scirpus silvaticns L. — Tidtals ofversvammade strandiingar; 
t. r. Viantienjoki strand nara Kauppila. Simo elfdal: mellan 
Ruona och Alaportimojarvi, Raiskio. Tidigare har arten fun- 
nits i dessa trakter af Brenner. Jag har for ofrigt ej sett den- 
samma annorstades i norra Osterbotten iin i LUeaborg. 

Sc. lacustris L. — Elfvar, aar, sjoar; spr. — a. Forekom- 
mer ymnigt vid Kemi elfs utlopp. (Porholanpudas) och i Simo- 



28 Ch. E. Kechnan, Aiiteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

elf: Alaportimojarvi, men saknas totalt i det inre omradets sjoar, 
sasom: Konttijarvi, Koukkiilanjarvi^ Yliportimojarvi, m. fl. 

* Sc. Tahemaemontcmi (Gmel.). — Hafstriinder i vattenran- 
den; m. r. Exemplar insamlades pa Tiuras grund, ett tre mil 
fran kusten belaget skar utanfor Simo. 

Sc. caespitosus L. — Mossar, karr; t. r. Kemi: Luikka 
karr; Simo: melian Kauppila och Alapenikka, i narheten af 
Martimonjarvi. 

Sc. paiicifloriis Lightf. — Strander; t. r. Simo: Ruikka 
(M. Brenner), Kantola, Ervasti. Kemi: Kuivanuoro. 

Heleocharis paliistris (L.). — Strander, stagnerande vatten- 
samlingar, trask; m. a.; vaxer ofta i sallskap med foljande vid 
kusten. 

* H. imigliimis (Link). — Haf strander med gyttjebotten; 
t. a. — spr. 

H. acicidaris (L.). — Steniga strander vid vattenbrynet; g. r. 
Fnnnen blott i kustomradet, men mojligen forbisedd pa andra 
stallen. Simo: Rajaniemi, Tiiro; Kemi: Hattsaari, Pajusaari. 

EriopJiorum latifolmm Hop. — Karr; t. r. Simo: Kantola, 
Isosuo, Leipio. Kemi: Akkuniisjoki. 

E. angusiifolium Roth. — Mossar, karrangar; m. a. — spr. 
Frekvensen stdrre narmare kusten. 

E. gracile Koch. — Mossar, gungflyn, spr. — r. Simo: melian 
Alapenikka och Kalliokoski (M. Brenner); i mossarna nedanom 
Kokkokivalo och Ylipenikka. I kusttrakten r. ; Kemi: Porholii. 

E. vaginatiim L. — Mossar, myrar, karr; m. a. 

E. cuUithrix Cham. — Mossar, pa bergssluttningar; m. r.; 
invid Ylipenikka i Kemi nara gransen mot Tervola. 

E. Scheuclizeri Hop. — Sjo- och elfstrander; spr. — t. r. 
Frekvensen aftager markbart mot kusten. Simo: vid Koukku- 
lanjarvi, Yliportimo, Ruona; Kemi: pa Akkunusjokis strander 
samt pa Sotisaari. 

E. alpinuyn L. — Mossar, myrar; t. a. Funnen iifven i 
skargarden, Simo: Montaja. 

Carex dioica L. — Karr, kalldrag, mossar; m. a. 

C. pcmciflora Lightf. — Karr, mossar; t. a. 

C. chordorliiza Ehrh. — Gungfly; m. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 4, 29 

C. teretmscala Good. — Mossar, gungfly; spridd. Fore- 
kommer allmannare i de inre delarna af omr. utmed Kivalo asen. 

/C. muricata (L.). — Ballastgrus; Kemi stad. Forekom 
ganska ymnigt sommaren 1893, men hade redan foljande ar 
miirkbart aftagit i miingd]. 

C. tenclla Schkuhr. — Skuggrika granskogar; m. r. Simo: 
nedanom Konttikivalo, spars. (5 exemplar). 

C. loliacea L. — Pa kanterna af grankarr bland Sijhagnum 
Wiilffii; t. r. Simo: Kantola, niira Lintukkalahti, spars. Kemi: 
Jarppi, Heikonen, Matinlassi, nagra exemplar. 

C. Fersoonii Sieb. — Afhalliga skogsmarker, angsbackar; 
ofver hela omr.; spr. — t. r. I kusttrakten rikligare. Kemi: 
Kallinkangas, m. fl. st. 

C. canescens L. — Fuktiga st., karr; m. a. 

C. echinata Miirr. — Kijlldrag, karr; t. a. 

C. norvegica Willd. — Af hafsvattnet tidtals ofversvammade 
sanka strander; spridd. Simo: Kantola, Ervasti (ymn.). Kemi: 
Jarppi, Kuivanaoro. 

C. glareosa Whlnb. — Grusiga haf strander; spridd. 

C. heleonastes Ehrh. — Karr, mossar; t. r. Simo: Apula 
vid Viantienjoki, Marrostenmaki (M. Brenner), Lumiaapa; Kemi: 
karr vid Kallinkangas (Hellstrom, In Distr. Veg. Ostrob. Coll. 
p. 24), soderom Akkunusjoki nara Ylipenikka. 

c 

C. leporina L. — Akerrenar; m. r. Simo: Pahniala nagra 
exemplar. 

C. elongata L. — Fukt. strander, vid afloppsdiken; m. r. 
Kemi (M. Brenner). 

C. pseudohelvola Kihlm. — Sanka hafsstrander; r. Redan 
af framl. Dr Hellstrom antraffad vid Kemi i »karr nara kyrkan;» 
nedanom Kallinkangas i nagra enstaka tufvor, Kuivaniioro. 
Simo: Tiurasgrimd (W. Lauren), Montaja. 

C. mklirostacliya Ehrh. — Karr; t. r. Af flere botanici 
antraffad pa samma fyndort som foreg. Jag fann denna art i 
elt tre kilom. fr. kyrkan at nordvest belaget karr, ymnig, men 
utan frukt. Forekommer troligen flerstades. 

C. vulgaris Fr. — Karr, strander, afven i vatten; m. a. 
var. juncella Fr. — Ymnigt kring mellersta loppet af Simoelf 



30 Ch. E. Keckman, Anteckiiingar om floran i Norra Osterbotten. 

samt vid Alaportimojiirvi, men forekommer endast h. o. d. i 
kosttrakten, 

C. aqvatilis Whlnb. — Diken, strander i vatten; m. a. 

C. acuta L. — Elfstrander, i trask, m. m.; spridd. 

C. caespitosa L. — Fukt. iingar ofver hela omr. ; m. a. 

C. salina Whlnb. '' lialopliila F. Nyl. — Haf strander; r. 
Simo yttre skargard, Tiuras grnnd. Forekommer troligen afven 
i Kemi skargard, ehuru forbisedd. 

C. haloxiJiila X maritima Almqv. — Sandiga hafstrander; 
m. r. Nagra tufvor pa vestra udden af Tiuras grund utanfor 
Simo 1890. Sommaren 1892 enl. anvisning insamlad af dr. V. 
Lauren och narmare undersokt af rektor S. Almqvist i Stockholm. 

C. maritima Miill. — Steniga ell. sandiga hafstrander, tilland- 
ningar; spridd. Pa flera holmar utanfor Simo, t. ex. Pihlaja- 
kari och Tiuras grund ar den ymnig. Pa kusten af fastlandet 
ymnig i Simo: Kantola, Karsikko udde. Kemi: Ajossaari, Kui- 
vanuoro. 

C Buxhaumn Whlnb. — Fuktig angsmark; m. r. Kemi: 
Heikonen; eljes forgafves eftersokt. 

C Umosa h. — Gungfly, mossar; t. a. — spr. 

C. irrigua (Whlnb.). — Gungfly, karr; m. a. 

C. livida (Whlnb.). — Gungflyn; r. Nedanom Kokkokivalo 
i Simo ymnig, men blott pa ett enda stalle. 

C. panicea L. — Fuktig angsmark, mogna mossar, m. r. 
Denna art, som i likhet med C. livida ej forut antecknats fran 
norra Osterbotten, fann jag nara omradets grans i Rovaniemi 
emellan Palovaara och Narkaus vid Ylajoenlatva tills, med Saus- 
surea alpina, afven den ny for provinsen. 

C. sparsiflora (Whlnb.) — Angsbackar, fait, friska angsmar- 
ker; t. a. 

C. x)aHescens L. — Skogsiingar, g. r. Simo: Ervasti. Kemi: 
Jiirppi, Heikonen, m. fl. st. Observerad blott i kusttrakten. 

C. caijillaris L. — Strandangar, elfstrander; g. r. Simo: 
prestgardsstranden, Rajanen; Kemi: Sotisaari, Laurila vid stran- 
den af Kemielf, m. fl. st. Ej annoterad fran Simo elfdal ofvanom 
Kalliokoski; ar dock latt forbisedd. 

C. glohdaris L. — Granskog pa tufvor; m. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 31 

C. digitata L. — Sknggrika baekslultningar med gran- och 
blandskog; t. a. — spr. Kemi: Kallinkangas, staden, m. fl. st. 
ymnigt. — Gar iinda till Nedertornea, men saknas alldeles i den 
ofriga delen af omradet. 

C. Oederi Elirh. — Hafstriinder, strandiingar; h. o. d. Simo: 
Ruikkala, Hietala, prestgardsstranden. Kemi: Kuivanuoro, Veit- 
tiluoto. 

Q. flava L. — Fukt. [ingar, karrmark; g. r. Funnen blott 
i den nordostligaste delen af Simo: emellan Palovaara och 
Tuiskukivalo. 

C. filiformis L. — Mossar; t. a. Frekvensen storre i de 
inre delarna af gebitet. 

C. ampuUacea Good. — Karr, strander; m. a. 

C. laevkostris Fr. — Aar, diken; g. r. Simo: nara Kont- 
tikivalo, Kurkioja; Kemi: Akkunusjoki, Porholanpudas. 

C. vesicaria L. — Fukt. st., karr, mossar; t. a. 



fSetaria glauca L. — Ballastpl. vid Kemi 1893]. 

[Panicum crus-gcdli L. — Ymnig mellan Kemi stad och dess 
hamn hosten 1889, numera sa godt som forsvunnen]. 

Digraphis arundinacea (Dum.). — Strander af elfvar och 
backar, afven vid hafvet; t. a. i Simo elfdal till Saukkojarvi; 
vid kusten spridd. Simo: Fiajaletto, Hepola; Kemi: Kuivanuoro. 

[Phalaris canariensis L. — Kemi stad 1893]. 

AntJioxantlmin odoratura L. — Angsbackar, lunder; t. a. 

Hierochloa horealis R. & Sch. — Friska strandiingar, lun- 
dar; spr. — t. a. Ar sallsyntare i de inre delarna af omr. 
och i Simo elfdal ej antecknad hogre an vid Ylikilrppa. 

Milium effus^im L. — Lofskogar, lundar; t. a. 

Phleiim pratense L. — Akerrenar, vid viigar, fiilt, o. s. v. ; 
spr. Forekommer i alia odlade delar af omr. 

Phi. cdpmiim L. — Strandangar; t. a. — spr. 

Alopecurus genicidcdus L. — Vid odlingar och tomter; i 
kustomr. t. a. — Spridd langs Simo elfdal till Ylikiirppa. 

' fulvus Sm. — Karr, polar i skogsmarker; t. a. 



32 Cli. E. Keckman, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

A. pratensis L. — Vid odlingar och tomter; spridd. Simo 
elfdal: fran kusten till Ylikarppii. 

[A. agrestis L. — Spridd pa ballast vid hamnen i Kenii 

1889]. 

Agrostis alba L. — Hafs-, elf- och sjostrander i och vid 

vatten; m. a. 

A. vulgaris L. — Torra angsbackar, fait; m. a. 

A. canina L. — Fukt. iingsmark, strander; t. a. 

Calamagrostis lapponica (Whlnb.). — Mossar, afhalliga karr- 
marker pa bergssluttningar; t. r. Kemi: Luikka karr nara kyr- 
kan, mellan Akkuniisjoki och Ylipenikka. Simo: mossar mellan 
Kauppila och Alapenikka. 

C. strigosa (Whlnb.). — Sandiga flodstrander; r. Simo 
elfdal: Hosio, Veittikoski. 

C. strida Timm. — Karr, diken, strander; m. a. 

C. gracilescens Blytt. — Strander, ofta tills, med foreg.; t. r. 
Simo: Rajaletto, Kantola, Huttula, Ylipunta (i flere karr). 

C. epigejos (L.). — Sandiga, for solen exponerade backar; 
t. a. — spr. i kiistomr., men saknas i de inre delarna af det- 
samma. 

C. pJiragmitoides Hartm. — Fukt. st., videsnar, odlingar, 

0. s. v.; a. 

C. lanceolata Roth. — Fuktiga lofskogar, karrmark; t. a. 
— spr. 

Ajjera spica venti L. — Akrar, odl. stallen; m. a. 
Deschampsia caespitosa (L.). ~ Fukt. angsmark, akerrenar, 
fait; m. a. 

D. hottnica (Whlnb.). — Steniga hafsstrander, tillandningar 
ofver hela kusttrakten; a. 

D. flexuosa (L.). — Torra skogsmarker; m. a. 

[Trisetum flavescens L. — Nagra tufvor pa ballast vid 
Kemi 1892 och 1893]. 

Phragmites communis Trin. — Strander af aar, hafsvikar 
samt i mossar. Forekommer h. o. d. i de storre elfvarna, men 
iir allman langs kusten i vikar och bildar hoga, tata bestand; 
t. a. i de stora mossarna nedanom Kontti- och Kokkokivalo. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIll, n:o 4;. 33 

Molinia caerulea (L.) Moencli. — Strandiingar, mossar; a. 
— t. a.; frekvensen iir storre i omradets inre delar samt i 
Simo elfdal. 

Catahrosa aqvatica (L.). — Kiirr i hafsbandet; r. Simo: 
Kantola vid Lintukkalahti (siirdeles ynmig). 

Melica nutans L. — Steniga lofbackar, bergsluttningar, lun- 
dar; t. a. — spr. 

[Dactylis glomerata L. — Ballastplatser; nagra exemplar 
insamlades 1886 i Kemi stad samt vid Kallio sag i Simo. Fran 
den senare fyndorten synes arten sedermera hafva forsvunnit, 
men i Kemi stad forekom den annu "7992 ganska rikligtj. 

[Cynosurus cristaUts L. — Nagra exemplar pa ballast i Kemi 
stad 1893]. 

Poa annua L. — Fukt. st., odlingar, vagar, o. s. v.; m. a. 
i hela omradet. 

[P. compressa L. — Ballastplats. Nagra exx. i Kemi 1892]. 

P. alpina L. — Branta, for solen exponerade elfstriinder; 
t. r. Kemi: Mahlasaari, Vallitunsaari. Nagra foga afvikande 
stand togos i Kemi stad pa gatan 7892. 

Poa neynoralis L. — Skuggrika lofskogar, lundar; h. o. d. 
Annoterad endast fran kustomradet. 

o 

Poa serotina Ehrh. — Akerrenar, striinder niira vattenbrv- 
net; h. o. d. 

P. pratensis L. — Angsbackar, fiilt, akerrenar; m a. 

P. trivialis L. — Skogsangar, kiirrodlingar; t. a. 

Glyceyia fiuitans Br. — Diken, leriga striinder; m. r. Kemi 
(i\l. Brenner). 

[Atropis distans (L.). — Funnen pa alia inom omr. befintliga 
ballastplatser, men synes icke gerna utbreda sig utanfor dessa]. 

Festiica ovina L. — Torra iingsmarker, backar, klippor, 
hallar, o. s. v.; m. a. 

F. ruhra L. — FiJlt, akerrenar, odlade stiillen; m. a. 

subv. arenaria Fr. — Hafstrander; h. o. d. Simo: Ykskuusi, 
Tiuranen. Kemi: Selkiisaari, Munaluoto. 

[F. pratensis Huds. — Odl. st., ballast, besadda fiilt; h. o. d. 
Kemi: Niemelii. Simo: Knihtilii. Forekommer ej verkligt vild 
inom omradet]. 

3 



34 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

fSchedonorus inermis P. B. — Nagra stand pa ballast i 
Kemi stad 1892]. 

Br omits secaUnus L. — Ragakrar, h. o. d. Forekommer 
vissa ar i storre mangd. Utom omr. tog jag exemplar vid Put- 
kivaara hemman vid norra stranden af Simojarvi. 

[B. arvensis L. — Ballast. Endast antecknad fran Kemi 
stad 1892]. 

[B. mollis L. — Forekommer pa de flesta ballastplatser; 
rikligt i Kemi stad 1892 tills, med foreg.]. 

Nardus stricta L. — Magra skogsangar; m. a. 

[Lolium j)erenne L. — Pa ballast vid Kemi stad. 1892; 
forekom annu sommaren 1894]. 

Triticmn repens L. — Odl. st., vid boningar; m. a. Full- 
koml. rodfargade exx. observerades 1893 vid Ruikka i Simo. 

T. caninum Schreb. — Lundar; t. a. ofver hela omr. 

Elymus arenariiis L. — Sandiga haf strand er, flygsand (i 
kiisttrakten); t. a. 



Malaxis paludosa (L.). — Gungfly; m. r. Ett tiotal exem- 
plar insamlades niira Parsiala i kusttrakten af Simo. 

Microstylis monopJiylla (L.). — Karr, diken bland mossa: 
Mnium, Philonotis fontanel och Marchantia ; t. r. — Simo: prest- 
garden, Ervasti. Kemi: »karr nara kyrkan» (Fr. Hellstrom), 
stadsstranden, Karinhaara. 

Calypso horealis Sw. — Baeksluttningar, friska skogsbackar 
i mossa; t. r. Kemi: Kallinkangas, norra och ostra sluttningen, 
norr om staden. Arten loper fara att utrotas pa denna fyndort 
och upprepade vanliga iippmaningar fran botanister till skon- 
samhet tyckas ej vinna gehor. 

Corallorhka innata R. Br. — Friska granskogar; r. Simo: 
Kantola, Kemi: Laurila. Pa hvardera fyndorten vaxte endast 5 
exemplar. Patraffades ganska rikl. vid mellersta loppet af Mar- 
timonoja. 

Listera cordata L. — Fnkt. gran- och blandskog bland Fo- 
lytrichitm; h. o. d. — t. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4-. 35 

List era ovata L. — Fukt. skogsiingar, mossar; h. o. d. Simo: 
mellan Kauppila och Alapenikka, i narheten af Martimonjarvi. 
— Kemi: Liiikka, i trakten af Akkunusjoki. 

Goodijera repens R. Br. — Fuktiga granskogar; h. o. d. i 
omradets inre delar soder om Kivalot. Ej observerad i kust- 
trakten. 

Epipogon aplnjUus (Schmidt). — Nara Kemi stad, Tuhkamaa 
(0. Vallenius). 

Orchis incarnata L. — Mossar, kiirr; h. o. d. i trakten mel- 
lan Simo elfdal och Kivalot. Kemi: Luikka karr nedanom Kallin- 
kangas, invid staden. 

var. cruenta (MiilL). — Strandangar; t. r. Simo: mellan 
kyrkan och Vihtarinoja, Tiuranen, norra stranden. Kemi: vid 
Karjalahti. 

0. Trauvsteineri Saut. f. curvifoUa (Nyl.). — Karr, mossar; r. 
Simo; osterom Palovaara och Alaportimojarvi^ nara Majavajoki; 
vaxer vanl. jamte Gymnadenia. 

0. maculata L. — Fukt. skogsangar, karrmarker, mossar; t. a. 

Coeloglossum viride L. — Lofbackar, lundar; h. o. d. i kust- 
omr. ; t. r. i Simo elfdal fran Ylikarppa till Saukkojarvi. 

Gymnadenia conopsea L. — Strander, fukt. angar, mossar; 
t. r. I de nordostligaste trakterna af Simo: Palovaara, nara 
Majavajoki vid Ylijoki. 

Platanthcra hifolia L. — Fukt. blandskogar; spr. — t. r. 
Simo: i blandskogarna nedanom Kivaloasen, t. ex. Alapenikka, 
granstrakterna mellan Simo och Kemi, Jarppi. Ar teml. spridd 
i Kemi. 

Cypripedium calceolus L. — Mullrika lundar; m. r. Nagra 
stand vid Martimonoja i Simo. 



Scheiichzeria palicstris L. — Mossar, gungflyn; t. a. — spridd. 
Antraffas betydl. sparsammare i kusttrakten. Simo: Kaakkurin- 
pera; Kemi: Luikka karr. 

Triglocliin palustre L. — Fukt. strander, karr; t. a. 

T. maritimiim L. — Tillandningar langs hela kusten; m. a. 



36 Ch. E. Keckman, Anteckningar om floraii i Norra Osterbotten. 

Alisma plantago L. — Diken, stagnerande och rinnaiide vat- 
ten, gyttjiga hafsvikar; t. a. — spridd. Arteii blir sparsammare 
i Simo elfdal fran Ylikarppa till Saukkojarvi och saknas totalt i 
de innersta delarna af omradet, t. ex. vid Konttijiirvi och Kouk- 
kiilanjarvi. 

Sagittaria sagittifolia L. — Stillastaende vatten, gyttjepolar; 
t. r. Simo: Marttilanlahti, Lammassaari. Kemi: Repola, Jaii- 
hola^ Porholanpudas. — F. tenuior Whlnb. — Elfvar i lugnvatteii 
och nedanom forsar; h. o. d. 

o 

Butomus umheUatus L. — Aar^ griinda backar; r. Simo: 
vid Vihtarinojas mynning i kyrkoviken (blnde). Kemi: Porholan- 
pudas (ymn.). 



Hydrochaiis morsus-ranae L. — Stagnerande vatten, dypo- 
lar; m. r. Funnen endast i kusttrakten af Simo: Ruikkala (M. 
Brenner), Marttilanlahti, Lammassaari. 

Stratiotes aldides L. — Stillastaende eller sakta rinnande 
vatten; t, r. Kemi: Porholanpudas. Arten antecknades pa detta 
stalle redan af Linne och vaxer bar sardeles ymnigt. 



Fotamogeton natayis L. — Triisk, aar, diken; a. 

o 

P. riifescens Schrad. — Aar, trask; r. Kemi: Porholan- 
pudas. 

P. praelongiis Wulf. — Sjoar pa djupare vatten; m. r. 
Inom omradet tagen endast i Konttijarvi samt dessutom i Rova- 
niemi: Kamsajarvi. 

P. perfoliatiis L. — Lugnvatten af elfvar, langs kusten af 
Bottenviken, sjoar och trask; m. a. 

P. hiceiis L. — Djupare sjoar och aar; t. r. Simo: Kont- 
tijarvi; Kemi: Elijarvi; Porholanpudas. 

P. grammeiis var. heterophyUus (Schrad.). — Elfvar i lugn- 
vatten, hafsvikar, aar; t. a. — h. o. d. 

P. ohtusifoUus M. & K. — Trask och grundare vatten; t. r. 
Simo: ofvanom Sinikoski (M. Brenner), Onkalo, Ylikarppa. Ej 
antecknad fran Kemi, men forekommer antagligen afven diir. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 37 

P. j;?(6?///?^6? L. — Diken, grunda biickar; t. r. Simo: Lahti 
iing, Vihtarinoja. Kemi: Ruonaoja. 

P. pedmafus L. — Hafsvikar ocli sund pa sandbotten ; 
spridd — t. r. 

P. vaginatus Tiircz. — Vilxer oftast pa liknande lokaler 
som och tillsammans med foreg. ; spridd. Simo: Knihtilii, Er- 
vasti (ymnig). 

Dicotjledoiieae. 

BefuJa verrucosa Ehiii. — Angsbackar^ i allmanhet pa 
fetare, mullrik eller lerbuiiden jordman; a. — t. a. 

B. odorata Bechst. -— Skog, fukt. strander, karrmarker; 
m. a. Bildar en hufvudbestandsdel i blandskogarne och iifven 
egna skogsbestand. 

B. nana L. — Karr, myrar, mossar; m. a. 

P. intermedia Thorns. (P. nana X odorata f. ijerodorafa). — 
Hoglandta skogsmarker, backstrander; t. r. Antraffad endast i 
de innersta delarna af oraradet. Simo: Konttikivalo, Tuiskukivalo, 
niira Alapenikka. 

Alnus incana (L.). — Strandangar, kiirr- och siimpmarker, 
m. a. Bildar ganska ofta egna bestand i kusttrakten. 

Myrica gale L. — Forsumpade strander; t. a. i kustomr. 
Bildar ofta vidstrackta risbestand vid de lanss^runda hafsvikarna 
och pa holmarna i skargarden (t. ex. Simo: Tiuranen). 



Pojndus tremula L. — Stenbundna skogsmarker; t. a. Upp- 
trader som rakstammigt, iinda till 12 meter hogt trad och ingar 
som bestandsdel i blandskogar. Nagon gang antraffas mindre 
aspdungar (Simo: Ervasti); rena jemforelsevis unga bestand vid 
^lartimonoja samt vid Simoskanoja. 

Salix peritandra L. — Skogsangar, strander, lundar; t. a. 
— r. Frekvensen aftager miirkbart i Simo elfdal ofvanom Yli- 
karppii. 

S. triandra L. — Strandangar; r. Nagra enstaka buskar 
af denna vackra videart antriiffades pa Sotisaari i Kemi. 



38 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

8. cap-ea L. — Blandskogar, angsbackar; a. 

S. aurita L. — Fukt. skogsmark, strander, forsumpade an- 
gar; b. o. d. 

S. cinerea L. — Strandangar, dikeskanter; b. o. d. 

S. vagans Ands. a livida Wblnb. — Blandskogar, mossar, 
grankarr; b. o. d. 

^. cinerascens Wbbib. — Mossar, traskstriinder; t. r. Fun- 
nen endast i de innersta delarna af omr. — Simo: mellan Tuiskii- 
ocb Konttikivalo, Konttijarvi; afven niira Isotainijoki. 

S. myrtUloides L. — Karr, mossar; t. a. 

S. repens L. — Steniga strander, angsbackar; b. o. d. Fore- 
kommer i Simo elfdal pa sina stallen, t. ex. kring YHkarppa 
sardeles ymnigt pa stengrund i elfven, Hosio. Kemi: vid vagen 
till Karinbaara sag, f. arenaria. 

8. nigricans Sm. — Blandskogar, lundar, strander; b. o. d. 
i kusttrakten; t. r. i det inre af omr. — Simo: pa sliittningen af 
Alapenikka i lund; Martimonoja strander. 

8. lohylicifolia Sm. ~ Strander, fukt. ang- ocb skogsmarker; 
m. a. Bildar stora ocb tiita bestand, i synnerbet pa forsumpade 
strander. 

8. liastata L. — Elfstrander, fukt., buskbevaxta angar; 
b. 0. d. Forekommer ganska ymnigt langs bela Simo elfdal fran 
Ylikarppa norrut. Saknas i kusttrakten af Simo, men antraffas 
i Kemi mangenst. : staden, pa vagen till Karinbaara, Akkunus 
elfdal, m. fl. st. 

8. Lapponimi L. — Forsumpade, vattendrankta marker; m. a. 

8. lapponmn X myrtUloides (8. versifolia Wblnb.). — Karr; 
m. r. Simo: trakten af Joutsenjarvi nara Ervasti. 

8. aurita X myrtUloides. — Forsumpade strander; m. r. 
Kemi: Isoruonaoja. 

TJrtica iirens L. — Odl. stallen, starkt godslade marker; 
t. a. Ar markbart sparsammare i de ofre trakterna af Simo 
elfdal, t. ex. Alaportimo, Saukkokangas. 

Z7. dioica L. — Odl. st., ruiner, invid bygnader; m. a. An- 
traffas stundom langt fran odlade stallen. Simo: Alapenikka 
vid renstangsel. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XlII, n:o 4. 39 

Humulus lupidus L. — Lundar, backstrander; r. Antraffad 
endast i de nordustra trakterna af omr. — Simo: Kontlikivalo, niira 
Kilvenaavanjarvi. Nordligast antecknad utom omr. vid Liesioja 
nedanom . Liesikivalo ej langt fran Kamsajarvi i Kovaniemi 
(c. 61° 15' n. br.); t. ymn. Hiir iifven f. integrifolia Sael.; 
steril. Humle, soni f. n. afven vid kusten sallan odlas och inom 
Simo elfdal veterligen aldrig varit i kiiltur, bar ej heller tidigare 
antecknats som vild fran norra Oslerbotten; dess nordligaste 
fyndort var bitinlills Kiuruvesi vid 63° W n. br. (Lundstrom och 
Palmen). Om dess forekomst i Rovaniemi kyrkoby (c. 472 ^^^i^ 
fran Liesioja) har jag ingen niirmare kannedom. 



Polygonum vivijmnim L. — Angsmarker, akerrenar; a. 

P. mnphibium L. — Stagnerande vatten, polar, elfstrander 
vid lugnvatten; h. o. d. Simo elfdal: Ylikarppa; Marttilanlahti. 
Kemi: nara Karinhaara, Porholanpudas. 

f. terrestre Reich. — Grusiga st. vid elfstrander, r. Simo 
elfdal: Ylikarppa och pa ballast i Kemi stad. 

P. laimihifolmm Ait. — Odl. st., synnerhgen potatislan- 
der; t. a. 

[var. incanum (Schmidt) pa ballast vid Kallio sag i Simo]. 

[P. Ijersicaria L. — Ballast; r. Kemi stad: midtemot tuU- 
kammaren]. 

P. mimis Huds. — Strander, diken; h. o. d. i kusttrakten; 
f. linearifoUa Sael.; r. Simo: Ruikka (M. Brenner), Hepola, 
prestgarden. 

P. hydropiper L. — Fnkt. strander; m. r. — Simo: Harvakari 
vid randen af en dam. 

P. avicidare L. — Odl., tilltrampade stallen; m. a. Nagon 
gang patriiffas, ehuru sparsamt f. conferta Sael. 

P. convolvulus L. — Akrar, isynnerhet potatisliinder; m, a. 

Rumex liippolapatlmm Fr. — Forsumpade strander, backar, 
pa grundt vatten; h. o. d. Simo: Vuolevi, Ruikka; Kemi: invid 
staden, Porholanpudas, m. fl. st. 

R. domesticm L. — Odl. st., akrar, gardsplaner; m. a. 



40 Ch. E- Keckman, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

[B. crisjjus L. — Odl. stallen, ballast. Inford till Kemi 
stad. Nagra exemplar togos 1892]. 

o 

R. acetosa L. — Akerrenar, strandiingar, lundar; a. 
R. acetosella L. — Torra, sandiga, solbelysta backar, klip- 
por, berg; m. a. 

Silene inflata Sm. — Akrar, grusiga st. ; a. i de odlade 
trakterna af omradet. 

var. liioralis Rupr. — Sandiga hafstrander; allm. liings hela 
kustomr. Vid allmanna landsvagen mellan Kemi och Simo 
gaiiska langt fran hafstranden. 

8. nutans L. — Backar, klippor; h. o. d. Kemi: Laiirila; 
Mahlasaari; Kallinkangas (ymn.) jamte 

f. glabrata Hartm. — Angsbackar, klippor; t. r. Kemi: 
Mahlasaari; Kallinkangas. 

[Melandrium album (Mill.). — Ballastplatser, odl. st.;r. Kemi 
stad; Kallio sag i Simo 1892, ymnig]. 

M. rubrum (Weig.). — Lofskogar, lundar, miner, odl. st.; 
m. a. 

Viscaria vulgaris Roehl. — Angsbackar, fiilt; r. Simo: Ma- 
tala i narheten af kyrkan tillsammans med folj.; vid Marti- 
monoja. 

V. alpina (L.). — Angsbackar, klippor, berg; h. o. d. Kemi: 
Kallinkangas, Laurila, Ylivalmari, Kellolahti, Majaputaansuii, 
Rastinpaa. Simo elfdal: Matala, Kalliokoski. I kustomr. af Simo 
ej observerad. 

Lychnis flos ciiculi L. — Strandangar; m. r. Nara Simo 
kyrka pa Sikaluoto, omkring 8 exx. 

o 

[Agrostemma gitliago L. — Akrar, ballastplatser; t. r. Ivemi 

o 

stad sparsam, blommande 1892. Akrar nara Vasankari sag i 
Simo 1889]. 

Dianthus deltoides h, — Soliga angsbackar, akerrenar; t. r. 
Simo: Sikaluoto nara kyrkan 1885 och ganska ymnigt 1892, 
Mattila 1890. 

D. sii2)erhus L. — Lofbackar; t. a. — r. I kustomradet t. a., 
men frekvensen aftager i markbar grad fran Ylikarppa i Simo 
elfdal och arten saknas totalt i de inre delarna af omradet. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 41 

o 

Spergula arvensis L. — Akrar, sandiga stmnder och bac- 
kar; t. a. 

Sagina nodosa (L.). — Sandasar; h. o. d.; uteslutande i kust- 
omr. — Simo: Hietala ymnig. 

8. procumlens L. — Diken, fukt. och skugg. st.; m. a. I 
Kemi stad togos exempl. med 5-taliga blomdelar, mycket pamin- 
nande om S. saxatilis Wimm., vaxande jamte Foci alpina L. 

Moeliringia lateriflora L. — Striinder, steniga Inndar, lof- 
backar. Forekommer teml. spr. pa ofvannamda lokaler i Kemi, 
men saknas totalt i Simo. 

Arenaria serpyJlifolia L. — Gator, sandiga st. Exemplar 
insamlades pa hufvudgatan i Kemi; troligen inford med ballast- 
sand. 

Ammoclenia peploides (L.). — Sandiga hafstrander; t. a. Simo: 
Tiuranen, Ykskuusi (ymn.). 

Stellaria nemorum L. — Skuggrik alskog, bjickstriinder; t. a. 
i kiistomr.; h. o. d. i de inre delarne af Simo. 

St. media (L.). — Odl. st.; m. a. 

St. palustris Retz. — Karr, fukt. angsmark; t. r. Anteck- 
nad blott fran kustomr. Simo: Lahti angar. Kemi: Porhola, 
Luikka karr nara Kallinkangas. 

St. graminea L. — Angsbackar, lofskog, akerrenar; m. a. 

St. Friesiayia Ser. — Skogsmarker, sails, pa holmarna i 
skargarden. Simo: Tiuranen, Selkasaari, m. fl. Forek. ymni- 
gare i skogsregionen i Tuiskukivalo. 

St. horealis Big. -— Kiilldrag; m. r. Ylijoki back pa gran- 
sen till Rovaniemi. 

St. crassifolia Ehrh. — Fukt. iingar, kalldrag, karr, di- 
ken; t. a. 

Cerastiicm alpinum L. — Hoga elfstrander, klippor; r. Kemi: 
Kallinkangas, Mahlasaari. 

C. vidgatmn L. — Fait, akerrenar, fukt. angsmark; m. a. 

f. glandulosa Koch. — Skuggrika lundar, buskbevaxta striin- 
der; t. r. Funnen uteslutande i kustomr. — Simo: Selkakari, Tiiro; 
Kemi: Ajossaari, Hattsaari. 

var. alpestre Lindbl. — Angsbackar; h. o. d. Kemi: Ka- 
sarnbacken, Hattsaari, Mahlasaari, Viherialii. 



42 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

[SclercmtJius perennis L. — Ballastplats. Sirao: Kallio sag 
1888; Kemi stad r. 1892]. 

[Scl. cmnnus L. — Ballastplats. Kallio sag i Simo 1886; 
senare icke aterfunnen]. 



[Chenopodium riibrum L. — Ballastlera. Nagra stand i Kemi 
stad 1886; senare ej antraffad]. 

[Ch. glaucum L. — Ballastlera; observerad flera somrar a 
rad vid Kallio sag i Simo]. 

o 

Ch. album L. — Akrar, odl. st. ofver hela omradet; m, a. 

var. cymigerum Koch. — Odl. st.; h. o. d. 

Ch. polyspermum L. — Ballastplatser. Enstaka stand i 
Kemi stad 1892. Tidigare afven antecknad fran Vasankari i 
Simo, men dar numera forsvunnen]. 

Atriplex patidum L. — Odl. st., vid boningar o. pa gator. 
Torde ursprungligen hafva inkommit med ballastlera till Kemi 
stad, men ar numera darstades teml. spridd. Funnen afven vid 
Kallio sag samt vid Vasankari i Simo 1892. 

Salicornia herlacea L. — Laga, tidtals ofversvammade, san- 
diga hafstrander; m. r. Funnen blott i Simo yttre skargard: 
Tiuras grund (spars.), Ryoskerinkalla, Hietakalla (endast nagra 
stand). Narmaste fyndorten utom omradet ar Hietakari utan- 
for li (M. Brenner). 



Montia fontanel L. — Tidtals uttorkade, leriga vattensamlin- 
gar, kalldrag; t. a. 

var. rivularis C. Gmel. — Rannilar, grunda backar; h. o. d. 
ofver hela kustomr. Antraffas betydligt sparsammare an huf- 
vudformen och foretradesvis i Kemi: Porhola, Laurila, Sotisaari, 
Jauhola strand. Simo: Rajastenoja, Viantienjoki, Heporuona, 
m. fl. St. 



Thalidrum simplex L. var. horeale (F. Nyl.) — Hoga, branta 
elfstrander, stenros, strandangar; h. o. d. — t. r. I Kemi stall- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIll, n:o 4. 48 

vis ganska ymnig, t. ex. 3 kilometer fran staden norrut vid 
landsvagen samt i trakten af kyrkan, men iir i Simo t. r. : Kan- 
tola, prestgarden, vid Viantienjoki. — Utom omr. funnen vid 
Korojoki i Kuusamo, hvarifran denna art tidigare ej blifvit an- 
tecknad. 

Th. fiaviim L. — Fukt. strandangar t. a. — spr. vid kusten. 

f. latifolia observerades pa fetare jord och skiiggrikare stiil- 
len nara Simo prestgard. Frukternas farg hos denna senare 
var rodbrun, ej Ijusgul som hos hufvudformen. — For ofrigt 
vill jag bar omnamna min formodan att de tvenne inom omr^- 
det forekommande arterna af delta slagte hybridisera, ty ofta 
fann jag exemplar, hvilka i vissa karaktarer ofverenstiimde med 
den ena af dem, i ofriga ater med den andra (Simo: Kantola). 
Jmfr Fr. Hellstr. In distrib., pag. 21. 

Myosurus yninimus L. — Odl. st., ragakrar, ballast; r. Simo: 
Junes, Vuolevi (pa ragakrar). Kemi stad. Maste anses vara 
tillfallig inom omr. 

Ranunculus lingua L. — Dyiga strander (i vatten); r. Simo 
Martimonjarvi och vid ofre loppet af Martimonoja. 

R. flammula L. var. radicans Nolte. — Steniga elfstrander 
nara vattenbrynet; m. r. Kemi: nara fargstallet, Viheriala. — 

var. reptans (L.). — Leriga strander; m. a. 

R. lapponicus L. — Elfstrander; m. r. Kemi: niira Hirmu 
spars. 

R. liyperhoreus Rottb. — Diken vid Porhola i Kemi. Kall- 
drag nara Konttikivalo. 

R. auricomus L. — Fait, akerrenar, angsvallar; a. 

R. acris L — Odl. st.; akrar, fait; m. a. 

R. repens L. — Odl. st., diken, heist pa fetare jord; m. a. 

[R. polyanthemos L. — Ballastplatser; r. Kemi stad. Simo: 

Kallio sag]. 

R. sceleratus L. — Odl. st., striinder; t. r. Kemi stad 1892. 
Simo: Kallio (inkommen med ballast). 

R. aqvatilis L. var. confervoides {Fv.). — Forsumpade striin 
der; m. r. Simo: Lintukkalahti, ytterst sparsamt tillsammans 
med Catahrosa. 



44 Ch. E. Keckman^ Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

o 

R. aqvat. * Jieterophylht^ Gray. Aar, elfvar, hafsvikar; a. 
Upptrader ofta i stora massor i lugnvattnen af Sinio elf, t. ex. 
vid Sankala. 

Caltha loalustris L. — Forsumpade strander, diken, grunda 
backar, m. a. Blomningen intraffar och fortgar sa lange lax- 
fisket i hafvet ar lonande, hvarfor allmogen beniimner arteii 
»lohenkiikka». 

TroUius europaeus L. — Skogsangar, strandangar, akerre- 
nar; m. a. 

[Aqvilegia vulgaris L. — Odl. st., strandangar; m. r. Simo: 
prestgardsstranden. Patraffas stundom forvildad fran gamla 
tradgardar jamte Polemonium] . 

[Del])hiniiim consolida L. — Ballastplatser, m. r. Observe- 
rades forsta gangen i Kemi stad 1885, Pa samma lokal 3 
vackra exemplar 1892]. 

Adaea spicata L. — Lundar, steniga, skuggrika backsliitt- 
ningar; t. r. Kemi: Laurila, nedanom Kallinkangas, Heikonen. 
Simo: Martimonoja, Konttikivalo. Ofta i sallskap med Adoxa 
och Bibes nigrum. 



o 

Nupliar luteum (L.). — x\ar, elfvar, trask; a. — spr. Spar- 
sammare i kustomr., isynnerh. af Simo: Viantienjoki. 

N. pwnilum Timm. — Aar, t. r. Simo: Isotainijoki, Maja- 
vajoki. 

Nymphaea cdba L. — Elfvar, trask; h. o. d. Simo: Joiit- 
senjiirvi ymnig. Kemi: Porhalanpudas ymn. 

* N. Candida Presl. — Trask; r. Kemi: Porholanpudas. 



[Fapaver rhoeas L. — Ballastplatser. Kemi stad. Simo: 
Kallio 1885; 1888 (ymn.) och 1892]. 

[Clielidonmm majns L. — Ballastplats. Inford till Kemi 
stad 1885 och forekom darst. sardeles rikhgt 1886, men ar nii- 
mera sa godt som forsviinnen]. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 45 

Fumaria officinalis L. — Odl. st., ballastplatser. Ursprungl. 
inkommen med ballast, bar denna viixt spridt sig, t. ex. pa 
Kallio sagholme i Simo. Kemi stad 1892. 

[F. media Lois. — Ballastplatser. Nagra stand vid Kallio 
i Simo 1888. Kemi stad 1892]. 



Nasturtium palustre DC. — Fukt. st., diken, strander; m. a. 
[Barharea vulgaris L. — Ballast., r. Kemistad 1893], 

B. strida R. Br. — Strander, alsnar, balst pa sandig 
grund; t. a. ofver hela kustomr., men synes saknas i omradets 
inre delar samt ofvanom Kalliokoski i Simo elfdal. 

Cardamine 2)ratensis L. — Vattendrankta angar, diken, stran- 
der; t. a. Frekvensen aftager ju hogre iippfor elfdalen man 
kommer. 

[Berteroa incana (L.). — Grusiga st., ballast. Forekom som- 
maren 1892 i Kemi stad; bar ej tidigare darifran blifvit an- 
tecknad]. 

[Alyssum calycinum L. — Ballast; Kemi stad 1888 (4exx.); 
Observerades iinnu sommaren 1894 i Kemi, afvensom vid Kal- 
lio i Simo]. 

Sisymbrium sophia L. — Torra, sandiga st., gator, vid bo- 
ningar; h. o. d. i kustomr. — Kemi stad 1889 teml. spridd. Simo: 
Kallio holme, Knihtila. 

[S. officinale L. — Odl. st., ballastplatser. Forekom 1892 
teml. rikligt i Kemi stad. Simo: Kallio 1888 och 1892 (rikl.)]. 

Erysimum cheirantlioides L, — Odl. st. ; m. a. 

E. hieracii folium L. — Sandiga, torra backar, murar, klip- 
por; h. o. d. i Kemi: niira staden, omkr. kyrkan, Torvinen, m. 
fl. St. Ej antecknad fran Simo. 

[Camelina foetida (Schkuhr). — Pa ballast vid Kallio i Simo 
(6 exx.); synes vara hogst tillfallig]. 

Suhularia aqvatica L. — Sjo- och elfbotten, grundt vatten 
vid hafsvikar; t. a. Simo: Kantola — Portimojiirvi. 

Brassica camijestris L. — Akrar, synn. besadda med var- 
sad; m. a. 



46 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

[Sincqns arvensis L. — Grusiga st., ballastpl.; Kemi stad 
1892; Simo: Kallio teml. rikl. 1885 och 1892]. 

[Diplotaxis temdfolia (L.) DC. — Ballastplatser; teml. rikl. 
vid Kemi stad 1892; Kallio i Simo]. 

[D. muralis DC. - Ballastgrus; Kemi stad 1892, endast 
nagra exemplar, hvilka ej hunno utveckla frukter]. 

Capsella bursa pastoris (L.). — Odl. st.; m. a. 

Lepidium mderale L. — Odl. st.; gator; ballast; inkom for 
nasra ar tillbaka med ballast till Kemi stad och ar nu teml. 
spridd darst. For ofrigt antecknad fran samtliga inom omr. 
befmtliga ballastplatser; men som verkligt vild t. r. 

Thlaspi arvense L. — Odl. st.; m. a. 

[Senebiera coronopns (L.) Poir. — Ballast i Kemi stad 1888 
(4 exx.); numera forsvunnea]. 

S. didyma (L.) Pers. — Nagra stand pa ballast vid Vasan- 
kari i Simo 1889; numera forsvunnen]. 

[Neslea paniculata (L.). — Ballast i Kemistad 1888 (3 exx.); 
senare ej antraffad]. 

[Raphanus raplicmistrum L. ~ Akrar, tradgardar; r.; inford 
med ballast till Kemi stad 1886. Afven senare nagra ganger 
antraffad, men bar tillsvidare ej utbredt sig vidare]. 



[Reseda hiteola L. — Nagra stand pa ballast i Kemistad 
med annu outslagna blommor ^^/792', hann icke utveckla frukter]. 

[R. lutea L. — Ballast. Kemi stad 7388 med fullt utslagna 
blommor; numera forsvunnen]. 



Viola epipsila Led.— Forsumpade striinder; h. 0. d. Simo: 
vid Viantienjoki, Sinikoski; Simo elfdal: mellan Hosio och Buona; 
Kemi: Isoruonaoja. 

V. palustris L, — Fukt. iingar, dikeskanter, forsumpade 
striinder; m. a. 

V. epi2)sila X pctlitstris — Strander, r. — Simo: Buona. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 17 

V. umhrosa (Laest.). — Lundar, sknggiga backstrander med 
kalldrag; m. r. Simo: Konttikivalo. Utom omr. Rovaniemi: 
Liesioja. 

V. canina var. montana (L.). — Skogs- och angsbackar, ste- 
niga lundar; a. — i kustomr.; t. a. i Simo elfdal, men sallsynt i 
de inre delarna af omr. Simo: Konttikivalo. 

V. Riviniana Rchb. — Fukt., sknggrika skogar; t. r. Patriif- 
fad endast i de inre delarna af omr. — Simo: nara Konttikivalo; 
Viantienjoki nara Pihlajaoja (spars.). Kemi (M. Brenner). 

fV. tricolor L. — Odl. st. triidgardar, ballast. Nagra gan- 
ger observerad i niirheten af Simo prestgard samt pa ballast 
vid Kallio]. 

var. arvensis Murr. — Rag- och tradesakrar; m. a. 



Drosera rotundifolia L. — Karr, gungfly, mossar; t. a. — 
spr.; forekommer med lika utbredning ofver hela omr. 

Dr. longifolia L. — Karrangar, gungfly, mossar; t. a. — 
spr ; ar allmannare i kustomradet. Simo elfdal: Ruona, Alapor- 
timo (sparsam). 



Elatine hydropiper L. Grunda elfstrander i vatten; t. r. ; 
antraffad pa stranderna af Simo elf nara Ylikarppa (ymn.); vid 
Hosio (sails.) Troligen flerst., ehuru forbisedd. — E. triandra 
Schkuhr forekommer troligen, ehuru tillsvidare ej antecknad. 



[Mcdva silvestris L. — Ballast; nagra exemplar i Kemi stad 
1892; afven tidigare antecknad darifran]. 

[]\I. borealis Wallm. — Ballast; flera somrar a rad obser- 
verad i Kemi stad]. 



Oxcdis acetoseUa L. — Lundar, skuggrika al- och bland- 
skogar; t. a. — spr. i kustomr., men saknas i de inre delarna 
af Simo eller torde der vara t. r. 



48 Ch. E. Kechnan, Anteckningau om lloran i Norra Osterbotten. 

Geranium silvaticum L. — Skogsangar, blandskogar, lundar, 
akerrenar; m. a. 

var. parviiiora HarLm. — Akerrenar, lofbackar; h. o. d. i 
kustomr. — Simo: prestgarden, Ervasti; Kemi: Porhola, Laurila. 

[G. piisiUiim L. — Ballast; r. ; nagra exemplar vid Kallio 
i Simo 1886 och 1889]. 

[G. Bohertiamim L. — Ballast; forekom i Kemi stad ganska 
rikligt, blommande VtQS]. 

[Erodkmi cicutarmm L. — Ballast; Kemistad 1892]. 



Wiamnus frangiila L. — Lundar, bergsluttningar, skogsan- 
gar, backstrander; h. o. d. i de inre delarna af omr. — Simo: 
fran Konttikivalo langs hela asryggens sodra slnttning till Ala- 
penikka; Ervasti. Kemi: Kallinkangas; vid Elijilrvi. 



fEuphorltia helioscopia L. — Ballastgrus; m. r. Simo: Kallio 
sag 1889; numera forsvunnen]. 

[E. peylus L. — Ballast; r. ; nagra enstaka exemplar ^"'ji^^ 
i Kemi stad] 

[Mercurialis jjeremiis L. — Nagra blommande exemplar pa 
ballast vid Kallio i Simo 1889 och 1890]. 

[31. annua L. — Ballast; forekom ganska rikligt vid Kemi 
stadshamn samt vid Pitkakari lastageplats i Kemi, Aug. 1892; 
flertalet undersokta stand voro Q]. 



Callitriche vernalis Koch. — Stagnerande vatten, diken, 
kignvatten af elfvar nara stranden; a. — C. polymorplia Lonnr. 
bar jag forgiifves eftersokt. 

C. autumnalis L. — Grunda hafsvikar, sjoar; h. o. d.; ar 
sallsyntare i de inre delarna af omr. — Simo: Konttijarvi, Kouk- 
kulanjarvi. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 49 

Empetrum nigrum L. — Skogsbackar, steniga, torra skogs- 
marker, berg, klippor; m. a. 



Archangelica litoralis Fr. — Hafsstrander; h. o. d. ofver 
hela kustomr. Simo: Tiuranen, Rajaletto (ymn.). Kemi: Ajos- 
saari, Hattsaari, Pajusaari, m. fl. st. Exx. med ovanligt delade 
blad patriiffades pa Tiiiras grund. 

Angelica silvestris L. — Busksnar, lundar, akerrenar; a. 

Peucedanitm palustre (L.). — ■ Fuktiga angar, karr; t. a. 

[Aethusa cgnaimini L. — Pa ballastgrus i Simo vid Vasan- 
kari samt i Kemi stad]. 

AntJuiscus silvestris (L.). — Akerrenar, odl. st., lundar; m. a. 

Cicuta virosa L. — Backar, diken, trask, grunda hafsvi- 
kar; a. 

Pimpinella saxifraga L. — Torra, soliga backar; h. o. d. i 
kustomr. — Simo: Sikaluoto, Kalliosaari. Kemi: i trakten krinsr 
kyrkan, Peteri (ymnig). 

f. dissecta Spreng. — Tre exemplar funna vid Peteri i 
Kemi. 

Carnm carvi L. — Akerrenar, fait, odl. st.; t. a. vid kusten 
och i Simo elfdal, men saknas i omradets inre, obebyggda delar. 



Commits suecica L. — Skogsangar, blandskogar, stenros; m. a. 



Sedum acre L. — Sandiga hafsstrander, soliga backar; t. a. 
— spr. i kustomr. Forekommer siirdeles ymnigt pa holmarna 
i skiirgarden, men saknas i de inre delarna af omradet. 

BulUarda aqvatica (L.). — Fukt. st. nara stagnerande vat- 
tensamlingar; m. r. Simo: Lammassaari; mojligen flerstades, 
ehuru forbisedd. 



Saxifraga nivalis L. — Klippremnor; r. Konttikivalo (spar- 
sam). Nara omradets grans: Rovaniemi: Antinkongas (ymn.). 

4 



50 Ch. E. Keckman-. Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

S. Jmxulus L. — Karr, fuktiga, af kalladror genomdragna 
angsmarker; h. o. d. ofver hela gebitet. Simo: vid Viantien- 
joki, kiirr nedanom Kivalot; Kemi: Luikka karr nara Kallinkan- 
gas, Kuivanuoro, Karjalahti^ m. fl. st. 

Parnassia palustris L. — Fukt. itngar, strander; m. a. 

var. tenuis Whlnb. — Strander, karr; h. o. d.; funiien i 
de inre trakterna af Simo: vid Isotainijoki; Simo elfdal: Riiona, 
Saukkojarvi; icke med sakerhet antecknad fran Kemi. 



R'lbes nigrum L. — Strandangar, alskogar, lundar; h. o. d.; 
ofta tillsamman med foregaende; ej sails, i de inre delarna af 
omr. Simo: Konttikivalo, Martimonoja. Baren mogna icke full- 
standigt. 

R. riihrum L. — Steniga strander, lofbackar, liindar; h. o. d. 
riklig i synnerhet pa holmarna i skargarden, men saknas ej pa 
lundartade marker afven i det inre af omradet. 

f. piibescens Sw. — Lundar, strandangar; t. r. ; anteck- 
nad blott fran kusttrakten. Kemi: Hattsaari; Simo: Selkiikari, 
Vatunki. 

[R. grossularia L. — Ballastplats. Unga exemplar hafva 
stundom patraffats vid Kallio i Simo, t. ex. 1888. Odlas icke 
inom omr.].. 



Epilobiuyn angustifolium L. — Angsbackar, svedjelander, lun- 
dar, stenros; m. a. 

[E. monfanum L. — Ballast; nagra exemplar vid Kallio i 
Simo 1886; sedermera ej aterfunnen]. 

E. alsinifolium Vill. — Kiilldrag; r. Simo: nara Konttijarvi, 
vid norra sidan af Saukkojarvi; forekommer uteslutande i om- 
radets inre delar och ymnigare i sydostra Rovaniemi nara 
Komsajarvi (ymn.). 

E. Hornemanni Rchb. — Kalldrag; t. r. ; funnen endast i 
omradets inre delar. Simo: niira Konttikivalo, vid Ruonajoki, 
nara Palovaara (M. Brenner). 

E. palnstre L. — Diken, kalldrag, karrangar; m. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 4. 51 

E. daviiricum Fisch. — Grankarr, m. r. — Simo: nara Raha- 
selka (spars.). 

E. alsinifolm^n \ palustre. — Ktilldrag; r. Osterom Palo- 
vaara vid griinsen mot Rovaniemi (rikl.) samt utom omr. vid 
sodra stranden af Kamsajarvi i sistnamda socken. 



Myriophyllum spkatum L. — Stagnerande vatten; h. o. d. 
i kustomr. — Kemi: Porholanpiidas, nara Karinhaara. Simo: Jout- 
senjiirvi niira Ervasti. 

M. altemiflorum DC. — Stagnerande vatten, hafsvikar, elf- 
var i liignvatten; spridd. Kemi: Porholanpudas, Jauhola, Kuiva- 
nuoro; Simo: IVlarttilanlahti, Ervasti m. fl.; Simo elfdal: Kallio- 
koski, Ruona. 

Hippmis vulgaris L. — Diken, stagnerande vatten; t. a. 

o 

f. fluviatilis (Web.). — Aar, i rinnande vatten; a. i hela 
Simo elf; h. o. d. i kustomradet. 

f. maritima (Hell). — Sanka hafstrander; t. r. Simo: Kan- 
tola; Lintukkalahti (ymn.). 



Li/thrum salicaria L. — Steniga strander nara vattnet; h. o. d. 
i kustomr. — Simo: Tiuranen, norra och vestra stranden (ymn.); 
i Simo elfdal allman pa stengrund i elfven. 



Daphne mezereum L. — Liindar, astrander; h. o. d. i de 
inre delarna af omradet. Sioio: vid Viantienjoki: Laurila ang; 
Martimonoja; Konttikivalo (ymn.). Kemi: Kallinkangas niira 
Laurila, Isoruona, m. fl. st. 



Hippoplm'e rhamnoides L. — Hafsstrander, t. a. — spr. Simo: 
Tiuranen (ymn.), Kantola. Kemi; Ajossaari, Kuivanuoro. Rlir 



icke mer an 1 meter hog. 



52 Ch. E. Kechnaih Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

Sorhiis cmmimria L. — Lundar, strander, blandskogar; a.; 
upptrader i niirheten af odlingar samt i skargarden i tradform. 
Ronnen bildar ratt ofta en marklig bestandsdel i blandskogarna. 
Varierar betydligt i afseende pa bladens harighet och bladkan- 
tens form (Tiuras grund). 



Rosa cinnamomea L. — Skogsbackar, lundar, backstrander; 
h. 0. d. Simo: Kantola; Ervasti; Pihlajakari, Petajasuanto. 
Kemi: staden, Isoruonajoki, Kallinkangas, m. fl. st. 

R. acicularis Lindbl. — Elfstrander; m. r. Nagra mindre 
buskar observerade vid Saukkojarvi, i ostligaste delen af omr. 

Ruhiis idaeus L. — Skogsbackar, stenros, ruiner; a.; Simo: 
Palovaara (synnerl. ymnig). 

R. saxatilis L. — Stenros, lundar, steniga strander; m. a. 

R. arcticiis L. — Akerrenar, strandiingar, stenros, gamla, 
med Polytridmm bevaxta karrangar, alskogar; m. a. 

R. chamaemorus L. — Tallmyrar^ karr, mossar; m. a.; ut- 
vecklar rikligt bar, hvilka dock synas vara sardeles omtaliga 
for frost; de utgora for allmogen en ganska viktig inkomstkalla. 

X R. castoreus Laest. — Steniga strander, lundar; h. o. d. 
Kemi: Hattsaari; Ylivalmari. Simo: Viantienjoki, Vatunki holme; 
Simo elfdal: vid ofre loppet af Martimonoja (ymn.); vid Ruona 
synnerl. rikl., afven med frukter, ehuru omogna ^^/c, 92. Vid 
Hattsaari fann jag pa hosten 1892 inga frukter, ehuru arten 
har var ymnig. 

Fragaria vesca L. — Steniga backar, lundar; m. a. — spr; 
sardeles ymnig pa holmarna i skargarden tills, m. Ritbus idceus 
men blir siillsyntare ju hogre uppfor Simo elfdal man kommer. 

Comarum xjcdustre L. — Fukt. angar, sumpmarker; m. a. 

Poteritilla anserina L. — Viigar, gardar, nara brunnar, odl. 
St.; t. a. i kustomr.; i Simo elfdal ej observerad norrom Yli- 
karppa. 

P. argentea L. — Soliga backar; h. o. d. i kustomr.; t. r. 
i Simo elfdal: Ylikarppa, Ruona. 

[P. minor Gil. — Rallast; forekom temligen ymn. vid Vasan- 
kari sag i Simo 1888; ar numera forsvunnen]. 



Acta SocietatJs pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o l-, 53 

P. tormentilla Scop. — Sluttande mossar pa giingfly; t. r. ; 
antriiffad blott i det inre af omr. Simo: Pornio niira Alape- 
nikka (siirdeles rikligt), Kokkokivalo. 

P. norvegica L. — Grusiga backar; vid viigar, akerrenar; 
h. o. d. i kustomradet. 

f. ruthenica (Willd.). — Soliga backar; r., antraffad tills, m. 
foreg. Kemi: Kallinkangas. Simo: Marostenmaki. 

AlchemiUa vulgaris L. — Angsbackar, akerrenar; t. r. — 
spr.; funnen iitesliitande i kustomr. Kemi: Mahlasaari, Polho; 
Simo: Kemheikki, Ervasti. 

Geum rivale L. — Strandangar, kalldrag; t. a. i kustomr. ; 
h. 0. d. vid kalldrag i det inre af omr. Simo: Konttikivalo, 
Alapenikka. 

Uhnaria pentapetala Gil. — Strandangar, alskogar; m. a. — 
t. a. vid kusten; sallsyntare i omradets inre delar. 



Pninus padus L. — Lundar, strandangar, bergsluttningar; 
a.; upptrader vanligen i buskform, men blir stundom i skargar- 
den ett trad af ratt ansenlig hojd. 



Latliyrus pratensis L. — Angsbackar; r. Kemi: Mahlasaari 
nara prestgarden (ymn.) tills, med Convallaria majalis. 

[L. aphaca (L.). — Ballastplatser i Kemi stad 1892; forut 
icke antecknadl. 

L. maritimus (L.). — Sandiga hafsstrander; h. o. d. Simo: 
Tiuranen holme, vestra strand en^ yninig och storvaxt, fruktsatt- 
ningen riklig; Ryoskerinkalla, Tiuras grund. Kemi: Ajos grand. 

L. palustris L. — Faktiga strandangar; t. a. — a. i kust- 
omr. ; saknas i de inre delarna. 

f. latifolia Lamb, vid Kantola strand i Simo. 

Vicia cracca L. — Fait, akerrenar, lundar, angsbackar; 
m. a. — t. a. 

jV. sativa L. — Odl. st. ; stundom forvildad. Simo: Knih- 
tila, Junes]. 



54 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

[V. angustifolia (L.) Rchb. — Odlade st.; antraffad pa alia 
inom omr. befmtliga ballastplatser. Simo: Kallio]. 

V. hirsufa (L.). — Akrar, ballastplatser; r. Simo: Vasan- 
kari, Junes (potatisland); Kemi stad (inford med ballast). 

Astragalus alpinus L. — Berg; m. r.; funnen blott pa Kal- 
linkangas i Kemi (spars.). 

[A. arenarius L. — Ballast; forekom rikligt pa ballastplat- 
sen vid Vasankari i Simo 1889 o. 1892]. 

[Lotus corniculatus L. — Ballast; Kemi stad och Kallio 
sag i Simo (bar stundom afven var. crassifolius Fr.j. 

[Meclicago falcata L. — Ballast; Kemi stad 1889; sommaren 
1890 teml. rikligt pa samma stalle; 1892 sparsam]. 

[M. lupulina L. — Antecknad fran ornradets alia ballast- 
platser; Kemi stad ymn. 1892]. 

[31. minima (L.) Schreb. — Nagra fa exemplar pa ballast- 
platsen i Kemi stad 1892]. 

[Melilotus alhis L. — Grusiga ballastplatser; sails. Anteck- 
nad i Kemi stad 1885 samt derefter flera somrar a rad]. 

[M. ofiicinalis L. — Ballast; Kemi stad (hvarje ar); Kallio 
sag i Simo (tillfallig]. 

Trifolium pratense L. — Fait, strandangar, akerrenar; m. a. 
— t. a.; frekvensen aftager markbart fran Hosio norrut uppfor 
Simo elfdal. 

[Tr. arvense L. — Ballast; nagra exemplar i Kemi stad 
1892]. 

[Tr. hyhridum L. — Fait, odlade st.; h. o. d. nteshitande 
i kustomr.j der den stundom odlas och troligen ar forvildad 
fran besadda fait. 

Tr. reimis L. — Angsbackar, strandangar, tilltrampade 
stallen, vid vilgar; m. a. ofver hela omradet. 



Mgrtillus nigra Gilib. — Skogsbackar, blandskogar; m. a. 
M. uliginosa (L.). — Skogsangar, gamla mossar; t. a. 
Vaccinium vitis iclaea L. — Skogsmarker; m. a. 
Oxycoccus palustris Pers. — Karr, myrar, flackmossar, gung- 
fly, pa tufvor; m. a. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 55 

* 0. miaoccnyiis Turcz. — Myrar, tufvor. i gungfly; t. a.; 
isynnerhet i de inre delarna af omr.; viixer ofta tills, med foreg. 

Ardostaphylos iiva itrsi (L.). — Hogliindta, sandiga eller 
steniga asar och backar, berg och tallskogar; m. a. 

Andromeda jiolifolia L. — Grankarr, myrar; ofver hela 
omradet; m. a. 

A. ccdyculata L. — Karrmarker i blandskog; h. o. d.; 
Simo: Lintukkalahti, Leipio, Ylipiiiite, Ruonajoki striinder; Kemi: 
Luikka karr nedanom Kallinkangas, vid Akkunusjoki. 

Calluna vulgaris Salisb. — Tall- och granskog, gamla mos- 
sar, hedar; a.; sallsyntare i kusttrakten. Simo: Kerola, Vuolevi. 

Ledum ludustre L. — Grankarr, myrar; m. a. 

Pijrola chloranilia L. — Tall- och barrskog; m. r.; Simo: 
mellan Tainivaara och Kivalo asen (spars.). 

P. rotundifolia L. — Lof- och blandskogar; t. a. 

P. minor L. — Skogsangar, blandskogar, lofbackar; t. a. 

P. secmida L. — Gran- och blandskog; ofver hela omr.; 
m. a. 

P. itnifiora L. — Skuggrika blandskogar; h. o. d. Simo: 
Kantola, Tinranen (ymn.). Simo elfdal: Ylikarppa; Konttikivalo. 
Kemi: Porhola, Ajossaari, Veittiluoto, m. fl. st. 



LysimacMa vulgaris L. — Steniga strander, skuggiga busk- 
snar; h. o. d. i kustomr. Ej observerad hogre uppfor Simo 
elfdal an till Alakarppii. 

Naumhurgia thyrsiflora L. — Strander i vatten; a. — t. a. 

[Anagallis arvensis L. — Ballast. Trenne blommande exx. 
fimna ^7^92 i Kemi stad; darifran ej forr antecknad]. 

Trientalis europaea L. — Lof- och skogsbackar, blandsko- 
gar, lundar; m. a. 

Glaiix maritima L. — Hafsstrander; spr. — t. a. 

Primula sihirica Jacq. — Fukt. strandiingar; h. o. d. i kust- 
omr. Simo: Kantola, (ymn.); Tiuranen, Ervasti, Karsikko. Kemi: 
staden, Kuivanuoro, m. fl. st. 



56 Ch. E. Keckman, Anteckniiigar om floran i Norra Osterbotten. 

I Polemonium c.aeruleum L. — Odl. och grasbevuxna stlillen 
i narheten af gamla tradgardar; forvildad; r. Simo: prestgards- 
stranden och narmaste omgifningar]. 

var. campaiiidatnm Th. Fr. — Friska angsbackar, skuggrika, 
mullrika dalder; klipprotter; r. Konttikivalo i Simo. Utom 
omr. narmast antecknad nara Kuussaari i Alatornio samt fran 
Rovaniemi: Antinkongas (ymn.). 



Myosotis palustris L. — Strander, fukt st.; t. r. Simo elf- 
dal: Nikkila. Kemi: vid Karjalahti, nara Porholanpudas. 

M. caespitosa Schultz. — Strander af elf var och backar; 
h. 0. d. Simo elfdal: Ruona, Hosio. Kemi: vid Isoruonaoja, i 
Akkunus elfdal. 

M. arvensis L. — Odl. st., akrar; m. a. ofver hela omr. 
i dess bebygda delar. 

[M. stricta L. — Odl. st., ballastgrus. Kemi stad 1892]. 

Lithospermum arvense L. — Odl. st.; akrar; h. o. d. i 
kusttrakten. 

[Anclmsa officinalis L. — Ballast. Forekommer ofta till- 
falligt i Kemi stad]. 

fCynoglossum officinale L. — Ballast; nagra exx. i Kemi 
stad 1892].' 

[Echinospermmn lappula (L.). — Simo: enstaka exx. vid 
Vasankari sag 1893]. 

Asperugo procunibejis L. — Odl. st., akrar; h. o. d. Simo: 
Kallio sagholme (ymnig), Kylmala. Kemi: staden, Viheriala, Porhola. 



[Solcmum nigrum L. — Ballast; forekom 1888 ganska ym- 
nigt pa ballastplatsen i Kemi stad samt 1886 vid Karinhaara; 
niimera utrotad]. 

[Datura stramonium L. Ballast. Kemi stad ymnig tills. 
m. folj. 1892; tidigare icke antecknad]. 

[Hyoscyamus niger L. — Ballast. Kemi stad flera somrar 
a rad, t. ex. 1889 o. 1892]. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. 57 

fVerhascum tliapsus L. — Ballast; r. : nagra exemplar i 
Kemi stad 1888 o. 1892; hinner ej utveckla bir hiir; hogst 
tillfallig]. 

Linaria vulgaris Mill. — Grusiga stiiinder, alsnar, ballast- 
platser; t. r.; utesliitande i kusttrakten. Simo: Selkiisaari; Kemi: 
Munaluoto samt pa ballast i staden. 

[L. elatine L. — Ballast; nagra exemplar i Kemi stad 
1892]. 

[L. siipina (L.) Desf. — Ballast; Kallio sag i Simo 1889; 
numera forsviinnen]. 

[AiitirrJwium orontinm L. — Ballast; nagra enstaka exem- 
plar vid Kallio sag i Simo 1886; sedermera ej observerad], 

Veronica scutellata L. — Vid randen af polar, diken; t. a. 

var. villosa Schum. — Biickstrander, diken; h. o. d., be- 
tydligt sallsyntare an hufviidarten. 

[V. heccahiinga L. — Ballastlera; blommande exemplar i 
Kemi stad ^7792]. 

[V. anagallis L. — Ballast; Kemi stad 1892]. 

V. chamaedrys L. — Angsbackar, ballastplatser; r. Kemi: 
niira Kallinkangas samt pa ballast i staden. 

V. officinalis L. — Skogsbackar; t. a. — h. o. d. Anteckn. 
utesliitande fran kustomr. Simo: Kantola, Mansikkaniemi. Kemi: 
staden, Peteri, Niemela, m. fl. st. 

V. longifolia L. — Strandiingar, lundar, angsbackar; t. a. 
i Simo elfdal, men forekommer spridd i kustomr., saknas i de 
inre delarna af omradet; f. maritima (L.) hafsstrander, h. o. d. 
langs hela kusten, isynnerhet i den yttre skargarden. 

V. serpyllifolia L. — Fukt. st., dikeskanter, odl. st. ofver 
hela omr. ; a. — t. a. 

[V. arvensis L. — Ballast; Kallio i Simo ymnig 1888]. 

fV. agrestis L. — Ballastmull; sparsamt vid Kemi stad 
1892; sedermera ej sedd]. 

[V. JieclerifoUa L. — Ballastgrus; Kemi stad och Kallio 
sag 1892]. 

MelampyrumpratenseL. — Bjorkskog, angsbackar, lundar; t.a. 

M. silvaticum L. — Skogsangar; blandskogar; m. a. ofver 
hela omr. 



58 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten 

Pediculmns palustris L, — Karr, forsumpade strander; m. a. — 
spr.; ar egendornligt nog ganska sparsamt forekommande i Simo 
elfdal, men m. a. vid kusten och i de inre delarna af omr. 

P. sceptrum carolinum L. — Elfstrander, karrangar; t. a. 
— spr.; ar i Simo elfdal t. a.; i kusttrakten forekommer arten 
h. 0. d.; i de inre delarna af omradet r. Simo: Koukkula, Kont- 
tikivalo. 

EhincmtJms minor Ehrh. — Akerrenar. fait, angs- och lof- 
backar; a. — t. a. 

Rh. major Ehrh. — Odl. st., akerrenar, fait; m. a. 

Bartsia alinna L. — Elfstrander; m. r. Kemi: Vallitnn- 
saari (Fr. Hellstrom), vid Akkunusjoki utflode i Kemi elf (spars.). 

Euphrasia officinalis L. — Strandangar, akerrenar, fiilt, 
odl. St.; ra. a. 

* Odofitites litoralis Fr. — Steniga hafsstrander, tillandnin- 
gar; t. a. — h. o. d. ofver hela kustomr.; i Kemi sparsammare: 
Kuivanuoro (ymn.). 



Utricularia intermedia Hayne. — Stagnerande vatten, karr, 
diken; h. o. d. ofver hela omr.; ar den allmiinnare arten af 
slagtet. 

Z7. minor L. — Diken, stagnerande vatten; t. r. Kemi: 
Porholanpudas, Majaputaansuu. Simo: Joutsenjarvi. 

Finguimla vulgaris L. — Forsumpade strander, kalldrag, 
karr, mossar; t. a. ofver hela omr.; forekommer isynnerhet rik- 
hgt i Simo elfdal. 

P. villosa L. — Karr, mossar; t. r. ; funnen endast i de 
inre delarna af omradet. Simo: ej langt fran Konttikivalo at 
vester; Ruona; mellan Ruona och Toljamo i Pudasjarvi. 



Plantago major L. — Odl. st.; gardar, vagar; m. a. — 
h. o. d.; frekvensen aftager markbart fran Ylikarppa norrut i 
Simo elfdal. 

[Plantago media L. — Pa ballastgrus vid Kallio sag som- 
maren 1893, fullkomligt tillfallig]. 



■A 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 4 59 

[PI. lanceolata L. — Ballast; forekommer hvarje sommar 
vid Kemi stadshamn; nagra exx. vid Kallio 1889]. 

Fl. maritima L. — Hafstrander vid svallstranden, tilland- 
ningar; ofver hela kiistomradet t. a. 



Mentha arvensis L. — Fiiktiga biick- och traskstriinder; 
h. 0. d. Vid Simo prestgard med rodfargade ortblad. 

[Qlechoma liecleracenm L. — Odl. st., gamla triidgardar; r, ; 
Kemi stad; Simo: prestgarden]. 

[Gl. grandifiora Dr. — Ballast; bar forekommit flere som- 
rar a rad i Kemi stad; senast 1892]. 

[Nepeta cataria L. — Ballast; Kemi stad 1892]. 

[Ballota nigra, fi foetida (Lam.). — Ballast; Simo: Vasan- 
kari 1889; numera forsvunnen]. 

[Lamhmi album L. — Odl. st., tradgardar; r. Kallio sag- 
holme i Simo samt pa ballastplatsen i Kemi stad]. 

L. imrpureimi L. — Odl. st.; akrar, isynn. potatislander; 
t. r. Kemi: Laiirila, Porhola, Kemi stad. Simo: Ervasti. 

[* incisum Willd. — Pa alia ballastplatser inom omradet. 
Simo: Kallio 1889. Kemi stad 1892]. 

[L. amplexicaide L. — Odl. st.; tradgardar; r. Simo: 
prestgarden (inkommen med blomfron fran Viborg]. 

o 

Galeoims versicolor L. — Akrar, odl. st. ; a. ofver hela omr. 

G. tetraliit L. — Odl. st. ; akrar, lundar, miner, backar; 
m. a. 

[StacJiys silvatica L. — Ballast. Annoterad fran och med 
hosten 1885 hvarje sommar i Kemi stad. Simo: Kallio 1892]. 

[Leonurus cardiaca L. — Ballastgrus; Kemi stad 1892 
sparsam]. 

Scutellaria galericulata L. — Steniga strander; i vattenran- 
den; m. a. 

Prunella vulgaris L. — Fukt. iingar, forsumpade strander, 
h. 0. d. (i kustomr.). Kemi: Jarppi, Repola, Heikonen, Porhola; 
Simo: Ervasti, Vuolevi (spars.). 



60 Ch. E. Keckman, Anteckningar om lloran i Norra OsterboUen. 

Gentiana campestris L. — Angsbackar, t. r.; Kemi: nedanom 
Kallinkangas, Mahlasaari (ymn.). 

Menycmthes trifoliata L. — Strandangar, traskstriinder, kiirr; 

m. a 

Galium horeale L. — Angsbackar, akerrenar, stenros. I kust- 
omr. a. Simo elfdal: till Ylikarppa t. a. 

G. triflorum L. — Liindar, backstrander; r. Antecknad 
blott fran de inre delarna af omr., vltxande tills, med Bumuhis 
litpulus och Viola umbrosa. Simo: Konttikivalo. Utom omr., 
Rovaniemi; Liesioja (ymn.)- 

G. trifidum L. — Traskstrander; h. o. d. i de inre delarna 
af omr. Simo: Koukkulanjarvi, Konttijarvi. Kemi: Elijarvi, 

m. fl. St. 

G. imlustre L. — Fukt. st., strander, karr; m. a. 

G. uliginosum L. — B\ikt. st., karr, diken; m. a. 

G. verimi L. — Angsbackar, akerrenar; h. o. d.; Kemi: 
Peteri, kring kyrkan och prestgarden, m. fl. st. (ymn.). 

G. mollugo L. — Akerrenar, fait; t. r. Kemi: Laurila, 
Valmari. Simo: Junes (1888). 

G. aimrine ' Vaillantii DC. — Akrar, odl. st.; m. a. 



Adoxa moscJiatellina L — Limdar; skuggrika bergsluttnin- 
gar; r. Kemi: Kallinkangas, vid Laurila, Heikonen; ofverallt 
mycket sparsamt. 

Vibumum opidiis L. — Lundar, backstrander; r. Simo: 
vid Viantienjoki, Kurkioja; Kemi: Isoruonaoja; blir inom omr. 
blott 1 meter hog och blommar saltan. 

Linnaea lorealis L. -- Skogsbackar, barrskog; t. a. ofver 
hela omradet. 



[Campanula persicifolia L. — Odl. st.; fait; r.; nagra gan- 
ger antraffad i Kemi: Laurila, staden. Simo: Vuolevi (inford 
med hofro)]. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 4. fU 

C. rotitndifoJia L. — Angsbackar, fiilt; m. a. — t. a.; exem- 
plar med fullkomligt hvita blr iiro ej siillsynta. 

[C. jmtula L. — Pa ballast i Kemi nagra exx. 1893]. 



Valeriana officinalis L. — Strandangar, mullrika dillder; a. 
t. a.; frekvensen aftager fran Alakarppa norrut i Simo elfdal. 



Knautia arvensis (L.). — - Fiilt, akerrenar, m. r.; Kemi: 
nedanom Kallinkangas vid prestgarden (nagra exx.). 

[Scabiosa columbaria L. — Ballast; m. sparsamt i Kemi 
stad 1892]. 



[Xanihium simiosum L. — Ballastplatsen i Kemi vmnio^ 

18921. 



[Tussilago farfara L. — Gator; grusiga st.; t. r. ; inford 
med ballast till Kemi; vaxte ymnigt darst. pa hufvudgatan nara 
hamnen 1892]. 

Pefasites frigida (L.). — Forsumpade backstrander; t. r.; 
antraffad blott i de ostligaste delarna af omr. Simo: nara 
Saukkojiirvi, Majavajoki; forekommer ymnigare mot Pudasjarvi 
sidan. 

[Aster tripoliinn L. — Ballastlera; m. r. ; Kemi stadsbamn 
sparsam 1886; numera forsvunnen]. 

Erigeron acris L, — Angsbackar; t. a. 

[E. canadensis L. — Ballast; Kemi stad 1889 och (teml. spars.) 
1892, vid Karinhaara 1885; Kallio sag 1890]. 

[Bellis yerennis L. — Gamla tradgardar ; t. r. Simo : prest- 
garden (ymn.), Kemi stad]. 

SoUdago virgaurea L. — Angs- och lofbackar; blandskogar; 
m. a. ofver hela omradet. 

Bidens tripartitiis L. — Diken, fukt. striinder; h. o. d. Simo: 
Buikka, Pahniala; Kemi: Ylivalmari, Porhola. 



62 Ch. E. Kechnan, Anteckiiingar om floran i Norra Osterbotten. 

[Filago montana L. — Ymnig pa ballast vid Kallio sag 
1886; forekom bar nagra somrar a rad, men iir numera for- 

svunnen]. 

Gnaphalium uliginosum L. — Diken, leriga strander; t. a. 

i kustomradet. 

var. pilulare (Wblnb.). — Diken, fukt. vagar ocb gangsti- 
gar, skogsangar; t. a. 

G. siluaticum L. — Skogsbackar, elfstriinder; a. — t. a.; 
frekvensen ar storre i Sinio elfdal an i kustomradet. 

Antennaria dioica L. — Skogs- och angsbackar; m. a. 

[Artemisia campestris L. — Ballastplatser; Kemi stad 1886; 
Simo: Kallio 1889 samt 1892]. 

A. vulgaris L. — Odl. st., gamla tradgardar; ballastplatser; 
h. 0. d.; anteeknades endast fran kustomradet. 

var. coardata Forss. — Hafsstriinder; h. o. d. Simo: Tiu- 
ranen, Pihlajakari; Kemi: Ajos, Munaluoto. 

[A. maritima L. — Ballast; nagra spridda stand vid Kemi 
stadsbamn 1890]. 

Achillaea millefolium L. — Torra backar, akerrenar, fait, 

odl. St.; m. a. 

.1. ptarmica L. — Odl. st.; ballastplatser; Simo: Vasankari 
sag 1889; pa Lahti angs nyodlingar teml. rikl. sommaren 1893. 

[Anthemis arvensis L. — Ballast; Kemi stad 1888 o. 1892; 
synes vara hogst tillfallig]. 

[A. tinctoria L. — Odl. st.; fait; r. I narheten af Kemi 
pa besadda fait, inkommen med klofverutsade.]. 

Matricaria inodora L. — Odl. st., akrar (isynnerhet i rag- 
och tradesakrar), miner; m. a. 

var. horealis Hn. — h. o. d.; ofver hela omradet. 

var maritima (L.). — Hafsstrander; b. o. d.; ofver hela 
kusten. 

[M. cliamomilla L. — Ballastplatser; t. r. Kemi stad 1886 
o. 1889; Kallio sag 1890; Vasankari 1892 (ymn.); synes ej 
sprida sig utom ballastplatserna. 

M. discoidea DC. ~ Odl. st.; gardsplaner; lastageplatser; 
h. 0. d. i kustomr. Simo: Knihtila, Junes; Kemi: staden, Laita- 
kari sag, Pitkakari. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 4. 63 

Chrysanthemum leucanthemum L. — Svedjebackar, torra 
ilngsmarker, akerrenar; h. o. d.; antecknad blott fran kustomr. 
Simo: Vallo (ymn.), Marostenmiiki. Kemi: Jiirppi, Laurila. Fore- 
kommer antagligen iifven i omradets inre delar. 

/Chr. segetitm L. — Ballast; m. r. ; Kallio sag i Simo 1886, 
3 exx.]. 

Tanacetum vulgare L. — Fiiltbackar, miner; t. a.; frekven- 
sen minskas fran Ylikiirppa norrut i Simo elfdal: Ruona och 
Alaportimo t. r. 

fSenecio Jacobaea L. — Ballast; Kemi stad 1886 (nagra 
exx.); rikligare vid Vasankari sag i Simo 1889]. 

[S. viscosus L. — Ballastplatser; t. a.; alltsedan sommaren 
1885 ymnig i Kemi stad; Simo: Kallio 1892, Vasankari sag 
1889 och Simo prestgard 1894]. 

S. vulgaris L. — Odl. st. ; h. o. d. i kusttrakten. Simo: 
Kallio sagholme (ymn.); Kemi: staden, Laitakari, Pitkakari. 

Cirsium lanceolatum L. — Odl. st. ; gator; r. ; funnen i 3 
exx. pa hufvudgatan i Kemi; ej antecknad fran Simo. Utom 
omr. narmast antriiffad i li vid allmiinna landsvagen. 

C. palustre (L.). — Karrangar; t. r. Kemi: Heikonen, nara 
kasarnen, Matinlassi, Viheriala. 

o 

C. arvense (L.). — Akrar, m. a. (ett svart ogras). 

[var. horridum VV. Gr. — Antriiffad pa alia ballastplatser 
inom omradet; Kemi rikligt 1892]. 

C. heterophyllmn (L.). — T. a. ofver hela omradet. 

Cardials crisjms L. — Akrar, odl. st. ; m. a. 

fC. nutans L. — Ballast; r.; nagra exx. i Kemi stad 
1892]. 

Saussitrea alpina (L.). — Aldre mossar^ fukt. skogsiingar; 
t. r. Mossarna nedanom Kivalo asen samt nordvest fran I'alo- 
vaara nara Tuiskukivalo. Utom omr. Rovaniemi: Palovaara, 
Ylijoenlatvanaapa (ymn.); harforinnan ej antecknad fran norra 
Osterbotten. 

[Lappa tomentosa (Mill.). — Ballastplatser. Simo: Kallio.- 
Kemi stad 1892 (spars.)]. 

[L. minor (Schkiihr). — Ballast; r. ; Simo: Vasankari 1892 
(nagra exx.); Kallio sag 1886, niimera forsvunnen]. 



64 Ch. E. Kechnan, Anteckningar om floran i Norra Osterbotten. 

[Centaurea jacea L. ~ Gmsiga st.; urspr. inford med bal- 
last till Kemi, men bar sedermera spridt sig; vaxer rikligt vid 
vagen till bamnen, Hattsaari 1892]. 

C. cyaniis L. — Odl. st. ; synnerl. ragakrar, ballastplatser ; a. 
fCichorhim intyhus L. — Ballast; r. nagra blommande stand 
vid Kallio sag V^^O; odlas ej inom omr.]. 

fLampsana commimis L. — Ballastplatser; sardeles rikligt 
i Kemi stad 1886; Simo: Kallio 1892 (spars.)]. 

Leontodon aiihininalis L. — Faltbackar, akerrenar, stran- 
der; odL st.; m. a. 

Taraxacum officmale (Web.). — Akerrenar, fait, strandan- 
gar, kalldrag; m. a. 

fSonchus arvensis L. — Ballast; Kallio i Simo 1889]. 
f. laevipes (Kocb). — Odl. st.; starkt godslad jord, ss. vid 
fahus, m. m.; b. o. d. 

var. maritimus Wblnb. — Steniga och grusiga bafsstrander 
och tillandningar; a. 

fS. asper L. — Odl. st.; ballastplatser; Kemi stad 1892 
samt i Kallio sags tradgard 1890; ej antraffad verkligt vild 
inom omr.]. 

S. oleraceus L. — Odl. st.; t. a. — b. o. d.; i knstomr. 
t. a., men i Simo elfdal spridd; saknas i de okultiverade de- 
larna af omradet. 

Miilgedium alpmum (L.). — Lundar ocb fuktiga bergslutt- 
ningar; b. o. d. i de inre delarne af omr. langsmed Kivalo asen 
fran Palovaara till Alapenikka, Rabaselka. 

M. sihiricum (L.). — Biickstrander, friska angsmarker; b.o.d. 
Simo: vid Rajastenoja, Heporuona. Kemi: Pajusaari, midt emot 
Porbola ocb Karinbaara; Rajaoja iing nedanom Kallinkangas; 
Kuivanuoro, Heinaraiskio. 

Crepis paliidosa (L.) Moencb. — Fuktiga, laglanda skogs- 
marker, backdalar, fukt. skogsangar, b. o. d. — t. a. 
Cr, tedorum L. — Akrar, odl. st.; m. a. 

Hieracimn. Delta slagte, hvilket i provinsen norra Osterbotten, som 
bekant. raknar ett ganska stort antal arter, bar i denna framstalhiing af 
naturliga skal icke kunnat erhalla nagon mera omfattande utredning. I efter- 
foljande notiser aro de arter utmarkta med ett f, for hvilka mina antecknin- 
gar aro i hogre grad fragmentariska. 



Acta Societatis pro Fauna el Flora Fennica, XIll, n:o 4. 65 

H. umbellatum L. — Angsbackar, bjurkbaekar, torra iingar, 
blandskogar; m. a. 

var. lingidifolium — t. a. i kustomr. 

var. grcmiiniforme — a. ofver hela omr. 

var. crocatifolium — strandangar; t. r.; vid Simo elf en mil 
soderom Alaportimo (M. Brenner); Raiskio, Ruona. 

H. crocatum Fr. — Strandangar, faltbackar; h. o. d. i 
de inre delarna af omr. Simo: Ruona, Hosio (M. Brenner), 
Veittikoski, Kalliokoski (M. Brenner). Kemi: vid Akkunusjoki 
h. 0. d. 

H. prenanthoides Vill. — Lundar; bergsluttningar; r. Simo: 
Tuiskukivalo (t. ymn.); nara omradets grans vaxer denna for 
provinsen nya art vid Vaskikivalo i Rovaniemi samt en mil norr 
om Palovaara. 

* H. gotliimm Fr. — Angsbackar, lundar; h. o. d.; Simo: 
vid Viantienjoki, i lundar vid foten af Alapenikka, Martimonoja. 
Kemi: Rajaoja ang nedanom Kallinkangas, Mahlasaari, niira 
staden. 

B. vulgatum Fr. — Skogsbackar, steniga lundar; t. a. ofver 
hela omradet. 

H. subpellucidiim Norrl. — Sandiga och steniga skogsbac- 
kar, lundar, miner; ofver hela kustomr.; m. a. 

H. caesiiflorum (Almqv.). — Berg, khppor; t. r. Simo: Kings 
Kivalo asen fran Konttikivalo till Keskipenikka. K^emi: Kallin- 
kangas. 

H. (miiror.) sylvaticum Fr. — Skogsbackar, gran- och bland- 
skogar; a.; varieteter och niirstaende former saknas ej. 

t H. pid)escens Lindbl. — Torra angsmarker, akerrenar; 
h. 0. d. 

t H. suomense Norrl. — Angsbackar, elfstrander. Kemi: 
Mahlasaari, Niemela. 

t H. Saelani Norrl. — Elfstrander; Simo: Hosio, Ylikarppii. 
Kemi: Ylivalmari, Sotisaari, 

t H. fennicum Norrl. — Angsbackar, betesmarker: Simo: 
Kantola, Ervasti. 

t H. suecmim Fr. — Skogsiingar, blandskogar, fiilt. Simo: 
prestgarden, Rajanen. 



66 



Oh. E. Keckman, Anteckningar om lloran i Norra Osterbotten. 



t H. cochleatum Noirl. — Angsbackar, liindar. Kemiiniira 
kyrkan, Sotisaari. Simo: Tiiro, Kemheikki. 

H. auricula L. — Angsbackar; r.; endast annoteiad fraii 
knstomr. Simo: prests^arden, Kantola. 

H. lylloseUa L. (coll.) — Berg, backar; t. r. Simo: Maros- 
tenmaki. Kemi: Kallinkangas. 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XIII, n:o 5. 



HAVAINNOITA 



n 



MEN 



] 



D 







.,A"LAJl1ij1A. 



TEHNYT 



A. OSW. KIHLMAN. 



(Esitetfy Seuralle TouJcok. 2 i). 1896). 






'^s-^-*. 



-Qi. 



.^-^^^.- 



^~^^^'^'' 
•'"^^^' 



V 



KUOPIO 1896. 
o. w. backman'in kirjapaino. 



s 



uomen Euphrasioita on ylimalkain viime aikoihin saakka 
pidetfcy vaan yhtena ainoana lajina, E. officinalis L. Ainoas- 
taan meilla harvinainen Euphr. gracilis on yleisesti muista 
eroitettu; joka ei tahan ole tyytynyt, on saanut hakea neuvoa 
E. Fries'in esityksesta, usein semmoisena kuin se annetaan 
Hartman'in Florassa ja muualla. 

Vaikea onkin olliit mitaan sen eheampaa tutkimusta ai- 
kaan saada, kun meidan vahapatoisilla museon kokoelmilla 
oli milt'ei mahdotonta hallita sita hajanaista, mutta kuitenkin 
laveaperaista, tata sukua koskevaa kirjallisuutta, joka jo oli 
olemassa, eika ulkomaallakaan loytynyt mitaan ajanmukaista, 
monograafista teosta, johon olisi voitu perustua. 

Erittain tarkea Eitphrasia'SiiYun valaisemiseksi oli sen 
vuoksi R. V. Wettstein'in seikkaperainen tutkimus Itavallan 
muodoista, jonka han v. 1894 julkaisi „Oesterreicliische bota- 
nisclie Zeitsclirift"-nimisessa aikakauskirjassa. Taman kirjoi- 
tuksen nojalla olen koettanut maaritella Suomen mnseon her- 
bariossa sailytettyja muotoja, seka myoskin elavina tutkia niita, 
missa niita vaan tapasin. Sitapaitsi olen saanut nauttia prof. 
Wettstein'in suoranaista apuakin, han kun on hyvantahtoisesti 
tarkastanut jonkon suomalaisia eksemplaareja ja niista kirjeel- 
lisesti lausunut mielipiteensa; ensimmaiset Wettstein'in maa- 
raamat Euphrasiat lahjoitti mnuten rehtori M. Brenner jo 
Toukokuulla 1895 Suomen museolle. Yiimeksi olen viela voi- 
nut kayttaa hyvakseni Wettstein'in suurta teosta „Monographie 
der Gattung Euphrasia" (1896). 

Vaikka tammoinen hyva apu tietysti on suuressa maarin 
helpoittanut tyotani niin on taas toiselta puolelta muistettava, 
etta kayttamani kokoelmat ovat enimmakseen olleet vaan tila- 
paisia, joten niiden perusteella on mahdoton antaa muuta kuin 



4 A. Osiv. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

jokseenkin hajanaisia ja ^Duutteellisia tietoja. Monenkin mie- 
lesta olisi ehka sentahden s^^yta lykata tammoisen yleiskat- 
sauksen julkaiseminen toistaiseksi, kimnes edes tarkeimmat 
maakuiinat tulisivat kokoelmissa tyydyttavasti edustetuiksi. 

Jos kuitenkin olen rohjennut pyytaa talle kirjoitukselle 
tilaa Seuran julkaisuihin, on se tapahtnnut siina toivossa etta 
siten tehokkaammin kuin vaan jatketuilla tntkimuksillani edis- 
taisin iiusia kerayksia ja huojentaisin muitten tyota. Hyva 
etu on siinakin etta nyt voin perustaa esitykseni arvokkaasen, 
vasta ilmestyneesen monografiiaan, joka ehka kuitenkin kal- 
leutensa vuoksi jaa monelta kayttamatta. 



Tarkoitukseni ollen puhtaasti kasviollinen, lukija alkoon 
odottako mitaan taydellisempaa morfoloogista, ei edes orga- 
nograafista esitysta. Taj^dellisempia tietoja naista asioista, 
sanioin kuin suvun bioloogisista olosuhteista ja teoreettisia 
deduktioneja sen fylogeneetisesta keliityksesta ja systemaat- 
tisesta asemasta, y. m. on tietysti liaettava Wettstein'in mono- 
grafiiasta seka siella mainitusta vanhemmasta kirjallisuudesta. 
Tassa selitettakoon ensiksi vaan muutamia kohtia, jotka ovat 
tarkeat oikean kasityksen saavuttamiseksi meilla tavattavista 
muodoista; sitten seuraavat eri lajit, kukin vuorossaan; mali- 
dollisuuden mukaan lyhennettyine selityksineen. 

Niista kolmesta ryhmasta, joihin vanhan maailman Eu- 
plirasiat Wettstein'in mukaan jakaantuvat, puuttuu meilla koko- 
naan n. k. angustifolice (E. salisburgensis, y. m.). Toisesta ryh- 
masta, grandiflorcB, on meilla yksi ainoa laji, E. Bostkoiviana, 
joka siis jarjestelmassa seisoo loitompana muita; kaikki muut 
lajit kuuluvat ryhmaan imrvifioroe. 

Kaikki meidan Euphrasiamme ovat yksivuotisia ruohoja, 
jotka itsenaisesti voivat tulla toimeen ainoastaan itamis-aikana, 
vaan muuten viihtyaksensa ja kasvaaksensa, valttamattomasti 
tarvitsevat muitten kasvien valmistamia ravinto-aineita, jotka 
ne yksinkertaisten imujuurien kautta hankkivat itselleen. 

Sirkkalehdet ovat ehealaitaiset, pitkulaiset ja, omi- 
tuista kylla, aina kaljut. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o o. 5 

Miuit lehdet ovat poikkeuksetta varustetut ainakin yh- 
della, tavallisesti usealla hampaalla kummassakin laidassa; 
niiden lukiimaara on varressa alliaaltapain kasvamassa siten 
etta nusia hampaita ilmestyy ylempien lelitien kantaosassa; 
hampaitten lukumaara on suurin varsinaisten lehtien ja suo- 
jnslehtien rajaseudulla, missa lehdet ovatkin suurimmat; niin- 
miiodoin muuttnu hampaitten muotokin: se on alhaisimmissa 
lehdissa aina tylppa tai tylpahko ja kay ylempana yha sui- 
pommaksi, jopa karkevaksikin ; eri lajien tuntemiseksi on lehti- 
hampaitten lukumaara ja muoto hyvin tarkea. Lehtien abso- 
luuttinen suuruus pysyy eri lajeissajokseenkin ahtaitten rajojen 
sisassa; meidan lajeistamme on E. laiifoliaWd. niin muodoin 
suurimmat, E. graciliksQWd^ pienimmat lehdet. Lehden leveys 
on tuskin koskaan sen pituutta kahta kertaa pienempi, usein 
yhta suuri tai vielakin isompi. Muuten ei ole varsilehtien ja 
suojeluslehtien valilla mitaan muodollista rajaa huomattavana. 
Lehden kannassa nakee saannollisesti kolme suonta, joista 
keskimmaisella on aivan ylhaalla kaksi haaraa, kulkien lehti- 
karjen ja yhmmaisen hampaan vahsen pykaleen pohjaan knm- 
mallakin puolella. Sivusuonet haarauntuvat kaikkiin kauem- 
pana oleviin pykaleisin, olipa niita useampia tai harvempia. 

Erittain tarkea laji-diagnooseille on kasvin karvaisuus. 
Tavallisia hapsia tai harjaksia loytyy kaikilla lajeilla, myoskin 
naennaisesti kaljuilla, joissa niita ainakin mikroskoopin avulla 
loytaa lehden reunasta pienina surkastuneina kohennuksina 
tai taytenaisina harjaksina. — Nystykarvoja loytyy niinikaan 
kaikilla lajeilla hyvin pienia, ruodittomia, joita tuskin muuten 
kuin mikroskoopilla voi selvasti eroittaa lehden pinnassa. 
Sita paitsi tavataan muutamilla lajeilla isompia, nakyvia nysty- 
karvoja, niiden ruoti joko lyhyt, jd^sisoluinen, tai pitempi 
nivelikas; laji-selityksissa puhutaan yksinomaan vaan naista 
isommista nystykarvoista. 

Kukat ilmestyvat poikkeuksetta lehtihangoissa; esilehtia 
ei nay nimeksikaan. 

Yerhio on aina yhdislehtinen ja neliliuskainen ; takim- 
mainen verholiuska on naet surkastunut olemattomiin. Takim- 
mainen ja etumainen pykale ovat usein sivullisia tuntuvasti 



6 A, Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

syvempia. Kiimmassakin liuskassa nakee kolme suonta, nimit- 
tain kaksi laitamyotaista, kolmas keskella, kaikki yhtyen kar- 
jessa. Verhion karvaisuus on saannollisesti sama kuin leli- 
tienkin. Kukkimisen jalkeen verhiotorvi kasvaa iiiinkuin 
sikiainkin, joskus viela tuntuvasti laajenee (esim. E. latifolia). 
Huulimainen terio on ammottava; poikkeuksena on vaan 
E, latifolian kleistogaamiset knkat. Kussakin liuskassa, joita 
on ylihuulessa kaksi, alahuulessa kolme, nakee, aivan niinknin 
muissakin lehdissa, kolme, kannasta asti eroitettua paasuonta. 
Terion sunruus pysyy eri lajeissa jotakuinkin konstanttina ; 
kuitenkin ovat ensimmaiset knkat varressa nahtavasti syk- 
symmalla syntyneita suuremmat. Omituinen on E. Eostko- 
tvianan terio, jonko torvi kukkimisen aikana tuntuvasti piden- 
tjj. Ylihuulen liuskahampaat ovat alkuperaisesti luvultaan 
kolme, ja ne ovatkin usein selvasti nahtavina (esim. E. curta, 
E. hrevipila, E. strida); valista taas joko toisessa tai molem- 
missa liuskoissa yksi tai toinen hammas surkastuu (E. latifolia) 
tai liuska nayttaa vaan epaselvasti aaltolaitaiselta (E. gracilis), 

Kukan varia ei ole meilla tarkoin tutkittu. Melkein kai- 
killa lajeilla nakee terion auetessa tavallisesti vaaleansinerta- 
van pohjavarin tumman violeteilla suonilla ja sita paitsi kal- 
pean tai tummankeltaisen taplan alahuulessa seka toiset sa- 
manlaiset syvemmalla nielussa. Kukkimisen kuluessa voittaa 
sininen vari yha enemman alaa jotta kukka lopullisesti voi 
nayttaa ihan siniselta; ylimalkain on kuitenkin ylihuuli hil- 
peammin varjatty kuin alahuuli. Yleiseksi saannoksi voi niini- 
kaan sanoa etta kuta suurempi terio, sita kirjavampi; esim. 
E. tenuis ja E. Eostkowiana ovat hyvin hilpeanvariset, E. gra- 
cilis ja E. latifolia enemman haalevanvariset. 

Ponnet ovat vanukkeiset ja siita koossa pidetyt, kum- 
pikin puolisko alapuolella nirkko; takimmaisten ponsien toinen 
puolisko pidentynyt kannukseksi. 

Sivulta litistynyt, laitaluomainen kota on ylareunassa 
aina ripsinen; sen pituussuhde verholiuskoihin on eri lajeilla 
erilainen. 

Huomattava kohta Eiiphrasia'SVLYnn kehityksessa, jonka 
Wettstein ensiksi on selittanyt ja tieteellisesti perustanut, on 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XIII, n:o 5. 7 

n. s. sasonki- eli rinnakkais-lajien ilmestyminen. Talla nimella 
tarkoitetaan sita ilmiota, etta alkuperaisesti yhtenainen tyyppi 
jakaantiiiT kaliteen rotimn, toinen aikaisin toinen myohemmin 
kukkiva. Edellisella on alimmatkin varren nivelvalit pidenty- 
neet ja niiden lehdet kukkimisen aikana pysyvaiset; jalkimai- 
sella on varsity vessa useita, hyvin lyhyita nivelvalia, joista 
lehdet kukkimisen aikana tavallisesti jo ovat varisseet; sita- 
paitsi nakyy aikais-kukkivalla muodolla aivan yleisesti ole- 
van tylpemmat lehtihampaat ja niukempi karvaisuus kuin 
syksy-miTodolla; ne ovat sen vuoksi herbaariossakin melkein 
aina helposti eroitettavat toisistaan. Meilla on aikais-kukki- 
via lajeja toistaiseksi tunnettu vaan E. tenuis, jota myohais- 
kukkivana vastaa E. hrevipila, seka E. latifolia, jonka myohais- 
kukkivana mnotona mahdollisesti voi pitaa E. curtan. 



Tassa mainittakoon viela etta lajiselityksia laatiessa on 
kylla Wettstein'in latinankielisia diagnooseja ahkerasti kaytetty, 
kuitenkin toiselta puolen silmalla pitaen vaan Suomen kokoel- 
mia, joten esitys on jossakin maarin mukaantunut ; muutenkin 
ovat selvyyden ja lyhyyden vuoksi aarimmaiset, harvoin nah- 
tavat mitat usein jatetty mainitsematta. 

Euphrasia stricta Host Fl. austr. n (1831). 

Caulis simplex vel in parte inferiore ramosus. Folia su- 
periora utrinque dentibus aristatis 4—5; bractese basi breviter 
cuneati, dentibus longe aristatis vel acutis, utrinque 5 — 6 (ra- 
rius 7). Folia omnia glaberrima vel superne et in margine 
setis brevissimis asperula. Calyx fere glaber, fructifer non 
accretus. Corolla 7—9 mm longa. Capsula truncata vel sube- 
marginata, calycis dentes plerumque non superans. 

Varsi piukka, liaaraton tai tavall. tyvipuoli haarova, har- 
voilla kaarevilla oksilla, tyvi jo kukkimisen aikana lehdeton. 
Ylemmat lehdet puikeat — soikeat, laidassa 4 — 5 suippoa tai 
lyhytkarkevaa hammasta. Suojuslehdet puikeat — vastopuikeat 
ja laidassa 5 — 6 (harvoin 7) pitkasti karkevaa (ylimmat valista 
nirkot), kaarevaa hammasta. Kaikki lehdet vihreat, usein. pit- 



8 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euplirasia-lajeista. 

kittain poimuiset, melkein kaljut tahi hampaiden paallystassa 
ja rennassa lyhyen lyhyita, pintamyotaisia, onteloja harjaksia. 
Tahka alussa taajakukkainen, piau pidentyva. Verhio melkein 
kalju, nirkoilla liuskoilla. Terio 7—9 mm pitka ja yhta kor- 
kea, vaalean sinertava, tnmmanvioleteilla viivoilla. Ylihiiulen 
linskat tavall. kolmehampaiset. Kota typakka eli epaselvasti 
lanttopainen, version pituinen tai tavall. paljon lyhempi, pal- 
jas tai lyliyt- ja harvahapsinen. 

Kukkiminen alkaa kesan loppupuoliskolla mutta arvaten- 
kin aikasemmin kuin E. citrtan. 

On Keski-Euroopan tavallisimpia lajeja; tavataan viela 
Espanjan, Italian ja Balkan'in niemimaitten pohjois-osissa, 
Kaakkois-Engiannissa ja (harvinaisempi) Etela-Skandinaaviassa ; 
Keski-Venajallakin laajalti levinnyt ja kasvaa viela Pietarin 
tienoilla. 

Snomessa toistaiseksi tavattu ainoastaan Uudenmaan 
Esbossa: Martensby ja Hemtans (A. 0. K.) seka Kyrkslatt'in 
Smeds'illa (M. Brenner). 

Eimsaammin kuin melkein kalju paamuoto kasvaa Es- 
bon loytopaikoilla 
var. pilifera m. 

Folia omnia in margine et in nervo mediano paginse 
inferioris nee non calyx pilis sat brevibus modice hirsuta. 
In par. Esbo copiosior qvam forma t3rpica E. stridce occurrit. 
Poikkeaa, mikali mina olen voinut huomata, paamuo- 
dosta ainoastaan sirotetuilla hapsilla pitkin lehtialustan keski- 
suonta ja reunaa; paallystan laidassa ja verhiossa lyliyita, 
hajanaisia harjaksia. 

Wettstein pitaa var. piliferaa. E. Eenterim kuuluvana, 
joka taas lienee E. curtcm ja E. stridan valinen hybriidi. 
Koska en ole ollut tilaisuudessa sen koommin tutustua E. Eeii- 
teriin, enka siis ole varma siita, etta Esbon muoto on todel- 
lakin muitten kanssa identtinen, olen tassa toistaiseksi sailyt- 
tanyt sen nimen, jolla mina sen alkuperaisesti merkitsin. 

Sita mielipidetta, etta E. pilifera olisi primaarinen hybriidi, 
vastustaa nimittain se seikka, etta tata muotoa melkein aina 
tavataan paljon runsaammin kuin E. strida&, ja useassa pai- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 5. 9 

kassa aivan toisen luulotellim kanta-lajin seuratta. Niin esim. 
tapasin sen Hemtans'in luona valtakasvina pitkin noin Y2 km 
pitkaa taipaletta, missa sita paitsi kasvoi kohtalaisesti E. stricta 
ja ainoastaan yksityisia E. curta-jksiloit'd. Vaikka E. inlifera 
siis esiintyy kerrassaan lajin eika hybriiclin tavalla ja sita 
tasta syysta tuskin voi suoranaisena h^^briidina pitaa, en tahdo 
toiselta pnolen kieltaa, etta se ehka alknperaisesti on voinut 
tyypillisesta E. strictastsi polveutua, E. curtail vaikutuksen 
alaisena vale-lajina (Blend-Art). 

E. cii7iasta, poikkeaa E. inlifera varsinkin harvalnkuisilla 
oksilla, harvemmalla karvaisuudella, pitemmilla, karkevilla ja 
kaarevilla lelitihampailla ja tnntuvasti suuremmalla teriolla, 
y. m. Yalimuotoja (hybriideja?) loytyy, vaikka liarvaan. 

Euphrasia tatarica Fischer eriaa sekin E. strictastsi paa- 
asiallisesti runsaampien, ja hienompien hapsiensa kantta; se 
on siis ulkonaisilla tuntomerkeilla var. piliferasta, tuskin eroi- 
tettava. Koska kuitenkin E. tatarica etnpaassa on Keski-Asian 
kasvi, jonka lantiset esivartijat tavataan Unkarissa ja paiko- 
tellen Alpeilla, en ole, enemman knin Wettsteinkaan. katsonut 
luonnolliseksi siihen yhdistaa suomalaista pilife7Xi-m.i\otosi. 

Paitsi Esbo'ssa (Martensby, Hemtans) on E. inlifera ta- 
vattn viola Etela-Savossa: Rnokolaliden Utnla (E-. Hult) ja 
Lappveden Parkkarila (Saelan) seka Laatokan Karjalassa: Kir- 
javalahti (E-. B. Poppins). 

Euphrasia brevlpila Burnat & Gremli Townsend'in kirjoi- 
tnksessa Journ. of Botanyssa 1884. — Enplir. officinalis, B 
montana Fr. ISTovit. fl. suec. Ed. II (1828^ p. parte. 

Caulis plerumqne infra medium ramosus, foliis inferio- 
bus ilorendi tempore deciduis. Folia superiora dentibus utrin- 
que 4 — 5, acutis vel breve aristatis; bractese ovatse, denti- 
bus breve aristatis utrinque 5 — 6. Folia omnia pilis glanduli- 
feris^ brevibus, rectis, saltem versus basin, obsita. Corolla 
7 — 9 mm longa. Capsula truncata vel subemarginata, calycem 
seqvans vel superans. 

Varsi jokseenkin vankka, tyvipuoli tavallisesti haarova 
muutamilla kaarevilla oksilla seka kukkimisen aikana jo leh- 



10 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

deton. Ylemmat lelidet melkein vastakkaiset, puikeat, isoim- 
mat usein 10—12 mm pitkat, laidassa 4 — 5 suippoa, tuskin 
karkevaa hammasta. Suojaslehdet leveanpuikeat — pyoreali- 
kot, lierttamaiselJa (tuskin vastakairaisella) kannalla ja laidassa 
5 — 6 lyliytta, lyliytkarkevaa hammasta. Kaikki lelidet vih- 
reat, Hh selvasti pitkittain juomniset, pitkin laitaa ja alustan 
suonia, ainakin kantapuolella, usein lehden koko pinta lyhyit- 
ten, suorien nystykarvojen peittama; sita paitsi, varsinkin lai- 
dassa, lyhyita mutta vahvoja^ onteloja harjaksia, samanmuo- 
toisia kuin E. strictallsi, vaan isompia. Tahka alussa taaja- 
kukkainen, pian pidentyva. Verhio ylita karvainen kuin leh- 
detkin, tuskin laajentunut; sen liuskat suipot, lyhyet — keski- 
kokoiset. Terio 7 — 8 (harvoin 9) mm pitka ja 7,6—9 mm 
korkea, alussa hyvin vaalean sinertava violeteilla juovilla^ 
varisemisen aikana tavall. hiljDean violetti. Ylihuulen liuskat 
2 — 3-liampaiset. Kota typakka — hieman lanttopainen, taval- 
lisesti verhion liuskoja lyliyempi tai harvemmin niiden pitui- 
nen, paljas tai harvakapsinen. 

Kukkiminen alkaa kesan ke^kipaikoilla tai viela myo- 
hemmin. 

Tavataan Euroopassa kahdella, nahtavasti toisistaan jyr- 
kasti rajoitetulla alueella, nimittain ensiksi Etela-Alpeilla ja 
Apenniini-vuoristossa, toiseksi Polijois-Europassa (Englanti, 
Tanska, Skandinaavia), Lansi-Yenajalla, Preussen'in molem- 
missa maakunnissa ja Galitsiassa. 

Suomessa levinnyt yli suuremman osan maata ainakin 
Alatornioon saakka. Etelaisimmissa maakunnissa se on aina- 
kin paikoittain hyvin tavallinen hike villa ja kuivanpuolisilla 
aukeilla mailla niinkuin pellonpientareilla, ahoilla, niitty-toy- 
railla, seka runsaudessa kilpailee E. curtan kanssa. Myoskin 
Keuruulla, Multian, Uuraisten, Saarijarven ja Viitasaaren pita- 
jissa se nayttaa olevan tavallisin ja runsain Eu2:)h7%isia-la^ji. 
Ahvenanmaan, Turun seudun, Uudenmaan ja Pohjois-Hameen 
loyto-paikkoja lukuunottamatta olen eksemplaareja nahnyt 
viela seuraavista j)aikoista: 

Ka: Kirvu, Tietavala (J. Linden). Ik: Sakkula Kivi- 
niemi (E. Niklander). Sa: Lappvesi, Parkkarila (Th. Saelan), Lau- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIU, n:o 5. 11 

ritsala (A. H. Brotlierus). Ta: Sysma, Hanko (K. J. V. Unonius). 
Kh Uukuniemi (E. Niklander), Sortavala (J. Linden). Oa: 
Wasa (V. Lauren). 8h\ Kuopio (A. J. Mela; opp. K. V. Natunen); 
Leppavirta (R. Envald). On; Shungu (A.O.K.). Om: Nykarleby 
(M. Sundman). Kp: Kern (0. Bergroth). Oh\ Temmes, Ollila: 
Simo, Euikka; Alatornio, Kalkkimaa (M. Brenner). 

Ulkomnoto jokseenkin toisinteleva, lahinna muistuttaen 
E. stridaei, joka poikkeaa enemman karke villa lehtiliampailla, 
ja ylempien suojuslehtien pitemmalla ja kaitasemmalla kan- 
nalla. Kaikista Suomen Euphrasioista, paitsi E. tenuiksestsi, 
eriaa E. hrevipila lyhyilla, suorilla nystykarvoillaan, joidenka 
varsi on yksi- (harvemmin kaksi-) soluinen. 

Omituisen tuuhean, noin 13 cm korkean mnodon hie- 
noilla haarovilla oksilla on Sselan tuonut Mantsalan Anders- 
berg' ist a. 

Euphrasia tenuis (Brenn. Florist. Handbok (1886), var.) 
AVettstein Ber. d. deutschen bot. Gesellsch. 1895. 

Caulis simplex vel ramis perpaucis, simplicibus, inter- 
nodiis elongatis, foliis inferioribus florendi tempore persisten- 
tibus. Folia superiora dentibus utrinqne 3 — 5, obtusinsculis; 
bracteae ntrinque dentibus 4 — 6, acutis vel breviter aristatis. 
Flores et fructus et indumentum ut in E. Irevipila, sed hoc 
ssepe parcius. 

Varsi hoikka, pidenneilla nivelvaleilla, 3^ksinkertainen tai 
muutamalla yksinkertaisella oksalla keskikohdasta tai viela 
ylemmalta; tyvipuoli kukkimisen aikana lektinen. Ylimmat 
lebdet 3 — 5 tylppahkoa hammasta laidassa; suojuslehdet le- 
veammat, laidassa 4 — 6 suippoa tai lyhyesti karkevaa ham- 
masta. Karvaisuus samanlainen kuin E. hrevipilassB;, vaan 
usein harvempi. Muuten kuin E. hrevipila, vaan tahka luon- 
nollisesti ei niin taaja. 

Kukkiminen alkaa usein jo ennen Juhannusta. 

Suomen ulkopuolelta tunnettu vaan Lublinin laanista 
Puolassa, Aunuksen Povenets'ista (A. Kullhem), Etela-Ruot- 
sista ja (ei aivan tyypillisena) Jamtland'ista. 

Suomessa silla nakyy olevan sama eli melkein sama le- 



12 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomeii Euphrasia-lajeista. 

veneminen kuin rinnakkais-lajilla E. h^evijnlaWa. ja kasvaa 
samanlaisella maalla knin tamii. Eksemplaaria olen nahnyt 
seuraavista paikoista. 

Ah: Kemio (G-. Selin), Lohja (M. Brenner), Yihti (v. Ee- 
hausen). N: Niirmijarven pappila (K. E. Sfcenroos); Esbo, 
Kaitans (A. 0. K.), Kyrkslatt, Edis (M. Brenner); Borga, Laha 
(E. Nervander); Borga, Kroksnas (Saelan & Stromborg); Ka: 
Sakjarvi (J. V. Johnsson, E. W. Blom), Virolahden kirkolla 
(Blom); Ik: Sakkula (A. J. Mela); St: Pirkkala; Karkku 
(Hj. Hjelt); Hameenkyro (A. J. Malmgren); Ruovesi ja Knru 
useassa kohden (A. 0. K.); Ta: Asikkala (E. Niklander); 
Sa: Lappeenranta (Th. Simming); Saaminki, Kallislaks (opp. 
K. V. Natunen); Kl: Kirjavalaks (S. 0. Lindberg); 01: Man- 
droga; Nikola (Fr. Elfving); Oa: Wasa; (V. Lauren); Kb: 
Liperi, Niinikkosaari; Anttola (M. Ayrapaa ja K. A. Hall- 
strom); Kide (A. Brander); Enontaipale (Fr. V. Voldstedt); 
Om: Raahe (E. W. Blom); Nivala (H. Tennander); Saraisniemi, 
Venetheitto (M. Brenner); Ob: Muhoksen kirkolla; Utajarvi, 
Lohipainua; Kuivaniemi, Kestila (M. Brenner); Kiuisamo 
(B. Nyberg). 

"Wettstein'in mukaan olen taalla esittanyt E. brevipilasi 
ja E. tenitistsi itsenaisina lajeina; oikeampi olisi ehka kuiten- 
kin pitaa niita saman paalajin rinnakkais-muotoina eli alala- 
jeina, samoin kuin esim. Gentiana amarellan alalajit axillaris 
ja Ungulata, joiden kanssa ne ovat taydellisesti analoogiset, 
nimittain E. brevipila syksymmalla kukkiva kesamuoto, E. te- 
nuis kevatmuoto. Yhteista nimea kun ei valttamattomasti tar- 
vita jaakoon semmoinen kuitenkin tassa tekaisematta. 

Aikaisen kukkimisensa vuoksi on E. tenuis arvattavasti 
jo usein vetanyt kasvintutkijaimme huomiota puoleensa. Niin 
on esim. S. 0. Lindberg-vainaja jattanyt eksemplaarinsa 
Kirjavalahdesta nimella E. officinalis /8 prcecox; itse olen jo 
V. 1884 muistiinpanoissani eroittanut sen muista Uudenmaan 
lajeista. Ulkomuotonsa ja vahemmin suippojen lehtiliampait- 
tensa kautta on se tavallisesti herbariossakin helposti eroi- 
tettava E. brevipila^tdo. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 5. 13 

Euphrasia curta (Fries Novit. fl. svec. 1828, var.) Wettst. 

Tota planta griseo-viridis. Caulis crassus, infra medium 
ramosus. Folia superiora utrinque dentibus acutis 4—6; brac- 
tese ssepe fere orbiculares, ntrinqve dentibus acutis vel saepe 
breviter aristatis 5—7; folia omnia et calyx pilis albidis ple- 
rumque dense hirsuta, siccata infra rugosa. Calyx fructifer 
subinflatus, dentibus brevibus. Corolla 5—6 mm longa. Cap- 
sula truncata vel subermarginata, calycem seqvans. 

Koko kasvi harmaanvihrea, tiheaan hapsinen, mutta nys- 
tykarvaton, hapset verrattain pitkat, kaartuneet. Varsi tavall. 
noin 10 cm korkea, alhaalta haarova; oksat usein + tasalat- 
vaiset. Ylemmat lehdet soikeat, laidassa 4—6 suippoa, ei 
karkevaa liammasta. Suojuslehdet leveammat, usem melkein 
pyoreat, laidassa 5 — 6 (joskus 7) suippoa tai lyiiyesti karke- 
vaa bammasta. Verhio kokonaan tai ainakin pitkin suonia 
ja reunoja harmaahapsinen ; liuskat lybyet eli melk. kolm:kul- 
maiset. Terio 5 — 6 mm pitka ja 4 — 6.5 mm korkea. Kota 
verholiuskojen pituinen, typakka — epaselvasti lanttopainen. 

Kukkiminen alkaa Heinakuun. loppupuolella. 

Tama laji on levinnyt yli Keski- ja Pohjois-Venajan; 
lannempana kay sen etela-raja, mikali tiedetaan, Schlesiasta 
ja Koillis-Bohmenista (Eiesengebirge) Sachsen'in maakunnan 
kautta Hamburg'in tienoille. Myoskin Englannissa ja Skot- 
lannissa tavattu ja Skandinaaviassa yleinen. 

Meilla se tavataan yleisesti tai hyvin yleisesti etelaisim- 
missa maakunnissa; etenkin bikevilla tai kosteilla, ruohosilla 
merenrannoilla se kasvaa ylen runsaasti. Toijalan asemalla ja 
Lahden ymparistossa on E. curta viela hyvin yleinen, mutta 
pobjoisempana se nayttaa pian harvenevan levenemisessaan ; 
ainakaan syyskuun matkalla Keuruulta Viitasaarelle mina en 
tavannut sita paitsi Tarvaalan maanviljelysopistolla Saarijar- 
vella (runs.). Tutkittava olisi onko pobjoisempana ylimal- 
kain tiliea asutus eli vanha viljelys sen levenemiselle edul- 
linen. 

Paitsi maamme etela-osista olen exemplaareja nalinyt 
seuraavista paikoista: St: Karkku (Hj. Hjelt); Ta: Sysma, 
Olkkola (Unonius); Sa: Eantasalmi (opp. Natunen, herb. Mela); 



14. A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

Th\ Saarijarvi Tarvaala (A.O.K.); Sb: Kuopio, Kortejoki (Natu- 
nen); Oa: Wasa (V. Lauren); Ok: Kajaani, Kaikkola (M.Brenner); 
Oh: Ouln (Eberharclt). Sonostrovan saarelta Pohj.-Karjalan 
rannikolla on Mela tuonut eksemplaaria, jotka arvatenkin 
nekin kimlnvat tahan. Ne ovat samoin kuin Oulun ja osit- 
tain Kajaanin exemplaarit 5 — 6 cm pituisia^ haarattomia 
kaapioita. 

"Wettstein on monografiiansa kartassa vetanyt E. cur- 
ta'n pohjois-rajan paljon pohjoisempana, nimittain kasittaen 
suurimman osan Suomen Lappiakin. Minulle tunnetnt kokoel- 
mat eivat anna tukea talle mielipiteelle ja luultavaa on, etta 
tama laji niin kaukana polijoisessa on hyvin harvinainen, jos 
ollenkaan tavattavana. 

E. curta on jokseenkin helposti tunnettava verrattain 
pienista, myohaan ilmestyvista kukistaan, runsaista hapsistaan 
ja harmaanvihreasta varistaan seka tavall. tasalatvaisesta liaa- 
rastostaan. Kuivalla liiekka-maalla kasvaa usein hieno, haa- 
raton muoto (f. wibricata Lange). Enemman poikkeava on 

var. glabrescens AVettst., jolla on hapsia ainoastaan pitkin 
lehtien reunoja ja alustan suonia, ja taallakin valista niukan- 
laisesti. 

Se on toistaiseksi meilla tavattu ainoastaan Uudella 
Maalla: Esbo, Skalorn (A. 0. K.); Kyrkslatt, Smeds & Stromsby 
(M. Brenner). 

Euphrasia latifolia Pursh Fl. Amer. sept. II, p. 430 (1814). 

Wettst. Monogr. d. Gatt. Euphr. p. 136. 

Caulis simplex vel ramis paucis, erectis, 2 — 26 cm altus, 
internodiis elongatis. Folia omnia majuscula vel magna, setu- 
lis albidis, sparsis omnino vel ssepius tantum in margine et 
in nervis paginse inferioris hispidula vel subglabra, hand glan- 
dulifera (planta fennica); forma et serratura mire variabilia. 
Bracteae inferiores nsqve ad 18 mm longee, plerumqve late 
ovatse, basi cordatae vel Hh evidenter cuneatse, dentibus grossis 
et ineeqvalibus, incisuris muticis formatis utrinque 3 — 4. Co- 
rolla 3,5—8 mm longa, albida, labio superiore pallide viola- 
ceo. Capsula emarginata, anguste elliptica — obovata, ineodem 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 5. 15 

specimine ssepe vel dentibus calycis superata vel eos seqvans 
vel superans. 

Varsi tavallisesti hoikkka, haaraton tahi valista varren 
keskikohdalta alempanakin varustettu mimtamilla kaarevilla 
oksilla, 2 — 26 cm korkea, pidentyneilla nivelvaleilla. Lehdet 
vuorottaiset, kaikki kohtalaiset tai verrattain siiuret (varren 
keskikohdalla joskus 16 — 18 mm pitkat), valista jokseenkin 
tiheaan hapsiset (karvat vahvoja, lehtimyotaisia), valista ai- 
noastaan pitkin laitaa ja alustan suonia harvakapsisia, valista 
milt'ei kaljuja tai laidassa erittain harva- ja lyhyt-harjak- 
sisia: Suomessa nystykarvaton ; lehtimuoto erittain vaihte- 
leva, nsein soikea — puikea, pyorea- tai kapeakantainen, va- 
lista pitkiilainen — suikea ja melkein ruodikas; suojusleh- 
det pyoreahkot — vastapiiikeat. Lehdet 2 — 3, snojuslehdet 
3 — 4 (harvemmin 5) sunrella, tylpalla — lyhytsiiipolla kam- 
paalla ja usein pyoreapobjaisilla, valista kulmapohjaisilla 
pykaleilla laidassa; seka hampaat etta pykaleet usein saman 
lehden eri laidassa jokseenkin erisuuruisia ja erimuotoisia, 
suonistokin siis hyvin asymmeetrinen, jotta lehtilapa useim- 
miten on tnntuvasti epamnkainen. Verhion liuskat nirkot, 
sen torvi lopulta laajentunut, sen hapset samantapaiset kuin 
lehtien. Terio 3 — 8 mm pitka, 2.5 — 8.5 mm korkea, vaalea 
tai suuremmissa kukissa ylihunli hilpeamman violetti, alahuu- 
len liuskat pienemmissa kukissa eteenpain suunnatut ja nielu 
siten puoleksi suljettu, suurimmissa kukissa alahuuli niinkuin 
muissa lajeissa alaskaareva. Kota vastaherttainen — pitkulai- 
nen, lanttopainen, ripsinen ja lyhytsukainen, samassa varressa 
valista verhionliuskoja lyhyempi, valista tuntuvasti pitempi. 

Wettstein on nahnyt eksemplaareja Gronlandista, Labra- 
dorista (useampia loytopaikkoja kummastakin maasta) Cumber- 
landista, Far-saarista, Varanki-vuonosta, Kvickjoelta, Inarista, 
Rovaniemelta ja Orlovasta (Ven. Lappi). 

Helsingin herbariossa loytyy eksemplaareja myoskin seu- 
raavista Suomen ulkopuolella ole vista paikoista: Gronland: 
Disco (Th. M. Fries); Baikal-jarven ymparisto (Herb. Steven); 
Alinskoje Jenissej-joen varrella (H. W. Arnell); Boftsa Teno- 
joella (Chr. Sommerfelt); Dovre: Kongsvold (B. Lindberg). 



16 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

Tahan on arvattavasti luettava myoskin muoto Norjan 
Lille-Elvedal'ista (H. Lindberg), vaikka se on niiikasti nysty- 
karvainen, omitnisuns, joka AVettstein'in mnkaan yleistesti 
tavataan Gronlannin E. latifoUassdi mutta Euroopan puolella 
ei ole toistaiseksi havaittu. 

Niinkuin E. latifoliaa, tassa on kasitetty on se ainoa 
Venajan Lapista ja suurimmasta osasta Siiomen Lappia tun- 
nettu Eui)lirasia-\di]\. Kuolan niemimaalla ja Inarissa se on 
purojen varsilla, jokitormilla, liikevilla jarvenrannoilla ja pilia- 
nnrmikoilla sangen yleinen tunturi-regionissa saakka. Myoskin 
Brenner'in eksemplarit Tshawanga'sta, jotka Wettstein on pan- 
nut E. curtasin, kuuluvat mielestani tahan lajiin. Muuten 
olen Suomen Lapista, Karjalasta ja Pohjois-Suomesta nahnyt 
eksemplaareja seuraavista paikoista: Enontekio ; Kaaresuanto ; 
Muonio, Ylikyla; Kolari, Huukki (kaikki A. J. Melan otta- 
mat); P alias tunturit (Hjelt & Hult); Rovaniemi (M. Bren- 
ner, Nyberg); Kk: Sonostrow ja Kouta (A. J. Mela); Kittila, 
Ounasjoen varrelta (Th. Sselan); Nuotjarven tienoolta: Tulo- 
man niska ja Tuotash (J. Linden); Kuusamo: Nuorunen ja 
Paanajarvi (E. Vainio). 

Lajin etela-raja on mahdollisesti sisamaassakin paljon 
etempana; loytyy nimittain eksemplaareja Toholampilta (op- 
pilas Gebhard), Jyvaskylan Linnunvuorelta (E. Vainio) seka 
Aunuksen Suunusta (J. P. Norrlin), jotka ehka nekin kuulu- 
vat tahan, vaikka olen tahtonut lykata lopullisen ratkaisun 
siita siksi, kun olen nailtakin seuduilta saanut runsaampaa 
materiaalia kayttaa. 

Sita vastoin olen, niinkuin alempana lahemmin osoite- 
taan, lukenut tahan lajiin myoskin sen aikaiskukkivan Euphra- 
sian, joka nakyy olevan laajalti levinnyt pitkin Pohjanlahden 
rannikkoa, siis myoskin Brenner'in E. micranthan. Eksem- 
plaareja loytyy seuraavista j)aikoista: Kristinestad (M. Sund- 
man); Kokkola, Ykspihlaja (Fr. Hellstrom); Eaahe (E. W. 
Blom); Oulu, Toppila (M. Brenner, E. micrantha vera). 

E. latifoliasta, sanoo Wettstein, etta se on jokseenkin 
polymorfinen laji eika han ole varma tokko Lapinkaan kasvi 
lienee muuhun E. laUfoUasin lopullisesti yhdistettava. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIU, n:o 5. 17 

Puolestani olen E. latifoUaWe antanut vielakin laajemman 
merkityksen kuin Wettstein, koska tarkastaessani sita jokseen- 
kin runsasta materiaalia, mika loytyy Yliopiston herbariossa, 
seka turvautuen niihin muistiinpanoihin^ jotka olen useamman 
kesan kuluessa sen levenemis-alueella telinyt, en ole voinut 
minkaanlaisia luonnonmukaisia rajoja huomata, joidenka nojalla 
olisin voinut taman muoto-ryhman sarkea. Totta kylla ovat 
tietomme tasta lajista viela jokseenkin pintapuoliset; sita esim. 
ei ole tiettavasti missaan viela viljelty. En tahdo siis kieltaa 
sita mahdollisuutta etta tulevat tutkimukset ehka nayttavat 
liienoja, mutta pysyvaisia rajaviivoja tassakin,nahtavastieheassa 
ja yhtenaisessa lajissa. Luiilen knitenkin, etta siina tapauk- 
sessa on eroittaminen useampia, jarjestelmassa vahaarvoisia 
rotuja, jotka yhteisesti 3^ha pysyvat luonnollisena, ulospain 
selvasti rajoitettuna lyhmana. 

Ainoastaan vahitellen on tama, monograafin mielipiteesta 
eriava kasitys minulle selvinnyt; enka olisi rohjennut sita 
tassa esiintuoda, j oil' en olisi ollut tilaisundessa jokseenkin 
runsaassa maarin nahda E. latifolian kasvavan luonnossa. Kai- 
kesta paattaen on se Suomen polymorfisin ja monimnotoisin 
laji, jonka eri toisintoja tuskin, puusta katsoen, luulisi yliteen 
kunluviksi. Valista nakee pienen, yksinkertaisen varren, missa 
jo ensimmaisen lehden hangasta syntyy knkka, valista van- 
kemman, haaraisen muodon, jonka kukat ilmestyvat vasta 
korkeammalla, laliella varren keskikohtaa; valista ovat ylem- 
matkin nivelvalit pidentyneet ja kasvi siis liarvalehtinen, va- 
lista lyhyemmat ja kukinto sen vuoksi jotakuinkin taaja; 
valista koko kasvi kohtalaisesti harmaahapsinen, valista mel- 
kein kaljii. Lelitien ja suojuslehtien muoto on melkein mahdo- 
ton maarata, koska kanta on valiin melkein lierttamainen, 
valiin taas kapea, milt'ei ruodikas ja lehtiliuskat ovat valiin 
tylppapaiset, valiin suipot, jopa nirkotkin (var. longidens m.), 
pykaleet pyoreiipohjaiset tai teravat. vielapa joskus samassa 
lelidessakin, ja senkin seitseman eri valimuotoa alinomaa hake- 
mattakin huomaa. 

Yerholiuskat ovat nekin milloin kypsaa liedelmaa tiin- 
tuvasti lyhyemmat, milloin vaha pitemmat tai yhta pitkat, 

2 



18 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

eika tassa voi olla systemaatisista erityis-muodoista kysymysta, 
koska samassa varressakin verhio talla tavoin vaihtelee. 

Viela suurempi on terion monimnotoisuus, ja tama on 
sita hiiomattavampi kun sen sunruus Euphrasia- ^Mvxxn eri 
lajeissa ylipaansa on jokseenkin konstantti ja laji-diagnooseissa 
sille tasta syysta on annettu jotakuinkin suuri arvo. Ne 3 — 4 
mm pitkat, variltaankin mitattomat, umpinaiset knkat, jotka 
nakee esim. Brenner'in E. 7nicranthalla, ja ne 7 — 8 mm pitkat, 
nakyvat ja ammottavat kukat, joita kasvaa Kantalahdella, 
Nuotjarvella ja monessa mnussakin paikassa, ovat todellakin 
siksi erinakoisia, etta niita tuskin luulisi samaan lajiin kuulu- 
viksi. Vaikka varsinaisia valimuotoja naitten valilla elik'ei 
ole niinkaan harvinaisia luulen knitenkin, etta E. latifolian 
kukkia voi eroittaa kaksi tyyppia: pienet, autogaamiset (itse- 
siitosta varten) ja sunret hyonteis-kukat; yhta vahan kuin 
Impatiens, Lamiiim^ y. m. suvnissa tama kuitenkin vaatii eri 
muotojen tai toisintojen asettamista. 

Kota on toisinaan melkein vastoherttainen, toisinaan pit- 
kulainen, pysyen kuitenkin samassa yksilossa melkein munttn- 
mattomana. 

Tammoisen vaihtelevaisuuden vallitessa taj^tyy kysya 
onko kuitenkin mahdollista positiivisten, diagnostisten tunto- 
merkkien kautta rajoittaa E. latifolian muista lajeista? Luulen 
puolestani etta tama ei ole vaikeampaa tehda, kuin mita 
tulee muihin Suomessa loytyviin lajiin. Pitkanivelikas varren 
tyvi seka aikainen kukkiminen eroittaa sen jo kaikista muista 
lajeista, paitsi E. tenuiksesta, joka taas on n^^stykarvainen. 
Lehti-laidan harvat (tavall. 3 — 4) hampaat seka lehtilavan usein 
silmiinpistava epasivuisuus ovat nekin omituisuuksia, jotka 
eivat yhta selvasti esiinny muissa lajeissa; konstantit ovat 
myoskin verrattain harvat — melk. puuttuvat karvat (nystyja 
ei) ja selvasti lanttopainen kota; herbariossa se on tuntuvasti 
muita hauraampi; yhta suuria lehtia kuin talla ei tavata mil- 
laan muulla Suomen lajilla. 

Niista lukuisista muunnoksista, jotka milloin missakin 
esiintyvat ja jotka helposti luulisi itsenaisiksi muodoiksikin 
mainittakoon tassa ensiksi 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o o. 19 

„E. micrantha'' Brenn. Medd. Soc. F. & Fl. f. V, p. 64 

(1879). Niinknin jo sanottiin eroittaa Wettsteinkin taman 
muodon E. latifoUasta, pernstuen etupiiassa sen pienempiin 
suojnslehtiin, jotka eivat ole niiii selvasti paanuttuja, pienem- 
piin kukkiin ja hienompaan karvaisuuteen. Etta siiojusleh- 
tien asento ja suuruus seka samoin karvaisuus juuri E. lati- 
foliaWsi on jokseenkin vaihteleva^ kaynee edella sanotusta sel- 
ville. Mita taas kukkiin tulee, niin on kylla totta etta Bren- 
ner'in eksemplaareilla (Toppilasta) on mita pienimpia, mita 
ylimalkain olen Euphrasioilla nahnyt. Kiiitenkin kasvaa esim. 
Voroninskin tienoolla yleisesti muoto, jolla on melkein yhta 
pienet knkat, ja jonka AVettstein haikailematta yhdistaa E. 
miarmthasLii; olen muuten huomannut etta varren ensimmaiset 
kukat monessa Etq^hrasiasssi ovat tuntuvasti sunremmat kuin 
myohemmin tai myohaan ilmestyneet; varmoja mittoja en 
valitettavasti voi talla kertaa antaa, mutta asia on siksi tarkea 
etta ansaitsisi tutkijain huomiota. Brennerin eksemplaarit 
ovat otetut jokseenkin myohaan kesakandella (Elok. 12 p.) ja 
tamakin seikka on arvattavasti jossakin maarin vaikuttannt 
terion pienimteen. Muualla Pohjanmaan rannikolla kasvaa 
latifolia-m.notoisL, jotka ainakin aikasemmin kesalla tuottavat 
tuntuvasti suurempia kukkia, esim. Raahessa (Blom); varsin 
luonnotonta olisi mielestani eroittaa niita E. micrcuithasta. 
mutta toiselta puolen ovat varsinaisen E. latifolian kanssa 
kaikin puolin siksi yiitapitavat ett'ei tassakaan voi muuta kuin 
ilian mielivaltaisia rajoja vetaa. 

Naista syista olen tullut siihen mielipiteesen etta Poh- 
janmaan rannikon aikaiskukkivat Euphrasiat (paitsi E. tenuis) 
kuuluvat kaikki samaan lajiin, nimittain E. latifoUasm, joka 
siis on luettava niitten pohjoisten kasvio-aineksien joukkoon, 
jotka taalla tunkeutuvat verrattain kauaksi etelaanpain; huo- 
mattavimmat niista ovat ehka muuten Primula sibirica seka 
Car ex maritima ja salina. 

Micrantha-mmest'Ei tassa ohimennen viela pari sanaa. Se 
on EupJirasia-suvassaj jo useasti kaytetty. Vahempaa merki- 
tysta on etta Schur silla nimella tarkoitti E. stridad^, Grareke 
ja "Woerlein E. nemorosad^ seka Pacher & Jabornegg E. mini- 



20 A. Osw. Kihlmmi, Havainnoita Suomen Eiiphrasia-lajeista. 

masi, j. n.e.; tarkeampi on etta Reichenbach'in E. micrantlia 
on siksi jiiurtuunt kirjallisnndessa etta tuntuu sangen epaka}^- 
tannolliselta sita kokonaan syrjayttaa. Wettstein itse kayttaa 
sita niinkin myohaan knin 1893 (Die natiirl. Pflanzenfamilien). 
Kerner julkaisee mainiossa exsiccaati-teoksessaan E. micranthan 
ja E. graciliksen eri lajeina; vaikka tata kasitysta tuskin enaa 
hyvaksytaan, taytyy kuitenkin myontaa etta micrantha'm.m.\ 
on vanhassa merkityksessaan sailytettava vastaisiiudessa mah- 
dollisesti syntyvan keskustelun varalle. Brennerin lajia var- 
ten olen sen vuoksi mnistiinpanoissani kayttanyt nimea E. bott- 
nica, joka myoskin Wettstein'in monograiiian liitteessa on 
julaistu. Yaikka yiimalkain mielellani myonnan monograafille 
jokseenkin laajaa paatosvaltaa synonyj^mi-kysymyksissa, luulen 
kuitenkin etta tassa kaytannollisista syista olisi poikkeus teh- 
tava ja ehdotan sen vuoksi etta ne, jotka mahdollisesti viela 
tahtovat pysayttaa E. micranthasb Brenn. eri lajina tai muo- 
tona sita varten kayttaisivat nimea E. hoUnica. 

Toinen huomattava muunnos on varustettu hoikalla, haa- 
rattomalla varrella, hajallisilla suojuslehdilla ja suurilla, ammot- 
tavilla kukilla; aikoinaan kun luulin sen erityiseksi, jarjestelmal- 
liseksi muodoksi panin sille nimeksi E. remotella. Hyvin tyypil- 
lisena olen sen nahnyt esim. Kuusamon Nuoruselta (Yainio), 
Tuatasch-tunturilta (Linden) ja Lujaur-urt-tunturilta(A. 0. K.). 

Kolmas muoto, jonka samalla tavalla nimitin E. confer- 
taksi, on korkeakasvuinen, haarova, laiiinaisilla suojuslehdilla 
ja pienilla kukilla, melkein kalju. Herboriossa loytyy tyypil- 
lisia eksemplaareja esim. Eovaniemelta (Brenner ja Nyberg) 
ja Ponoj-joen varrelta (J. A. Palmen). 

Yaikka kylla en ole nahnyt eksemplaareja enka sen vuoksi 
voi mielipidettani sen paremmin vahvistaa, olen taipuva otak- 
sumaan etta myoskin E. foulaensis Towns., joka tahan saakka 
on varmasti tunnettu vaan Far- ja Shetland-saarista, on yhdis- 
tettava E. latifoliasmi, Wettstein'in selityksesta en voi loytaa 
muuta differentiaali-merkkia kuin terion „purpura" varin, joka 
sekaan ei nay olevan konstantti. Muuten on Wettstein itse 
jo selvasti viitannut siihen etta E. fonlaensista, mahdollisesti 
ei voida lopullisesti E. latifoliasta, irroittaa. 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, XlIl,*n:o 5. 21 

Euphrasia gracilis Fries, Fl. halland. (1818), var.; Nov. fl. 
svec, mant. Ill (1842). 

Caulis strictus, tenuis, simplex vel in parte media ramis 
erectis nonnullis, foliis basalibus din persistentibus. Folia 
superiora ovata, utrinqve dentibns 3 — 4 acutis, sed non ari- 
statis; bractese utrinqve dentibus 4 — 5 acntis vel vix aristatis; 
folia omnia glaberrima, saepe nigricantia, plerumqve erecta vel 
erecto-patentia. Calyx glaber. Corolla 5 — 6 mm longa. Cap- 
siila calycem tunc superans, tunc vix aeqvans. 

Varsi hoikka ja piukka, vaaksan korkuinen. yksinkertai- 
nen tai keskikohdalla varust. muntamilla varsimyotaisilla, liie- 
noilla oksilla. Lelidet pnikeat, alemmatkin viela kukinnon 
aikana pysyvaiset, laidassa 2 — 4 suippoa, ei karkevaa ham- 
masta; snojiislehdet 4 — 5 hampaiset, alimmat melkein pyoreat, 
ylimmat vastopuikeat, liampaat suipot, tuskin karkevat. Kaikki 
lelidet varsimyotaiset tai barvemmin siirrottavat, kaljnt ja 
kiiltavat, helposti mustenevat, isoimmat tuskin 6 mm, useim- 
mat 3' — 4 mm pitkat. Tahka sittemmin pidennetty. Verhio 
kalju, sittemmin vahasen laajentunut, liuskat suipukat, lyhyet. 
Terio 5 — 6 mm pitka, noin 4 mm korkea; ylahuulen liuskat 
aaltolaitaiset (tai harvoin epaselvasti nyhabampaiset). Kota 
valista verholiuskoja lyhyempi, valista pitempi, kalju, typakka 
tai hieman lanttopainen. • — • Mikroskoopilla nakee leliden lai- 
dassa aivan iyhyita, ta3^teisia harjaksia. 

Kukkii elokuulla ja myohemmin. 

Levinnj^t Koillis-E-anskassa, Belgiassa, Hollannissa, Skot- 
lannissa, Saksassa Pohjois-Bayer'issa saakka, Bohmenissa ja 
Puolassa; Skandinaviassa ainakin Helsinglandissa saakka. 

Suomessa tavattu vaan Ahvenanmaalla ja Yarsinais-Suo- 
messa (Piikkio, Piisparisti: A. Arrhenius); kasvaa kuivalla 
kanervakankaalla ja ahoilla. 

Kaikista muista Eiq)hrasia-\?ijeistsi helposti tunnettava 
pystonaisista, liienoista oksistaan, erittain pienista, aivan kal- 
juista lehdistaan ja pienista kukistaan. Se onkin ainoa Eit- 
plirasia, joka meilla tahan saakka on yleisesti ja varmasti muista 
eroitettu; mainitaan jo 50-luvun alussa Ahvenanmaalta (Berg- 
strand), vaan eksemplaareja saatiin vasta 1878 (Sund, Kulla; 



22 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

A. 0. K.). Seuraavana vuonna tapasi sen A. Arrhenins Kokarin 
Karlo'ssa, eika liene harvinainen Ahvenanmaan ,.maniiermaalla", 
mista K. E. Hirn viime syksyna lahetti sita iiseasta eri pai- 
kasta (Sunclin kirkko; Saltvik, Bertby; Finstrom, Grodby^ y. m.). 
MalidoUisesti tavattava muuallakin Etela-Suomessa. 

Eksemplaarit Piikkiosta ja Kokarista kuuluvat ilmeisesti 
E. micranthaeni Rchb., joka m. m. eriaa muka pitkilla, nir- 
koilla verholiuskoilla (vert. Kerner, Fl. exs. x4ustr. hung. 636). 
Yhta valian kuin Wett stein voin knitenkaan pitaa E. mk- 
rantha'si Rchb. E. graciliksesta erityisena lajina, tuskin muun- 
noksenakaan. 

Euphrasia Rostkowiana Hayne Arzneigewachse IX (1823). 

Caulis simplex vel plerumqoe in parte inferiore ramosus. 
Folia superiora ovata dentibus ntrinqve 4 — 6 acutis; bractese 
late ovatse — fere orbiculares, dentibus utrinqve 5 — 8 acutio- 
ribus, sed non aristatis; folia omnia viridia, setulis albidis et 
pilis longis gianduliferis + dense vestita. Calyx giandulosus, 
non accretus. Corolla magna, 7 — 9 mm longa, albida striis 
violaceis et fauce luteo. Capsula emarginata, calycem fere 
86 q vans. 

Varsi pysty tai koheneva, yksikertainen tai alliaalla haa- 
rova, tavallisesti 10 — 20 cm, joskus 40 cm pitka^ oksat har- 
voin nekin haarovat. Ylemmat lehdet soikean puikeat, lai- 
dassa 4 — 6 tylppapaista — suippoa hammasta, isoimmat taval- 
lisesti 8 — 10 mm pitkat, harvoin pitemmat (12 — 13 mm); 
alemmat suojuslehdet levean puikeat. laidassa 6 — 8 lyliytta, 
suippoa, mutta ei karkevaa hammasta, jdemmat paljo pienem- 
mat, pyoreahkot vastokairaisella kannalla, laidassa 7 — 8 sui- 
pukkaa (tuskin karkevaa) hammasta. Varsi-nivelet ja lehdet, 
varsinkin niiden kantapuolet, mutta ainakin ylemmat suojus- 
lehdet kokonaan vanukkeiset kantaen pitkia nivelikkaita nysty- 
karvoja ja sita paitsi etenkin paallystassa lienteita, lyhyita, 
hajanaisia ja lehtimj^otaisia hapsia eli harjaksia. Tahka pian 
pidentjaiyt. Yerhio nystykarvainen niinkuin lehdetkin, sittem- 
min ei laajentunut. Terio suuri, 7 — 9 mm pitka, 7—8.5 mm 
korkea; sen torvi kukkimisen aikana pitkitt^^^va ; ylihuulen 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 5. 23 

liuskat tavallisesti 2-hampaiset tai pykalapaiset; terio ylimal- 
kain vaalea, ylihiiiili vaha hilpeamman sinertava. Kota lant- 
topainen, ripsinen, miiuten nojoliapsinen, verrattain leveii, 
melkein yhta pitka kuin suipot verholiuskat. Vartalon paa 
viela knkkimisen jalkeen suora. 

Kukkii heinakiinn loppupuolella ja elokuulla. 

On Keski-Euroopassa tavallinen, laajalti levinnyt ja ylei- 
sena nurmikukkana E. strictan kilpailija, jopa voittajakin; 
tavataan viela Italiassa, Balkan'in niemimaalla ja Etela-Ve- 



Suomessa sen levenemista ei likimainkaan tarkoin tun- 
neta; seuraavista paikoista olen eksemplaareja nahnyt: Ah: 
Vihti, Sandbacka (Gr. Lang); Karjalohja (J. A. af Hallstrom). 
Ka: Kirvu, Tietavala (J. Linden). Ta: Luhanka, Sikolahti 
(E. Vainio). Kl: Sorfcavala, Tamhanka ja Kirjavalaks (J. 
Linden). Sb: Kuopio, Kortejoen Pekkala (opp. K. V. Natunen 
in herb. A. J. Mela). On: Tindie (Th. Simming). — Arvattavasti 
tavattava myoskin Lansi-Suomesta (Ahvenanmaalta, y. m.). 

Terio on Suomen E. Eostkowiancdla, tnntuvasti pienempi 
kuin ylimalkain Keski-Enroopan muodoilla, joissa usein tapaa 
13 — 14 mm pituisia ja yhta korkeita kukkia. Niissa (kuivissa) 
eksemplaareissa, joita olen voinut tutkia, en koskaan lo}^- 
tanyt 9 mm pitempaa teriota, mutta nseinkin nakee taysi- 
kasvuisia, 7 — 8 mm pituisia terioita ja olen nahnyt niinkin 
pienia kuin 6,5 mm. Tasta syysta kauan aikaa epailin tokko 
Suomen muoto olikaan E. IvostkowianasiB. luettava ja kaytin 
muistiinpanoissani sita varten nimea E. femiica. 

We tt stein on kuitenkin haikailematta yhdistanyt Suo- 
men (Karjalan) eksemplaarin varsinaiseen E, Bostkouianaem ja 
tama kasitys on tassakin seurattu; mahdollisesti se on luettava 
muunnokseen minoriflora Borbas, jota kuitenkaan en lahem- 
min tunne. 

Tama laji muuten tuskin ollenkaan toisintelee ja on hel- 
posti tunnettava nivelikkaista, valkeankiiltavista, pitkista nysty- 
karvoistaan seka moni- ja verrattain lyhythampaisesta lehti- 
laidastaan. Teriotorven myohainen pidennys, joka Suomen 
eksemplaareissa ei ole viela tarkoin mitattu, seka vartalon 



24 A. Osiv. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

muoto asettavat sen aivan erikseen kaikista miiista lajeis- 
tamme. 

E. Rostkowianaxi kevainen kaksois-muoto, E. montana 
Jord., loyfcyy mahdollisesti Suomessa, koska se muiiallakin 
esiintyy sirotettuna E. Bostkoivianan alueella. Sen suhde 
viime mainittiuin' lajiin on sama knin E. tenuiksen suhde E. 
hreviinlcid^B.. 

Paitsi varsinaiset Eitphrasia-lsijit olen Snomesta tavannnt 
viela senraavat valimuodot, arvattavasti hybriideja, joita tassa 
lyhyesti luettelen. Niiden tutkiminen voidaan epailematta 
helposti laajentaa eri suuntaan. 

E. hrevipila X curta (E. Mitrheckii Wettst.). Nyl. Esbo, 
Finna (A. 0. K.); Kyrkslatt, Smeds & Stor-Kannskog (M. 
Brenner, det. Wettstein). Miiltian Peurakummulta olen tuonut 
eksemplaaria, jotka Wettstein Inkee tahan; kasvultaan ja kar- 
vaisuudestaan ne suuresti mnistnttavatkin E. ciirtaa, jota kui- 
tenkaan en tavannnt laheisyydessa. Sa: Lappeenranta (Tii. 
Saelan); Oct: Wasa (V. Lauren). 

E. hrevipila X strida. 

Esbon Kaitansilla ja Bolassa olen niukanlaisesti tavan- 
nnt Euphrasia-m.iwdo'n, jota heti luulin joksikin E. hrevipilan 
hybriidiksi. Wettstein, joka on eksemplaareja tarkastanut, on 
tata arvelua vahvistanut maaraten sen E. hrevipilan ja ciirtan 
hybriidiksi; puolestani luulen sen kuitenkin pikemmin polveu- 
tnvan E. strictast?i eli sen varieteetista pilifera^to^ kuin E. 
ciirta^t2i, jonka pitkia karvoja ja omituista haarastoa tassa ei 
nae. Seka E. curta etta E. pilifera kasvoivat laheisyydessa. 
Sama muoto loytyy viela Etela-Savosta: Lappvesi, Lauritsala 
(A. H. Brotherus), Parkkarila (Th.Saelan). 

Euphrasia curta X stricta (= E. Beuteri Wettst.). — Bren- 
nerin tuomat eksemplarit Kyrkslatt'in Smedsilta ja Estbysta 
on Wettstein yhdistanyt tahan; minusta ne enemman kuin 
E. xnlifera ainakin osaksi lahestyvat E. curtasb. 

E. hrevipila {y el. .tenuis) X latifolia. Varren nivelvalit jok- 
seenkin pidentyneet, nystykarvat yksityiset, kukat pienem- 
mat kuin tyypillisella E. hrevipilaWd.. — Oh: Pudasjarvi (C. 
Brander). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 5. 25 

Euphrasia Hjeltiim.. Talla nimella tarkoitan miiotoa, joka 
niinkuin edelliiien on varustettii E. hrevipilan lyhyilla nysty- 
karvoilla ja on tavattu tyypillisen E. brevipila-slueen ulkopuo- 
lelta: Kolarin Lappi, Jokijalka (Hj. Hjelt & R. Hult). Silla 
on E. tenuiksen siiuret kukat ja nystykarvaisuns, jota on niu- 
kanpiiolisesti. Sita vastoin muistuttavat suiiret, joskus 15 mm 
pitkat lehclet aivan E. latifoliasi:, niilla on ainoastaan 2 — 3, 
siiojuslelidilla 3 — 4 suurehkoa, epatasaista hammasta laidassa. 
Brenner liuilee sita kuitenkin vaan rehevaksi E. tenuiksen 
muunnokseksi. 



Referat. 



Vorliegende Abhandlung gibt eine auf der bekannten 
Wettsteinsclien Monographie basierende Uebersicht der aus 
Finnland ziir Zeit bekannten Euphrasia- AxtQX].. Die Species- 
Beschreibungen, welclie nur den einheimischen Bediirfnissen 
entgegenkommen sollen, sind unter eingehender Benutzung 
der Wettsteinschen Diagnosen, aber nur unter Beriicksichti- 
gung des finnlandischen Materiales zusammengestellt. Beson- 
dere Umsiclit wurde der geografischen Verbreitung der ein- 
zelnen Arten zugewandt. Es seien die wiclitigsten, die Wett- 
steinschen Angaben komplettierenden Daten hier mitgethielt. 

Euphrasia stricta. Die Hauptform nur aus einigen Orten 
an der Siidkliste westlich von Helsingfors bekannt. Dagegen 
wurde eine var. piilifera, die von Wettstein zu E. carta X stricta 
gezogen wird, die aber in ihrem Auftreten vollstandig den 
Charakter einer Art (Blendart?) tragt, sowolil an dem Slid- 
Ufer des Saima-Sees (c. 61° 15') als in Ladoga-Karelien 
(61° 45') angetroffen. 

E. brevipila ist eine im siidlicben und mittleren Finnland 
weit verbreitete und massenhaft auftretende Art. Nach Nor- 
den geht sie wenigstens nach Alatornio (65° 50'). 

E. tenuis scheint ungefahr dasselbe Verbreitungsbezirk 
als die vorige zu haben; in einigen Gegenden, z. B. im west- 
lichen Nyland, nordlichen Satakunta und langs dem Flusse 



26 A. Osw. Kihlman, Havainnoita Siiomen Euphrasia-lajeista. 

Onlujoki in Ostrobothnien ist sie jedeafalls nicht selten; aus- 
serclem an zahlreiclien Orten gesammelt; gegen Norden we- 
nigstens nacli Kuivaniemi (c. 65° 35') und Kunsamo (c. 66°). 

E. ciirta ist im slidlichen Finnland sehr gemein und bil- 
det hier mit E. hreviioila die Hauptmasse der Euphrasia-Y ege- 
tation; nordlich von der 62. Breitengrade scheint sie jedoch 
wenigstens in einigen Gegenden des Binnenlandes seltener zu 
werden. Z^^^erghafte Exemplare sind noch bei Uleaborg (c. 65°) 
gesammelt; anch bei Kajaani (c. 65° 10') sowie wahrschein- 
lich bei Sonostrow am Meerbnsen bei Kantalaks (vereinzelt?, 
zwerghaft) gefunden. Die von Wettstein gezogene Nordgrenze 
wird innerhalb Finnland nicht durch Belegsexemplare gestiitzt 
und diirfte eine nicht unwesentliche Verschiebung nach Siiden 
erfahren miissen, 

E. latifolia wnrde schon von AYettstein als eine ziemlich 
polymorphe Art bezeichnet. Icli kann diesem Urtheil nur 
beipilichten und dasselbe sogar noch starker betonen. So 
wie ich die Art auffasse ist es nicht immer ein Leichtes die- 
selbe durch positive Charaktere sicher abzugrenzen. Als nota 
diagnostica mochte ich in erster Linie die verlangerten, unte- 
ren Staminternodien und die friihe Bliithezeit, die relativ 
sparliche, nicht glandulose Behaarung, die ungewohnlich gros- 
sen (bis 18 mm langen), dabei jederseits nur 2 — 4 (selten 5) 
zahnigen, ofters auffallend unsymmetrischen Blatter, und die 
deutlich ausgerandete Kapsel hervorheben; im Herbar zeigte 
sich die Pilanze ungewohnlich zerbrechlich. Uebrigens ist 
E. latifolia fast in alien ihren Theilen ausserordentlich veran- 
derlich; die Blatter und Bracteen sind bald sehr genahert, 
einander deckend, bald durch verlangerte Internodien deutlich 
entfernt; die Blattbasis wechselt von einer fast herzlich um- 
fassenden zu einer keilformig oder fast stielformig verjiin- 
gerten Form; auch die Form der Blattzahne ist es nicht 
moglich scharf zu definiren, da dieselbe (selbstverstandlich 
bei verschiedenen Individuen in gleicher Hohe des Stammes) 
ausserordentlich variirt und zwar von einer kurz abgestumpften 
zur lang und fein zugespitzten (jedoch kaum stachelspitzigen) 
alle Zivischenformen aufweist. Die Behaarung, die ich an 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o o. 27 

finnischen Exemplaren nie glandulos sah, ist gewohnlich spar- 
lich — fast fehlend, kann jedoch auch etwas reichlicher ent- 
wickelt sein. Auch die Corolle variirt bei dieser Art inner- 
halb weiterer Grenzen als gewohnlich; es sind kleine, 4 — 5 
mm lange, wahrscheinhch der Selbstbefruchtung angepasste 
Bliithen sehr verbreitet; dabei findet man auch grossere bis 
8 mm lange xenogame Bliithen (an anderen Individuen). Die 
stets deutlich ausgerandete Kapsel ist bezuglich ihrer abso- 
luten Lange erheblichen Schwankungen unterworfen und kann 
ausserdem am selbigem Exemplare den Kelchzipfeln bald an 
Lange nachstehen bald dieselben deutlich libertreffen. 

Die habituell sehr verschiedenen Formen, die durch die 
Beweglichkeit aller dieser Merkmale entstehen, war es bisher 
nicht moglich in kleinere, natiirliche Sippen oder Rassen ab- 
zugrenzen; ob solches in der Zukunft ausftihrbar sein wird 
muss jetzt dahingestellt werden. Bis auf weiteres ist es an- 
gezeigt auch die E. micrcmtha Brenn., die durch keine kon- 
starite Kennzeichen von E. latifolia zu trennen ist, mit dieser 
zu vereinigen. Die langs dem Ufer des Bothnischen Meer- 
busens, wie es scheint, sehr verbreiteten, fruhbliithigen, nicht 
glandulosen Euphrasien sind offenbar, obwohl nicht alle in die 
Brennersche Beschreibung hineinpassend, nicht specifisch von 
einander verschieden und wiederholen vielfach die Yariationen 
der E. latifolia. Bemerkt sei nur, dass die durch sehr dicht- 
bliithige Inilorescenzen, ebenso die durch grosse Bliithen aus- 
gezeichneten Formen der E, latifolia dort noch nicht aufge- 
funden v/orden sind. Diese bothnische Formen habe ich 
friiher in meinen Notizen unter dem Namen E. hottnica zusam- 
mengefasst und mochte aus praktischen Griinden, da auch die 
E. micrantha Rchb. immer noch der Discussion zuganglich 
sein muss, jedenfalls denselben der Brennerschen Benennung 
vorziehen. 

Auch geografisch sind E. latifolia und E. Mtnica nicht 
scharf geschieden. Sowohl in Finnisch als in Kussisch Lapp 
land ist E. latifolia sehr gemein und, wie es scheint, meistens 
der einzige Vertreter der Gattung. Typisch findet sie sich 
im Binnenlande noch in Kuusamo, Nuorunen (c. Q^° 10'), 



28 A' Osw. Kihlman, Havainnoita Suomen Euphrasia-lajeista. 

aber wahrscheinlich noch viel weiter nach Siiden. Am Botli- 
nischen Meerbusen wurde sie noch bei Kristinestad (c. 62° 
15') gefunden. 

Kaum zii bezweifeln ist, dass auch E. foidaensis Towns., wie 
dies auch von AVettstein angedeutet wurde, in die Formen- 
kreis der E. latifolia hineingehort. 

E. gracilis ist mir aus den Alands-Inseln und der Umge- 
gend von Abo (Piikkio) bekannt. 

E. Rostkoiviana wurde an verschiedenen Orten im Siiden 
und Osten Finnlands entdeckt, am weitesten nach Westen im 
Kirchspiel Karjalohja (c. 60° 15' n. Br. und 1° 15' W von 
Helsingfors), am nordlichsten bei Kuopio (62° 55') und Tiudie 
in Russisch Karelien (62° 35') gefunden. 

Als wahrscheinlich hybride Zwischenformen werden fol- 
gende angeftihrt: 

E. brevipila X curta, aus mehreren Orten in Nyland, Ta- 
wastland, Savo und Ostrobothnien. 

E. hrevipila X stricta aus Nyland. 

E. curta X stricta aus Nyland. 

E. hrevipila (vel tenuis) X latifolia aus Ostrobothnien, Pu- 
dasjarvi. Als muthmassliche Hybride zwischen E. latifolia 
und E. tenuis wird vorlaufig unter dem Namen E. Hjeltii eine 
sparlich glandulose, grossbliithige und grossblattrige Form 
aus Kolari Lappland. (c. 67° 20') aufgestellt. 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XIII, N:o 6, 



LICHENES 



IN 



SIBIRIA MERIDIONALI 



COLLECTI. 



EXPONIT 



EDV. A. WAINIO. 



(Societati exhibita die 11 aprilis 1896.) 






KUOPIO 1896. 
EX OFFICINA TYPOGRAPHICA O. W. BACKMANI. 



L 



ichenes infra enumeratos cl. N. Martianoff mihi commiinicavit. 
Prope Krasnojarsk et Minusinsk in Sibiria meridionali annis 
1888—1892 praesertim a N. Martianoff et E. Bartaschow collecti 
sunt et in museo Minusinensi asservantur. 

Discolichenes. 
A. Cyclocarpeae. 

Trib. 1. Gyrophoreae. 

Umbilicaria. 

U. corrugata (Ach.) Nyl., Lich. Scand. p. 119, Syn. Lich. 
II p. 18. In rupe ad flumen Tabat (n. 63 pr. p.) leg. N. Mar- 
tianoff. Thallus neque KHO nee GaCl202 reagens. Cum speci- 
mine originali in herb. Ach. satis congruit. 

U. Miihlenbergii (Ach.) Nyl., Syn. Lich. II p. 15, Zw., 
Lich. Exs. n. 893. Gyrophora Ach.^ Lich. Univ. p. 227. Umbili- 
caria Muhlenbergii Tuck., Syn. Lich. New Engl. p. 74, Syn. 
North Am. p. 86, Lojka, Lich. Univ. n. 14. Ad rupes prope 
Krasnojarsk (Ostrovski, E. Bartaschow) et in monte Ustanah (N. 
Martianoff). 

Trib. 2. Parmelieae. 

Usnea. 

U. barbata Hoffm., Deutschl. Fl. (1796) p. 132 (secundum 
iconem cit.; conf. Cromb., Lich. Dill. p. 555), f. dasypoga Ach. 
Locis numerosis ad flumen Golubaja et prope Minusinsk (N. 
Martianoff). Stratum myelohyphicum thalli crebre contextum, 



4: Eclv. A. Wainio, Licheiies in Sibiria meridionali collecti. 

KHO lutescens et demum rubescens (in zona tenui), axis chon- 
droideus I non reagens. Saepe rami juniores soli reactionem 
hydrate kalico praebent. Di versa est TJ. dasypoga Stirt., On 
Gen. Usnea (1881) p. 4 et 7, KHO non reagens. 

*TJ. scabrata (Nyl.) Wain. U. scabrata Nyl., Fl. 1875 p. 
103, Hue, Addend, p. 35. U. barbata e) scabrata Arn., Lich. 
Tirol XXI (1880) p. 113. Secundum specimina originalia ex 
herb. Nyl. et Arn. (Arn., Lich. Exs. n. 907 a et b) axis chon- 
droideus thalli est sat tenuis^ stratum myelohyphicum saepe sat 
laxum, KHO lutescens et ad superficiem axis demum rubescens, 
rami primarii crebre verruculosi, rami juniores laevigati aut sat 
laevigati, spinulis nullis. In U. barbatam (f. dasypogam) interdum 
transit. In sylvis prope Minusinsk et ad flumen Matur (N. Martianoff). 

*U. florida (L.) Wain., Etud. Bres. I p. 3, var. piliua 
Wain, in manuscr. (Flora Vogulorum). Thallus erectus, brevis 
aut sat brevis, circ. 20 — 50 miUim. altus, rigidiusculus, apicem 
versus bene sorediosus, sorediis approximatis aut contiguis, ra- 
mis omnibus teretibus laevigatisque aut ramis primariis parce 
increbreque verruculosis, ramulis spinulae-formibus sat nu- 
merosis aut parcis. Axis chondroideus tenuis, I non reagens. 
Stratum myelohyphicum laxissime contextum, KHO lutescens 
et demum ad superficiem axis rubescens. Ad flumen Konda 
in Sibiria a. 1880 abundanter eam legi. In ramulis pichtae 
ad flumen Golubaja parce et mala a N. Martianoff lecta. Bona 
est variatio, a v. hirta medulla laxissima et reactione bene dif- 
ferens. Var. glahratae (Ach.) simillima est, at reactione ab ea 
recedens secundum specim. orig. in herb. Ach. (in v. glabrata 

KHO—). 

Var. hirta (Hoffm.) Fr. Stratum myelohyphicum sat crebre 

contextum, KHO lutescens aut non reagens. Ad Krasnojarsk 

(Ostrovski). Var. glabrescens (Nyl.) Wain, jam reactione meduUae 

a var. hirta bene differt (KHO primum lutescens, dein rubescens) 

et a var. perplexante Wain., Etud. Bres. I p. 5, ramis apicem 

versus sorediosis et thallo ramulis adventitiis destituto. 

U. microcarpa Arn., Lich. Tirol XIV p. 464, XXI p. 113 

(Lich. Exs. n. 573, 822, Lojka, It. Cauc. n. 167). Thallus lacu- 

noso-rugosus, verruculis destitutus, stratum myelohyphicum crebre 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 6. 5 

contextum, KHO dilutissime lutescens, medulla 1 non reagens. 
In ramnlis abietis ad Jenisei, Minusinsk et flnmen Golubaja (N. 
Martianoff). 

U. longissima Ach., Stirt., On Gen. Usn. (1881) p. 7. Me- 
dulla thalli KHO—, axis chondroideus I caerulescens. In ramu- 
lis abietis et pichtae pluribus locis prope Minusinsk et flumen 
Golubaja (N. Martianoff). 

Alectoria. 

A. clialybeiformis (L.) Wain.,' Adj. Lich. Lapp. I p. 115, 
Rev. Lich. Linn. p. 9 (eonf. Nyl., Fl. 1869 p. 444). 

F. prolixa (Ach.) Wain., Rev. Lich. Linn. p. 9. Ad Minu- 
sinsk et flumen Golubaja (N. Martianoff). Etiam c. apoth. (n. 76). 
In ramulis abietum. 

A. iinplexa (Hoffm.) Wain., Stizenb., Alect. p. 130. A. 
jubata Nyl., Fl. 18G9 p. 444 (excl. syn.); Wain., Adj. Lich. Lapp. 
I p. 116. In ramulis abietum prope Krasnojarsk et Minusinsk 
(Ostrovski et N. Martianoff). 

F. siibprolixa Nyl., Norrl., Fl. Kar. Oneg. p. 14, Stizenb. 
Alect. p. 131. In ramulis abietum aliis Alectoriis immixta prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

A. bicolor (Ehrh.) Nyl. Ad terram prope Moscharskoje in 
Minusinsk (N. Martianoff). 

A. nigricans (Ach.) Nyl. Ad terram prope Minusinsk (N. 
Martianoff). 

A, ochroleiica (Ehrh.) Nyl., Stizenb., Alect. p. 122. Ad 
terram in monte Bonis (7000' s.' m.) et ad Moscharskoje prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

Dufourea. 

D. arctica Hook. Dactylina Nyl., Syn. Lich. p. 286, Fl. 
1869 p. 445. Ad Golgiha (n. 41) et alibi in Sibiria. 



Ramalina. 
R. farinacea (L.) Ach. Ad truncos arborum prope Krasno- 



jarsk. 



6 Eclv. A. Wainio, Lichenes in Sibiria meridioiiali collecti. 

K. dilacerata Hoffm., Herb. Viv. (1825) p. 451. Lobaria 
Hoffm., Deutschl. Fl. (1796) p. 140 (Wain., Rev. Lich. Hoffm. 
p. 14, Not. Syn. Lich. p. 21). In ramulis abietis prope flumen 
Golubaja (N. Martianoff). Est R. minuscula Nyl, Recogn. Mon. 
Ram. p. 66. 

R. thrausta (Ach.) Nyl. Ad ramos abietis prope Poseka 
(A. Kostmanoff). 

Evernia. 

E. divaricata (L.) Ach. Ad corticem arborum prope flu- 
men Gohibaja (N. Martianoff) una cum Usnea barbata. 

E. thanmodes (Flot.) Am., Lich. Tirol XIV p. 434, XYI 
p. 406, XXI p. 113. E. prunastri y. thamnodes Flot., Lich. Fl. 
Siles. II (1850) p. 4, D. L. n. 54 C. Evern. mesomorpha Nyl, 
Lich. Scand. (1861) p. 74. E. prunastri ^. gracilis Th. Fr., Lich. 
Scand. (1871) p. 31 (baud Ach., secund. specim. orig. e Suecia 
in herb. Ach., conf. Wain., Adj. Lich. Lapp. I p. 117). In ra- 
mulis abietis ad Krasnojarsk (Ostrovski) et Poseka (Kostmanoff). 

E. furfuracea (L.) Mann. Ad corticem pini prope flumen 
Golubaja (N. Martianoff). 

Cetraria. 

C. Islaiidica (L.) Ach. Ad terram prope Minusinsk (N. 
Martianoff). 

C. crispa (Ach.) Nyl. Ad terram prope Sevaglikon (n. 54 
et 55) et ad Minusinsk (N. Martianoff), sicut etiam ad flumen 
Enaschimo (A. Kostmanoff). 

C. cucuHata (Rell.) Ach. In monte Rorus (7000' s. m.) et 
ad Moscharskoje (N. Martianoff) et ad Krasnojarsk (Ostrovski). 

C, complicata Laur. in Fr. Lich. Eur. Ref. p. 459. Pla- 
tysma complicatum Nyl., Syn. Lich. p. 303. Cetraria Laureri 
Krempelh., Fl. 1851 p. 673, Koerb., Syst. Germ. p. 49, Hepp, 
Flecht. Eur. n. 838. Ad saxa prope Krasnojarsk una cum Hed- 
wigidio cihato. 

C. juniperina (L.) Fr. f. Tilesii (Ach.) Th. Fr., Lich. Arct. 
p. 38, Lich. Scand. p. 105. C. Tilesii Ach., Syn. Lich. p. 228 
(secund. herb. Ach., specimen nomine C. juniperinae). Supra 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 6. 7 

muscos et plantas destructas in monte Borus (7000' s. m.) et ad 
Minusinsk (N. Martianoff). 

'•'C. pinastri (Scop.). Est Lichen caperatus L. (conf. Wain., 
Rev. Lich. Linn. p. 5), quare rectius nuncapanda est *C'. cape- 
rata (L.) Wain. Ad corticem arborum prope Sevaglikon et alibi. 

C. chlorophylla (Humb.) Wain.' Platysma ulophyllum Nyl., 
Lich. Lapp. Or. p. 115 (Lich. Scand. p. 82). In ramuKs abie- 
tis prope Minusinsk (N. Martianoff). 

Parmelia. 

P. cetrarioides (Dei.) Nyl., Fl. 1869 p. 290, Hue, Addend, 
p. 41, 331, Lich. Exot. p. 73. P. perlata /9. cetrarioides Del. in 
Dub. Bot. Gall. p. 601 p.p. Supra muscos in rupe prope Kras- 
nojarsk (E. Bartaschow, Ostrovski), ad corticem arboris prope 
Matur (N. Martianoff). Thallus KHO solum superne flavescens, 
addito hypochlorite calcico intus levissime rubescens aut baud 
reagens. 

P. cylispliora (Ach.) Wain. P. caperata b. cylisphora Ach., 
Syn. Lich. p. 196 (secund. herb. Ach.). Lichen caperatus Hoffm., 
Enum. t. XIX fig. 2 et t. XX fig. 2 (PI. Lich. t. XXXVIII fig. 1, 
t. XXXIX fig. 1, t. XLII fig. 1), Ach., Brodr. Fl. Suec. p. 119 
(secund. herb. Ach.), baud Linn. (conf. Wain., Rev. Lich. Linn, 
p. 5). Parmelia caperata Nyl., Syn. Lich. p. 376, Th. Fr., Lich. 
Scand. p. 127, Hue, Lich. Exot. p. 71. In rupe ad Krasnoyarsk 
(N. Martianoff). Medulla thalli KHO lutescens, addito hypochlo- 
rite calcico subrubescens. 

P. (lubia (Wulf.) Schaer., Enum. Lich. Eur. p. 45 (excl. 
/S. stictica), Arn., Lich. Jura p. 48 (Zur Erinn. Wulf. p. 165). 
Lichen dubius Wulf. in Jacq. Coll. IV (1790) p. 275. Parmeha 
Borreri Nyl., Syn. Lich. p. 389, pr. p., Hue, Addend, p. 43 
(baud Ach., Lich. Univ. p. 461, quae est P. stictica Del. secund. 
specim. orig. a Turner missum). P. caperata /9. ulophylla Ach., 
1. c. p. 458, secund. specim. orig. ex Helvetia (baud e Cap. 
B. Sp.). 

Var. ulopliyilodes Wain. Thallus stramineo-glaucescens (nee 
paUido-glaucescens, ut in a. ulophylla Ach.), subtus fuscescenti- 
obscuratus aut rarius partim testaceus pallescensve, KHO su- 



8 Edv. A' Wainio, Lichenes in Sibiria meridionali collccti. 

perne flavescens, intus non reagens, Ca Clg O2 intus rubescens. 
Ad corticem et lignum pini prope flu men Usunschuf (fertilis) et 
ad corticem betulae prope Minusinsk (N. Martianoff). 

P. oniplialodes Ach. var. paniiiformis! Ach. In rupe prope 
Krasnojarsk (E. Bartaschow) et ad flumen Matur (N. Martianoff). 
Fertilis. 

P. sulcata Tayl. Ad corticem betulae et pichtae prope flu- 
men Matur (N. Martianoff) et alibi. 

P. hyperopia Ach., Th. Fr., Lich. Scand. p. 120. Parme- 
liopsis Wain., Adj. Lich. Lapp. p. 127. Parmeliopsis aleurites 
Nyl., Lich. Lapp. Or. p. 121. Ad corticem pini prope flumen 
Matur (N. Martianoff), ad lignum prope Poseka (A. Kostmanoff). 

P. conspersa (Ehrh.) Ach. Ad saxa et rupes locis nume- 
rosis ad Minusinsk, Paraksan, Golubaja, Krasnojarsk et Jenisei 
(n. 97). Specimina omnia ad f. politam Flot., Lich. Fl. Siles. 
II (1850) p. 20, pertinent, quae thallo isidiis destituto a f. co- 
ralloidea Flot., 1. c. (f. isidiata Anzi) differt. 

P. ceutrifuga (L.) Ach. In rupe ad Krasnojarsk. 
P. ambigua (Wulf.) Ach. P. diffusa Th. Fr., Lich. Scand. 
p. 131. Ad hgnum prope flumen Usunschuf (N. Martianoff). 

P. olivacea (L.) Nyl., Fl. 1868 p. 346. Ad corticem betu- 
lae prope Minusinsk et ad lignum prope flumen Matur (N. Mar- 
tianoff), ad corticem alni prope Poseka (A. Kostmanoff). 

P. subaurifera Nyl., Fl. 1873 p. 22. Imbricaria oHvacea 
a. vulgaris a. corticola f. furfuracea Hepp, Flecht. Eur. (1867) 
n. 866 pr. maj. p. (baud Schaer., Enum. Lich. Eur. 1850 p. 47). 
Ad corticem betulae prope Minusinsk et ad corticem pichtae 
prope flumen Matur (N. Martianoff), ad corticem alni prope Po- 
seka (A. Kostmanoff). 

P. prolixa (Ach.) Nyl. Ad saxa in monte Bischtag et ahbi 
prope Minusinsk (n. 54, 60, 61). Forma habitu P. alpicolae 
subsimiUs, at thallo subtus rhizinis instructo. 

P. sorediata (Ach.) Th. Fr. Ad rupem in monte Bischtag 
et ad tegulas prope Minusinsk (N. Martianoff). 

P. stygia (L.) Ach. Ad rupem in monte Schaman (cum 
n. 105). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XIII, n:o 6. 

P. pliysofles (L.) Ach., Nyl. f. labrosa Ach. Ad cortices 
arborum et ad saxa pluribns locis ad Krasnojarsk et flumen 
Matur (N. Martianoff, E. Bartaschow). 

Var. tubulosa Schaer., Lich. Helv. Spic. (1840) p. 459, se- 
cundum Habenh., Lich. Eur. n. 793, Wain., Lich. Vib. p. 48. 
Ad corticem pini ad flumen Golubaja (N. Martianoff), una cum 
Evernia furfuracea. 

P. duplicata (Sm.) Ach., Meth. Lich. p. 252, Wain., Adj. 
Lich. Lapp. p. 126. 

Var. vittata (Ach.) Wain. P. physodes /?. vittata Ach., IMeth. 
Lich. p. 251, secund. herb. Ach. Supra museos in rupe prope 
Sajanskaja (N. Martianoff) et Krasnojarsk (E. Bartaschow). 

Var. liypotrypanea (Nyl.) Wain., Adj. Lich. Lapp. p. 126. 
P. hypotrypanea Nyl, FL 1874 p. 306. Ad museos in rupe prope 
flumen Matur (N. Martianoff). 

Trib. 3. Thamnolieae. 

Thamnolia. 

Th. yermicularis (L.) Ach., Schaer., Enum. Lich. Eur. p. 
243, NyL, Syn. Lich. p. 264, Minks, Fl. 1874 p. 337. Ad ter- 
ram inter museos destructos in monte Borus, 7000' s. m. (N. 
Martianoff). 

Trib. 4. Stereocauleae. 

Stereocaulon. 

St. paschale (L.) Ach. In rupe ad Krasnojarsk (E. Barta- 
schow). 

St. tonientosum Fr. Supra rupem ad Sevaglikon (n. 66) 
et in monte Borus, 7000' s. m. (N. Martianoff), et ad terram 
arenosam prope Tabat (n. 86). 

Trib. 5. Lecanoreae. 

Lecanora. 

L. miiralis (Schreb.) Schaer. «. saxieola (Poll.) Schaer., 
Enum. Lich. Eur. p. 66. Lecanora saxieola a. vulgaris (Koerb.) 



10 Edv. A. Wainio, Lichenes in Sibiria meridionali collecti. 

Th. Fr., Lich. Scand. p. 226. Ad ossa vetusta et plaribus locis 
ad saxa et rupes prope Minusinsk. 

Var. albopiilveruleiita Schaer., Enum. Lich. Eur. p. 67 (Lich. 
Helv. Exs. n. 334) secund. specim. orig. in herb. Ach. Ad ru- 
pem prope Tuba. 

Var. Grarovaglii (Koerb.) Wain. L. saxicola v. Garovaghi 
Lojka, Lich. Hung. n. 24. Placodium Garovaghi Koerb., Parerg. 
p. 54. In rupe prope Tuba. 

L. cretacea (MiilL Arg.) Wain. Placodium crelaceum Miill. 
Arg., Fl. 1867 p. 434. In rupe prope Minusinsk. Sterihs. 

L. subcircinata NyL, FL 1873 p. 18, Hue, Addend, p. 83. 
In rupe prope Minusinsk. Pars superior meduhae KHO lute- 
scens et demum rubescens. Thallus ad ambitum pruinosus. 

L. vitellina (Ehrh.) Ach. Ad saxa et tegulas prope Mi- 
nusinsk. 

L. polytropa (Ehrh.) Th. Fr. var. intricata (Schrad.) Th. 
Fr., Lich. Arct. p. 110. In rupe prope Minusinsk. 

L. umbiiua (Ehrh.) Mass. Ad ossa vetusta prope Minu- 
sinsk. 

L. subfusca (L.) Ach. var. campestris Schaer., Enum. Lich. 
Eur. p. 75, Hepp, Flecht. Eur. n. 63. Parmeha Schaer., Lich. 
Helv. Spic. p. 391. Ad rupem in monte Bischtag prope Minu- 
sinsk. — Apothecia hujus speciminis convexa, obscure fusca, 
sat nitida. Hymenium jodo persistenter caerulescens (nonnullis 
ascis etiam vinose rubentibus). 

Var. clilarona (Ach.) NyL f. piiiastri (Ach.) Wain. (Adj. 
Lich. Lapp. I p. 157). Ad ramulos pini prope Krasnoyarsk 
(Ostrovski). 

L. albella Ach. ^L. angulosa (Ach.) Wain., Adj. Lich. 
Lapp. I p. 158. Ad corticem pichtae ad fl. Golubaja (N. Mar- 
tianoff). 

L. cateilea (Ach.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 245, Wain., 
Adj. Lich. Lapp. I p. 159. Ad corticem Salicis capreae prope 
flumen Matur (N. Martianoff). 

L. frustulosa (Dicks.) Schaer., Wain., Etud. Bres. I p. 95. 

Var. Ludwigii (Ach.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 255 (Lojka, 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 6. 11 

Lich. Hung. n. 40). Ad saxa arenaria pluribus locis prope I\Ii- 
nusinsk (n. 16, cet.) leg. N. Martianoff. 

Var. argopliolis (Wahlenb.) Koerb. Ad saxa arenaria prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

L. badia (Pers.) Ach. Ad rupem in monte Bischtag (N. 
Martianoff). 

L. calcarea (L.) Sommerf. Ad rupem arenariam prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

L. gibbosa (Ach.) Nyl. var. siibdepressa Nyl., Fl. 1873 p. 
69, Wain., Adj. Lich. Lapp. L p. 168. Ad saxa prope Minu- 
sinsk (n. 11, cet.) leg. N. Martianoff. 

L. cinerea (L.) Sommerf. Ad saxa et rupes pluribus locis 
prope Minusinsk (n. 61. cet.) leg. N. Martianoff. 

L. Myrini (Fr.) Nyl., Fl. 1869 p. 413, Th. Fr., Lich. Scand. 
p. 283. Ad rupem in monte Hansvin (n. 101 pr. p.) leg. N. 
Martianoff. 

L. obtecta Wain., Fl. Tav. p. 107, Adj. Lich. Lapp. I p. 
170. Ad rupem serpentinicam prope Minusinsk (n. 30), una cum 
Lecidea sylvicola (N. Martianoff). Medulla thalli jodo non rea- 
gens, sicut etiam res se habet in specimine originali e Tavastia 
Fennise. 

Icmadophila. 

I. ericetoriim (L.) Zahlbr., Mat. Flecht. Bosn. p. 605 
(Wain., Not. Syn. Lich. p. 20). I. geruginosa (Scop.) Th. Fr., 
Lich. Scand. p. 300. Ad lignum putrid um et Sphagna vetusta 
in monte Borus 7000' s. m., ad flumen Matur et prope Minusinsk 
(N. Martianoff). 

Acarospora. 

A. chlorophaua (Wahlenb.) Mass. Ad saxa arenaria et 
granitica prope Minusinsk (N. Martianoff). 

A. fiiscata (Schrad.) Th. Fr. var. smaragdiila (Wahlenb.). 
Ad rupem prope Minusinsk (N. Martianoff). 

'^'A. discreta (Ach.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 217. In rupe 
ad Nen prope Minusinsk (N. Martianoff). 

A. impressula Th. Fr., Lich. Scand. p. 214. Ad rupem 
prope Minusinsk (N. Martianoff). Hymenium jodo persistenter 
ccerulescens. 



12 Edv. A. Wainio. Lichenes in Sibiria meridionali collecti. 

A. testiuliiiea (Ach.) Wain. Sporastatia Mass., Geneae. p. 
9. Biatorella testudinea a. pallens Th. Fr., Lich. Scand. p. 403. 
Ad rupem in monte Hansvin una cum Lecanora Myrini (n. 101) 
leg. N. Martianoff. 

Trib. 6. Pertusarieae. 

Pertusaria. 

P. lactea Nyl., Fl. 1881 p. 539, Hue, Addend, p. 119. 
Lojka, Lich. Hung. n. 51, Zw., Lich. Exs. n. 772, Arn., Lich. 
Exs. n. 834. Lecanora rimosa a. sordida d. lactea Schaer., 
Enum. Lich. Eur. p. 71, et Lichen lacteus Linn., Mant. I p. 132, 
(ex cit.). Ad rupem porphyricam in monte Ustanah prope Minu- 
sinsk (N. Martianoff). Thallus CaClgOg bene rubescens, KHO 
non reagens, nequidem soredia KHO reagentia. Medulla thalli 
jodo non reagens. 

Trib. 7. Theloschisteae. 

Xanthoria. 

X. siibstellaris (Ach.) Wain., Etud. Bres. I p. 71. Placo- 
dium fallax Hepp, Flecht. Eur. n. 633. Ad corticem Salicis et 
Populi laurifolii prope Minusinsk (N. Martianoff). 

X. polycarpa (Ehrh.) Wain. var. lychnea (Ach.) Wain. Ad 
corticem Salicis prope Minusinsk (N. Martianoff). 

Placodium. 

P. elegans (Link) D. C. In rupe ad Minusinsk (N. Mar- 
tianoff). 

F. sordidescens Wain. Thallus arctius adpressus; laciniis 
etiam ad ambitum convexis, 0,5 — 0,3 millim. latis, plus rninusve 
sordide miniatis. PI. sympageum (Ach.) in memoriam revocans, 
at thallo minus arete adfixo ab eo differens et a PL elesrante 
evolutum. Ad saxa arenaria prope Minusinsk leg. N. Martia- 
noff (n. 53). 

*P1. graniilosiim (Schaer.) Wain. Parmelia elegans b. granu- 
losa Schaer., Enum. Lich. Eur. p. 52. Caloplaca Th. Fr., Lich. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 6. 13 

Scand. p. 169. Thallus centro plus minusve granulosus vel primo 
veiTuculis obsitus. Ad saxa schistosa in Sibiria (n. 4836, sine 
indicatione loci). Etiam ad Goschenen in Helvetia pulchrum et 
abundanter sorediosum a me lectum. Diversum est Aphiloma 
granulosum Miili. Arg., Princ. Glassif. (1862) p. 40, quod Pla- 
codio murorum est affine et nuncupetur PI. suhgramdosum Wain. 
Ad ••'PI. granulosum Wain, etiam pertinet Lecanora elegans v. 
sorediata Wain., Adj. Lich. Lapp. p. 143. 

PI. murorum (Hoffm.) D. C. var. lobulatum (Sommerf.) 
Wain. Lecan. scopularis =-=L. lobulata NyL, Fl. 1883 p. 105, Hue, 
Addend, p. 65. L. marina Wedd., Not. Amphil. p. 14 (secund. 
specim. orig.). In rupe prope Minusinsk (n. 100) leg. N. Mar- 
tianoff. 

PI. gilvum (Hoffm.) Wain., Etud. Bres. I p. 122. Lecanora 
cerina Ach. (baud Ehrh.). Ad corticem Caraganae arborescentis 
prope Minusinsk (N. Martianoff). 

PI. ceriuum (Ehrh.) W^ain. Lichen cerinus Ehrh., Plant. 
Crypt. (1791) n. 216 in mus. BeroL, conf. etiam Th. Fr., Fl. 
1881 p. 221, Arn., Fl. 1882 p. 405. Lecanora pyracea (Ach.) 
Nyl., Lich. Lapp. Or. p. 129. Caloplaca Th. Fr., Lich. Scand. 
p. 178. Callopisma luteoalbum (Ach.) Mass., Mon. Lich. Blast, 
p. 80, Koerb., Syst. Germ. p. 128. Ad corticem Caraganae prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

PI. caesiorufum (Ach.) Wain., Etud. Bres. I p. 124. Va- 
riatio apotheciis ochraceo-nigricantibus et thallo cinereo areola- 
toque instructa ad saxa arenaria prope Minusinsk a N. Martia- 
noff lecta est. 

Trib. 8. Buellieae. 

Anaptychia. 

A. speciosa (Wulf.) Wain., Etud. Bres. I p. 135. Supra 
muscos in rupe ad flumen Usunschut (N. Martianoff). 

Physcia. 

Ph. stellaris (L.) Nyl. Ad Caraganam et Betulam prope 

Minusinsk (N. Martianoff). 



14: Edv. A. Wainio, Lichenes in'^^Sibiria meridionali collecti. 

Var. tenella (Scop.) Nyl. Ad Caraganam prope Minusinsk 
(N. Martianoff). 

Ph. aipolia (Ehrh.) Nyl. f. aiithelina (Ach.) Wain., Adj. 
Lich. Lapp. p. 135. Ad corticem Caraganae arborescentis prope 
Minusinsk (N. Martianoff). 

Ph. pulverulenta (Schreb.) Wain. -^Ph. piilveracea (Hoffm.) 
Wain. Lobaria pulveracea Hoffm., Deutschl. Fl. (1796) p. 158 
(secimd. cit. Ehrh., PL Crypt, n. 285: in mus. Berol.). *Ph. far- 
rea (Ach.) Wain., Adj. Lich. Lapp. p. 132. Thallus sorediis in- 
structus. 

F. farrea (Ach.) Wain. In rupe prope Krasnojarsk (Ostrov- 
ski). Thallus obscurus. 

Ph. obscura (Ehrh.) Th. Fr., Wain., Etud. Bres. I p. 144. 

Var. sorediifera Nyl. (Wain., Lich. Vib. p. 52). In rupe 
prope flumen Tjuhtjat (N. Martianoff). 

Rinodina. 

R. oreina (Ach.) Mass., Th. Fr., Lich. Scand. p. 192. Hue, 
Addend, p. 78. Ad saxa et rupes locis numerosis prope Minu- 
sinsk (n. 7, 49, 53, 57). Thallus hydrate kalico non reagens. 

R. sophodes (Ach.) Th. Fr. Forma inter v. cinereovirescen- 
tem Wain, et v. laevigatam (Ach.) intermedia ad corticem Abie- 
tis pichtae prope flumina Matur et Golubaja (N. Martianoff). 

R. milvina (Wahlenb.) Th. Fr. Forma atypica ad saxa are- 
naria prope Minusinsk (n. 16 pr. p., N. Martianoff). 

Bueliia. 

B. disciformis (Fr.) Br. et Rostr., Wain., Etud. Bres. I 
p. 165. 

Var. minor (Fr.) Wain. (Adj. Lich. Lapp. I p. 111). Ad 
corticem salicis et pichtae prope flumen Golubaja et ad Minu- 
sinsk (N. Martianoff). 

Var. triphragmia (Nyl.) Wain. Ad corticem salicis et be- 
tulae prope Minusinsk et flumen Golubaja (N. Martianoff). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 6. 15 

Trib. 9. Peltigereae. 

Peltigera. 

P. aphthosa (L.) Hoffm. Supra muscos ad Moscharskoje et 
Sevaglikon (N. Martianoff), ad Poseka (A. Kosttnanoff). 

P. liorizontalis (L.) D, G. Supra muscos ad flumen Matur 
(N. Martianoff). 

P. polydactylou (Neck.) Hoffm., PL Lich. t. 4 f. 1. Lichen 
polydactilon Neck., Meth. Muse. p. 85. Supra muscos prope 
flumen Niernir (N. Martianoff). 

P. nialacea (Ach.) Fr. Supra muscos ad Krasnojarsk (N. 
Martianoff). 

P. caiiina (L.) Hoffm. Supra muscos ad flumina Niemir 
et Matur (N. Martianoff), ad Poseka (A. Kostmanoff). 

Var. spuria (Ach.) Schaer. Ad terram humosam prope 
Krasnojarsk (Ostrovski). 

P. scabrosa Th. Fr., Lich. Arct. p. 45, Wain., Adj. Lich. 
Lapp. I p. 130. Supra muscos prope Krasnojarsk (E. Barta- 
schow). 

Nephroma. 

N. arcticiim (L.) Fr. Supra muscos ad flumina Niemir et 
Imbak (n. 38), cet. (n. 8093) leg. N. IMartianoff, ad Poseka (A. 
Kostmanoff). 

N. resupinatum (L.) Flot., Lich. Fl. Siles. II (1850) p. 8. 
Lichen resupinatus L., Spec. Plant, p. 1148 (conf. Wain., Rev. 
Lich. Linn. p. 6). Nephromium tomentosum Nyl., Syn. Lich. 
p. 319. 

F. Helvetica (Ach.) Wain. (Adj. Lich. Lapp. I p. 128). 
Peltigera papyracea Hoffm., Deutschl. Fl. p. 108 (male descripta), 
conf. Wain., Rev. Lich. Hoffm. p. 11. Ad saxa prope Krasno- 
jarsk (Ostrovski). 

Trib. 10. Sticteae. 
Sticta. 

St. Wrightii Tuck., Suppl. 11 p. 204, Wain., Etud. Bres. 
I p. 187, Stizenb., Stictei p. 124. Ricasolia Nyl., Syn. Lich. p. 



16 JEch'. A. Wainio, Lichenes in Sibina meridionali collecti. 

366. Supra rapes prope flumina Matur et Niemir (N. Mar- 
tianoff). 

Lobaria. 

L. pulmonaria (L.) Hoffm. Ad rupes prope Krasnojarsk 
(E. Bartaschow) et flumen Matur (N. Martianoff). 

Trib. 11. Heppieae. 

Heppla. 

H. obsciiratula Ny]., Fl. 1878 p. 339, Hue, Addend, p. 63. 
Cum Lecanora calcarea in rupe argillacea prope Minusinsk (N. 
Martianoff). Apothecia disco rubricoso-rufescente, 0,5 millim. 
lato, thallum superante, KHO non reagente. Sporae ellipsoidese, 
long. 0,005 — 0,006, crass. 0,003 millim. Thallus areolis circ. 1 — 1,5 
millim. latis, integris aut lobatis, planis aut lobis etiam verru- 
caeformi-convexis, fuscescenti-olivaceus. 

Trib. 12. CoUemeae. 

Leptogium. 

L. saturuinum (Dicks.) Nyl. Ad corticem prope flumen 
Matur (N. Martianoff). 

Trib. 13. Lecideae. 

Cladonia. 

CI. rangiferina (L.) Web. In sylvis prope flumen Syssim 
(N. Martianoff) et alibi. . 

CI. sylvatica (L.) Rabenh. Ad Krasnojarsk, Moscharskoje 
et in monte Borus (7000' s. m.) leg. N. Martianoff. 

CI. alpestris (L.) Rabenh. Ad Krasnojarsk, Moscharskoje, 
cet, (N. Martianoff). 

CI. coccifera (L.) Willd. 

Var. stemmatiiia Ach. Ad flumina Syssim et Kysir et ad 
Sevaglikon et Jelanskij Bor (N. Martianoff). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o G. 17 

Var. ochrocarpia Floerk. Prope flumen Syssim (N. Mar- 
ti an off). 

Var. pleurota (Floerk.) Schaer. Prope Krasnojarsk et llu- 
men Syssim (N. Martianoff). 

CI. (leformis Hoffm. Prope flumen Kysir (N. Martianoff), 
ad flumen Ditin (A. Kostmanoff). 

CI. digitata Schser. Prope flumen Syssim (N. Martianoff). 
CI. amaiirocraea (Floerk.) Schaer. 

F. celotea Aeh., Wain,, Mon. Clad. Univ. II p. 466. Locis 
numerosis ad Krasnojarsk, flumen Golubaja et in monte Borus, 
7000' s. m. (N. Martianoff). 

F. oxyceras Ach., Wain., Mon. Clad. Univ. I p. 254. 
Prope Krasnojarsk (E. Bartaschow) et Imis (N. Martianoff). 

CI. uucialis (L.) Web. Ad Jelanskij Bor (N. Martianoff), 
ad Sevaglicon, Enaschimo et Elan (A. Kostmanoff). 

CI. squamosa (Scop.) Hoffm. Prope flumen Kysir (N. Mar- 
tianoff). 

CI. cenotea (Ach.) Schaer. Prope flumina Kysir et Kysikul 
(N. Martianoff), ad Poseka (A. Kostmanoff). 

CI. turgida (Ehrh.) Hoffm. Ad Sevaglikon (N. Martianoff). 

CI. cariosa (Ach.) Spreng. In Sibiria (sine loco special! 
(n. 5567). 

CI. gracilis (L.) Willd. 

Var. dilatata (Hoffm.) Wain., Mon. Clad. Univ. II p. 87. 
Prope flumen Syssim (N. Martianoff), ad Poseka (A. Kostmanoff). 

Var. eloiigata (Jacq.) Floerk., Wain., 1. c. p. 116. Ad la- 
cum Moscharskoje et Kysikul et prope flumen Kysir (N. Mar- 
tianoff). 

CI. cornuta (L.) Schaer. Ad flumina Ditin et Enaschimo 
(A. Kostmanoff). 

CI. pyxidata (L.) Fr. 

Var. neglecta (Floerk.) Mass. Ad Krasnojarsk (Ostrovski) et 
lacum Moscharskoje et flumen Golubaja (N. Martianoff). 

Var. clilorophaea Floerk. Prope flumen Syssim et lacum 
Moscharskoje (N. Martianoff). 

CI. fimbriata (L.) Fr. 



18 Edv. A. Wainio, Lichenes in Sibiria meridionali collecti. 

Var. coniocraea (Floerk.) Wain., Mon. Clad. Univ. II p. 308. 
Ad lignum putridum prope lacum Kysikul et flumen Syssira 
(N. Martianoff). 

CI. botrytes (Hag.) VVilld. Ad truncum vetustum prope 
Poseka (A. Kostmanoff). 

Lecidea. 

L. geographica (L.) Fr. Ad rupem in montibus Hansvin 
et Schaman, cet. 

L. coiicreta (Ach.) Wain. Lecidea atroalba j3. concreta 
Ach., Vet. Ak. Handl. 1808 p. 233 (conf. Th. Fr., Lich. Scand. 
p. 623). L. geminata Flot., Wain., Adj. Lich. Lapp. II p. 133. 
Rhizocarpon geminatum Th. Fr., 1. c. Ad saxa prope Minusinsk 
(N. Martianoff). Sporee binae aut singulae. Thallus areolis pla- 
nis, minutis. 

L. syinmicta (Ach.) Hedl., Krit. Bern. Lee. (1892) p. 56, 
f. syinmictera (Nyl.) Wain., Adj. Lich. Lapp. I p. 160. Ad cor- 
ticem betulae prope Minusinsk (N. Martianoff). 

L. viridesceus (Schrad.) Ach._, Th. Fr., Lich. Scand. p. 
445. Ad lignum putridum in sylvis prope flumen Golubaja (N. 
Martianoff). 

L. mollis (Wahlenb.) Nyl., Th. Fr., Lich. Scand. p. 451. 
Ad rupem in monte Schaman (n. 105 et 16) leg. N. Martianoff. 
Sporae eUipsoideae vel breviter ellipsoideae, long. 0,oo7 — 0,oi2, 
crass. 0,003 — 0,006 millim. Excipulum extus fuscescens, intus 
albidum, in parte exteriore hyphis radiantibas conglutinatis, in 
parte interiore aerem inter hyphas continens. 

L. confluens Ach. var. sorediza (Nyl.) Wain., Adj. Lich. 
Lapp. II p. 53. '^'L. subconfluens Th. Fr., Lich. Scand. p. 487. 
In rupe ad flumen Tabat prope Minusinsk (n. 113) leg. N. Mar- 
tianoff. Thallus horum speciminum esorediatus, quare ad f. 
connedentem Wain. (1. c.) pertinere videntur. Apothecia pruinosa. 

L. pantherina (Ach.) Th. Fr. var. Acharlana Wain., Adj. 
Lich. Lapp. II p. 56. Ad rupem in monte Borus (n. 107) leg. 
N. Martianoff. 

L. macrocarpa (D. G.) Th. Fr., Lich. Scand. p. 505, Wain., 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 6. 19 

Adj. Lich. Lapp. II p. 66. In riii»e ad flumen Tabat (n. 61) et 
in monte Schainan (n. 16) leg. N. MartianolT. 

L. albocaerulesceiis (Wulf.) Ach. var. flayocaerulescens 
(Hornem.) Schaer., Wain., 1. c. p. 76. Ad riipem in monte 
Hansvin (cum n. 96) leg. N. Martianoff. 

L. armeniaca (D. C.) Fr., Th. Fr., 1. c. p. 532. Ad rupem 
in monte Hansvin (cum n. 7) leg. N. Martianoff. 

L. aglaea Sommerf. Th. Fr., 1. c. p. 534, Wain., 1. c. p. 
82. Ad rupem in monte Hansvin (n. 86) leg. N. Martianoff. 

L. aeuea Duf. Ad rupem in monte Hansvin leg. N. Martianoff 
(n. 86, 100, 104 pr. p.). Margo apotheciorum intus KHO lute- 
scens et demum rubescens. 

L. subcongrua Nyl., Fl. 1874 p. 11, Wain., Adj. Lich. 
Lapp. II p. 97. In rupe prope Minusinsk (n. 94) leg. N. Mar- 
tianoff. 

L. sylvicola Flot., Th. Fr., 1. c. p. 558, Wain., 1. c. p. 
104. Ad saxa prope Minusinsk (n. 30) leg. N. Martianoff. 



B. Graphideae. 

Arthonia. 

A. liirida Ach. var. vulgaris (Fr.) Almqv., Arth. Scand. 
p. 16, Wain., Adj. Lich. Lapp. II p. 154. Ad corticem Abietis 
pichtae prope flumen Matur (N. Martianoff). 

Xylographa. 

X. parallela (Ach.) Fr. Ad truncos putridos prope Poseka 
(A. Kostmanoff). 



Ascomycetes. 

Didymella puiictiformis (Ach.) Wain. (conf. Wain., Etud. 
Bres. I p. XIII, II p. 233). Verrucaria Wain., Adj. Lich. Lapp. 
II p. 192. Ad corticem Abietis pichtae prope flumen Matur (N. 
Martianoff). 



20 lildv. A. Wainio, Lichenes in Sibiria meridionali collecti. 

Didymospliaeriae sp. (conf. Wain., Etud. Lich. Bres. II p. 
232). Ad corticem populi prope Minusinsk (n. 73) leg. N. Mar- 
tianoff. Thallus macula alba indicatus, ex hyphis albis forma- 
tus, gonidiis destitutus. Perithecium integrum, fuligineum, he- 
misphaericum, circ. 0,1 millim. latum. Nucleus jodo non rea- 
gens. Paraphyses numerosae, parcissime ramoso-connexae. Asci 
cylindrico-clavati aut cylindrici. Sporae 8:nae, distichae, nigri- 
cantes, fusiformi-ovoideae, apicibus obtusis, 3-septatae, ad septas 
bene constrictae, loculis subcylindricis. 



ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XIII, N:o 7 



SYNOPSIS 



n 



XlJ-^^ 



jUi 



Kj 



ia ft 



m 



-K 



AMAR 



r\ 



\J 



\j 



SCAKDIHAYI^ 



(SUECI^, NORVEGL^, DANL^ & FENNIiE.) 



AUCTORE 



CARL AGARDH WESTERLUND. 



(Societati exhibifum d. 1 Febr. 1896). 



oO_y^ 



53 Q-^-C/^ 



KUOPIO 189Y. 
EX OFFICINA TYPOGRAPHICA O. W. BACKMANl. 



c 



um fauna paltTearctica molluscorum extramarinorum his pro- 
ximis annis modo critica pertractata sit atque etiam a multis 
partibiis prorsus renovata, quod et quaenam ratio inter singulas 
species ejus intersit nova luce illustratum certioribusque experi- 
mentis exploratum est et, id quod ad retractationem illam neces- 
sarium est, diligenter est queesitum vel quo modo et quatenus 
singula genera coelo ac temperie terrae dependeant vel quo 
modo et quatenus ob eam ipsam rem variationem patiantur, 
propter has res atque etiam propter magnam illam multitudi- 
nem no varum formarum, quae his decern proximis annis etiam 
in septentrionalibus terris sunt inventae, factum est ut Fauna 
molluscorum Scandinaviae in permultis ejus generibus longe alia 
nunc appareat, atque decem abhinc annos erat. 

Quae fauna cum et ipsa sua, ut ita dicam, vetustate et 
terrarum Scandinavicarum ad boream situ ad totam faunam 
molluscorum constituendam magni momenti sit, eam critico 
modo breviter retractare operae pretium esse putavi. 



Pontes hujus opuseuli. 
1. Scripta edita. 

De molluscis suecanis. 

Carl Linne. Natus 1707, denatus 1778. — Iter Oelandicum 1741, 
Sj^stema Naturae ed. 10. 1758, Fauna Suecica ed. 1. 1746, ed. 2, 1761. 

In his operibus sequentia mollusca terrestria et fluviatilia Sue- 
ciae descripsit (nomina in parenthesi inclusa sunt cujusque auctoris): 
Arion (Limax) ater, Limax maximus, Agriolimax (Limax) agrestis, Helix 
hispida, lapicida, arhiistorumjiortensis (nemoralis!), ^;o»iafm, Pupa (Tuvho) 
avenacea (muscoruin), Balea (Turbo) perversa, Succinea (Helix) p^dris, 
Phijsa (Bulla) fontinalis, hyjmorum, Limncm (Helix) stagnalis, auriadaria, 
balthica, Flanorhis (Helix) corneiis, umbilicatus (planorbis) albus?, spirorbis, 
contortus, vortex, crista (in S. N. ed. XII nautileus), complanatus, Ancy- 
lus (Patella) lacustris, Paludina (Helix) vivipara, Bythinia (Helix) ienta- 
culata, Neritina (Nerita) fliiviatilis cum var. lacusiris et litoralis, SpJuerium 
(Tellina) corneimi, Anodonta (Mytilus) anatina, Margaritana (Mya) marga- 
ritifera. Adbuc descripsit sub nomine Eel. albelloe H. lapicidee juv. et 
s. n. Bel. fragilis juvenem (h. e.superam partem spirae) varietatis cujus- 
dam Limnaeae stagnalis. In Syst. Nat. ed. X Helicem gotJiicam descripsit 
(>>t. carinata, utrinque convexa, cornea fasciis subferrugineis ; habitat in 
Sueciae nemoribus'"'), sed postea in Fauna Suec. ed. 2 omisit. Gl. Morch 
(Syn. Moll. Dan.) opinat banc testam Patula rotundata Miill. fuisse. 

Helix limosa Lin. etiam est species de qua quaeritur. Alii et 
egomet putavimus, verbis auctoris in Fauna Suec. ed. I („operculo 
etiam clauditur") ducti, earn Bythiniae speciem esse. Confiteor tamen 
eos, qui in hac limosa Lin. Limnceam ovatam Drap. vidunt, causam quan- 
dam habere, quod Linne in editione altera suae Faunae verba ex edi- 
tione prima citata forte ut errata omisit; quod numquam in Scandi- 
navia species in fluviis habitans, operculata, „testa pellucida et valde 
tenera ac acuta, apertura ovata" inventa est, et quod difficile est cre- 
dere Linneum banc sub una alterave forma vulgatissimam speciem 
non cognovisse. 

Observare necesse est, synonijma Linnei ex auctoribus alienis, 
saepissime tantum ex figuris eorum tunc temporis parum bonis capta, 



6 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandinav. 

sestimatione omnino in judicando specierum ejus carere, in qua re maxi- 
mus pondus in locis originalibus patriee jacet. Observes etiam editionem 
secundam Faunae Suecise (1761), certissime non ab auctore ipso tandem 
curatam, multo minus valere quam editio prima (17-48), quod variis lo- 
cis copiose in Fauna molluscorum Suec. etc. (1873) demonstravi. 

Johan Fischerstrom. 
Nat. 28/^ 1735, in juventute Uteris humanioribus deditus, postea 
scientias oeconomicas studuit et in his scripta plura publicavitj den. 
in Stockholm 23/^i 1796. 

— In »Utkast till beskrifning om Malaren», 1785, p. 236 
— 245, enumerat mollusca prsecipue ab in his rebus bene eru- 
dite Adolf Modeer ad et in lacu hujus nominis observata. 

Hie Ad. Modeer fuit nat. 1^/4 1739 in Carlskrona, civis acad. in 
Lund 1754, geometer et ab anno 1770 secretarius societatis Svenska 
Patriotiska Sallskapet, bonus observator, diligens auctor in historia 
naturali et prsecipue in rebus oeconomicis; den. in Stockholm 1^/7 1799. 

Anders Johan Hagstrom nob. Hagstromer. 

Nat, 8/g 1753 ad Linna prov. Sodermanland, civ. acad. in Up- 
sala, doctor med. 1781 in Abo, med. prof. 1793 in Stockholm, di- 
rector summus 1808, nobili nomine ornatus 1812, botanicus, medi- 
cus frequenter exercitatus, prgelector prsestans, pro benignitate 
et liberalitate laudatus; den. in Stockholm ^/g 1830. 

— In »Weckoskrift for Lakare och Naturforskare», p. 185 
— 191, indicem molluscorum circa Stockholm cum auxilio jam 
laudati Ad. Modeer elaboravit. 

Aiiders Jahan Retzius. 

Nat. 7io 1"^^^ "^ Kristianstad, discipulus inter optimos Linnei, 
docens in Lund 1764, professor hist, natur. et oeconomiae extra- 
ord. ibidem 1777, ord. 1781, „in scientiis omnibus giganteus" ; 
den. in Stockholm ^j-^ 1821. 

— Dissertatio Nova Testaceorum Generum sistens. Lun- 
dse 1788. 

In hac dissertatione genus TJnio creavit et faunam Z7. crasso n. 
sp. & U. tumido n. sp. augmentavit. (Cfr. C. G. Westerlund in Nach- 
richtsblatt Mai. Ges. 1889 p. 19—23). 

Sven Nilsson. 

Nat. 8/3 1787 in Alfvastorp prov. Skane, ubi pater agricola le- 
vis, civ. acad. in Lund 1806, doctor phil. ib. 1811, prof, honor. 
1821, 1828—1831 prsefector zool. in Museo Acad, Scientiarum Hoi 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 7. 7 

mise, 1831 — 1856 prof. zool. ord. in Lund, 1838 etiam pastor et 
prsepositus, zoologus, operibus suis de vertebratis Scandinavise 
meritissimus, iis de molluscis et de vestigiis rerum antiquarum 
fundator liarum scientiarum patriae ; den. in Lund ^/^ 1883. 

— Historia molluscorum terrestrium et fluviatilium Sue- 
ciae. Lundse 1822. 

Maxime hoc opere studium molluscorum, „inde a temporibus im- 
mortalis Linnsei in Suecia j)lane neglectum", ut ipse dicit, apud nos 
ampliavit, scientiam observationibus numerosis magni ponderis illu- 
stravit et faunam suecicam formis sequentibus auxit: Limax tenellus 
n. sp., marginatus (cinereus var.), Vitrina pellucida, Conulus (Helix) ful- 
viis, Vitrea (Hx.) crystallina, Zonitoides (Hx.) nitidus^ Hyalinia (Hx.) cel- 
laria, Arion (Limax) alhus, cinctus (fasciatus V, d, f, J), bourguignafi (fas- 
ciatus «, /^, /), flaviis, Pimctum (Hx.) pygmoeum, Patula (Hx.) rotundata, 
ruderata (rotund, var.), Helix pulchella, costata (pulcli. var.) acideata, 
bidens, strigella, incarnata, fruticum, striata (ericetorum), nemoraliSy 
Buliminus (Bulimus) obscurus, Pupa muscorum, costiUata n. sp., anti- 
vertigo, pygmoia, pusilla (vertigo), Clans, kmiinata (bidens), plicatula, 
bidentata (rugosa), nilssoni (papillaris), dubia (rugosa var.), Zua 
(Bulimus) lubrica, Coecilianella (Acbatina) acicula, Succ. pfeifferi (S. 
amphibia var.), Carychium, (Auricula) minimum, Ampldpeplea (n. gen.) 
ghitinosa, Limncea ovata, lagotis (ovata var.), peregra, palustris, var. fusca^ 
sucmiea n. sp., glabra (elongata). trimcatula (minuta), Planorbis albus 
(hispidus), carinatus, crista (imbricatus), nitidus, Ancylus /tuviatilis^ By- 
thinia (Paludiua) leaclii (sp. sine nom.), Valvata piscinalis, pusilla^ cristata, 
Sphcerium (Cjxlas) ovale (lacustre), calyculatum, Pisid. anmicum (obli- 
quum), subtruncatum (obtusale f. Malm), pusillum (fontinale f. Malm), Unio 
ater n. sp., rostratus (pictorum), batavus, limosiis n. sp., Margaritana (Unio) 
elongata n. sp., Anodonta sulcata et piscinalis n. sp. Species, quam ut 
„Helicem conspurcatam"' descripsit, est H. strigella juvenis, Palud. 
balthica et octona ad faunam marinam pertinent. Anod. anatina a est 
forma nunc indeterminabilis et A. intermedia „Pfi'." verosimiliter A. 
cj'gnsea immatura, ut docet eel. Eossmassler, 

Johan Emanuel Wikstrom. 

Nat. Vii 1'789 in Wanersborg, civ. acad, in Upsala 1806, doc- 
tor medic. 1817, botan. professor ad. Museum E.eg. Acad. Sclent. 
in Stockholm, botanicus eruditus; den. -^/-^ 1856. 

— In introductione suae »Stockholms Flora >^ I. 1840, p. 
118 — 131, bonam faunulam molluscorum regionis circa Stock- 
holm dedit. 

D. S. Hogherg. 

— Om nagra for Sverige nya arter och formforandringar 
af Land- och Insjosnackor »in K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1841 p. 



8 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandinav. 

197—205. Idem etiam distribuavit »Typsammling for Svenska 
snackor. » 

Primus Pupam avenaceam, cylindraceam, edentulam et Succ. 
ohlongam recte in Suecia distinxit. 

Carl Henrik Boheman. 

Nat. 1% 1796 in Jonkoping, a patre ad mercatorem destinatus, 
postea ipse vitse genus mutavit, juris stud, in Lund 1812, tamen 
1813 dux militaris inferior et 1814 particeps in expeditione bel- 
lica ad Norvegiam, centurio 1837; in omnibus his annis studia 
insectorum ardore coluit, itaque 1841 professorem entomologiEe 
ad Mus. Reg. Acad. Scient. in Stockholm constitutus est et 
scripta plura egregia in scientia sua elaboravit; den. in Stock- 
holm Vii 1868. 

— In Ofversigt af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1844 enumeravit 
»Land- och Sotvattenmollusker, funna omkring Qvickjock i Lu- 
lea Lappmark.» 

Helix harpa Say est ab eo in Lapponia detecta. 

L. P. Hansen. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1845 p. 254—257 
scripsit »0m nya svenska sotvattensmollusker». 

— Ibidem 1848 p. 201—202: Nya svenska snackor. 

Claus. ventricosam, Valv. macrostomam (depressam), Fisid. henslowia- 
num et jmlchellum primus in faunam nostram introduxit ut etiam Pa- 
llid, contedam in Suecia primus indicavit. Quid „Anod. rostrata" et 
j.ponderosa" ejus sint, nunc est gegerrime judicare. 

Wilhelm Lilljehorg. 

Nat. 7io 1^^^ "^ Helsingborg, civ. acad. in Lund 1834, doctor 
phil. 1841, prof. zool. extraord. in Lund 1853, prof zool. ord. in 
Upsala 1854—1882, doct. med. honor. 1877; itineribus et excur- 
sionibus per vitam longam numerosis faunae terrarum borealium 
optime peritus, scriptis zoolog. numerosis celeberrimus, prsecipue 
opere magno monumentali de animalibus vertebratis SueciEe et 
Norvegise laudatus. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1858 pp. 13 c. 1 
tab. communicavit »Nagra anmarkningsvarda former af Clausi- 
lia rugosa Drap., Rossm., eller Claus. nigricans Mat. and Rac- 
kett, Forbes and Hanley, hvilka forut hos oss dels icke bUfvit 
anmarkte och dels blifvit forvexlade med andra.» 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 9 

— Ibidem 1850 p. 58—90: Gotlands Land- och Sotvattens- 
mollusker. 

— Ibidem 1849 et in K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1850: For- 
teckning pa land- och sotvattens-blotdjur, funna vid Tromso i 
Norge, i Jenitland i Sverige samt i Ryssland. 

Helix lamellata, Glaus, connedens (rugosa f. major), sejuncta (ragosa 
V. pumila) et Slice, arenaria ab eo inventae sunt in Suecia, et in Norve- 
gia Helix harpa, Pupa suhstr. v. monas et Balea perv. v. rayiana. 

August WilJielm Malm. 

Nat. 23'. 1821 in Lund, civ, acad. ib. 1838, preefector musei in 
Goteborg 1848, de quo meritissimus, zoologus, 1858 professoris 
nomine honoratus, observator bonus, collector et descriptor re- 
rum naturalium infatigabilis; den. in Goteborg ^/g 1882. 

— In Goteborgs Vet. och Vitt. Samh. Handl. 1851 p. Ill 
— 131 & 1855 p. 77—152 Iractavit »0m Svenska Landt- och 
Sotvattens-mollusker, med sarskildt afseende pa de arter och 
former, som forekomma i granskapet af Christianstad och Gote- 
borg. » 

— Ibidem 1863 p. 135 — 145: Om Limneea limosa Malm. 

— Ibidem 1863: Skandinaviska Land-Sniglar, Limacina, 
afbildade efter lefvande exemplar och beskrifna. Pp. 93 cum 5 
tab. col. 

Observatioues ejus circa subfam. Limacina et Arioninu, fam. 
SpJueriidoe et Unionidce nee non genus Limncea sollicite factae et magni 
scientiee ponderis sunt, licet conclusiones non semper probandte sint. 
Species et varietates plures faunae novas distinxit, scilicet: Hi/alin. ham- 
nionis (Hx. pura). Pupa siibstriata, Plan, riparius (glaber), HydroUa steini 
(Byth. similis), Pisidium nitidum, personatum n., milium (arcae forme), ob- 
tusale, nee non Hyal. nitens (nitidula), Zua lubr. v. nilssoni n., (Paludina 
contecta), Valvafa antiqua (contorta). 

Gustaf Lindstrom. 

Nat. 27/g 1829 in Visby, civ. acad. in Upsala 1848, doct. phil. ib. 
1854, adj. scholse in Visby 1856, prof, et praef. palaeontol. Musei 
Reg. Acad. Scient. in Stockholm 1876. 

— In Ofvers. af K. Vet. Ak. Forh. 1855 p. 49—: Om ut- 
vecklingen af Neritina fluviatilis Miill. 

— Ibid.: Bidrag till kannedomen om Ostersjons inverte- 
bratfauna. 



10 C. A. Westerlund^ Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

— In »Visby laroverks skolprogram 1868»: Om Gotlands 
nutida moUusker, pp. 48 cum 3 tab. 

In his operibus palseontologns laudatus observationes egregias 
preesertim anatomicas de variis molluscis commiinicavit. 

Lars Edvard Walmstedt. 

Nat. 1^10 181^ i^ Upsala, docens ib. 1849, prof, mineralogiee 
et geologise ib. 1859—1884, successor patris; den. ib. 2/2 1892. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1855 p. 79—87: 
Om slagtet Clausilia och dess i Sverige forekommande arter. 

Clausilia xolicata Drp. ab eo in Suecia (ins. Gotland) detecta. 

Hans David Johan Wallengren. 

Nat. s/g 1823 in Lund, civ. acad. ib. 1842. sacerdos 1847, pastor 
eccles. in Farhult prov. Skane 1866, zoologus egregius, prsecipue 
scriptis multis entomologicis celebratus; den. "^'^Jiq 1894. 

— Skandinaviska arter af slagtet Pupa. Lund 1856, pp. 
16. Dissertatio academica. 

— In Ofvers. af K. Vet. Ak. Forh. 1857 p.ll8— 121: Land- 

och sotvattens-mollusker i nordostra Skane. 

Formam Pupce cylindracece edentidam (dilucida Wallengr.) et var. 
acronostomam ejusdem specie! (nilssoni n. sp. Wgr.) in Grotlandia 
detexit. 

Ca7i Friedricli Theodor Gideon de Wallenberg. 

Nat. 18:36 in vico Gross-Peterwitz prope oppidum Neumarkt 
Silesise, civ. acad. univers. Vratislaviae 1855, doct. phil. in Ber- 
lin 1858, postea in annis 1859 — 1860 studia astronomica et mag- 
netica in Sternwarte in Berlin et cum prof. Lamont in itinere 
in Gallia et Hispania curavit, tandem, segrotatione coactus, bis 
studiis absistens, vitam ad finem actuosam in prgedio suo equestri 
Obra provincisB Posen degit, ubi ^% 1872 mortuus est. 

— De molluscis Lapponise Lulensis. Berolini 1858, pp. 46 
c. 1 tab. Dissertatio inauguralis. 

Cum observationibus bonis de molluscis lapponicis eorumque 
distributione geograpbica etiam sequentes novitias faunae continet dis- 
sertatio ejus: Hyal. ijetronella (viridula). Pupa arctica n. sp., alpestris 
(shuttlewortliiana), gredleri (columella). 

Carl August Gosselman. 

Nat. 1^/3 1831 in Carlskrona, civ. acad. in Lund 1849, doct. 
pliil. ib. 1858, lector scholse in Carlskrona 1864; den. 1^/4 1893. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7, 11 

— Zoologiska och geologiska iakttagelser inom Blekinge. 
Lund 1863. Diss. acad. in qua enumerationem molluscorurn 
rariorum hujus provinciyc sibi cognitorum fecit. 

JoJian Emanuel Zetterstedt. 

Nat. 23/_j 1828 in par. Viby pro v. Nerike, civ. acad. in Upsala 
18-i6, doct. phil. ib. 1854, docens oeconomise practicse lb. 1855, 
lector scliolge in Jonkoping 1863, botaniciis meritus; den 1% 1880. 

— In K. Sv. Vet. Akad. Handl. 1864 manu erudito in- 
ventum Bulimini moyitani in Suecia inopinatum descripsit. 

Carl Hartman. 

Nat. Ve 1824 in Ulriksdal prope Stockholm, civ. acad. in Up- 
sala 1842, doct. phil. ib. 1848, lector scholee in Orebro 1859; bo- 
tanicus egregius editionibus 6 ultimis semper forteque auctis 
operis laudati patris „Handbok i Skandinaviens Flora" (ed. 1. 
1820) studium botanicum patriae maxime aluit; den. in Orebro 
1884. 

— Spridda bidrag till Nerikes naturalhistoria, MoUusca, 
1864, pp. 13 in 4:o. Diss, pro raunere lectorali. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1866 p. 381—394: 
Land- och Sotvattens-mollusker i ostra delen af Stockholms- 
trakten. 

Fiqiam minvMssimam in Suecia detexit. 

August Gustav Eisen & Anton Julius Stuxbery. 

Eisen: nat. ^/s 18^^ in Stockholm, civ. acad. in Upsala 1868, 
cand. phil. et docens zool. ib. 1873, post itineribus scientificis in 
variis Europse terris ad Calitorniam 1873 transmigravit et postea 
Californiam et varias terras Americae centralis et borealis per- 
lustravit et scripta multa historiam naturalem tractantia edidit; 
doctor phil. honor, in Upsala 1893. 

Stuxberg: nat. i^/^ 1849, civ. acad. in Upsala 1869, doct. 
phil. ib. 1875, primo itinera scientifica plura in Suecia habuit, 
pviblice et privatim, deinde itinera ilia arctica laudata duce no- 
stro A. E. Nordenskiold ut zoologus expeditionum fecit, 1875 ad 
Novaja Semlja et Jenisej, 1876 ad Jenisej et 1878—1880 cum nave 
Vega circa Asiam et Europam, quae itinera in variis operibus 
deligenter descripsit ut etiam numerosa scripta pra^cipue zoolo- 
gica publicavit; ab anno 1882 curator zoologiae musei in Gote- 
borg. 



12 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Akad. Forh. 1868, mollusca 
p. 373 — 374: Bidrag till kannedomen om Gotska Sandon. 

Lim. maximus var. calosoma et L. teneUus mut. pli(£onotus in opu- 
scule novitise sunt. 

— Stephan' Clessin, bavaricus. Laudabile coluit partem de 
Sphgeriidseis scandinavicis in mea Fauna Suecise, Norvegiae et 
Danise (1873), nee non scripsit 

— »Nordschwedische Mollusken» in Malak. Blatter 1878 
et ibidem »Nordschwedische Mollusken» 1779 (ex collectionibus 
a G. G. Andersson missis). 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1888: »Ueber zwei 
Lamellibranchiaten aus den postglacialen Schichten Schonens.» 

I'pse. 

Nat. 12/^ 1831 in Vico Berga prope Kalmar, civ. acad. in Up- 
sala 1853, doct. phil. in Lund 1862, coUega scholse in Eonneby 
1863 — 1893, quotannis ab 1848 plagas nunc majores nunc minores 
in provinciis plerisque Suecise et Danise perquisi-vi, me ad stu- 
dium plantarum et animalium conferens, in ultimis annis socio 
et auxilio filiorum trium natu majorum, 1868 Norvegiam invisi, 
1872 naturam Germanise, Austrise et Italise, 1874 et 1881 earn 
Carinthise, Carnioliee, Istrise et Italite publice studere occasio- 
nem habui. 

— Sveriges land- och sotvatten-mollusker. Lund 1865, pp. 
142. Diss. acad. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1865, p. 537— 
562: Malakologiska iakttagelser under en resa i Blekinge, Kal- 
mar Ian och pa Oland sommaren 1865. 

— In Nova acta reg. soc. sc. Upsal., 1871: Expose criti- 
que des mollusques de terre et d'eau douce de la Suede et de 
de la Norvege, pp. 200 in 4:o. 

— Fauna molluscorum terrestrium et fluviatilium Sueciae, 
Norvegiae et Danise. Sveriges, Norges och Danmarks Land- och 
Sotvatten-mollusker. Lund. I. 1871, II. 1873, pp. 651. 

— In Ofvers. af K. Sv. Vet. Ak. Forh. 1881 p. 35—70: 
Malakologiska bidrag. 

— Sveriges, Norges, Danmarks och Finlands Land- och 
Sotvatten-Mollusker. Exkursionsfauna. Stockholm 1884, pp. 76. 



Acta Societatis pro Fauna el Flora Fennica, XllI, n:o 7. 13 

— Fauna der in der Pala-arktischen Region lebenden Bin- 
nenconchylien, tomi 7, 1884 — 1890. 

Carl Gustaf Westerlund. 

Nat. 23/g IQQ4. ii^ Eonneby, civ. acad. in Lund 1884, licent. 
phil. in Upsala 1894. 

— In Nachrichtsblatt d. Malacol. Ges. 1889 p. 19— 2H: 
Wer ist der Verfasser der »Dissertatio academica Nova testa- 
ceorum Genera sistens», Lundye 1788? 

— Bidrag till kannedomen om Ronnebytraktens Fauna 
och Flora, Stockholm 1890, mollusca p. 79 — 94. 

De molluscis norvegicis. 

Hans Strom. 

Nat. 25y/^ 1726 in Borgsund Norvegise, depon. a Bergen 1743, 
sacellanus successoris patris 1750, pastor eccl. par. Volden 1764, 
par. Eger 1775, nomine professoris honoratus 1780, doctor theolo- 
gi£e 1790; den. in Eger 1/2 1~97. 

— In scriptis suis »Beskrivelse over fogderiet Sondmoer» 
(62° 1. bor.) 1762, »Beskrivelse over Egers Prsestegjeld)) 1784 
et in Trondhjemske Selskabs Skrifter 1765 primus mentiones 
de molluscis norvegicis paueis fecit, scilicet Vitrina 2^eUucida, 
angeliccB (domestica)^ Helix hortensis, Hyal. (Hx.) hammonis n. sp., 
Balea perversa (Turbo perversus), Zita lubrica (Turbo muscorum), 
Pupa muscorum (Turbo cylindricus). 

Claus. (Turbo) laminata?, hidentata n. sp., Nerita flaviatilis? (Ne- 
rita sp.) Margaritana (cujus naturam jam antea, 1753, Pontoppidan in 
sua Norges Naturlige Historie copiose tractavit). 

Joachim Friele. 

— Norske Land- og Ferskvands-Mollusker, som findes i 
Omegnen af Christiania og Bergen. Christiania 1853, pp. 65. 

In bac prima molluscorum fauna norvegica descriptse sunt: Li- 
max agrestis, Vitr. pellucida, Conidus (Hx.) fulvus, Vifrea (Hx.) crystal- 
Una, Hyalinia (Hx.) cellaria, nitidula (nitida), Avion ruftis (forte a terris 
meridionalibus ad Bergen, ubi rarissima, introducta: Fr.), fuscus (sub- 
fuscus), Patula (Hx.) rotundata, ruderata (rot. var.), Helix pulchella, co- 
stata (pulch. var.), lapicida, hispida, strigella, fruticum, arbiisforum, nemo- 
ralis, pomatia, Zua (Bulimus) lubrica, Pupa cylindracea. muscorum, pyg- 



14 C A. Westerlimd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

moea, Balea (Pupa) ]}^'^"versa, Claus. ijlicatula^ bidentata (rugosa), dubia (ru- 
gosa pr. pO, Succinea putris (amphibia), Carych. (Auricula) minimum, Lim- 
ncBa stagnalis, cmricularia, ovata, lagotis (ovata v. vulgaris), 'peregra^ pa- 
histris V. fusca, glabra (elongata), truncatula. Phijsa fontinalis, hgpnonim, 
Plan, umbilicatus (raarginatus), vortex, spirorbis. albus, co7itortus, nauHleiis, 
nitidtis, Faludina contecta (vivipara), Bythinia (Paludina) tentaciilata, Val- 
vata xnscinalis, cristata, Neritina (Nerita) fluviatilis, Sphcerium (Cyclas) 
corneum, ovale (lacustre), calyculata, Pisidium obtiisale, fontinale, Margarit. 
(Unio) margaritifera, Anodonta anatina. 

Edvard Karl de Martens. 

Nat. 1^/4 1831 in Stuttgart, regni Wiirttemberg, quo loco in 
gymnasia studia primo coluit, deinde a 1849 — 1852 artem medi- 
cam in Tubingen, 1853 — 1854 in Miinclien, doct. med. ib. 1855. in 
Berlin discipiilus anatomise peritiss. Job. Mtiller, prgeterea a ju- 
ventute ardenter studiis malacologicis occupatus, extra patriam 
perquisivit partes Norvegise 1855 et Italiee 1856, 1860 — 1863 zoo- 
logi loco in expeditione navis bellicse Thetis ad Asiam orienta- 
lem particeps fait, ab anno 1873 prof. zool. univ. in Berlin, 
scientiam malacologicam scriptis numerosis valde ampliavit. 

— Ueber die Binnenmollusken des mittleren und siidli- 
chen Norwegens — in Malak. Blatter, 1856 p. 69 — 117. 

— Ueber einige Landsehnecken aus dem nordliehen Nor- 
wegen — in Sitzungsber. d. naturf. Ges. zu Berlin, 1881 p. 34 
— 39 (ex. collectione doctor. Aurel et Arthur Kraus, sub itinere 
1880 inter 66° 25 et 67° 37' lat. bor. facta). 

Novse species sunt Limax marginatus (E. de M. fere credit Lima- 
cem quem Strom e Sondmor descripsit hie esse), Hyalinia petronella et 
Clausilia biplicata (specimen unicum a prof. Sars s:r in ins. Manger in- 
ventum). Testam, quam s. n. Balece Sarsii Philippi (Zeitschr. f. Mai. 
1847) descripsit atque etiam ad Goteborg Suecige lectum dicitur (Pfr.) 
nihil aliud esse ac juvenis Claus. bidentatse in Expose critique (1870) 
et Fauna moll. Suec. etc. (1873) demonstravi. 

0. S. Jensen. 

— Indberetning om en i Sommeren 1870 foretagen Reise 

i Kristiania og Kristianssands Stift forat undersoge Land- og 

Ferskvands-Molluskerne tilligemed Iglerne. Christiania 1872, pp. 

42 c. 1 tab. col. 

De variatione limacum et distributione molluscorum multum 
bene observavit, de csetero bene meritus faunae norvegicse multis novi- 
tiis ejusdem, scilicet: Limax maxirnus, v. leucogaster, v. fasciatus^ v. ci- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlil, n:o 7. 15 

nereo-7iehulosus, cinereus, la'viSy tenellus, Hyal. j^etronella, piira, (alliaria, an- 
tea a clariss. Steenstrup ad Arendal inventa), Ario7i ater v. inedius nov., 
cinereo-nebidosus nov. (albus antea a Miiller et Fabricius inventus), He- 
lix hort. V. hybrida, arbust. v. depressa, Jiisp. v. depilaia, aculeata v. sublce- 
uis, Zua liibr. v. minima, Pupa antivertigo, gravida n. sp. (Vert, pachy- 
gaster Jens, non Z. & Rossm.), Ulljeborgi („Vert. ovata Say?'' J.), alpe- 
stris, V. mitis tridentata, Glaus, ventricosa, sejimda, Succ. oblonga, arenaria, 
Plan, glaber, complanatus, Ancylus fluviatilis, lacustris, Pisid. milium, per- 
sonatum et nitidum. 

Georg Ossian Sars. 

Nat. 20/^ 1837, civ. acad. in Kristiania 1857, zool. prof. ib. 1874, 
prsecipue studia animalium infer, marinorum coluit. 

— Mollusca regionis arcticae Norvegise, 1878. 
Birgitlie Esmark, Naturae curiosa virgo norvegica. 

— In Nyt Magazin for Naturvid. 1879 p. 215—223: Bi- 
drag til Kundskaben om Udbredelsen af Norges Land- og Fersk- 
vandsmollusker i forskjellige Egne af Landet. 

— Ibid. 1880 p. 77—110 c. 1 tab.: Nyt Bidrag til Kund- 
skaben om Norges Land- og Ferskvands-Mollusker. 

— In Tromso Museums Aarshefter 1882 p. 93—104: Land 
and Freshwater Mollusca in the arctic regions of Norway. 

— In Journ. of Conch., London, V. p. 129—150: On the 
Land and Freshwater Mollusca of Norway. 

— In Malak. Blatter N. F. 1883 p. 1—6: Die Pisidien 
des siidlichen Norwegens. 

— Ibid. 1886 p. 84—123: Die Land- und Susswasser- 
mollusken des arktischen Norwegens. 

Porte nee injuste nee inepte sit referre clar. Clessin Auctori de 
fauna norvegica meritissimse familiam Sphajriidse, me genus Planorbis, 
alios malacologos alia quae colligit vel colligere curavit determinavisse. 
Novitise faunae norvegicse sunt: Yitrea contrada, Zonitoides norvegicus 
B. E., Helix arbust. v. picea (v. fragilis B. E.), Pupa arctica, substriata, 
Succ. pfeiff. V. contorta, Limncea palustris v. turricula, trimcatula v. jyii- 
crostoma, v. maximella. v. schneideri B. E., v. compressa B. E., Plan, albus 
V. cinctutus, borealis, v. flexus, v. aagiggrus, stromi, C07icinnus, Sphcerimn 
mamillanum, Pisidium globulare, obtusale v. esmarchianum, pulchellum, mi- 
lium; subtnmcatum, p>allidum, pusillum, scholtzi, Anod. sulcata. 



16 C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscoriim Extramarinor. Scandin. 

De molluscis danicis. 

Erik Pojitoppidan. 

Nat. -^/g 1698 in Aarhuus Danice, prof, theol. in Kjobenhavn 
1733, episcopns in Bergen Norvegise 1745, auctor deligens in hi- 
storia et theologia, etiam scripsit „Forsog til Norges naturlige 
historie" 1752—1754; den. in Kjobenhavn 20/^2 1'764. 

— In Danske Atlas torn. I. 1763 p. 660 et 662 enume- 
ravit 14 mollusca danica, ad Linnei Syst. Nat. X. relegens. 

Hsec sunt : A^'ion (Limax) ater, Limax agrestis, maximus, Helix 
hortensis vel nemoralis (nemoralis P.), pomatia, Balea (Turbo) perversa, 
Plan. (Hx.) umbilicatus (planorbis), corneus (corneus et cornu arietis P.).. 
complanatus, Faludina (Hx.) vivip>ara?, Lhmicea (Hx.) stagnalis, fragilis^ 
Anodonta (Mytilus) anatina. 

Otto Friederich Milller. 

Nat. 2/. 1730 in Kjobenhavn, parentibus germanicis, patri rec- 
tori scholae egeno, primo theologiam studuit, in annis 1763 — 1767 
cum descipulo comite juveni Schulin itinera spatiosa fecit, postea 
custos tabularii in serario norvegico, deinde uxorem viduam mer- 
catoris devitis ducente, se studiis historise naturalis omnino tra- 
dere posuit, denique consiliarius intimus danicus, den. 1784; et 
botanicus et zoologus meritissimus egregie in utraque scientia 
observavit et scripsit, praestat tamen prcccipue opere fundamen- 
tali »Historia vermium», in quo studium malacologium terrarum 
borealium radicem habet. 

— In opusculo »Efterretning om Svampe», 1763, nonnulla 
Limacina observavit, scilicet A. ater, albus, Lim. maximus, 
flavus? 

— » Faunae Fridrichsdalinae novicia, quse anni spatio in agro 
Fridrichsdalensi legi», in Flora Fridrichsdalensi 1767 p. 237, 

— Historia vermium terrestrium et fluviatilium, vol. II. 
1774 et ad finem ejus »Testaceorum agri Fridrichsdalensis, seu 
Danise, non marinorum indigen9e.» 

In opusculo 1767 mollusca sequentia danica enumerata sunt : 
Avion ater, rufus, Limax agrestis, flavus, Helix nemoralis, Succinea (Hx.) 
putris, Limncea (Hx.) stagnalis, auricularia, Planorbis (Hx.) umhilicaris 
(planorbis), complanatus, vortex, Ancylus (Patella) lacustris, Neritina (Ne- 
rita) fluviatilis, SpJuerium (Tellina) corneum, Anodojita (Mj^tilus) anatiyia. 

In Historia Vermium desuper descripsit: Limax cinereus Lister 
(ciner. /S, y), te^iellus (flavus pr. p.), pallidus Schrenk f. Morch (agrestis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll. n:o 7. 17 

£\ l(cvis n. sp., marginatus n. sp., Vitrina (Hx.) x>ellucida n. sp., Conulus 
(Hx.) fulvus n. sp. (sc. quoad descriptionem testa', juvenis! Descriptio 
testfP matuvd' spectat certissime Hx. bidentem Chemn.!), Vitrea (Hx.) cry- 
stallina n. sp., Zonitoidcs (Hx.) nitidus (et »aliam albam hyalinam pellu- 
cidissimam striatam reperi; an hujus varietas?> Mull. -^ Hy. nitidula 
f. Morch), Hyal. cellaria u. sp. Avion (Limax) fusciis, cinctus, Patula (Hx.) 
rotundata n. sp., aculeata n. sp., pulchella n. sp.. costata n. sp., incarnata 
n. sp., fruticum n. sp., arhustorum, lapicida, nemoralis (non Linne quse 
primo H. hortensis Miill.) Buliminiis (Hx.) obscunis n. sp., Pw/)a (Hx.) 
muscorum (nee. Lin.), piisilla n. sp. (Vertigo n.^ gen.), Claus. (Hx.) /ami- 
«afa (bidens), (CI. plicatula, bidentata et Balea perversa in sua Hel. 
perversa comprehenduntur !), Carychium (n. gen.) minimum n. sp., Am- 
yhipeplea (Buccinum) glutinosum. n. sp., Limncea (Buccin.) peregra n. sp. 
(pr. p.) palustris n. sp., glabra n. sp., Physa (Planorbis) bulla n. sp., hy- 
pnormn (Plan, turrita), Pkm. carinatus n. sp., spirorbis (vel leucostoma), 
contortus, imbricatus n., nitidus n. sp , Valvata (n. gen.) cristata n. sp., 
piscinalis n, sp., pusilla n. sp., Bythinia tentaculata (Nerita jaculator), 
Pisidiiim (Tellina) amnicum n. sp. Adhuc in opere laudato errore plu- 
res ut species distinctas descripsit, quas clar. Morch (in Syn. Moll. 
Dan.) sic interpretavit: ■s'Plan. similis> = corneus jun., »Plan. gelati- 
nus» ■■= Physa fontinalis jun., vero similiter, » Helix sericea» = incar- 
nata juv,, »Nerita contorta» = Plan, umbilicaris monstr. 2>lateri umbili- 
call turrito, »N. sphi€rica2> ^ Byth. tentac. jun., verosimiUter, ^Helix 
trochulus* = Bui. obscurus jun. Postea (in Prodr. Zool. Dan. 1776) 
addidit Anodontam cygneam et (in Vid. Selsk. Skr. 1788) Paludinam con- 
tectam (sub nom, vivipane, non Lin.). 

Casper Schade. 

Nat. 3% 1754 in ins. Fyen Dani^e, civ. acad. 1780, sacerdos 
1883, pastor eccles. variis locis ab a. 1787, prtepos. eccl. in Mors 
1794; den. in Nykobing 3/^ 1828. 

— Beskrivelse over Oen Moro, 1811; p. 230 22 species 
eniimeravit, nullam novam. 

Henrich Hemichson Beck. 

Nat. 1799 in Aalborg DaniiP, civ. acad. 1818, 1823 ab univer- 
sitate danica nummo memoreali aureo propter tractationem sy- 
stematicam papilionum Dania? honoratus, doct. phil. Gottingen- 
sis, curator musei malacologici privati regis Christiani VIH. et 
adjunctus musei regalis in Kjobenhavn; den. ib. 1863. 

— Index Molluscorum pra^sentis a3vi Musei Principis Au- 
gustissimi Christiani Frederici 1837 et 1838. 

2 



18 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Exlramarinor. Scandin. 

— In Amtlicher Bericht fiber die 24. Versammlung Deut- 
scher Naturforscher und Aerzte in Kiel in September 1846, 
Kiel 1847, p. 122—124 : Verzeichniss einer Sammlung von Land- 
eonchylien aus den Danischen Staaten in Europa. 

Faunam danicam his formis auginentavit in opere primo : Helix 
strigella, Pupa (Alsea) pusilla, antivertigo, angiistior (Vertigo), Clans, bipli- 
cata, ventricosa, plicatida, sejunda (pnmila), hidentata (rugosa), Ccecilian. 
(Adcula) acicula, Succ. pfeifferi, oblonga (Bucc. peregr. Mlill. specim. mi- 
nora), Acme fusca, Limnoea intermedia Drp., succinea, balthica, vulgaris 
C. Pfr., ovata, lagotis, Plan, complanatus (fontanus), carinatus v. discifor- 
mis, leiicostoma, Ancylus fluviatilis. De cgetero, a clar. Morcli interpretatce, 
sPlan. deformis Lam.» = PL umbilicatus specim. jun., »Plan. spiror- 
bis* = PL umbilicatus specim. jun. minuta. — In opere secundo: Piinc- 
tum (Hx.) pijgmceum, Patula (Hx.) ruderata, Helix concinna (Pupa avena- 
cea), Yalvata macrostoma Stenb., Paludina contecta, Byth. leachi, Unio 
crassus, nee non e Islandia »Vitrina domestica Str6m» et Limncea gei- 
sericola Bk. a cl. Faber lectre. 

Johanyies Japetiis Smith Steenstrup. 

Nat. 8/3 181.3 in vico Vang in Thy Daniae, civ. acad. 1832, 
1839—1840 Islandiam mandato publico et 1844; socio principis 
Frederici insulas Fsero et Scotiam transivit, 1845—1885 prof. zooL 
in Kjobenhavn, 1868 doctor honor, in Lund. 

— In Kroyers Naturh. Tidskr. 1838—1839 de distribu- 
tione molluscorum Danise multas observationes fecit et in fau- 
nam Hel. lamellatam et Cycl elegantem introduxit. 

— In opere suo laudato »Undersogelser over Hermaphro- 
ditismen» 1845 Plsid. ohtusale, fontinale et amnicum enume- 

rata sunt. 

— In Amtlicher Bericht etc. 1846 dedit »Uebersicht der 
von ihm auf Island gefundenen Land- und Siisswasser-Mollu- 

sken.» 

— In Malakol. Blatter N. F. 1. 1879 proposuit »Berichti- 
gung rucksichtlich der von Herrn S. Clessin aufgestellten Lim- 
noea Stenstrupi aus Island. » 

Arthur Fredrick Feddersen. 

Nat. 16/2 1835 in Kjobenhavn, 1846—1853 alumnus gymnasii in 
Soro, 1855 examen polytecnicum absolvavit, 1864 adjunctus schoLe 
in Viborg, prsecipue studia ichtyologica coluit. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 19 

— In Viborg Cathedralskoles Inbydelseskrift til Examen 
1863: Til Bloddyrfaunaen omkring Viborg. 

In hoc opuscule circa 80 species enumeravit, quarum 41 terrestres 
sunt. Hyal alliaria, pura, Pupa siibstriata, Fisid. pusilliim, pulchellum et 
nitidum sunt noviti^e faunte danica} ab eo detectse. 

Carl August Elherling, 

Nat. 16/4 1834 ill Slagelse Daniae, civ. acad. 1851, magister in 
hist. nat. 1859, 1861—1863 adjunctus musei mineralogici, 1868 
adj. bibliothecae regalis in Kjobenhavn. 

— In Vidensk. Meddelels. fra Naturhist. Forening i Kjoben- 
havn, 1862 p. 339—340, 1864 p. 279—280 et pr^ecipue 1870 
p. 211 — 266: Undersogelser over nogle danske Kalktufdannelser. 

Ibidem 1876: Oin- en Kalktufdannelse ved Veistrup Aa 
paa Fyen. 

Novse faunae sunt Helix rupestris, Succ. putris v. trianfracta, pfeif- 
feri V. intermedia Bean, Plan, draparnaudi. 

In hac ordine referre volo quod noster S. Nilsson in Hist. moll. 
Suec. de molluscis Suecise fos^libus dixit. »Mollusca petre facta terre- 
stria et fluviatilia, ad species jam demortuas pertinentia, apud nos 
numquam inventa sunt. Quse fossiles obveniunt species adhuc vivunt. 
Tales sunt. ex. gr. Helix fruticum et H. strigella in strato calcis to- 
phosce (tuffkalk) ad Benestad Scanise, et plurimse fluviatilium species 
in terra turfosa (torfjord) passim frequentes obvise. Omnia mollusca 
vere j^^tre facta, quae in tellure Suecana occurrunt, marinae sunt origi- 
nis.» Hoc omne etiamnunc post septuaginta annos omnino rei et Sue- 
cise et Daniae congruit, si tantummodo addere velis, nonnullas formas 
in ultimis annis Sueciae inventas esse, quae postglaciales quidem mor- 
tuae sunt, sed maximam affinitatem cum viventibus habent. Tales sunt 
Helix costata v. cijclostoma, H. adela, Linmcea prisca, L. pahistris v. steno- 
stoma, Valvata glacialis, Splia'Hum subsolidum, Pisidiiwi lindstrbmi. Alite 
subfossiles in terris turfosis regionum maxime meridionalinm penin- 
sulse occurrunt, quag nunc temporis non nisi vel praecipue in maxima 
boreali parte ejusdem vivunt, ut Pupa genesii, Planorbis borealis et Val- 
vata alpestris. 

Otto Andreas Lowson MorcJi. 

Nat. 175 1828 in Lund Sueciae, patri danico, custodi ad hor- 
tum academicum, ex matre suecana, tantum anniculus ad Da- 
niam cum parentibus transmigravit, ubi postea conchyliorum 
studium ardore amplexus est, ita ut denique in scientia mala- 
cologica eruditissimus fait, quod scriptis multis ostendit; den. 
pneumonia in Nizza "^^j^ 1878. 



20 C. A. Westcrlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

— In Naturh. Foren. Vidensk. Meddelelser 1863 p. 265 
— 367: Fortegnelse over de i Danmark forekommende Land- og 
Ferskvandsbloddyr. Opus separatim sub titulo Synopsis mol- 
luscorum terrestrium et fluviatilium Danise 1864 editum. 

— Ibid. 1867 p. 67—111 & 1868 p. 228—229: Fauna 
Molluscorum Insularium Feeroensium. 

— Ibid. 1868 p. 185 — 227 : Faunula Molluscorum Islandise. 

— In American Journ. of Conchology 1868 p. 41 — 45: 
On the Land and Freshwater Mollusca of Iceland. 

Novitise faunae danicae sunt : Limax unicolor, heydeni, variegatus 
(primum ad Christinehavn 1814 ab 0. Fabricius inventus), Hyal. cella- 
ria forma alhina (H^^ margaritacea Morch non Schm.), var. sylvatica. 
Helix concinna, conspurcata, candidula, ericetorum, arbust. v. rudis, Pupa 
avenacea, costulata. edenhda, Claus. hiplicata, pUcata, dubia, parvulaj ^Siic- 
cinea gracilis Alder*, -^S. albida Hartm.?^, Limncea auricul. v. canalis. v. 
ampla., ovata v. succinea, peregra v. paludinoides, v. atrata, Physa liypno- 
rum V. perissiana, Plan, eloph. v. ammonoceras (corneus v. nordenskioldi), 
glaber, Acme lineata?, Valvata nana (minuta), antiqua, Hydrobia steini, 
Sphcerium t-yckholti, rivicola, Pisid. feroense n. sp., henslowianiim, milium, 
persojiatum, siibtruncatimi, Unio et Anodonta formse maltse, Dreissena 
polymorpha. 

Christian M. Poulsen. 

Nat. ^"*/3 1818 in Aalborg Daniae, 1838 examen pharniaciae ab- 
solvavit, 1838 — 1842 adjunctus laboratorii acad. in Kiel, 1843 pu- 
blice Germaniam, Italiam, Galliam etc. visit, doct. phil. Heidel- 
bergensis, 1845 docens scholse altse populo aptse in Rodding; 
deuatus 1886. 

— In Naturh. Foren. Vidensk. Meddel. 1873: Bornholms 
Land- og Ferskvands-Bloddyr^ pp. 15. 

Jonas Sigismund Collin. 

Nat. 8/4 1840 in Kjobenhavn, civ. acad. 1859, magister zooL 
1865, miles voluntarius in bello germanico-danico 1864, socio 
poetse H. C. Andersen pluries Galliam, Italiam, Hispaniam, Af- 
rican! borealem etc. obiit et ubique studia malacologica coluit, 
ab a. 1870 munera publica ad culturas ostrearum Daniae habet, 
praecipue mollusca marina studuit et scriptis illiistravit. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 21 

De molluscis fennicis. 

Wilhelm Lilljeborg in K. Sv. Vet. Ak. Ilandl. 1850 mul- 
tas observationes graves de molluscis in et ad lacum Ladoga 
tradidit. 

Alexander Theodor de Middendorff. 

Nat. % 1815 in Liflandia, doctor med , prof. zool. in Kiew, 
cura academice imp. in S:t Petersburg a, 1840 terras ad promon- 
torium arcticum visitavit et 1842—1845 Sibiriam borealem inve- 
stigavit, de quo itinere opus magnum laudatum, ad historiani 
naturalem terrarum borealium maximi momenti, »E,eise in den 
aussersten Norden nnd Osten Sibiriens (torai 4, 1848 — 1875) edidit, 
ab a. 1855 secretarius perpetuus acad. sc. in S:t Petersburg; de- 
natus 28/j 1894. In opere citato etiam faunam malacologicam Fen- 
niae multis observationibus illustravit. 

Nils Adolf Erik NordensMold & Anders Edvin Nylander. 

Nordenskiold: nat. ^^/^^ 1832 in Helsingfors Fennise, civ. 
acad. 1849 et doctor phil. ib. 1857, prof, mineralogise in museo 
regni in Stockholm 1858, annis 1858—1883 investigator illustris 
terrarum quam maxime arctic, pluries has terras investigavit, 
ibidem etiam hiemes transigit, prsecipue celebratus exiDeditioni- 
bus 1868 usque ad 81° 39 lat. bor., 1870 ad Gronlandiam et 1878 
— 1879 per fretum Behringense circa Asiam et Europam, scien- 
tiis maximo lucro. 

Nylander: nat. 1831 in Uleaborg Fenni;c, civ. acad. in Hel- 
singfors 1848, cand. phys.-matem. 1853, doctor med. 1860, medi- 
cus urbicus 1861, medicus provincialis in Kuopio 1870, denatus 
23/, 1890. 

— Finlands Mollusker, Helsingfors 1856, pp. 110 c. 7 tab. 

Mollusca fennica usque ad id tempus cognita in hac opere de- 
scripta sunt: Limax maximus (cinereus), agrestis, Vitrina pelliicida, Hya- 
linia (Hx.) hammonis (pura), Conulus (Hx.) fulvus, Zonitoides (Hx.) nitidus 
Avion ater, mut. drapariiaudi (var. d). fuscus (subfuscus), Pimctum (Hx.) 
pygmceum, Patula (Hx.) ruderata, Helix liarpa (aculeata), costata. ptdchella, 
lapicida, hispida, strigella, arhustorum, fruticiim, schrenki. Jiorfensis, Pupa 
muscorum, edentula, antivertigo, pygmcea, siibstriata. pusilla, Balea perversa, 
Clausilia laminata, plicatula, hidentata (nigricans), Zua lubrica, Succ. pii- 
tris, pfeifferi. Carychium (Auricula) minimum, Amphipcplea glutinosa, Lim- 
ncea stagnalis, v. horealis (var. fi), v. livonica? (var. y), auricularia, ovata, 
lagotis (vulgaris), v. balfhica, peregra, palustris, v. fuscus, truncatula (mi- 
nuta), Physa fontinalis, hypnorum,, Plan, corneus, umbilicatus (marginatus), 
vortex, spirorhis, contortus, alhus, crista v. imhricatus (nautileus), Ancylus 



22 C. A. Westerlwid, Synopsis Molliiscorum Extramarinor. Scandin. 

flnviatilis, lacustris. Faludina cojitecta, vivipara, Biitliinia (Paludina) tenta- 
cnlata (impura), Talvata piscinalis, macrostoma (depressa), cristafa, Xeri- 
tina flnviatilis, Sphcenum (Cyclas) corneum, calyculatum, Pisidium amnicum 
(obliquum), obtusale, fonfi}iale, Unio crassus, rostrafus (pictorum), Mar- 
garitana (Uino), Anodonta sulcata (cellensis), anatina, -^ponderosa Pfr.» 

A. E. Ny lander. 

— In Notiser ur Siillsk. pro Fauna et Flora Fennica Forh. 
(T. 4, a. 1859) p. 127—143: Bidrag till Finlands IMalakologi. 
Opus jamdudum laudatum miiltis observationibus complevit. 

John Salilherg. 

Nat. % 1845 in Helsingfors Fenniae, civ. acad. 1865, magister 
pliil. 1869, licentiatus 1879, docens acad. 1879 et prof, entomol. 
extraord. 1883. 

— In Notiser ur Siillsk. pro Flora et Fauna Fennica Forh. 
1875 p. 313—317: Anteckningar om nagra land- och sotvattens- 
molluskers utbredning inom Finlands naturhistoriska omrade. 

Novee sunt: Pupa alpestris et var. mitls, Planorhis carinatus. 



2. Manuscripta 

plus minusve eompleta et argumentosa Mollusca extramarina 
in variis terris seandinavicis tractantia amici sequentes suis 
temporibus benigne traduerunt: 

C. Hartman {% de molluscis in prov. Nerike inventis; 

C. H. Johanson enumeravit mollusca in prov. Westman- 
land observata; 

J. E. Zetterstedt (j) indicia dedit numerosa de distribu- 
tione molluscorum in Suecia; 

G. Eisen, de molluscis in Gotlandia et circa Stockholm 
observatis nee non enumeratio coUectionis suse cum indiciis ubi 
formse lectse sunt; 

P. de Laval {-f), annotationes numerosee diligentesque de 
molluscis ab eo in plerisque partibus Suecia3 meridionalis et 
mediae collect] s; 

C. G. Andersson, annotationes et observationes magni pre- 
tii de molluscis in prov. Dalarne ab eo per multos annos fac- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 23 

tas nec non catalogum molluscorum in prov. Medelpad ab eo 
collectorum communicavit; 

E. de Goes{f), index molluscorum in collectione sua magna 
asservatorum cum indiciis numerosis de habitatione formarum, 
nec non observationes multae et optima^ de familia Unionidaj. 
Hanc collectionem studio submittere occasionem amplam postea 
habui; 

E. Hemherg, de molluscis lapponicis et smolandicis; 

Josua Lindahl, de molluscis scanicis; 

J. Ankarcrona (t), de molluscis in Blekingia orientali in- 
ventis; 

0. Jenseiij de molluscis norvegicis; 

C. M. Foulsen{-\\ annotationes locuplitissimas ad faunam 
danicam dedit; 

SteenhucJi >>Fortegnelse over Land- og Ferskvands-Blciddyr, 
samlede i Danmark, navnlig i Sildwest-Sjyelland^/ ; 

Jonas Collin, notitiijo numerosae de fauna molluscorum 
Danise; 

Herman Lynge, >Bidrag till den danske Molluskfauna» ; 

Ch. RaboU franco-gallus, faunam malacologicam arcticam 
Fenniae circa Enare et Norvegi* ad Pasvig (nec non illam. pe- 
ninsulse Kola Russise) anno 1884 diligenter perscrutavit et col- 
lectionem totam cum annotationibus mihi benigne traduit. 



3. Collectio 

per decennia quattuor in itineribus et excursionibus facta et ab 
amicis multis liberaliter aucta tandem locupletissima fundamen- 
tum bonum cognitionis faun^ molluscorum harum terrarum 
prsebet. In memoriam revocare volo scientite cultorum illorum, 
qui mihi coUectiones nunc maximas nunc minores ssepissime 
pluries e regnis borealibus communicarunt et eo modo faunam 
illustrarunt. Sunt autem hi 

A. d'Ailly, K. AJdner, C. G. Andersson, J. Ankarcrona, 
P. T. Cleve, E. Colliander, P. de Laval, G. Eisen, A. T. 
Goes, CI. Grill, C. Hartman, E. Hemherg, J. Henriksson, Fr. 



24 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Holmstrom, L. P. Holmstrom, J. Ridting, B. Hdgg, A. J. Jo- 
hansson, C. H. Johanson, W. Lilljehorg, J. Lindahl, G. Lind- 
strbm, CI. Linroth, V. Limdherg, R. Lundherg, A. W. Mahn, 
G. MarMin, Erland Nordensjiiold, 0. Nordstedt, A. de Post, 
C. D. E. Roth, 0. Sandahl, F. Soderlund, Ph. Varenius, H. D. 
J. Wcdiengren, J. A. Wallin, J. Fr. Ag. Westerhmd, Hj. 
Westerlund, 0. M. Witt, J. E. Zetterstedt. 

R. CoUett, Laur. Esmarli, H. Friele, 0. S. Jensen. CJi. 
Rabot, J. Tidemand-Ruud. 

A. Benzon, D. Boiling, Jon. Collin, Jon. Collin j:r, A. 
Feddersen, H. Lynge, 0. Morcli, C. M. Poulsen, H. Sell, 
Steenhuch. 

K. M. Levander, A. J. Mela, Fr. W. Mdklin. 

Quos omnes cum maxima gratiarum actione nominare 
debeo. Nomina eorum in sequente brevitatis causa tantum li- 
teris initialibus citavi. 

Occasionem etiam habui collectionem pretiosam professo- 
ris celeberrimi P. T. Cleve (nunc donatione cum Museo Zoolo- 
gico Upsaliee conjunctam) apud me studere. 

Non omittam gratias maximas celeberrimis amicis meis 
gallicis reddere, H. Drouet in Dijon, praecipue in Unionidis eru- 
ditissimo, qui benignitate sua consueta et sagacitate sua cog- 
nita plurimas formas novas in hoc opusculo allatas generis dif- 
ficillimi AncdontsB ex speciminibus meis distinxit, et N. Locard 
in Lyon, infatigabili et meritissimo scrutatori molluscorum suge 
patriae, qui formas boreales generum Bythinia et Dreissena, quo- 
rum monographias scripsit, examinavit. 

Restat denique in memoriam revocare nomina eorum eru- 
ditorum, qui olim, scientise malacologicae faventes, malacologos 
speciales nostrarum terrarum in curis suis adjuvarunt. 

Pro Fauna Suecia S. Nilsson (1822) laudat »it. A. Ret- 
zium, Med. D:rem, qui in alpestribus Jemtlandias et Norvegise 
iter pro Historia Naturali faciens, Mollusca quoque colligit, ea- 
demque mecum (S. N.) benigne communicavit: C. H. Boheman, 
Subcenturionem, qui in Smolandica et Westrogothica inquisivit 
et de hisce locis multa mihi exoptata impertivit: G. Marklin, 
Hist. Nat. Studiosum, qui Uplandica specimina misit: A. Bruze- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 7. 25 

Hum & B. F. Fries, Cand. Phil., qui Bahusiensia, Oelandica & 
Scanensia, atque Landgren & Simdewall, qui exemplaria in Sca- 
nia collecta dederunt.» 

Pro Fauna Norvegica B. Esmark nominavit B. Collett, 0. 
Jensen, Schneider et Sophie Mailer. 

Pro Fauna Danica 0. Morch (1864) citavit Moller, Hoist, 
H. P. C. Moller, J. Steenstrup^ Steenhuch, A. Fedderseyi, J. Col- 
lin, Liehmanrij Ed. Erslev, N. Ch. Larsen, O. Biidde-Lund et 
N. C. Jorgensen. 

Pro Fauna Fennica A. E. NordensMold & A. E. Nylan- 
der (1856) laudant J. J. Chydeyiius, H. J. Holmherg, F. W. 
Mciklin, A. de Nordmann et W. Nylander. Hanc seriem nomi- 
num sequentibus augere possum (e Collectione molluscorum 
Fenniam habitantium in Museo Zoologico in Helsingfors asser- 
vata, quam totam ad studium apud me habui), scilicet H. Back- 
man, A. Boden, H. Lagermarck, K. M. Levander, W. Juslin, A. 
J. Mela, 0. Nordqvist, T. Renvall, R. Sievers et Aidis Westerlund. 

Observes velim descriptiones omnes in hoc opusculo alla- 
tas ex speciminibus e locis septemtrionalibus citatis sumtas 
adeoque non raro lis ex speciminibus a terris meridionalibus 
sat dissimiles esse. 

Asterisco (••■) signavi locum (sc. ubi illorum plures) origi- 
nalem formarum novarum. 



26 C. A. Westerlu7icl, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 



CI. 1. Malacozoa Cephalophora. 

MoUusca capite libero, tentaculato, ocidifero, testa nulla (in- 
terna) vel lonivalvi. 

Ordo 1. Inoperculata. 

M. hermaphrodita ; testa nulla externa vel (plerisque) 
spiralis, inoperculata. 

Subordo 1. Geophila Fer. 

M. pidmonata, terrestria, tentaculis 4, retractilihiis, 
superiorihus 2 apice oculiferis. 

Sectio 1. Monotrema West. 
M. orificio org. genit. extremo communi. 

Fam. Vltrinidae. 

Maxilla Icevis. 

Subfam. Limaci7ia. 

Testa externa nulla, interna sub clypeo unguiformis. 
Corpus per totam longitudinem cum pede conjunctum, po- 
stice carinatum, orificio respirationis postico, clypeo concen- 
trice striato. 

Gen. Umax Miill. 

Corpus scepissime fasciatum et carina ahdominali al- 

hida: clypeus corpore cetero multo hrevior. 

1. Eulimax Moq.-Tand. Corpus magnum, fi)'mum, cly- 
peus p)ostice scepius attenuatus, sudor non coloratus. 

L maximus Lin. (Syst. nat. X 1758). Tentacula grosse gra- 
nosa, corpus cinereo-nigrum, quadrifasciatum, rngis oblongis 




Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 27 

strictis, clypeus niger unicoJor, crista peivalida, albida, 
solea pedis bicolorata. Long. 150—180, lat. 16—20 mm. 
(L. cinereo-niger Wolf.). 

Hah. Siiecia merid. (locus orig. ad Bjornhofda Oelan- 
diae) et media, saltern usque in Herjedalen (Funnasdalen), pas- 
sim vulgaris. — Norvegia meridionalis. — Dania tota, passim. 
— Fennia meridionalis, orientalis (Impilahti) et media, usque 
ad Vasa et Kaiana, vulgaris. 

Mutationes principes: 

niger, unicolor, carina nigra v. albida, solea bicolorata. — Pas- 
sim frequentior quam typus. 

alhus Paasch (Arch. f. Nat. Ges., 1843), unicolor. — Suec. in 
Bohuslan et Westergotland. 

fasciatus corpus cinereum, fasciis 2 latis, nigris, undulosis, so- 
lea bicolorata. — Suec. in Blekinge (Eonneby). — Norv. ad 
Laurvik. 

flavescens, unicolor. — Suec. passim rarus. 

flavidus, clypeus totus aler unicolor (marginibus flavidis ni- 
gromaculatis), postice late rotundatus, (antice emarginatus), 
corpus flavidum, superne fasciis 4 atris, lateribus parce 
fuscomacirlatis, solea medio alba, lateribus brunuescenti 
albida. — Suec. in Sodermanland (ad Dalbyo: E. N.). 

cinereo-nebulosus Malm (Goteb. Vet. Samh. Handl., 1858), albi- 
cans, clypeo flavido, corpore postice maculato, solea tota 
albida. — Suec. in Bohuslan. — Norv. in Asker. 

calosoma Eisen & Stuxb. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1868), cly- 
peo atro, carina dorsi fusco-olivacea, lateribus pallidiori- 
bus, maculis oblongis olivaceis conspersis, solea medio al- 
bida, lateribus cinereis. — Suec. in Gotska Sandon prope 
ad Gotland. 

leucogasfer Morch (Syn. Moll. Dan. 1864), brunneus v. nigri- 
cans, fasciatus (fasciae interdum maculis albidis suppletse), 
solea alba unicolor. — Suec. in Gotland (ad Ahr) et Ble- 
kinge (ad Eonneby rariss.). — Norv. ad Skien et Laurvik. 
— Dan. in Bornholm. 

Var. cinereus Lister (Hist. anim. angl., 1678) : tentacula minute 
granulosa, clypeus albocinereus. nigi'omaculatus, postice 
rotundate productus, corpus albocinereum, seriatim nigro- 
maculatum v. quadrifasciatum, rugis angustis, solea al- 
bida, unicolor; long. 125—140 mm, — Suec. ad Stockholm 
et Ulriksdal (V. L.). — Norv. ad Laurvik et Arendal. — 



28 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscoru m Extramarinor. Scandin. 

Dan. in Sjselland (multis locis vulgaris) et Jylland. — L. 
maximus Auct. pi. 

Var. unicoloj' Heyn. (Malak. Bliitt., 1862): tentacula minute 
granulosa, clypeus non vel obsolete nigromaculatus, po- 
stice breve attenuatus, corpus cinereum, rugis angustis, 
flexuosis, solea alba, unicolor; long. 120— 130 mm. — Suec. 
ad Eonneby et ad Stockholm (Haga: J. W.). — Norv. ad 
Bergen. — Dan. in Sjselland (ad Frederiksdal). 

Var. gyratus W. (Exk. Fauna 1884): clypeus atrobrunneus, 
concolor, postice omnino rotundatus, corpus atrum, rugis 
longis vermiformibus, valde flexuosis, solea medio alba, 
lateribus atra; long. 75 mm. — Suec, in Blekinge (ad Bo- 
manstorp pr. Eonneby, rariss.). 

Var. bergensis W. (Exk. Fauna, 1884^; clypeus ater, maculis 
parvis albis nigrisque conspersus, postice brevissime ro- 
stratus, corpus atrum, fasciis 5 pallidis, rugis adeo flexuo- 
sis, ut corpus forte nodulosum videatur, solea alba unico- 
lor; long. 100 mm. — Norv. ad Bergen. 

2. Malacolimax Malm. Corpus parvum, moUissimum, rugis 

angustis acuminatis, clypeus postice rotundatus, sudor 
luteus, copiosus. 

L tenellus Nilss. (Hist. Moll. Su., 1822). Clypeus luteus, cor- 
pus luteo-virescens v. luteo-cinerascens, postice luteum, 
utrinque fascia fusca obsoleta, rugis in seriebus parallelis 
positis. Long. 30 — 60 mm. 

Hah. Suecia meridionalis in fagetis et aliis silvis humi- 
dis non rarus, rarior magis septemtrionem versus, sed usque in 
Medelpad (62°— 63° 1. b.) et Jemtland (63°— 64° 1. b.) inven- 
tus. — Norv. meridion. multis locis. — Dania vulgaris in fage- 
tis. — Feyinia meridionalis (Hogland, Helsingfors, Abo) et media 
(Kuopio, A. J. Mela). 

Mut. phceonotus Eis. & Stuxb. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1868), 
clypeus luteo-cinereus, marginibus luteus, postice macula 
fusco-cinerea, fasciis duabus fuscis brevibus, corpus dorso 
fusco-cinereum, linea dorsali pallidiore et lateribus cceru- 
leo-cinereiSj solea medio ccerulescens, lateribus pallidis; 
long. 25 mm. — Suecia in Gotska Sandon prope ad Got- 
land, 

3. Clepticolimax (Malm ). Corpus magnum, firmum, rugis pla- 

nis ellipticis v. ohlongis, clypeus postice angulatns, su- 
dor luteus. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 29 

L varlegatus Drap. (Tabl. Moll., 1801). Clypeus flavus, brun- 
nescenti-marmoratus, corpus flavidum, brunneo-maculatum, 
carina albida. Long. 85 — 100 mm. 

Hal. Dania in cellis in Kjobenhavn, ad Kristianshavn. 
(A. W. Malm semel numerosa specimina hujus speciei, e Gal- 
lia cum fructubus introducta, in cella quadam in Goteborg Sue- 
cise invenit, sed mox eadem ut noxia exstirpavit). 

4. Lehmannia Heyn. Corpus majusculum^ mollissimum, ut 
aquosum, postice pellucidum, triangulares clypeus po- 
stice medio obtuse productus, sudor non coloratus. 

L marginatus Miill. (Verm. Hist. II, 1774). Coerulescens v. 
cinereus, clypeus utrinque striga obscura, albomarginata, 
corpus dorso antice linea alba, postice carina acuta^ alta, 
alba, utrinque fascia obscura marginata prseditum. Long. 
50 — 75 mm. 

Hah. Siiec. merid. & media late distributa et passim vul- 
garis, usque in Jemtland (ad Ljungan) et Herjedalen (ad Fun- 
nasdalsberget), 62°— 63° 1. b. — Norv. merid. et media pas- 
sim vulgaris. — Dania vuls^aris. Fsero, Islandia. — Fennia 
meridionalis (Abo: A. J. Mela). 

Mutatio albomaciilatus Morch (Sj^n. Moll. Dan., 1864), »fasciae 
pallii, extus linea alba intus maculis seriatim digestis, mar- 
ginata?, abdomen albomaciilatum.* — Dania ad Magle- 
vandsfaldet in Morens Klint. 

Mut. yallens Less. & Poll. (Mon. Lim. ital., 1882), supra pal- 
lide cinerascens, de cetero albidus. — Suecia ad Ronnebj*. 

Mut. rupicola Less. & Poll. 1. c, supra ater, lateribus et sub- 
tus nee non interdum carina dorsali albidus. — Suecia in 
Jemtland (ad Kjolan: E. N.). — Islandia (A. F.). 

Gen. Agriolimax (Morch) Simroth. 

Corpus numciuam fasciaium, carina, si adest, concolor: 
clypeus loostice rotundatus, longitiidiyie Vs ^^ ^U longitudi- 
nis totius o^quans, 

1. Chorolimax W. Corpus parvulum, molle, pallidum, unico- 
lor V. fiiscomaculatum, forte carinatum. postice longe 
acutcque productum, sudor lacteus. 

A. agrestis L. (Syst. Nat. X, 1758, Limax). Clypeus Vs longit. 



30 C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

totius sequans v. superans, colore valde variabilis, rugae cor- 
poris oblongae, planuiatae. Long. 30 — 60 mm. 
Hab. Suecia tota (etiam ad Karesuando in Torne Lapp- 
mark ad 68° — 69° 1. b. inventus). — Now., Dan. & Fennia 
vulgaris. 

Var. norvegicus W. (Expose crit., 1871): uncini radulse latera- 
les denticulo postico muniti, testa interna crassa, convexa, 
ad dextruni emarginata' (in typo testa tenuis, plana, niar- 
ginibus hj^alinis, uncini non denticulati). — Norv. in Rin- 
gerige (juxta viam in abietina 200 m. s. m. *), Fiskum, 
Hole. 

3 Hydro Umax Malm. Corpus parvum, gracile, flrmum, uni- 
color, non vel breviter carinatum, cylinchicum, postice 
brevissime acuminatum, sudor non coloratus. 

A. heydeni Heyn. (Malak. Blatt., 1863). Inter A. agrestem et 
Isevem medius, corpore breviter carinato, albido, lutescente 
vel rufescente, tentaculis brunneis, sudore lacteo. Lons^. 
clypei 5 mm., corporis 10 mm. 

Hal). Suecia ad Stockholm et Dania in Sjeelland ad Konge- 
kilden (0. M.). 

A. laevis Mlill. (Verm. Hist. II, 1874, Limax). Clypeus Y2 totius 
longitudinis sequans, profunde concentrice striatus, postice 
omnino rotundus, corpus nigrescente-brunneum, nitidissi- 
mum, rugis longis latisque, sudor aquosus. Long. 15 — 
25 mm. 

Hal). Suecia meridion. et media sat vulgaris, saltem usque 
in Upland. — Now. meridionalis. — Dania vulgaris. — Fennia 
meridionalis et media (K. M. L.). 

Var. mucronatus W. (Expose crit., 1871): luteo-brunneus, lateri- 
bns pallidis, solea alba, unicolor (in cc pallide brunnea, me- 
dio albescens), clypeus postice processu conico; long. 10 
mm. — Suec. ad Ronneb}'- (Herrstorpsjon). 

3. Arctolimax W. Corpus parvum. firmum, dorso rotundimi, 
convexiim, postice sat subito angustatum, cauda per- 
brevi compresso et superne subcarinato, clypeus postice 
late rotimdatus, antice crassus et forte dilatatus. Li- 
macella oblonga, lateribus xjarallelis, antice truncata. 

A. hyperboreus W. (Sibir. Moll., 1877). Supra ater, lateribus 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 31 

pallidis, subtus albidus, vel supra nigrescens, lateribus 
pallido brunneis. Long. 10, lat. max. 3 mm. (Specim. in 
spiritii asservata). 

Hah. Islandia (A. F.). Heec species, quae per totam Sibi- 
riam (1. o. ins. Sopotschnoj in Jenisej, 66° 17' 1. b. '■^■) et in 
Alaska Americae borealis occurrit, certissime in partibus boreali- 
bus peninsulse scandinavicse ac Fenniao invenienda est. 

Subfam. Vitrinina. 

Testa externa adest. Corporis pars posterior a pede 
distinda, contorta et in testa inclusa, palUo ynagno ad dex- 
trum appendicem linguceformem retrorsum extiis testam emit- 
tente. 

Gen. Vitrina Drap. 

Testa depresso-glohosa, suhimperforata, tenuissima, hya- 
lina, fragiUima, suhlcBvis\ anfr. 3 — 4, ultimus maximus, 
apertura ampla. 

V. pellucida Mall. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. depresso- 
globosa, rotundata; anfr. 3, celeriter accrescentes, ultimus 
eonvexus, non dilatatus; apert. rotundata, margine colu- 
mellari forte arcuato. Long. 4 — 5, lat. 3—4, alt. 3 mm. 

Hah. Siiecia tota usque in Lapponiam Lulensem (ad 68° 
1. b.). — Norv. tota usqua ad 70° 1. b. — Dania tota. — Fen- 
nia vulgaris usque in Lapponiam extremam. 

Var. dilhvyni Jeffr. (Linn. Trans., 1830): t. globoso-depressa, 
anfr. ultimo perconvexo et spira altiore. — Passim. 

Var. perforata W. (Fauna europ., 1876): t. minor et rotunda- 
tior, minute perforata, margine columellari multo minus 
arcuato, basi reflexo. — Suec. in Blekinge (ad Ronneby in 
Snackbacken *). 

Var. hnmnensis Ulicny (Malak. Blatt., 1884): t. major, vire- 
scens, spira altiore, anfr. ultimo magis dilatato, sutura pro- 
fundiore, striata; long. 7 — 8, lat. 4 mm. — Suec. ad Stock- 
holm (Valdemarsudde in Djurgarden: J. W.) et in Soder- 
manland (Briinnkj'^rka : E. N.). 

V. angelicae Beck (Ind. Moll., 1837). T. convexiusculo-depressa, 
subelliptica; anfr. 4, rapide accrescentes, ultimus dilatatus. 



82 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scanclin. 

depressus; apert. elliptico-rotundata, margine colum. forte 

arcuato. Long. 6^2, lat. 5, alt. 372 ^"^• 

Hah. Norv. in Nordlanden et Finmarken. Islandia. — 

Fennia arctica (Gh. R.) et ad Solovetsk (Mus. Helsingf.). 

Y. holmiensis n. sp. T. imperforata, elongato-ovata, striatula, 
dense et distincte ad suturam albam marginatam descen- 
dentem, virescens; spira sat elata, longitudinis dimidiam 
vix asquans; anfractus 3, ultimus validus, forte aperturam 
versus dilatatus, supra convexo-declivis, subtus planula- 
tus; apertura perobliqua, horizontali-elongato-triangularis, 
apice rotundata, margine superiore curvatulo-descendente, 
inferiore vix membranaceo-marginato. Long. 4, lat. 3Y3, alt. 
IY2. mm. 
Hah. Suecia ad Nackanas prope Stockholm (Hj. W.) 

Subfam. Zonitina. 

Testa externa adest. Animal id in Vitrinina, sed pal- 
lio in testa incluso, sine appendice. 

Gen. Conulus Titz. 

Testa suhimperforata, glohoso-tiirhinata, suhtios fere 
plana, Icevigata; anfr. 5 — 6, ajigusti; apert. depresso-lunaris. 

C. fulvus Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. turbinato-conica, 
fulva, striatula, subtus nitidissima, sublsevis; anfr. ult. le- 
vissime subangulatus; apert. anguste lunaris, latitudine ma- 
jor. Lat. 3, alt. 2^2 mm. 
Hahitat totam Scandinaviam usque ad limites summos 

Lapponise et Finmarkise. 

Forma alcleri Gray (ap. Turton Brit. Sh., 1840), t. minor, fusco- 
brunnea, laevigata, polita. — Passim cum typo. 

Var. mortoni Jeffi.-. (Linn. Trans., 1830, Helix): t. depressa le- 
viter conica, utrinque subeequaliter convexa, apice magno, 
anfr. regulares, ult. superne obsolete angulatus, infra con- 
vexus, apert. basi rotundata; lat. 2 — 2V2, alt. V-j^ mm. — 
Passim. 

Var. praticola Eeinh. (Sitz. ber. Ges. Berl., 1883): t. conica, 
latitudine et altitudine sequalis, brunneo-flavida, subtus 
spiraliter striata, anfr. rotundati, angulo obsolete, apert. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XUI, n:o 7. 38 

altior; lat. & alt. 3 — 3V2 nim. — Suec. et Dania passim in 
pratis humidis. 

C. fabricii (Beck nomen in Ind. Moll., 1837). T. conica, apice 
tenui; anfr. ultimus latior, subtus convexiusculus, medio 
impressus; apert. verticalis, late lunata, margine inferiore 
superne reflexiiisculo. Lat. 4, alt. 3 mm. 

Hah. Islandia. 

Gen. Vitrea Titz. 

Testa anguste 2)erforata {v. imperforata), depressissima, 
orhicularis, vitrea, suhlcevis\ anfr. 4 — 6, angusti; apert. 
verticalis, a^igusta, lunaris. 

V. crystallina Miill. (Verm. Hist. 11, 1774, Helix). Anfr. ultimus 
penultimo major, subtus tumidulus; apert. margine basali 
regulariter arcuato. Lat. 3 — 4, alt. IY2 — 2 mm. 
Hah. Sitecia a prov. Skane late distributa, sed sporadica 

et ubique rara, superiorem partem prov. Dalarne (fere 62° 1. b.) 

attendit. — Dania vulg. — Fennia? 

Var. subterranea B. (Amen, malacol. I, 1856): t. depressior, um- 
bilico latiore, sutura profundiore, anfr. convexis, apert. 
forte excisa, rotundata, peristomate albolabiato. — Suec. 
in Skane, Blekinge et Westergotland inventa. 

V. contracta W. (Fauna Moll. Su., 1873). Anfr. ultimus penul- 
timo subaBqualis, compressus; apert. margine basali sub- 
recto. Lat. 2V2 — 3, alt. 1 mm. 

Hah. Sitecia in Skane (ad Sjobo: J. W.), Blekinge multis 
locis (1. 0. ad Ronneby prope cataractam *), Westergotland (in 
Billingen), Oland (Borgholm), — Norv. ad Modum et Hole. — 
Hsec species etiam in Germania, Transsilvania et Gallia inventa 
certe in Dania occurrit. 

Gen. Zonitoides Lehm. 

Testa aperte iimhilicata, convexa, striata; anfr. lente 
accrescentes. ultimus paullo major; apert. lunato-rotiindata. 

Z. nitidus Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. latiuscula um- 
bilicata, supra convexior, brunnea, nitida; anfr. 5 — 6, con- 
vexi, ult. supra convexior, Lat. 5 — 6, alt. 3 mm. 



34 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Hah. Siiec. a Skaiie ad Medelpad (saltern usque ad 63° 
1. b.). — Norv. meridionalis et media. — Dania vulgaris. — 
Fennia usque in Lapponiam et ad Mare glaciale frequens. 

Forma horealis Cless. (Malak. Blatt., 1878), t. depressa, vix con- 

vexa, sutura profundiore, canaliculata; lat. 6, alt. 2^2 mni. 

Suec. ad Galtstrom in Medelpad (62° 1. b,), 
Var. parisiacus Mab. (Hist. mal. bass. Paris, 1871): t. late um- 

bilicata, convexa, anfr. convexi, ult. magnus, rotundatus; 

lat. 7 — 1^1^. alt. SVa mm. — Suec. in MoUevangen prope 

Malm 6. 

Z. norvegicus B. Esm. (Nyt Mag., 1879). T. modice umbilieata, 
utrinque subaequaliter convexa. virescens, anfr. 4V2 — 5, 
convexiusculi, ultimus subtus convexior. Lat. 7 — 7Y2, alt. 
31/4—3^4 mm. 
Hah. Norvegia ad Unstad in Bamle, prope Langesund, sab 

plantis in collo aprico. 

Gen. Hyalinia Agass. 

Testa umhilicata, depressa; anfr. 4 — 7, regular es, ulti- 
mus maximiis, depressus; apertura 7^otimdata v. ovalis. 
f T. minor {lot. 3 — o mm.), concolor, anfr. 4(—4'^/2). 

H. pura Aid. (Gat. North. Moll., 1830, Helix). T. convexiuscula, 
subtilissime striatula et spiraliter lineata, cinereo-alba, abs- 
que nitore; anfr. ultimus major, rotundatus, vix depressus, 
non dilatatus, sutura impressa, non marginata; apert. sub- 
ovata. Lat. 4 — 4^^/ 2, alt. 2 — 27.3 mm. 
Hah. Suecia meridion. et media usque in prov. Dalarne 

passim. — No?'v. ad Modum. — Dania late distributa. 

Var. lenticularis Held (Isis 1837, Helix) : t. depressior, laevi- 
gata, spiraliter lineata, anfr. ult. rotundior, non dilatatus, 
apert. rotundata. — Suec. in Blekinge. — Dania in Moen. 

H. hammonis Strom (Trondhj. Selsk. Skr., 1765, Helix). T. de- 
presso-eonvexiuscula, dense striata, corneo-brunnea (foeta 
castanea), pone aperturam fulvida, nitida; anfr. ultimus 
.dilatatus, depressus, sutura linearis, marginata et crenu- 
lata; apert. rotundato-ovata, paullo depressa, interdum la- 
biata. Lat. 372 — 4;72, alt. 2 mm. — Hx. striatula Gray 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 35 

1821 (nomen), Hx. nitidosa Fer. 1822 (nomen), Hx. pura 
Malm 1851. 

Hah. Siiecia a prov. Skane in Lapponiam superiorem. — 
Norvegia tola usque in Finmarken. — Bania tola. — Fennia 
usque ad Mare glaciale. 

Forma viridula Mke. (Syn., 1830), t. virescens, hyalina. — Prse- 
cipue in regionibus arcticis. 

H. petronella Ch. ap. Pfr. (Monogr. Ilelic. HI, 1853, Helix). T. 

convexa, dense costulato-striata, virescens (fceta cinerea), 

pone apert. fulvido-albescens, hyalina, nitida; anfr. ult. 

rotundatus, non dilatatus; sutura ut praecedens; apert. ro- 

tundato-lunaris. Lat. 4Y2 — ^^U^ ^^^- ^Vs — 3 mm. 

Hah. In regionibus borealibus etiam summis vulgaris, in 

Suecia per regiones montanas usque ad Skane, primo rarior 

deinde rarissima, descendit. — Norvegia tola. — Fennia tota, 

ft Testa major (lat. 6 — 18 mm.J, siibtus (circa umbilicumj 
albescens. 

*) Spira orbitu parva, anfr. (3~)6. 

H. lucida Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. aiiguste umbilicata, circa umbi- 
licuni excavatula, spira convexa, subtectiformis; anfr. primi regu- 
lares, nltimus multo major, demum valde dilatatus; sutura im- 
pressa; apert. oblongo-elliptica, perobliqua, depressa, margins 
columellari forte curvato. Lat. 12 — 14, alt. 6 mm. — Hx. dra- 
parnaldi Bk. 1837. 

**) Sjm'a orbitu magna. 

H. villce Strob. (Giorn. di MalacoL, 1853). T. modice umbilicata, spira 
plana; anfr. lente accrescentes, ult. major, non dilatatus; sutura 
canaliculata; apert. ovali-rotundata. parum obliqua, margine co- 
lum. parum arcuato. Lat. 14, alt. 5 mm. 

Hab. Hanc et preecedentem speciem in Suecia prope ad Kalmar, 
certe cum saburra navium introductas, inveni. 

H. cellaria Miill. (Verm. Hist. II, 1874, Helix). T. cylindrico- 
umbilicata, porcellanea v. virenti-cornea, spira depressa; 
anfr. sat regulares, ult. major^ rotundato-depressus, non 
dilatatus; sutura impressa, marginata; apert. ovali-lunaris. 
Lat. 12, alt. 4 mm. 

Hah. Suecia passim a prov. Skane ad Stockholm (Haga 
et Sabbatsberg: J. W.) et Upsala (P. T. C). — Now. ad Bre- 



36 C. A. Westevlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

vik, Porsgrund, Langelimd et Bergen. — Dania multis locis et 
in insulis et in Jylland. — Fennia meridionalis in paucis locis 
(ut Aland, Kastelholm, Karelen). 

Forma alhina, albido-coerulescens, subopaca. — Eara. 

Var. silvatica Morch (Syn. Moll. Dan., 1864): t. sat convexa, 
satura impressula, dense striata, apert. intus, prsecipue 
margins columellari, late tenueque labiata; lat. 11 — 13, alt. 
5—6 mm. — Suec. ad Kalmar et Carlskrona. — Dania in 
silva ad Fredriksdal * in Sjselland, in Moen et ad Veile in 
Jylland. 

H. angulata nov. sp. T. mediocriter et perspective umbilicata 
(umbilicus ab apice omnes anfractus regulariter angusteque 
accrescentes prsebens, ad aperturam ne minime dilatatus), 
depressa, convexiuscula, apice paullo prominula, sub epi- 
dermide tenui fulvida albescens, nitida, dense tenuissime 
striatula; anfr. 5, convexi, regulariter accrescentes, ulti- 
mus penultimo circa V* latior, ultimus lentissime accre- 
scens, supra convexiusculus, infra convexior, at planatus, 
supra medium obtuse angulatus, angulo fere ad aperturam 
conspicuus; sutura impressa, marginata, antice recta; aper- 
tura horisontalis, late lunari-ovata, extus rotundata, mar- 
gine columellari arcuatulo. Diam. 772. alt. 8^2 n^J^i- 
Hal. Dania in Kjobenhavn (in horto botanico vetero: 

H. L.). 

H. nitidula (Drap.??) Rossm. (Iconogr. f. 24, 1835?, f. 256, 1838!) 
T. aperte umbilicata, supra rufa v. rufescens, subtus al- 
bescens, firma, spira convexa, supra depressa; anfr. sub- 
lente regulariter accrescentes, ultimus rotundatus, utrin- 
que convexus, ne minime dilatatus, sutura sat impressa; 
apert. rotundata, margine basali arcuato; umbilicus lente 
regulariter dilatatus. Lat. 7—9, alt. ^^j^-^^j^ mm. 
Hah. Suecia in Skane, Blekinge, Smaland, Oland et Got- 
land, passim, rarissime. — Now. ad Kristiania et Bergen. — 
Dania multis locis et in insulis et in Jylland. 

H. alliaria Mill. (Ann. Phil. n. s., 1822, Helix). T. subaperte 
umbilicata, rufocornea, nitidissima, tenuis, tenuissime stria- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 37 

tula, spira convexiiiscula; anfr. regulares, ultimus rotnn- 

datiis; siitura plana, tenue marginata; apert. rotundata. 

Lat. 6 — 7, alt. 3 — 3V2 ^^^^- Animal nigrum, allio olera- 

ceum. 

Hah. Snecia passim rarissime a prov. Skane ad Upsala 
(in Hortu botanico: P. T. C). — Now. ad Arendal, Modum, 
Hole, Norderhoug, Herstad etc. inventa dicitur, si recte deter- 
minata. — Dania multis locis in insulis et peninsula; Islandia. 

Mut. viridula Jeffr. — Earior. 

Var. anceps W. (Fauna Suecise, 1871): t. angnste umbilicata, 

depressior, virescens, anfr. sat celeriter accrescentes, ult. 

paullo compressus, apert. diagonalis, lunato-ovalis, mar- 

gine colum. levissime arcuato; lat. 6, alt. 8 mm. — Suec. 

in nrbe Lund (in loco Paradislyckan dicto). 

H. sylvicola Paul. ap. W. (Fauna der Binnenconch. 1, 1886), 
forma scanica W. 1. c. T. excavato-umbilicata, late convexa, 
olivaceo-brunnea; anfr. regulares, ultimus penultimo duplo 
latior, subtus planatus; sutura impressula, marginata; apert. 
oblongo-ovata, margine basali ab insertione substricte arcua- 
tulo; umbil. lentissime ampliatus. Lat. 10, alt. 5 mm. 

Rah. Suecia ad Belteberga (in silva prope fontem) in 
Skane. 

H. upsaliensis W. (Verb, zool.-bot. Ver. Wien, 1892). T. sat an- 
guste umbilicata, subdiscoidea, olivaceo-micans, rufobrun- 
nea, prsccipue ad suturam impressam et marginatam dense 
striata; anfr. primi lente, Ctieteri forte accrescentes, ultimus 
extus rotundatus, subtus planatus et in centro late conca- 
vus; apert. rotundato-ovata. Lat. 12, alt. 4^2 mm. 

Hah. Suecia in Upsala (in Horto botanico, unde numerosa 
specimina benigne misit Prof. Cleve). 

H. nitens Mich. (Compl. moll. 1831, Helix). T. dilatate ac sat 
late umbilicata, depressa, brunneo-lutescens v. rufescens; 
anfr. primi lente accrescentes, ultimus depressus, antice 
valde et subito dilatatus; apert. ovato-elliptica margine 
basali ab insertione subverticali arcuato; umbilicus demum 
celeriter ampliatus. Lat. 9, alt. 4 mm. 



88 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Hah. Suecia in Skane (Lund, Belteberga, Smedstorp, Ring- 
sjon etc.), Blekinge, (Ronneby, Carlskrona, Valjo), Smaland (Ny- 
dala), Sodermanland (Alberga), Dalsland (Heden et Norra Biic- 
kebo: J. H.), Westergotland (Boras, Kinnekulle, Hunneberg, 
Mosseberg), Gotland (Klintehamn: E. N.), Stockholm (Haga: J. 
W.). — Norvegia ad Langesiind. — Dmiia in plerisque silvis 
fagineis in Sjeelland et Bornholm. 

Forma helmii Gilb. ab Gray (in Turt. Manual, 1840), t. unico- 
lor, lactescens. — Dania ad Kongekilden in Sjeelland et ad 
Kanegaard in Bornholm. 

Var. olearis W. (Naclir. bl. Mai. Ges., 1883): t, aperte umbili- 
cata, valde oleo micans, olivaceo-brunnea, subtus vix palli- 
dior, dense tenuissimeqiie spiraliter lineata, anfr. sat regu- 
lares, ultim. antice parum dilatatus, sutura non marginata, 
crenulata, apert. margine basali leviter arcuato; lat. 9, alt. 
5 — 5^2 nam. — Suec. Oland ad Borgholm et in Blekinge 
(Eonneby in silva fag. pr. Pehrsborg *). — Dania ad Fre- 
deriksdal prope Kjobenhavn. 

Var. lundensis W. (Fauna d. Binnenconcli. 1, 1886): t. firma, 
vix nitidula, utrinque dense regulariter striatula, rufescenti- 
cornea, subtus albida, sutura non marginata, apert. elon- 
gato-ovata; lat. 10, alt. 5 mm. — Suecia in urbe Lund. 

Fam. HelicidaB. 

Maxilla verticaliter costata, margine crenato. 

Subfam. Arionina. 

Testa externa nulla (interna sub clypeo granulis cal- 
careis suppleta). Corpus animalis per totam longitudinem 
cum pecle conjunctum, orificium respirat. anteynedianum, 
clypeus granulosus, fovea caudalis mucipara. 

Gen. Arion Fer. 

r Animal magnum, non fasciatum, sudore ?ion colorafo, Umbo 
pedis lineis transversis fuscis. 

A. ater L. (Syst. Nat. X, 1758, Limax pr. p.) A. corpore toto 
superne grosse squamoso, squamis elongato-lanceolatis 
apicibus alternantibus, clypeo postice subtruncato, supra 
omnino atrum. Lons^. 100 — 120 mm. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 39 

Hah. Siiecia merid. et media, saltern usque in Westman- 
land et Upland vulgaris, regionibus campestribus in Skane, Oland 
etc. exceptis, ubi rarus (ad Borgholm vulgaris et solus). — 
Norv. merid. et media. — Dania vulgaris. — Fennia? — Fide 
clar. Pollonera hgcc species et sequens solummodo in his terris 
occurrunt. — In Ifo Scanise specimina usque ad 150 mm. 
longa vidi. 

Mutatlones: 

medius Jensen (Indberetning, 1872), supra ater, clypeo antice 
et lateribus pallide brunneo, abdomine lateribus albo, ca- 
pite cum tentaculis cinereo-nigrescente, limbo pedis au- 
rantiaco. — Norv. ad Bergen. 

cinereo-nebulosus Jensen 1, c, clypeo antice, lateribus corporis 
et solea obscure cinereo-punctatis, dorso albescente, limbo 
luteo. — Norv. ad Nses. 

albus L. (Syst. Nat. XII, 1767, Limax), lotus albus v. tentacu- 
lis et limbo interdum coloratis, hoc ssepe lineis transversis 
subnigris; ssepe flavidus. — Suecia in Skane, Blekinge, 
Halland, Boliuslan, "Westergotland, Nerike, Westmanland 
et ad Stockholm inventus, in utraque provincia ssepissime 
sporadicus et rarus, locis tantum nonnullis frequens. — 
Norv. meridionalis raro observatus. Dania in Sjrelland, 
Bornholm et Jylland. 

A. empiricorum Fer. (Hist. Moll., 1819). A. corpore toto superne 
rugoso, rugis per totum corpus porrectis subparallelis, den- 
sissime forteque flexuosis, clypeo postice subrotundato, 
versicolor, sed apud nos saepissime atrum. Long. 80 — 
120 mm. — L. ater Lin. pr. p. 
Hah. Suecia, Norvegia et Dania passim, ubique rarior 

quam A. ater (in Blekinge ad Ronneby vulgaris et solus). 

Mutationes: 

millleri' Moq.-Tand. (Hist. Moll. II, 1855), ater, carina dorsali 
pallide virente. — Dania »in nemoribus» (Miill.). 

marginatus Moq.-Tand. 1. c, niger, limbo lutescente, aurantiaco 
vel coccineo, subtus albus. — Norv. ad Laurvig. — Dania 
»in horto Frederiksdalensi rarior» (Miill.). 

ft Animal mediocre^ utrinque srepissime fascia fusca omafum. 
*>/ Dorsum abdominis rotimdatum, 

a. — Limbics jjedis transversim 'plus minusve ni- 
grolineatus; fascia lateralis clypei et abdo- 



40 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

minis continua, si adest; sudor luteus v. au- 
rantiacus. 

A. rufus L. (Syst. Nat. X, 1758, Fauna Su. ed. 2., 1761, excl. 
syn., Limax). Supra rufus v. rufescens, dorso, medio cly- 
pei et abdominis fusco, utrinque non v. obsoletissime et 
diffuse fasciatus; dorsi squamae angustse, obtusse, crenatae 
V. rugulosae, sulcis profundis disjunctee; clypeus dense gra- 
nulosus; tentacula nigra; solea integra. Long. 40 — 70 mm. 
— L. ater var. (5 Mill 1. 1874! L. rufus Nilss. 1882 (excl. 
synon.), A. rufus W. 1873, Prolepis fuscus Malm 1868 pr. 
p. (t. 2 f. 3). 

Hah. Siiecia meridionalis et media rarior, at late distri- 
buta. — In Norv. ad Bergen et Hardanger. — Dania in horto 

o 

ad Fredriksberg. — Fennia in Aland, in par. Muurla, Ingo et 

ad Kirjavalaks. 

Ohs. Certissime errore L. rufus L. ad A. atrem L. ducitnr, enim 
mutatio hujus rufa Mich., in terris meridionalibus Europse multo qnam 
atra vulgatior v. sola, in Suecia numquam ah ullo reperta est, quod satis 
superque sit! 

Var. Icevis mh.: supra brunnescenti flavidus. efasciatus, lateri- 
bus infra medium flavidus, clypeus obsoletissime granulo- 
sus V. potius laevis, postice truncato late rotundatus, dorsi 
squamae anguste lanceolatpe, utrinque acuminatce, obsoletss, 
sulcis levissimis disjunctae, levibus pedis transverse fusco- 
striatus; animal in spiritu .30 mm. longum. — Suecia in 
Jemtland (ad Krokom : E. N.). 

Var. fuscus Mllll. 1. c: » supra rufescens, dorso clypei & abdo- 
minis macula longitudinalis fusca, utrinque linea nigricans 
clypei sinuata, subtus albus, tentacula nigra; long. 8 lin.» 
(18 mm.) Miill. — Suecia merid. et media vulgaris, septem- 
trionalem versus usque ad Herjedalen (Tunnasdalen et 
Midtadalen), Jemtland (Brasta), Ofver-Lulea (Savesto) et 
Lulea Lappmark (Qvickjock). — Norv. tota usque in Ost- 
linmarken ad Mare glaciale. — Dania vulgaris. — Fennia 
tota. — Animal raro quadrifasciatum. 

Var. cinctus Mtill. 1. c: jsuccini coloris supra absque omni 
macula, subtus totus albus, clypeus et abdomen dorso striga 
cinerea cingitur; long. 2 unc.» — Mllll. — Hab. cum var 
fusco. — L. fasciatus var. £, ^, ^ Nilss. 

Var. brunneus Lehm. (Scbn. u. Muscb. Stettin, 1873): semite- 
res, ochraceus v. badiiis, supra fuscus, lateribus pallidior, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 41 

fasciis lateralibus nullis; (»clypeus maculis fuscis nebulo- 
sis obscuratus, fasciis carens, dorsum fuscatum, interdum 
confuse zonatum*: PoUon.!); long. 4-5, lat. 7 mm. — Norve- 
gia (H. Simroth). 

A. limacopus W. (Expose crit., 1871). Supra riifobrunneus, la- 
teribus sensim pallidioribus; clypeus irregnlariter rugulosus; 
tentaciila fusca; solea sulcis 2 longitudinaliter tripartita, 
partibus lateralibus lineis transversis, parte mediana sub- 
elevata. Long. 40 — 50 mm. 
Hal). Suecia in Blekinge (ad amnem prope cataractam *, 

Ronneby) et Skane (ad Stehag). 

b. — Limbus pedis non v. obsolete fuscolineatus^ fascice latera- 
les nullce^ sudor flavus v. luteus, 

A. flavus Nilss. (Hist. Moll. Su., 1822). Sat gracilis, flavus v. 
dorso leviter cinerascens, capite et tentaculis nigris, limbo 
pedis flavescente, unicolore, solea albida. Long. 30—40 mm. 
Hah. Suecia in Skane et Blekinge in plerisque silvis fa- 

gineis, sed sat rarus, in Smaland (fide Nilsson). — Norv. in 

Ringerige. — Dania prope Kjobenhavn (in Dyrehaven prope 

Bellevue). 

A. citrinus W. (Expose crit., 1871). Citrinus, supra dorso vix 
visibile obscurior, cervice et tentaculis nigricantibus, cly- 
peus elongatus, dense granulosus, corpus squamis oblon- 
gis, limbus pedis pallidus vix transverse nigrostriatus, solea 
alba. Long. 45—50 mm. In statu contracto corpus praeci- 
pue animalis junioris aculeis obtectum videtur. Species 
maxime uncinis radulse et systemate reproductive, a clar. 
Babor in Prag descripto, insignis. 

Hal. Suecia in fagineis plerisque pro v. Skane et Blekinge 
(locus orig. ad Ofvedskloster ^= in Skane). — Norv. in Ringerige 
(Herfjellet). — Dania? (verosimiliter in fagineis). 

c. — Limbus pedis numquam transverse nigrolineatus; fascia 
lateralis clypei postice ascendens, ab ilia corporis sejimcta; 
sudor pallide citrinus. 

A. nilssoni PoUon. (Atti Accad. sc. Torino, 1887). A. hortensi 
similis, sed griseoflavescens, supra medio fuscatum, rugis 
angustis, dorso crassius verrucoso, clypeo brevissimo. Long. 



42 C A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scanclin. 

max. 55 mm. — Limax fasciatus Nilss. «, j3, y pr. p.; 
Prolepis hortensis iMalm (Limacina t. 2 f. 5). Prsecipue 
notis anatomicis singularibus distincta. 

Hah. Vide sub A. bourguignati. 

?A. hortensis Fer. (Hist. Moll., 1819). Nigrescens, fasciis la- 
teralibus superne liiieis longitudinalibus flavescentibus ter- 
minatis, inferne sensim evanescentibus, limbo flavo v. au- 
rantiaco, solea pallide cinerea. Long. 30 — 35 mm. 

Hab. Vide sub A. bourguignati. 

**^ Dorsum abdominis linea longifudinali media elevata alba; 
sudor liquosus v. crystallinus. 

A. bourguignati Mab. (Arch, malacol. I, 1868). Cinereus, dorso 
fuscato, fasciis lateralibus fuscis infra prorsus teraiinatis, 
limbo pedis pallido, vix conspicue atrolineato, solea al- 
bida. Long. 30 — 40 mm. — Limax fasciatus Nilss. pr. p. 

Hah. Arion nilssoni, hortensis et hgec species apud nos, 
ut etiam in plerisque aliis terris, sub nomine hortensis confusi 
sunt, qua causa distributio eorum incerta est. Scimus formam, 
quam omnes auctores scandinavici A. hortensem nominaverunt, 
in Siiecia a Skane saltem usque ad 64° lat. bor., in Norvegia 
meridionali multis locis et in Dania saltem in Sjselland et Jyl- 
land sat frequenter occurrere, sed suspicor ut A. bourguignati 
et nilssoni sub hoc nomine ssepissime (si non semper) sumti sint. 
Dies docebit an ita sit. 

Observationes nonnullae systematicse ad Limacina et Arionina 
borealia: 

Limax flavus L. (exclus. synon. Listeri!) = L. agrestis mutatio 
argillaceo-flava, dense brunneo-maculata. apud nos omnium Limacidum 
iibique vulgatissima. Cfr. W. in Fauna Suec. p. 69! 

Limax flavus Miill. pr. p., »clyj)eo brevi tumido rugis concentri- 
cis instructor) := Limax tenellus Nilss. 

Limax flavus Mlill. altera pars (s-long. l^/g unc, supra flavus abs- 
que omni macula, subtus albus, tentacula lineaque inter haec et clypeum 
nigra, clypeus imprimis flavissimus absque rugis concentricis» — in 
umbrosis Daniae et Norvegise) = Arion cinctus Mtill. var. sensit, et 
verosimiliter jure, 0. Morch. 

Limax flavus (»L.») Morch et Eulimax flavus (»L.») Malm = L. 
variegatus Drap., species in Suecia numquam reperta! 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7, 



43 



Limax teneUus Miill. = Arion ater, pullus! 

Limax succineus Miill. = Limax agrestis, mutatio, (^^supra subru- 
fus, subtus albusO et forte etiam L. tenellus Nilss. 

Siibfam. Helicina. 

Testa externa (ut in omnibus molluscis sequenfibusj 

adest, forma deiwessa, globosa ad conoidea; apertitra scepis- 
sime transversalis, latitudine ynajor. Corpus animalis parte 
poster lore a pede distincto, contorto et in testa incluso. 

Gen. Punctum Morse. 

Testa mhndissima, late iimUlicata, planata, apertiira 

late lunar i-rotimdata, peristomate simplici, recto. 
P. pygmaeum Drap. (Hist. Moll, 1805, Helix). T. cornea, ubi- 

cfue striatula; anfr. 4, convexi, angusti, regulares. Lat. 

IV2— 2, alt. 7^—1 mm. 

Hah. Scandinavia tota: exiguitate invita in Dania tota, 
in Suecia usque ad Qvickjock in Lule Lappmark, in Norvegia 
usque in Vardo Finmarkige (ad 70° 20' 1. b.) inventum et in 
Fennia usque ad Mare glaciale '^ 

Gen. Patula Held. 

Testa late perspective umUlkata, costiUata v. costata, 
apertiira rotundata, peristomate simplici, acuto. 
P. rotundata Mull. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. typice pla- 
nata, costulata, brunnea, ferrugineo-maculata; anfr. 6—7, 
planulati, ult. compressus, superne angulatus, subtus con- 
vexior; apert. rotundato-lunaris. Lat. 5 — 6, alt. 2 mm. 
Hab. Suecia merid. vulgaris, media rarior usque ad Stock- 
holm (ad Haga, ad Stafsund in Eckero, etc.). — Norv. meridio- 
nalis. — Dania tota. 

Var. globosa Fried. (Malak. Blatt., 1864): t. minor, convexa, 
spira eiata. — Suec. in Oland (Borgholm). 

Var. turtoni Flem. (Brit. Anim., 1823): t. depressissima, spira 
fere plana. — Suec. ad Kalmar (in loco »Balkplanen» extra 
urbem frequens). 



44 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scanclin. 

Obs. P. rotundata Miill. certissinie eadem est ac Helix gothica 
Lin. in Syst. Nat. X, 1758 (^t. carinata, utrinque convexa, cornea, fa- 
sciis subferrugineis. — Habitat in Suecise nemoribus»). Pro »fasciis» 
tantummodo est legendum: fasciis transversis v. maculis. In Fauna 
Suecica ed. 2. 1761 hfec species oblita est. Plures auctores mirabiliter 
cum Helice arbustorum L. conjungnnt. 

P. ruderata Stud. (Kurz. Verz., 1820, Helix). T. convexa, dense 
costulata, lutescenticornea, concolor; anfr. 4—5, ult. ro- 
tundatus, medio obsolete angulatus; apert. subovato-luna- 
ris. Lat. 7—8, alt. 3—4 mm. 

Hah. Siiecia a Lule Lappmark usque in Smolandiam mon- 
tosam frequens, deinde in Blekinge, Skane, Oland et Gotland 
raro v. rarissime occurrit. In mare balthico suhfossilis in terra 
turfosa, submarina extra urbem Ystad, Scaniae quam maxime 
meridionalis, ubi nullum vestigium P. rotundatae, frequenter in- 
venta. — Norv. tola et prsecipue in regionibus borealibus fre- 
quens. — Dmtia perraro in Sjselland (ad Fredriksdal) et Born- 
holm. — Fennia tota usque ad Mare glaciate frequens. 
?P. striatella Antony. T. prsecedenti similis, sed depressior nee 
non distantius et fortius costata. 

Hah. Hanc in America boreali indigenam speciem e 
»Lappland» communicavit Instit. zool. »Linn8ea» in Berlin. 
P. rupestris (Stud.) Drap. (Tabl. Moll., 1801, Helix). T. minuta, 
aperte umbilicata, turbinato-depressa, dense striata, corneo- 
brunnea; anfr. 5, cylindracei, angusti, ultimus subrotun- 
datus; apert. rotundata. Lat. 2—3, alt. IV2— 2 mm. 
Hah. Dania in peninsula Jylland ad Neder Knapperup 
(subfossilis in stratis calcis tophosee: E. Elberling). 

Gen. Helix Lin. 

Testa forma pervariahilis (depressa, glohosa, conoidea), 
apertura Uxmsversa, lunaris v. rotundata, peristomate sim- 
plici, lahiata v. dentata. 

Subgen. 1. Vallonia Bisso. T. aperte umhilkata, 
depressa; anfr. 3^/2—4, regular es\ apert. 
siibcircidaris, peristomate reflexo, lahiato. 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 4-b 

H. costata Mull. (Verm. Hist. II, 1774). T. planata, cinereo- 
albida, costata; anfr. ult. non dilatatus^ antice deflexus; 
apert. perobliqua, peristomati late expanso, labiato, mar- 
ginibus subcontiguis. Lat. 3, alt. I72 mm. 
Hab. Suecia merid. et media usque ad Medelpad (63° 

1. b.) — Norv. usque ad 70° lat. bor. — Dania vulgaris. — 

Fennia verosimiliter tota. 

Forma cyclostoma W. (Ofv. K. Vet. Ak. Forh., 1881), apertura 
callo alto contigua, ]3eristomate subsoluto. — Suecia in 
terra turfosa submarina ad Ystad prov. Skane. 

H. pulchella Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. planata, alba, sub- 
tiliter striatula; anfr. ult. paullo dilatatus, non deflexus; 
apert. vix obliqua, peristomate late expanso, labiato, mar- 
ginibus disjunctis. Lat. 272, alt. I73 mm. 
Hah. Ut prsecedens, sed ubique rarior. 

H. adela W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. convexa, 
alba, striata; anfr. ult. vix dilatatus, paullo descendens; 
apert. peristomate angustissime limbato, vix labiato, mar- 
ginibus disjunctis. Lat. 3— 3V3, alt. IV2— 2Vi ni. m. 
Hah. Suecia in palude bituminoso submarino baltico ad 

Ystad in Skane frequens suhfossilis. Vivit in alpibus bavaricis. 

Snbg-en. 2. Acanthinula Beck. T, perforata^ glohosa v. turhinata. 
ynemhranaceo-lamellata; apert. lunaris v. rotundata, 
peristomate scepius simpUci. 

H. lamellata Jeffr. (Linn. Trans., 1831). T. conoideo-globosa, 
apice late rotundata, flavido-cornea, membranaceo-costulata; 
anfr. 672^ angusti, rotundati, subsequales; apert. depressa, 
lunaris, non labiata. Lat. 273, alt. 2 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Westra Wram, Askerod, Bastad, 
Askerod, Tagra, Hallandsas et copiosiss. in Skaralid), Ostergot- 
land (Omberg ad Borghamn) et semel multis ante annis in Ble- 
kinge ad Ronneby inventa. — Dania in plerisque silvis plus 
minus frequens. 

H. aculeata Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. globoso-turbinata, 
fusca (subatrobrunnea), lamellis mediis spiniferis ornata; 
anfr. 472, convexi, medio (ultimus supra medium) cari- 



46 C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

nato-angulati, ultimns major; apert. rotundata, forte albo- 

labiata. Lat. 2— 2V2, alt. 2— 2V2 mm. 

Hah. Suecia in plerisque provinciis a Skane usque ad 

Stockholm (ad Nackanas, in Wermdon et ad Kungshamn) spar- 

sim et plerumque (Skane, Blekinge et fide E. N. ad Dalbyo in 

Sodermanland exceptis) raro. — Dania in plerisque silvis. 

Var. suhlcevis W. (Expose crit. 1871) : t. costis obsoletis, spinis 
destituta, anfr. 4, apert. labro roseo. — Suecia in. Blekinge 
(in faginea ad Pehrsborg * pr. E,onneby) et Gotland (Skalso). 

— Norv. ad Brevik. — Dania in Sjselland (ad Holstein- 
borg) et Jylland (Linaa Westerskov); ubique fide H. Lynge. 

— Occurrit subfossilis in paludibus turfosis ad Stenstorp 
in prov. Skane Suecise (unde specimina misit liber baro 
CI. Kurck). 

H. harpa Say (Exped. St. Peters, 1824). T. ovato-turrita, vire- 

scens V. corneo-lutescens, confertim striatula et distanter 

costulata; anfr. 4 — 5, rotnndati, ultimus magnus, ventro- 

sus; apert. rotundata, non labiata. Lat. 2 — -2721 alt. 3^/2 

— 4 mm. 

Hah. Suecia in Lapponia tota multis locis frequens, unde 

descendit rarior in Jemtland, Herjedalen, Dalarne (prope temp- 

lum par. Lima: C. G. A.), Gestrikland (ad Gefle: Hj. Theel), 

Westmanland (ad Lindbo: G. H. J.) usque ad Stockholm (Stii- 

ket: 0. S., Lidingon: P. de L., Bellevue: V. L.). — Norv. vero- 

similiter tota, prEecipue in regionibus borealibus usque ad Varan- 

ger. — Fennia tota, forte parte merid. — occidental! excepta: 

J. Sahlberg. 

Subgen. 3. Gonostoma Held. T. aperte umbilicata, orMculata, 
discoidea, arctispira; apert. verticalis, triangula- 
ris, peristomate scepe bidentato. 

H. obvoluta Miill. (Verm. Hist. II, 1174). T. brunnea, pilosa, 
supra medio ssepius immersa. Lat. 12, alt. 5 mm. Variat 
edentata et glabra. 
Hah. In Dahlia, ubi olim vixit, in tumulo antiquo in pos- 

sessione Taareborg prope Korsor in Sjaelland 1869 inventa (C. 

M. P.) nee non mortua in Aero. 

Subgen. 4. Chilotrema Leach. T. aperte umbilicata, depressa, 
acute carinata; apert. transverse ovalis^ peristo- 
mate contiiiuo, soluto. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 47 

H. lapicida L. (Syst. nat. X, 1758). T. lenticularis, granulata, 
corneo-brunnea, fusco-maculata. Lat. 17 — 21, alt. 7 — 9 
mm. — Testa junior albida =:= Helix albella L. 

Hal). Siiecia a prov. Skane usque in Dalarne et Medelpad 
(fere ad 63° 1. b.) sparsim occurrit, in regionibus calcareis sa)- 
pius frequentissima, in forma primitiva aut rara aut ignota. — 
Norv. infra 61° 1. b. variis locis frequentissima. — Dania per- 
multis locis vulgaris, multis deest. — Fennia merid. (ex. gr. 
Aland, Abo, Hogland et Ruskeala). 

Forma medelpadensis Cless. (Malak. Bliltt., 1879), t. minor, sub- 
plana, anfractubus subtus convexioribus; lat. 17, alt. 31/2 
mm. — Suecia in Medelpad (ad Galtstrom : C. G. Andersson). 

Subgen. 5. Petasia Beck. T. anguste perforata, globoso-conoidea, 
arctispira; apertura trisinuato-lunata, obliqua^ biden- 
tata. 

H. bidens Ghemn. (Conch. Cab., 1786). T. corneo-brunnea. 

granulato-striata; anfr. 6—8, ultimus albovittatus. Lat. 

8 — 9, alt. 5 — 6 mm. 

Hah. Suecia in Skane late distributa, in Blekinge tantum 
ad limites scanenses, de caetero in Oland et Gotland et in pie- 
risque provinciis usque ad Westmanland et Upland (ad fabri- 
cam Forsmark: P. de L.), sed sparsa et ubique rara. — Bania 
in insulis fere ubique, in Jylland ad Aalborg. Variat raro alba. 
— Fennia in Aland in par. Eckero (A. J. Mela) et in par. 
Birkkala sp. juv. 1859 inventum (Mus. Helsingf.) — Helix fulva 
Mtill. p. p.! 

Obs. In Syn, Moll. Dan. (1864:) enumerat 0. Morch H. edentulam 
Drp. inter Mollusca danica, certe perperam. »T. conoidea, cornea, pe- 
ristoma intus labiatum subdentatum. Diam. 8 mm. Unum exemplar in 
Tegelvcerksskoven ad Xyborg (in ins. Fyen) restate 1837 vacuum et 
paullo detritum (Lassen), in Holstein (Dr. Miiller).* Hoec determinatio 
erronea eestimanda sit et diagnosi et loco. H. edentula Drap. est spe- 
cies prorsus alpina. 

Subgen. 6. Trichia Hartm. T. umbilicata vel perforata, globoso- 
depressa, scepius pilosa; anfr. regulares, ultimus sce- 
pius albovittatus; apert. limata, labiata. 

?H. umbrosa (Partsch) C. Pfr. (Naturg. d. Moll., 1828). T. late infundi- 
buliforme umbilicata, depressa, vix convexiuscula, tenuis, pallide 



48 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

cornea, striatula et sub lente densissime granulata ; anfr. 5, lente 
accrescentes, ult. obtuse angnlatus; apert. transverse ovalis, pe- 
ristomate expanso. Lat. 11 — 13, alt. 6— 6^2 mm. 

Hab. Dania in Sja'llaud prope Holsteinborg (ubi 0. Morch dicit 
unum exemplar in hortu ad Bisserup lectum esse). Certe casu quo- 
dam inventa et non indigena faunae. 

H. gyrata W. (Expose critique, 1871). T. dilatate et late umbi- 
licata, umbilieo perspeetivo, depressissima, fere plana, ferru- 
ginea v. obscure brunnea, pilosa; anfr. tardissime accre- 
scentes, ultimus vix major; apert. rotundata, margine ba- 
sali arcuato, leviter labiato. Lat. 8Y2 — 10, alt. 4 — 5 mm. 
Hal). Dania ad Moens Klint, 
Forma convexa. 

H. hispida L. (Syst. Nat. X, 1758). T. umbilicata, depresso- 
convexa, corneo-brunnea, ssepius vittata, hispida; anfr. sat 
lente accrescentes, ultimus compresso-rotundatus, subtus 
planulatus; apert. lunaris, depressa, margine basali stric- 
tiusculo, intus labio elevato. Lat. 7 — 8, alt. 5 mm. 

Hah. Siiecia in provinciis merid. et mediis saltem usque 
ad 60° lat. bor. passim, multis locis vulgaris, multis (ut in 
Blekinge, Smolandia montosa, Nerike etc.) rara v. rarissima, 
desuper etiam in regionibus multis et latis omnino deest. — 
Norv. merid. vulgaris. — Dania tola. — Fennia meridionalis 

o 

(Helsingfors, Abo, Ladoga-Karelen) et in Lapponia in par. Kit- 
tila specimen unicum J. A. Sandman invenit (K. M. L.). 

Var. concinna Jeffr. (Brit. Conch. 1, 1862): t. sensim dilatate et 
demum sat late umbilicata, depressa, pallida, raro-pilosa, 
anfr. arcti, peristoma margine basali leviter curvato, forte 
labiato; lat. 8 — 9, alt. 41/2 — 5 mm. — Suec. in Skane (Lund), 
Smaland (Jonkoping), Westergotl. (Hunneberg), Westmanl. 
(Westeras), certe etiam in jDrovinciis plerisque cseteris. — 
Dania in Sjselland (Rude, Tuurso etc.), Fyen (Nyborg) et 
Jylland (Husum); regnum totum fide H. Lynge. 

Var. nehulata Mke. (Syn. Moll., 1823): t. forte depressa, albida, 
peristomate forte labiato; lat. I'^j^, alt. -^Va mm. — Suec. 
in Kinnekulle. 

Var. septemtrionalis Cless. (Jahrb. Mai. Ges., 1874): t. minor, 
umbilieo angustiore et spira altiore. — Suecia a prov. 
Skane ad Gefle passim, — Dania tota (H. L.). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XIII, mo 7 49 

Var. depilata C, Pfr. (Naturges. I, 1821): t. apertiiis umbilicata, 
parum convexa, nitida, omniiio depilata, anfr. angusti, apert. 
depressa, margine basali stricto labiate cum columellari 
brevissimo angulum formante. — Suec. in Skane (Lund et 
Kristianstad). — Norv. ad Kristiania (ad Kongsberg). — 
Dania ad Veile in Jylland. 

Var. conica Jeffr. (Brit. Conch. I, 1862): t. parva, spira elevata, 
rotundato-conica, anfr. 5—672, arctiores. — Suec. ad Stock- 
holm (Drottningholm: P. de L. et J. W.) et Upsala (in 
Horto botanico: P. T, C). — Dania tota, fide H. Lynge. 

Var. sepnlcrorum W. (H. rufescens forma et H. hisf)ida v. mon- 
tana W. olim): t. depresso-globosa, convexa, fuscobrunnea, 
anfr. primi lente, ultimi celerius accrescentes, apert. rotun- 
data, margine basali curvato, leviter labiato; lat. 9—10, 
alt. 6^2 — 7 mm. — Suecia ad Kalmar (in sepulcreto vetero 
extra urbem*;. Forte hue H. hispida forma in Norcegia 
ad Kristiania, juxta viam ad Oscarshall: E. v. Martens. — 
Forma ad plures species spectans. 

Var. tardigyra W. (Verb, zool.-bot. Ver. Wien, 1892): t. infundi- 
buliforme umbilicata, convexa, fuscobrunnea, striata, setis 
brevibus, arctispira, anfractu ultimo vix majore, apert. mar- 
gine basali substricto, forte labiato; lat. 6, alt. 4 mm. — 
Suecia in Gotland (ad Othem *) et Skane (ad Lund). 

Var. mbrclii W. (Fauna Binnenconch. Suppl., 1890): t. subtus 
dense spiraliter lineata. — Islandia (in horto ad Thors- 
hamn). 

H. liberta VV. (Expose crit., 1871). T. anguste et ad partem 
obteete perforata, depresso-globosa, corneo-fusca v. rufe- 
scens, primiim pilis raris brevibus munita, demum gla- 
berrima; anfr. celeriter accrescentes, convex!, penultimus 
ter fere latior quam praecedens, superne profunde incur- 
vus, iiltimus magnus, vittatus; apert. rotundata, leviter la- 
biata. Lat. 6—7, ait. 4 — 5 mm. 
Hal. Suecia in horto quodam ad Lund Scaniae. 

Ohs. 1. Helix ab auctoribus germanicis et gallicis pro liherta 
sumta et descripta (et a me ipso in Fauna Binnenconch. IL p. 56 per- 
peram cum vera confusa) alia forma est, quam suhlibertam in schedis 
nominavi. H. liberta vera ab hac et ab omnibus affinibus anfractu 
suo penultimo lato praecipue distinguitur. 

Obs. 2. ^ff. sericea Drap.? T. flavescens setis longis apice incur- 
vis sat remotis. Dm. 8 mm. Animal flavescens. H. hispida v. Alten 
(Erd- u. Fluss. Conch. Augsb., 1812 p. 44 t. 3 f. 6, H. hispida p. p. 



50 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Mlill. Verm. Hist. p. 74). Nounulla specimina in Ordrupsmose et in 
Dyrliaven (Selandise).» Morch Syn. Moll. Dan. p. 18. Quid sit nescio. 

H. tumescens W. (Ofv. K. Vet. Ak. Forli., 1881). T. anguste 
umbilicata, subcostulato-striata, riifobrunnea, non vittata, 
pilis brevibus dense hirsuta; anfr. regulares, ultimus ma- 
jor, rotundus, subtus convexo-tumidus; apert. rotundata, 
basi forte arciiato, intus circumcirca labiata. Lat. 7 — 8, 
alt. 5 mm. 

Hab. Suecia ad Stockholm (Sirishof "^r C. G. A., Carlberg, 
Djurgarden, Waldemarsudde: J. W., Drottningholm : P. de L.), 
Upsala (in Horto botanico: P. T. C), Gefle (E. C.). 

H. corasia mh. T. subperforata, convexa, apice prominente, riifo- 
brunnea, zonula albida lata paullo supramediana in anfr. 
ult. cineta, pilis brevibus apice curvatis albidis dense ob- 
sita (postea pilis raris sublsevigata) ; anfr. 5, regulariter 
accrescentes, convex!, sutura sat impressa, ult. compresso- 
rotundatus, ne mini me angulatus, peripheria convexus, infra 
vix convexior, antice lente descendens; apert. limato-ro- 
tundata, elabiata, peristomate tenui, recto, margine colum. 
superne late dilatato et reflexo; umbilicus intus angustis- 
simus, infra duplo dilatatus, semiobtectus. Lat. fere 6, 
alt. f. 4 mm. 
Hah. Suecia in Gland (Borgholm, inter lapides calcareas 

in declivitate boreali infra ruinas arcis: Gunhild Westerl.). 

H. rubiginosa Z. ap. Schm. (Zeitschr. f. Naturw.^ 1853). T. um- 
bilico angusto cylindrico, globosa, tenuis, rufescens v. fusca 
striata, pilis minutis albis apice curvatis ssepius dense 
obtecta; anfr. 4^2 — 5, sat lente regulariter accrescentes, 
convexiusculi, ultimus vittatus, subtus convexus; apert. ro- 
tundata, peristomate ubique simplici, margine columellari 
superne dilatato, reflexo. Lat. 5, alt. 3 mm. 
Bab. Suecia in insulis Oland (ad Kohlstad prope Borg- 

holm) et Gotland (unde specimina in Museo Visbyensi asser- 

vantur). 

Subgen. 7. Euompha/ia W. T. 'perspective mnbilicata, depresse 
globosa. cdhido cingulata. apertura siibcircularis, re- 
mote lahiata. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 51 

H. strigella Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. cinereo-cornea, striata, 
fugacissime pubescens; anfr. ult. antice descendens. Lat. 
13—14, alt. 9—10 mm. 

Hah. Suecia sparsim a prov. Skane usque in meridiona- 
lem partem prov. Dalarne. — Norv. meridionalis. — Dania 
tota passim, suis locis stepius frequens. — Fennia meridionalis. 

Forma minor Rossm. (Icon. f. 438), t. minor, pallida, tenuis, 
pellucida. — Suec. in Skane (ad Sondraby pr. Kristian- 
stad: A. Malm) et in Oland. 

Var. subglobosa W. (Exkurs. Fauna, 1884): t. umbilico angu- 
stiore et spira altiore. — Suecia rarior. 

Var. coUiniana B. (Moll, nouv., litig., 1863): t. umbilico latiore 
et infundibuliforme, anfractubus pulchre rotundatis, len- 
tius et magis regulariter accrescentibus, apertura minore 
et labio fortiore; lat. 15, alt. 9 mm. — Norvegia (locus 
specialis ignotus). 

Subfossilis (solida, glabra, spira planiuscula, umbilico latiore). 
Dania in strato calcis tophosae in penins. Jylland. 

Subgen. 8. Monacha Hartm. Testa suhohtede perforata, cle- 
presse subconoideo-globosa, minutissime granu- 
lata, vittata, apert. oblong o-lunaris, forte rxifo- 
labiata. 

H. incarnata Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. rufescens; anfr. 
lentius accrescentes, ult. obtuse angulatus, antice deflexus. 
Lat. 12—13, alt. 8—9 mm. 

Hah. Suecia in Skane sparsim, Blekinge ad Ronneby et 
Smaland ad Husquarna. — Dania in plerisque silvis fagineis 
multo frequentior quam H. strigella. 

Var. creticola Poulsen (in W. Fauna Suecica, 1873) : t. umbilico 
magis aperto, albida v. pallide lutea, nitida, pellucida, apert. 
depressa, labio roseo. — Dania in Moen. 

Subgen. 9. Arianta Leach. Testa obtecte perforata, depresso- 
globosa v. subconoidea, dense spiraliter lineata, 
plerumque fascia una fusca. 

H. arbustorum L. (Syst. Nat. X, 1758). T. brunneo-lutescens, 
stramineo-aspersa; anfr. ult. ventricosus, antice ssepius 
profunde descendens; apert. rotundata, peristomate patulo 
candide labiato. Lat. 20—23, alt. 17—22 mm. 
Hah. Suecia in provinciis plerisque passim frequens sal- 



52 C. A. Westerliind, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

tim usque in Lule Lappmark (67° — 68° 1. b.), ubi fere ad ter- 
minum nivalem ascendit et vulgatior est supra regionem betuli- 
nam, sub forma alpicola, quam in vallis infrajacentibus. In 
multis regionibus vastis (ut in maxima parte prov. Blekinge et 
Westerbotten, circa Stockholm etc.) omnino desideratur. — 
Now. ubique frequentissima usque in Ostfinmarken. — Dania 
tota passim, suis locis semper frequens. — Fennia meridiona- 
lis et media, usque ad Vasa et Paltamo (A. J. Mela). 

Forma minor, lat. 17, alt. 12 mm., t. colore typica, tenuis. — 
PrsBcipue in regione boreali Scandinavise. 

Forma morhosa-alhina Rossm., t. pallide lutea v. flavoalbina, 
fascia obsoleta seu nulla, colore griseoflavescente sub epi- 
dermide tincta. — Suecia in Gotland et Skane (ad Lund). 

Forma efasciata W., in regionibus certis prsevalens. 

Forma pallida AV., lineis candidis. — Earior. 

Forma lutescens Dum. & Mort., pallide flava, translucida, stra- 
mineo-marmorata, intus lacteo-marmorata, efasciata. — Eara 
forma in prov. subborealibus. 

Var. ccdcarea Hogb. (K. Sv. Vet. Ak. Handl., 1841): t. calca- 
rea, crassa, solida^ fuscocastanea, luteomaculata, obscure 
purpurea intus; lat. 22 — 25, alt. 16—21 mm. — Suecia fere 
ubique in Gotland et in insulis adjacentibus Karlsoarne. 
— Dania in ins. Moen. 

Forma creticola Morch (Syn. Moll. Dan., 1864), magna (lat. 27 
mm)., persolida. — Dania. 

Var. 'picea (Z.) Rossm. (Icon., 1837) : t. tenuissima, transparens, 
fuscobrunnea v. castanea. unicolor v. subunicolor, apert. , 
labio angusto tenui; lat. 15 — 18, alt. 12 — 14 mm. — Suec. 
in Wermland (Trossnas: amic. C. Fristedt). — Norv. in 
Osterholm (Trondfjeld) et ad Kristiania. — Dania ad Lille 
Klint in Moen. 

Var. septentrioncdis Cless. (Regensb. Corr. Blatt, 1882): t. te- 
nuis, sat depressa, distincte rimata, colore typica; lat. 20 
— 25, alt. 14- -18 mm. — Suecia a Skane ad Medelpad 
rarior. — Norv. ad Skien. 

Var. trochoidalis Roffisen 1868: t. alta, trochiformis; lat. 22, 
alt, 21 mm. — Suecia passim. — Norv., Groto. 

Var. conoidea W. (Expose crit., 1871): t. subperforata, conica, 
irregulariter subcostulata, fasciata et maculis pallide luteis 
ad lineas transversales densas confluentibus, anfr. 6^2 j 
lat. 23—24, alt. 25—26 mm. — Suecia ad Lund. 

Var. alpicola Fer. (Hist, gener. t. 27 £ 27, t. 39 B. f. 4): t. alta, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 53 

conoidea, soliclior, flavida, distincte striata, subefasciata; 
forma minor, lat. IS—l^-, alt. 11—12 mm. (H. alpestris Z. 
ap. Rossm. Icon. 1835). — Suec. et Norv. in partibus bo- 
realibus passim. 

Var. rudis Miihlf. (Rossm. Icon. f. 78, 1837) a/f.: t. sat aperte 
umbilicata, subcostulato-rugosa, spira planiuscula; lat. 20 
— 23, alt. 14—15 mm. — Norv. ad Fredriksvsern. — Dania 
in Sj^lland ad Leersoen prope „Lygten" et ad Rudesdal. 

Var. depressa Held (in Cbemn. Conch. Cab.) aff.: t. semiob- 

tecte umbilicata, depressa, anfractu ultimo fortius dilatato; 

lat. 28 — 25, alt. 15 - 18 mm. — Suecia in Skane passim. — 

Norv. ad Skien. 
Var. hypnicola Mab. (Bull Soc. Philom. Paris, 1881'); t. glo- 

bosa, depressula, solida, sat crassa, apice elato, flavida v. 

rufescens, immaculata, ssepius anguste fasciata, anfr. lente 

regulariter accrescentes, ult. rotundatus; lat. 17—18, alt. 

13— W mm., apert. 1. 9. a. 8V2 mm, — Islandia borealis (fide 

clar. Servain). 

Var. tliamnivaga Mab. 1. c: t. globosa, tenuis, fasciata et ma- 
culata, ap)ice rotundata, aufr. primi regulares, penultimus 
fortius accrescens, ult. voluminosus, supra cylindricus, infra 
ventricosus, apert. profunde excisa (1. IV-I^, a. 12 mm.); 
lat. 20, alt. 18 mm. — Dania (fide clar. Servain, ad quem 
0. Morch specimina misit). 

Var. foroeli B. ap. Serv. (Bull. Soc. Mai. Fr., 1889): t. rimata, 
conica, colore varia, anfr. superi sat celeriter accrescentes, 
ult. magnus, cylindricus, apert. rotundata (lat. et alt. 11 
mm.), margine colum. parum dilatato; lat. 22, alt, 18 mm. 
— Dania (fide clar. Servain, cui 0. Morch specimina com- 
municavit). 

Var. goflandica W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1894;): t. grandis, 
tenuis, pellucida, rufobrunnea, valde ventricosa, fasciata, 
parce leviterque maculata, anfr. ult. praecipue subtus valde 
ventrosus, apert. magna, semicircularis, forte excisa, peri- 
stomate tenui, limbato; lat. 25, alt. 17 mm., apert. 1. 13, a. 
13 mm. — Suecia in Gotland (ad Rosendal). 

Var. oelandica W. 1. c: t. semiobtecte umbilicata, pallide fla- 
vescens, dense maculata, intus lactea, apert. marginibus 
forte arcuatis, rectis, tenue labiatis, marg. colum. brevi 
vertical!, superne dilatato-reflexo; lat. 20, alt. 16 mm. — 
Suecia in Gland (ad Borgholm). 

Subgen. 10. Eulota Hartm. Testa umbilicata, suhglohosa, li- 
neis densissimis spiralihus sculpt a, scepe fascia 



54 C. A. Wesferlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

fusca, apert. subrotunda, intus tenue diffuse 
labiata. 

H. fruticum Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. globoso-turbinata, 
rufescens v. lutescens; anfr. 6V2 — 7, ultimiis rotundus. 
Lat. 18 — 21, alt. 12 — 14 mm. — Variat rafa, pallide cor- 
nea et pallide lutea. 

Hah. Suecia a Skane usque in Helsingland (ad Soderhamn, 
61° — 62° 1. b.). — Norv. meridion. et media. — Dania tota 
passim. — Femiia merid. et media usque ad Solovetsk (K. M. 
L.) et Kalkkimaa ad Tornea (A. J. Mela). 

Forma minor, lat. 14, alt. 11 mm. — Jemtland (Brunflo: E. N.). 

Forma conoidea W. (Expose crit., 1871), t. conoidea, acumi- 
nata, alba; lat. 19, alt. 20 mm. — Suecia in Dalarne (ad 
Sater * : C. G. Andersson) et in Gotland (in juniperetis ad 

o 

Sundre). — Fennia in Aland. 

Forma anderssoni Cless. (Malak. Blatt XXV), t, minor, globoso- 
depressa, spira planulata; lat. 17—18, alt. 12 mm. — Sue- 
cia in prov. Dalarne (Risbergs grufva * et Osmundsberget) 
et Medelpad. 

Forma insularum mh., t. anguste et margine columellari re- 
flexo paullo obtecte umbilicata, conoidea, rufescenti-cornea, 
anguste fasciata, rarius concolor, epidermide seepius de- 
trita; lat. 15 — 16, alt. 13 — 15 mm. — Suec. in Blekinge (in 
insulis parvis maris baltici ex. gr. prope Risanas *). 

H. schrenki Midd. (Reise in Sibir. II 1, 1851). T. minor, de- 
pressior, tenuis, diaphana, obsolete transversim et spira- 
liter lineata, subtus non inflata, typice corneo-albida, 
rufo-unifasciata; umbil. angustior; anfr. 5V2 — 6, convexiu- 
sculi; apert. leviter v. vix labiata. Lat. 15, alt. 9 — 11 mm. 

Hal). Suecia ad lacum Sarraure supra Qvickjock in Lule 

Lappmark (67° — 68° 1. b.) specimina juniora in Aconito septen- 

trionali invenit 1891 et benigne communicavit Prof. H. V. Ro- 

sendahl. — Norv.? Forte hue »Eulota fruticum », specimen se- 

mimaturum in Museo in Kristiania e Lofoten asservatum, de 

quo loquit ing. Rirgithe Esmark in Tromso Museums Aarsh. 

1882. — Fen7iia merid. in regione montosa prov. Ryska Kare- 

len (J. Sahlberg). 

Subgen. 11. Xerophila Held. T. cornea, scepius calcarea v. 
porcellanea, plus minusve umbilicata, unicolor 



Acta Societatis pro Fauna el Flora Fennica, Xlll, n:o 7. 55 

V. fasciata et scepius subtus lineis fuscis pluribus, 

peristoma rectum. 

f Striaiella W. T. anguste nmbilicata, depresso- 
globosa; anfractus ultimus rotundatus, obso- 
lete angulatus; apertura rotundato-lunata. 

H. striata Miill. (Verm. Hist. II, 1774). Var. nilssoniana Beck 
(Index Moll., 1837). T. infra sat dilatate umbilicata, con- 
vexiuscula, irregulariter costata, opaca, crassa, albido-ci- 
nerea v. flavescens, unicolor, unifasciata v. multolineata; 
anfr. 4Y2 — 5; apert. non v. levissime labiata. Lat. 8 — IIV2, 
alt. 6 — 7 mm. — H. ericetorum Nilss. 
Hah. Suecia in campis quam maxime apricis et apertis, 
pra'cipue lapidosis in Westra Landtborgen insulie Gland, pas- 
sim copiose. 

? H. unifasciata Poir. (Coq. de TAisne, 1801). T. anguste umbilicata, glo- 
boso-depressa, dense minute striata, albida, unicolor v. varie fu- 
scofasciata; anfr. 5, convexiusculi, ultimus magnus, rotundatus, 
vix deflexus; apert. rotundato-lunaris. peristoma intus valide la- 
biatum, margine basali rectiusculo cum columellari late patulo. 
Lat. 6—7, alt. 4 mm. 

Hab. Dania in ins. Fyen inter Nyborg et Holckenhavn, unicum 
specimen (fide 0. Morcli). Valde dubia incola faunae danicse, 

? H. conspurcata Drap. (Tabl. moll., 1801). „T. anguste umbilicata, de- 
pressa, subcarinata, corneo-cinerea, minutim variegata, peristoma 
rectum, simplex, diam. 5^2 min." (Morch); t. capillaceo-costulata, 
hispidula, anfr. 4 — 5, depressi, apert. rotundato-lunaris; lat. 5—6, 
alt. 3^9 mm. 

Hab. Dania in ins. Fyen, nonnulla specimina inter Nyborg et 
Holkenhavn (cl. Lassen fide 0. Morch). Etiam haec meridionalis spe- 
cies valde incerta est. 

Obs. Potius haec testa fuit Helix interseda Poir. (H. caperata 
Mont.) ut etiam opinat clariss. E. de Martens (Sitz. ber. Berlin, 1882), 
testa quae in Britannia et Belgia occurrit ut etiam ad Sonderburg in 
insula Als, prope ad Fyen, inventa est. Hsec opinio maximam proba- 
bilitatem obtinuit detectu hujus ipsius specie! nuperrime in Selandia 
meridionali. 

H. intersecta Poir. (Coq. de I'Aisne, 1801). T. mediocriter um- 
bilicata, depresso-globosa, confertim striata, sordide albida, 
fasciis cornels sa?pe interruptis ornata; anfr. 6, ultimus 
desuper visus penultimo vix latior, extus declivis, angu- 
latus, infra convexior; apertura late lunata, albolabiata, 



56 C A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

labio insertionem marginis colum. non attingente. Lat. 8, 
alt. 42/3 mm. 

Hah. Dania in Sjaelland (ad Faxe Ladeplads, in planta- 
tione abiegna parva mare versus: H. L., m. Julii 1896). 

ff Helicella Moq.-Tand. T. late perspective umhilicata, 
depressa; anfr. ultim. cylindriciis; apert. subcircula- 
ris, lunata, intus labiata. 

H. obvia Hartm. (Gasterop. Schweiz, 1840). T. in primis an- 
fractubus dense striatula, plus minus distincte, saltern pas- 
sim spiraliter lineata, Candida, subatro- v. fuscobrunneo- 
fasciolata, strigata v. maculata; apert. rotundato-lunata, 
labiata; umbilicus mediocris, parum dilatatus. Lat. 14--16, 
alt. 8—9 mm. 
Hab. Norvegia exemplar unicum mortuum in silva ad Kri- 

stiania legit prof. Sars (fide E. de Martens), in Zirkonbrottet ad 

Fredriksvaern specimina plura a. 1841 invenit C. M. Poulsen. 

Gerte introducta. 

H. ericetorum Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. levissime irregu- 
lariterque striatula, numquam spiraliter lineata, vix nitida, 
lutescenti-albida, fasciis pallide hepaticis, rarissime inter- 
ruptis; apert. parum excisa, ssepe subovata, parum la- 
biata; umbilicus latus et forte dilatatus. Lat. 14, alt. 7 mm. 
Hab. Dania in Sjeelland inter Bistrap et Stavnsholt prope 

Fuurso, inter Frederiksdal et Birkerod et ad Farum inventa. 

Subgen. 12. Tachea (Leach) Gray. T. exiimhilicata, subglo- 
hosa, fasciis 1—5 soejnus distinctis; anfr. ult. 
tumidus; apert. yerohliqua, late a7igulato-luna- 
ris, margine hasali stricto, calloso. 

H. nemoralis Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. margine exteriore 

aperturse nigrolimbato, pariete nigro, colore extus bene 

terminato. Lat. 20—23, alt. 16—17 mm. 

Hah. Suecia in Skane sat vulgaris, preeterea sparsim et 

plus minus raro, ut in Blekinge (ad Garlskrona), Smaland (ad 

Kalmar), Gotland (circa Wisby), Westergotland (Goteborg, Bil- 

lingen, Kinnekulle), Sodermanland (ad Hjelmaren: A. von Post), 

Stockholm (ad Haga et Drottningholm), tandem in Jemtland 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 57 

(Oviken in Storsjun: R. Hiigg). — Norv.occ. passim frequens (ad 
Bergen, Hardanger, Stavanger etc.). — Dania vulgaris. — Fen- 
nia ad Helsingfors (A. J. Mela). 

Forma creticola Morch (Syn. Moll. Dan., 1864), ponderosa, gi- 
gantea, albescens, umbilico interdum sat aperto; lat. 30 
mm. — Suecia in Skane ad Benestad. — Dania in Moens 
Klint. * 

Forma alholabiata W. (Fauna Europ. 1876), apertura labio ro- 
seoalbo v. albo. — Dania in Dyrehavskov ■ prope Nyborg, 
in Bornholm, ad Taarnberg prope Korsor. 

Var. marginata W. (Expose crit., 1871): t. peristomate brun- 
neolimbato, intus albolabiato, margine columellari acuto, 
stricto, tenui, a margine exteriore incisura profunda dis- 
juncto. — Suecia ad Kalmar (in sepulcreto vetero '^'), ad 
Malmo (in Mollevangen). 

Var. porrecta W. (Expose crit., 1871): t. sutura antice recta, 
adeoqae apertura magis rotundata, margine extriore supra 
fascias duas ultimas affixo. — Suecia ad Malmo (in Mol- 
levangen). 

Variat colore ut: 1. lutea, 2. caruea, 3. hepatica, 4. lilacina, 5. 
incarnata (fasciis interrup'tis). 6. virescens (sutura alba), 7. castanea, &c. 

H. hortensis Milll. (Verm. Hist. II, 1774). T. peristomate aper- 
turse albolimbato et albolabiato, pariete cum testa conco- 
lori. Lat. 16—20, alt. 12—14 mm. 

Haec testa certissime H. nemoralis L. est! Locus orisjinalis 
est Gaxa Oelandise, ubi d. 15 Juni 1741 vidit et quem locum 
semper (in Syst. Nat. X et Fauna Suec. ed. 2) citavit (»Iter 
Oel. p. 127 »). In tota hac insula, a me multoties et diligenter 
inquisita, H. nemoralis JMiill. & Auct. numquam inventa est! 

Hob. Suecia per provincias omnes plus minus frequens 
saltem usque in prov. Dalarne. — Now. meridionalis et media. 
— Dania tota. — Fennia meridionalis. 

Forma mmor JefFr. (Brit. Conch. I, 1862), t. lutea, o-fasciata 
V. unicolor; lat. 14, alt. 9 mm. — Suec. ad Lutterhorn in 
ins. Faro prope Gotland 

Forma ludoviciana „d'Aumont"', Drt., t. minor, tenuissima, pellu- 
cida, membranacea, interdum fasciis 5 pallide luteis opa- 
cis. — Suecia ad Ronneby et in Jemtland (Oviken in Stor- 
sjon: E. Hiigg) inventa. — Dania ad Frederiksdal et Linaa 
Westerskov; ubique fide H. Lynge. Islandia. 




58 C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandinav. 

Forma hyhrida Poir. (Prodr., 1801), t. ssopius rufa, unicolor, 
margine peristomatis interno carneo, violaceo v. subroseo. 
Suec. et Dania passim rarior. — Norv. ad Langesund et 
Brevik. 
.*^ /NjForma crassa W. (Fauna Binnenconch. II, 1889), t. crassa, pon- 
- \f^^ derosa, spira subconica, anfr. ultimns parum descendens, 

^^\ apert. minor. — Suecia in Skane (ut ad Benestad). 

.^ar. ijerforata W. (Expose crit., 1881): t. lutea, 5-fasciata (fa- 

Sab/ sciis 3 saperis ad apicem productis), umbilico distincto. 
— Suec, ins. Gotland in juniperetis prope templum Wam- 
lingbo. 

Var. marginella C. G. Westerl. ap. W. (Fauna Binnenconch. 
SuppL, 1890) : t. margine columellari aperturae acuto, stricto, 
tenui, a margine exteriore incisiira profunda disjuncto. — 
Suecia ad Kabnar (in sepalcreto vetero) et in Jemtland 
(Oviken ad Storsjon: E,. Hagg). — Dania in ins. Moen. *' 

Subgen. 13. Pomatia Beck. T. magna, glohoso-conica v. ovato- 
globosa; anfr. ultimus peymag7ius, inflatus; apert. 
mag7ia, subverticalis. 

H. adspersa Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. imperforata, riigu- 
loso-malleata, griseolutescens, castaneofasciata, fasciis macu- 
latis; peristoma late expansum et reflexum, incrassatiim, 
album. Lat. 36—40^ alt. 30 — 36 mm. 

Hah. Dania in Kristiansvold ad Kjobenhavn (H. Lynge). 

H. pomatia L. (Syst. Nat. X, 1758). T. semiobtecte umbilicata, 
sat obsolete denseque spiraliter lineata, rufescens v. fla- 
vescens, saepius obsolete hepaticofasciata, globoso-ovata, 
spira brevis, obtuse conoidea, apert. rotundato-ovata, mar- 
gine exteriore areuato, columellari superne late reflexo. 
Lat. 35 — 40, alt. 30 mm. 

Hab. Suecia in Skane, multis locis copiosissima, Smaland 
(ad Gransbo par. Saby), circa Stockholm et Upsala, nee non 
in Westmanland et Nerike (Nora) et aliis locis. — Norvegia ad 
Kristiania (fide Friele, false fide B. Esm.). — Dania fere tota. 
— Ubique olim a monachubus introducta. 

Var. gesneri Hartm. (Gasterop. Schweiz, 1844) : t. vix rimata, 
ovato-conica, sohda, spira infra ventrosa, sursum conica, 
longitudinem aperturae fere attingens, anfr. ultim. ad sutu- 
ram longe profundeque descendens, apertura ovata mar- 



Acta Societalis pro Fauna ct Flora Fennica, XIII, n:o 7. 59 

gine exteriore leviter arcuate; lat. 37, alt. 45 mm. — Sue- 
cia ad Wardsatra et Linnes Hammarby. 

Subfam. Fiipina. 

Testa ovata v. elongata, nitidula, raro nitens; anfrac- 
Uis scepius lente v. regidariter accrescentes ; apertura longi- 
tiidinalis, columella non trimcata. 

Gen. Bullminus (Ehrenb.) Beck. 

l^esta angiiste rimata, ovato-oUonga; apertura ovalis^ 
dimidiam longitudineyn 7ion superans, marginihus ina^qua- 
lihiis, columellari strido, refiexo. 

B. montanus Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. ovato-conica, fuscula, 
striata et minute granulata; apert. late ovata, limbo intas 
rufo. Long. 14 — 15, Jat. 5 mm. 
Hah. Siiecia ad Rosenlund prope Jonkoping (J. E. Zetter- 

stedt) et ad partem meridionalem montis Omberg (K. Ahlner). 

B. obscurus Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. ovato-oblonga, 
fusca, striatula, non granulata; apert. ovata, limbo intus 
albo. Long. 8 — 10, lat. 372 — 4 mm. 

Hah. Siiecia in Skane passim, Oland (Borgholm et Tveta), 
Gotland fere ubique, Smaland (Rosenlund), Westergotland (Kinne- 
kulle et Mosseberg), Ostergotland (Omberg et ad Mjolsefall), 
Nerike (Hamrarne par. Gothlunda et ad Apelvik). — Norv. ad 
Langesund, Modum et Brevik. — Dania tota. — Fennia (vero- 
similiter in parte merid. — orientali pro v. Karelen, fide Nord. 
& Nyl. in Finl. Moll.). 

Var. oblongus W, (Expose crit., 1871): anfr. penult, preeceden- 
tem subsDquans, ultimus antice rectus, apert. parva; long. 
11, lat. 31/2 nim. — Suecia in Smaland (Rosenlund *) et 
Oland (Tveta). 

Gen. Pupa Drap. 

Testa cylindrica v. ovata, scepissime perohtusa; aper- 
tura parva (V4 — V^ long, tot), scepissime dentata, phis mi- 
nus rotundata, marginihus cequalihus. 



60 C. A. Wesferlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor, Scandin. 

f Dextrorsa. 

*) Aperkira margine columellari subredo. 

1. Lauria Gray. T. ovato-cylinchxicea^ rotunclato-ohtusa ; apert. 
lamellis 1 — 2. 

P. cylindracea Da Costa (Test. Brit., 1778, Turbo). T. fulvocor- 
nea, glabra, nitida; apert. plica parietal! superne iiicras- 
sata et cum margine exteriore connexa, peristomate plane 
reflexo, albolabiato. Long. 3 — 4, lat. 2 mm. 

Hal). Suecia in Gotland ubique frequenter. — Now. in 
muris superioribus arcis Sverresborg ad Bergen et Lillesand 
(ad litora in Skoversoen frequens). — Dania in Sjoelland, Moen, 
Bornholm et Jylland, passim frequens. 

Forma inermis W. (Fauna europsea, 1876), apertura edentata. 
— Suecia in Gotland (Visby). 

Var. anconostoma Lowe ap. Pfr. (Mon Heliceor. II, 1848) : aj)ert. 
lamella parietali concolori, tenui. superne obsolete incras- 
sata et a margine disjuncta, peristoma limbo an gusto 
colorato; long. -4, lat. 2 mm. — Suecia in Gotland (Visby). 

Var. montigena W. (Exkurs. Fauna, 1884): t. minor, obscura, 
ventrosa, spira brevi rotundata, columella superne lamella 
transversa et intus denticulo conico. — Suecia in Skane 
(in monte Skaralid). 

2. Torquilla (Faure-Big.) Stud. T. fusiform e-conica, acu- 
minata; apertura lamellis 6 — 8. 

P. avenacea Brug. (Enc. meth. II, 1792, Bulimus). T. rufobrun- 
nea, substriata; anfr. 7—8, convexi; apert. 7 — 8 plicata: 
2 — 2 — 3 (h. e. 2 in pariete, 2 in columella et 3—4 in pa- 
lato), 1. & 4. in palato parvi. Long. 7, lat. 2V2 mm. 

Ohs. Hcec species eadem est ac Turbo muscorum L. et descrip- 
tione („testa magnitudine tritici, apertura ovato-acuminata") et e loco 
originali (Triberga borg in Oland, „Iter Oeland. p. 99"^, a Linne sem- 
per citato). Postea ab eo cum aliis speciebus, ut forte muscorum Mlill. 
et edentula Drap., confusa. 

Hah. Suecia in insulis Oland et Gotland ubique vulgaris, 
in Westergotland (Kinnekulle) et Ostergotland (Omberg). — Da- 
nia >:' inter lapides caicareas formationis transitoriae Ins, Born- 
holm (Beck)» dicit 0. Morch in Syn. Moll. Dan. In Bornholm 
non occurit, affirm at H. Lynge in lit. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 61 

Forma paucidens W. (Fauna Binnenconch. Ill, 1887), apertura 
plicis palat, solummodo 2. — Suec. in Oland et Gotland 
passim freqnens. 

Var. suhcereana W. (Expose crit., 1871): apert. 8-plicata: 2 — 2 
— 4 (his subajqualibus, marginem non attingentibus); long. 
71/2 — 8; lat. 2Y2 mm. — Suecia in Oland (Borgholm). 

Var. suhhordeum W. (Fauna Binnenconch. ill, 1887): t. minor, 
at anfr. 7—8, laevigata, apert. 6-plicata: 2 — 2 — 2; long, o, 
lat. 2 mm. — Suecia in Oland (Borgholm). 

ft) Apertura margine columellari curvato. 

3. Pupil la Leach. T. ovato-cylindracea, ohtusa; apert. semicir- 
cularis, edentata v. denticidis 1 — 2 nodiformihus, lahiaia, 
marginihus exp ansiusculis. 

P. muscorum Mlill. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. rufobrun- 
nea, laevigata; anfr. 7 — 8, vix convexiusculi, ultimus an- 
tice parum ascendens et callo albido valido cinetus; aper- 
tura edentata. Long. 372, lat. P/^ — 2 mm. 

Hab. Suecia »a Scania usque in regiones alpinas Norrlan- 
dise et Lapponia3» dicit Nilsson in Hist. Moll. Suec; terminus 
borealis mihi cognitus est Funnasdalsberget in Herjedalen. — 
Norv. tota usque in Ostfmmarken. — Dania tota. — Fennia 
usque in Lapponia rossica (K. M. L.). 

Forma unidentata C. Pfr. (Gasterop, 1821), apertura denticulo 
obtuso profunde in pariete. — Typo frequentior. 

Forma elongata Cless. (Excurs. Fauna ed. 1, 1876), longior, 
magis cylindracea, anfractubus 8; long. 8^/2 — ^^s, lat. 2 
mm. — Suec. in Oland raro. 

Var. higranata Eossm. (Icon., 1839): apertura dente obtuso me- 
dio parietis (raro dificiente) et denticulo crasso nodiformi 
in palato. — Suecia multis locis (ut ad Eonneby, in 
Mosseberg, ad Sater, in Lindeklint Gotlandiee, ad As in 
Sodermanland, ad Gefle et usque ad Ostersund in Jemt- 
land). 

Var. lundstromi W. (Sibir. Moll., 1876): t. brunnea, nitida, anfr. 
7, convexi, ultimus antice valde ascendens, callo transver- 
sali angusto concolori, apert. margine externo in pariete 
ptrofundius affixo; long. 82/3, lat. 1^/^ mm. — Suecia ad Up- 
sala (P. T. C.) et ad Ostersund in Jemtland (E. N.}. — 
Norv. in insulis Lofoten "= dictis. — Islandia. 

4. Sphyradium (Ag.) Charp. T. cylindracea, raro subconoidea^ 
apertura rotundata, edentata, peristomate acuto, simplici. 



62 C A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin, 

P. edentula Drap. (Hist. Moll., 1805). T. cylindraceo-ovata, sub- 
Isevis; anfr. 7, vix convexiusculi, 1 — 4 lentissime accre- 
scentes, 5 — 6 latiores, subsequales, ultimus paullo altior 
et latior. Long. 2V2, lat. V/i mm. 

Hah. Suecia per totum regnum saltem usque ad Qvick- 
jock in Lule Lappmark. — Norv. meridion. et media. — Dania 
tota. — Fennia meridion. et media vulgaris in silvis abietinis 
tenebrosis. Specimina matura (anfr. 7 — 8) ubique rarissima sunt. 

Var. turritella W. (Malak. Blatt., 1875): t. conica, a basi atte- 

nuata, anfr. superi 5 lente accrescentes, nuUi sequales. — 

Suecia passim cum typo, sed multo rarior. ~ Fennia, Ja- 
kobstad. 

P. inornata Mich. (Compl., 1831). T. omnino cylindrica, elon- 
gata, obtusa, subtilissime striata; anfr. 8, convexi, len- 
tissime accrescentes, ultimis duobus sequalibus. Long. 4, 
lat. 1^2 mm. 
Hab. Fennia ad Frugard (E. N.). 

P. columella G. de Mts. (Wiirt. Fauna, 1830). T. cylindracea, 
distincte striata; anfr. 7, convexi, 1 & 2 celeriter accrescen- 
tes, apicem obtusum formantes, 3 — 6 eequales, ultimus ven- 
trosus, magnus. Long. 3, lat. 1 mm. 

Hal. Suecia borealis saltem inter 67V2° — 61° lat. bor. et 

in Gotland (Klintehamn: E. N.). — Norv. usque ad limitem ul- 

tissimum (Vardo, ubi frequens: B. Esm.). — Fennia ad Jakob- 

stad, Lyserholmen (Museum Helsingf.). 

5. Isthmia Gray. T. minuta, cylindrica, gracillima, albida, 
obtusa, anfr. 5, convexi^ lente accrescentes, apertura ro- 
tundata. 

P. costulata Nilss. (Hist. Moll. Suec, 1822). T. regulariter costu- 
lata et striata, pallide fulva (mortua alba); anfr. 6—7, 
ultimus antice callo albido valido transverso; apert. la- 
mella parietal! 1, dente columellari 1 acuto et tuberculo 
ovali profunde in palato; peristoma intus valide albocallo- 
sum. Long. 2, lat. 1 mm. 
Hab. Suecia in Skane (ad Esperod), Blekinge (ad Solves- 

borg), Ostergotland (ad Spellinge par. Westra Harg), Gotland 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n-.o 7. 63 

multis locis, (Jland fere ubique copiosissime inter lapides cal- 
careas et folia putrescentia. — Dania in Laaland (ad Knuthen- 
borg) et Sja^lland (ad Charlottenlund et frequens ad Faxe Lade- 
plads prope ad litora maris: H. L.). 

P. odontostoma W. (Fauna Europ., 1876). T. dense regulariter 
striata, pallide fiilva; anfr. 6 — 7, ultimus callo nullo v. 
obsolete; apert. denticulo profunde in pariete et tuberculo 
guttiformi superne intus in palato; peristoma tenue. Long. 
2Y2, lat. 7^ mm. 
Hah. Norvegia in arce Akershus ad Kristiania. 

P. minutissima Hartm. (Neue Alpina, 1821). T. dense regula- 
riter striata, corneo-albida; anfr. 5 — 6, ultimus callo nullo 
V. obsoletissimo; apert. edentula; peristoma tenue. Long. 
2, lat. ^3 mm. 

Hah. Suecia in Nerike (ad pagum Kofta par. Glansham- 
mar), Ostergotland (Omberg), Sodermanland (Dalbyo: Erl. Nor- 
densk.), Westmanland (Westeras), Upland (Harg), Gotland (Visby 
et Hoburgen nee non in insulis Stora et Lilla Carlson). — Norv. 
in Malmoen. 

6. A/cea Jeffr. T. minuta, ovata, coniea v. hrunnea, obtusa^ 
scvpius sublcevigata, anfr. 4V2 — ^' ultimus rotundaius, 
major, apert. semiovalis. 

*) Cervix antice vix impressus, nee callo cinct%is; aper- 
tura omnino elahiata. 

P. genesii Gredl. (Tirols Conchyl., 1856). T. ovata, brunnea, 
nitida. laevigata; anfr. 4Y2, tres ultimi lati, lente accre- 
scentes, convexi, sutura profunda, antice ascendente dis- 
juncti, penultimus subventrosus, ultimus ad basin postice 
constrictus, forte rectiuscule declivus; apert. edentula, mar- 
gine exteriore superne forte angulato, infra subrecte obli- 
qua. Long. I-/3, lat. 1 mm. 

Hah. Suecia in Westergotland (locus specialis ignotus) 
et in Jemtland (ad Ostersund, 68° 10' 1. b. frequens: E. N.) — 
— Suhfossilem lib. baro CI. Kurck banc speciem in paludibus 
turfosis ad prtedium suum Petersborg Scaniie meridionalis (e 
determinatione prof. F. Sandberger) invenit. 



64; C. A. Westerlund, Synopsis Molluscomm Extramarinorum Scandin. 

P. dicdea n. sp. T. cylindraceo-ovata, sub forti lente dense stria- 
tula, flavescenti-cornea; anfr. regulariter accrescentes, con- 
vexiusculi, sutura profundiuscula obliqua infra ascendente 
disjunct!, ultimus postice oblique subplanulatus, forte eon- 
strictus, antice utrinque dilatatus; apertura semiovata, eden- 
tula, pariete obliquo, margine exteriore regulariter arcuato, 
columellari dilatato, patulo. Long. P/s, lat. V/d mm. 
Hab. Suecia in Sodermanland (Dalbyo: E. N.). 

P. celata W. T. subperspective perforata, obesa, cylindraceo- 
ovata, obtusa, fusco-rufa, apice albida, sub lente dense 
striata; anfr. b^/2, convexi, sutura impressa, supra obliqua, 
infra horizontali disjuncti, tres ultimi lentissime accrescen- 
tes, antepenultimus prsecedente fere duplo altior, ultimi 
duo fere sequales, ultimus antice et postice fere a^que al- 
tus, postice regulariter convexus; apertura semiovata, eden- 
tula, pariete subhorizontali, marginibus rectis, exteriore 
regulariter arcuato. Long. 2, lat. IY2 ^^^ 
Hah. Suecia in Sodermanland (Dalbyo: E. N.). 

Ohs. Hac descriptione accurata ilia quse errore singulari sub no- 
mine celatse in Nachrichtsbl. Mai. Ges. 1894 p. 173 data omnino de- 
leta sit. 

P. daliaca W. (Fauna Binnenconch. Ill, 1887). T. oblongo-cylin- 
drica, rufescenti-cornea, nitidula, Isevis; anfr. 5, primi 2 
parvi, 2. duplo brevior quam 4., ultimi tres subaequales, 
ultimus angustus; apert. dente conico valido superne in 
columella. Long. Vjs, lat. I73 mm. 
Hah. Suecia in Dalsland (locus specialis ignotus). 

Var. dalecarlica n.: t. cylindrica, brunnea, vix striatula, anfr. 
5—6, lente regulariter accrescentes, ultimi duo subsequa- 
les, convexiuscali, ult. basi rotundatus, sutura medio obli- 
qua, ad aperturam subhorizontalis, apertura semiovata, 
dente 1 parietali remoto brevissimo albo, 1 in fauce fere 
ad basin, nodiformi, immerso, raro etiam denticulis 1—2 
punctiformibus fuscis obsoletissimis in palato medio ex- 
tus, peristoma margine columellari subverticali, reflexo, 
exteriore superne forte curvato, deinde oblique rectiusculo, 
recto; long-. IV2— 2, lat. 1 mm. — Suecia in prov. Dalarne 
(ad Leksand et ad Fu par. Mora: E. N.). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 65 

P. pineticola A\'. (Expose crit., 1871). T. ovato-cylindracea, lente 
attenuata, rufobrunnea, nitida, stiiatula; anfr. 5, convex!, 
sutura subhorizontali, profunda; apert, pariete forte declivi, 
iuferne dente conico. Long. 2^3 — 272, lat. I72 mm. 

Hah. Suecia in Smaland (Tenhult =^), Westergotland (Boras: 
P. T. C.) et Westmanland (in loco Grona gangen ad Sala: P. 
T. C). 

P. gemma mh. T. cylindraceo-oblonga, supra medium lente atte- 
nuata, obtusa, castanea, nitida, sublsevis; anfr. 6, convexi, 
tres ultimi lati, parum inaequales^ superiores angusti (pen- 
ult, prtecedente plus quam duplo altior), ultimus antice 
infra dilatatus, basi gibboso-cristatus; sutura supra obli- 
qua, infra horizontalis; apertura (marginibus forte nondum 
omnino terminatis) subtriangulata, infra angustata, 1 — 2- 
dentata: dente palatali nodiformi infra medium marginis, 
denticulo minutissimo supra medium; peristoma simplex, 
margine exteriore supra medium angulatim producto, su- 
perne forte arcuato, infra medium rectiusculo, columella 
recta, verticali ad basin incrassata, marg. columellari su- 
perne (pone columeliam) dilatato et reflexo, infra columel- 
1am forte retrorsum arcuato; callus palatalis et cervicalis 
desunt; inter anfractum penultimum et ultimum linea alba 
transversalis, forte e labio tenui interne. Long. 2^/^, lat. 
iVs mm. 
Hah. Suecia in Sodermanland ad Dalbyo (E. N.). Tantum 

unicum specimen hujus egregiae speciei vidi. 

P. ovoidea W. (Expose crit., 1871). T. ventricosa, ovalis, medio 
lata, densissime striatula, nitida, corneolutea, pellucida, 
spira late conica; anfr. 5, sutura superne forte declivi, 
infra vix ascendente; apertura dentibus tribus minimis: 1 
— 1 — 1. Long. 2, lat. 1^2 mm. 
Hah. Suecia in Smaland (ad Tenhult). 

P. arctica Wallenb. (Malak. Blatt., 1858). T. ovata, subla^vi- 
gata V. obsolete striatula, castaneo-rufescens v. fulvo-fusca, 
nitidula; anfr. 5 — 5^2 convexi, ultimus basi tumido-crista- 
tus, sutura profunda, angusta, infra parum ascendente; 





66 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandinav. 

apert. 2 — 3-dentata: 1—1—1 (0), dentibus concoloribus, 
brevibus, profuiidis, parietali minima, peristoma incrassa- 
tulum, margine exteriore ab insertione regulariter arcuato, 
supra medium non producto. Long. 272, lat. IY2 mm. 

Ohs. In speciminibus lapponicis dens palatalis, semper perexi- 
guus, plerumque prorsus abest; in specim. e terris magis meridionali- 
bus dentes palatales saepe 2, distantes, sed sEepius obsoletse: forma 
qiiadridentata. 

Hal). Suecia in Lappland et Herjedalen multis locis, in 
Sodermanland (ad Molby prope Gnestad: Erl. Nordenskiold), 
Stockholm (ad Nackanas: Hj. W. & E. N.) nee non in Smaland 
(ad Tenhult). — Norv. in Ostfmmarken (usque ad Nordcap). — 
Fennia ad Olenitsa et Tsjapoma in Lapponia Rossica (K. M. L.) 
Kalkkimaa, Kiiminki, lisalmi (A. J. Mela) et certe aliis locis. 

Var. extima W. (Sibir. Moll., 1877): t. late perforata, ovato- 
oblonga, brunneo-cornea, anfr. b'^/2, ult. antice callo perte- 
nui concolori, apert. omnino edentata; long. 2^/^ — 3, lat. 
1^/4 mm. — Suecia, Jemtland ad Offerdal et Sodermanland 
ad Dalbyo (E. N.) Antea in Sibiria ad Baklonowskij in- 
venta. 

P. alpestris Aid. (Trans. Soc. North. II, 1830). T. cylindracea, 
sub lente eleganter striatula, lutescenti-cornea, nitida; anfr. 
5, sutura sat profunda, medio descendente, infra bene 
ascendente; apert. 4-dentata: 1 — 1 — 2, dentibus albis (pa- 
lat. sat longis, approximatis, lamelliformibus, parietali alto, 
conico-rotundato, semper prsesente), margine exteriore su- 
perne in angulum obtusum curvato, supra medium angulatim 
producto. Long. 274, lat. I75 mm. 
Hah. Suecia per totum regnum usque in Lapponiam su- 

periorem (ex. gr. ad Qvickjock, 67°— 68° lat. bor.), plerisque 

locis copiose. — Norv. fere ubique usque in Westfmmarken. 

Dania ad Kjobenhavn (Sorgenfri: H. L.) — Fennia tota frequens. 

Forma mitis W. (Fauna Europ., 1873), apertura imidentata (1 
—0—0), Udentata (1—1—0), v. tridentata (1—1—1). — Suec. 
in Skane (Ofvedskloster), Blekinge (Ronneby) et Stock- 
holm (Kungsbamn et Wermdon: C. H., Haga: P. T. C, 
Staket: J. W., &c.), Jemtland (Ostersund, Kail etc.: E. N.). 
— Norvegia passim cum typo. — Fennia ad Kantalaks in 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 67 

Lapponia Rossica (J. Sahlberg), Helsingfors et Hartonas 
(K. M. L.). 

Forma septentrionalis mh., t. hand parum major (ut P. arctica), 
fortius striata, dentibus palat. brevibus, concoloribus. — 
Regio borealis et passim in Suecia media. 

Var. shuffleworfhiana Ch. ap. Pfr. (Mon. Heliceor, II, 1848): t. 
subovata, striatula, corneo-brunnea, nitidula, anfr. 5, su- 
tura tenui, infra vix ascendente, apert. 4-dentata (1—1 — 2), 
dentibus concoloribus, palat. brevibus, ssepe minimis ; long. 
12/3, lat. 1 mm. — Suec. in Skane (Belteberga) et Upland 
(Dannemora: P. T. C). — Dania in SjEelland (in stagno ad 
Ordrup: H. L.). 

**/ Cervix antice non callo cinches; apertura intus forte la- 
hiata, dens palat. lahio adhcerens. 

P. eremia mh. T. tumido-ovata, ventrosa, fnsca, laevigata, anfr. 
ultimo antice rugoso-striata; anfr. 5, convexi, penultimus 
antepenultimo multo major, ultimo extus ventroso paullo 
brevior; apert. subsemirotundata, 3-dentata, dentibus sat 
validis: 1 — 1 — 1, d. pariet. compresso, d. colum. conico, 
d. palat. crasso, tuberculiformi, callo v. labio albo forti 
adheerente, peristoma marginibus callo cum callo apertu- 
rali adheerente conjunctis, marg. exteriore supra arcuato, 
infra rectiusculo. Long. 2, lat. 1^2 mm. 
Hah. Suecia in Medelpad ad Ange (E. N.). Tantum unicum 
specimen vidi. 

***^ Cervix pone aperturam callo transversali cinctus, ante 
quern depressus. 
a. — Dentes palatales liberi. 

P. ronnebyensis W. (Expose crit., 1871). T. oblongo-ovata, rufo- 
brunnea, nitidissima, dense striatula; anfr. 5^/2, convexi, 
penultimus tertio V3 major^ ultimus in statu maturo callo 
pertenui concolori non impresso cinctus, sutura valde de- 
cliva, infra ascendente; apert. typice 4-dentata: 1 — 1—2 
(dent, concoloribus, palat. immersis, brevissimis, longe discre- 
tis, d. parietali parvo, d. colum. minimo, acuto, rufo), pa- 
riete valde obliquo. Long. 2^/2, lat. IV2 mm. — Variat 
dente colum. nullo et dentibus pariet. 2, minimis. 
Hah. Suecia in Blekinge (ad Ronneby in faginea pr. 

Pehrsborg). 



68 C. A. Westedund, Synopsis Moliuscorum Extramarinor. Scandin. 

P. Illljeborgi W. (Expose crit., 1871). T. ovata, ventrosula, ca- 
staiiea, v. obsolete dense striatula; anfr. 5^ convexi, ultimus 
sulco lato non profimdo inter eallum superne tenuem basi 
gibbosuliim rufum et aperturam; apert. 4 — 5-dentata: 1 — 
1 (2, inferiore minimo)— 2dentibus palat. profundis, brevibus. 
altis), margine exteriore non v. vix impresso. Long. 2 — 
2V4, lat. 11/4— IV2 mm. 

Hab. Suecia in Skane (ad Ringsjon), Blekinge (Ronneby 
prope Tresjon *, Langasjon etc.), Smaland (Tenhiilt), Oster- 
gotland (Mjolsefall), Nerike (ad molinam prope Willingsberg), 
Dalarne (Langhyttan par. Husby), Jemtland (frequens ad Oster- 
sund: E, N.) Norrland, Lappland (ad Kurcoqueick, Stromnas, 
Pitliolm, Pitea, Umea). — Now. in Borseoen pr. Skien. — 
Fennia ad Hirvilaks in Kuopio, Saaksmaki, Saiiminki et Kan- 
niisjarvi (Mus. Helsingf.). 

Var. merita W., apertura 4— 5-dentata (1—1 — 3 v. 2), dentibns 
minimis, nodiformibiis, anfr. ultimus callo tenuissimo ruf'o 
V. perobsoleto, sulco nullo post aperturam. — Suecia ad 
Ostersund in Jemtland (E. N.). — Fennia ad pagum Eissa- 
lanranta* (K. M. L.) Cfr. P. ronnebyens. 

Var. glohula n., t. subglobosa, ventrosissima, brunneo-castanea, 
striatula, anfr. 4, perconvexi, sutura profunda, penultimus 
maximus, antepenultimo triplo major, ultimo major et prse- 
sertim latior, ultimus antice dilatatus, callo trausversali 
tenui concolori, postice sulculis parvis, apertura dentibus 
4: 1 parietali parvo, profundo, 1 columellari ad basin colu- 
mellge, 2 palatalibus, punctiformibus, inter se distantibus, 
submarginalibus; long. 2, lat. 2 mm. — Suecia ad Dalbyo 
in prov. Sodermanland (E. N.). 

P. antivertigo Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. ovata, ventrosa, 
castanea, sublsevis; anfr. 5, convexiusculi, ultimus sulco 
angusto profundoque inter eallum et aperturam; apertura 
typice 7-dentata: 2 — 3—2 (his lamelliformibus), margine 
exteriore supra medium forte impresso. Long. 2—272, 
lat. 172—174 mm. 
Hal). Suecia per totum regnum (forte provinciis occiden- 

talibus exceptis?) usque in Pite Lappmark. — Now. ad Skien. 

Hvaloerne, Kragero. — Dania tota. — Fennia in insulis Aland, 

in Kuopio, Karelen &c. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XIII, n:o 7. 69 

Forma sexdentata Mont., apertnra dente superiore columellari 

evaiiescente. 
Forma ododentafa Stud., apertura dentibus palatalibus 8. 
Forma ferox W. (Expose crit., 1871), apert. 9 — 11-dentata: 2 

(3)— 3-4 (2 elongati et 2 parvi) v. 3—3—4 (5). — Passim 

raro. 
Var. semimdiim W. (Expose crit., 1871): t. minima, ovalis, anfr. 

4, apert. 5 — 6-dentata: 1 (2)— 2— 2; long. I^/q, lat. 1 mm. — 

Suecia in prov. Ostergotland inventa. 

b. — Denies palatales antice caUo (lahioj rufo interne adhce- 
rentes. 

P. moulinsiana Dup. (Gat. Moll. Extramar. Gallise, 1849). T. 
ovata, medio ventricosa (anfr. penultimus tertio Vs altior 
et latior), laevigata, rufoeornea v. fulva; anfr. 5, convex!, 
ultimus antice callo albido valido cinctus; apertura 4-den- 
tata: 1 — 1 — 2 (his brevibus), inargine exteriore medio pro- 
ducto et leviter impresso. Long. 2^^ — 3, lat. Vj^ — 2 mm. 

Hah. Dania in Sjselland (ad Veile So prope Holte). 

P. gravida W. (Fauna Suecica, 1873). T. conico-ovata, basi 
ventricosa, sursum attenuata (anfr. penultimus tertio duplo 
latior et altior), virescenti-brunnea, striatula; anfr. 4Y2, 
convexi, ultimus antice callo rufobrunnea; apertura 4- 
dentata: 1 — 1 — 2 (his lamelliformibus), margine exteriore 
non impresso. Long, l^i, lat. l^ji mm. 
Hah. Norvegia ad Borseso prope Skien. 

P. pygmsea Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. ovato-cylindracea, 
castaneo-rufa, laevigata; anfr. 6, convexi, sutura infra recta; 
apert. semiovata, 5-dentata: 1 (altus) — 2 (sup. conicus, 
inf. punctiformis, fere basalis) — 2 (breves, gibbosi), mar- 
gine exteriore vix producto, vix impresso. Long. IV2 — 2, 
lat. 1 mm. 

Hah. Suecia in plerisque provinciis saltem in Upland et 
Westmanland (Var. in Jemtland), in meridionalibus multo rarior 
quam in mediis. — Now. meridion. et media passim. — Da- 
nia sparsim. — Fennia ad Raseborg et Nordsjo. 

Forma quadridens AV. (Expose crit , 1871), apertura tientibus 
4 (dente columellari infimo defecto). — Cum typo, sed 
multo rarior, usque ad Ostersund in Jemtland. 



70 C A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. athesina Gredl. (Tirols Conch., 1856): anfr. ultimus pone 
apert. fere non impressus, apert. 6-dentata (scil. dente pa- 
]at. supero tertio parvo). — Suecia in Skane (ad Eingsjon), 

o 

Sodermanland (ad Dalbyo : E. N. et As: A. de P.), Stock- 
holm (Lidingon ad Skasatra: V. L.), Upland (ad Harg), 
Warmland (ad Frossnas : am. C. Fristedt) et ad Fleringe in 
Gotland (P. T. C). 

Forma bifida mh., apertura dente columellari superiore conico 
bifido V. geniinato. — Snec. ad Dalbyo in Sodermanland 
(E. N.). 

P. substriata Jeffr. (Trans. Linn. Soc, 1830). T. breviter ovata, 
corneo-flavida, costulato-striata; anfr. 4^2, convexi, iilt. 
callo fulvido, medio impressus, sutura infra ascendente; 
apert. 6-dentata: 2 — 2 — 2. Long. 1^4 — 2, lat. IY4 mm. 

Hal). Suecia in Skane late distributa et sat vulgaris, de 
csetero sparsim et multo rarius per provincias fere omnes us- 
que in Dalarne, Gestrikland (Gefle ad Lugnet et Hocksjol: E. 
C.) et Jemtland (in Froson: Coll. Cleveana, vulgaris ad Oster- 
sund: E. N.). — Now. ad Raaen, Langesund, Brevik et Molde. 
— Dania passim. — Fennia ad Lahtis in Hollola (J. Sahlberg), 
Saaminki, Satakunta, Ylane et ad Nordsjo (Mus. Helsingf.), ad 
Traskanda et Villnas (E. N.). 

Var. wonas W. (Expose crit., 1871) : t. minutissima, ovalis, 
fusca, anfr. 41/2; long. V-j^, lat. 1 — IV4 mm. — Suecia in. 
Blekinge (Ronneby *), Westergotland (Mosseberg) et Oster- 
gotland (Omberg). — Norv. ad Molde. 

ft Sinistrorsa. 

7. Vertigo Milll. T. magnitudine et forma Suhgen. Alcece 
cequalis. 

P. pusilla Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Vertigo). T. elongato- 
ovata, laevigata, corneoflavida; anfr. 5 — 672, convexiusculi, 
ultimus antice callo lato einctus, basi paullo attenuatus; 
apert. semiovalis, 6 — 8-dentata: 2 — 2 (4, inferioribus mini- 
mis) —2. Long. 2V2. lat. I74— IV2 ™^^- 
Hah. Suecia a Skane usque in Westmanland passim plus 
minusve frequenter, saltem usque ad Ostersund in Jemtland 
(ubi rara: E. N.). — Norv. merid. et media. — Dahlia tota. — 
Fennia meridionalis et media (Kuopio) late distributa. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 71 

•■••p. tumida W. (Malak. Bliitt., 1867). T. ventricoso-ovata, ob- 
tiisa, basi ad dextrum tumida, fusca, striatula; anfr. 4Y2 
— 5, convex!, ultimus antice pallidus, callo pertenui, basi 
compressiusculus; apert. late inaequaliter cordata, 4 — 6- 
dentata: 2 (1)— 2 (1) -3. Long. iVs, lat. IV2 mm. 

Hal). Siiecia ad Ronneby * et Borgholm. — Now. in 
Malmoen. — Dania in Linaa Vesterskov. 

*P. collina W. (Expose crit., 1871). T. ovata, cornea, striatula, 
spira brevi, subconica; anfr. 5^2, planiusculi, ultimus me- 
dio impressus, basi tumidus; apert. subcordata, tantummodo 
dentibus palatalibus 2 lamelliformibus. Long. 2, lat. ly* 
mm. 
Hah. Siiecia ad Ronneby rarissima. 

P. clevei W. (Fauna Binnenconch. Ill, 1887). T. ventricoso- 
ovata; anfr. 5Y25 convexi, penultimus infra tumidus, ultimus 
altitudine sequalis, multo angustior; apert. truncato-ovata, 
margine exteriore medio stricto, obliquo, 2-dentata: 1 — 1 
— 0. Long. 1^/3, lat. 1 mm. 
Hah. Siiecia ad Sala (in loco Grona gangen dicto: P. T. C). 

P. angustior Jeffr. (Trans. Linn. Soc, 1830). T. ovalis, obtusa, 
infra attenuata, regulariter striata, fusca; anfr. 572 — 6, 
perobliqui, ultimus sulco longitudinali ad aperturam por- 
recto prEeditus; apert. triangulari-cordata, 4-dentata: 2 — 
1 — 1 (longa). Long, l^s, lat. Ys ^^^ 

Hah. Suecia (in Skane tantum subfossilis in terra turfosa 
submarina ad Ystad) in Gub. Calmar ad Boke par. Soderakra, 
Blekinge (in ins. Werko juxta Garlskrona, in Navalia regalia, 
Tvagolingarne etc.), Bohuslan (Ghristineberg), Oland multis locis, 
passim frequens, Gotland multis locis, Westergotland (Mosse- 

o 

berg, frequens), Sodermanland (Dalbyo: E. N. et As: A. de P.), 
Stockholm (Tullgarn: E. N.) et usque ad Ostersund in Jemtland 
(ubi invenit am. E. N.). — Norv. ad Kristiania (in Lindoen & 
Malmoen) et Asker. — Dania in Sjailland (Kjobenhavn, Holstein- 
borg &c.) et Jylland (ad Horsens: H. L.). 

Var. producta W. (Fauna Europsea, 1876): t. elongato-subovata, 
castanea, anfractus convex!, ultimus postice rectus, per- 



72 C. A. Westerluncl^ Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

obliquus, basi albogibbosus, sulco profundo subbipartitus, 
antice productus; long. 2, lat. IV4 mm. — Suecia ad Borg- 
liolm. 
Var. gotJiorum W. (Fauna Europsea, 1876): t. breve ovalis, sat 
ventricosa, anfr. 41/2— 5, vix convexiusculi, nltimus medio 
impressus, basi parum gibbus, peristoma callo jnnctum; 
long. 1^3, lat. 1 mm. — Suecia ad Carlshamn (ad Bellevue*). 

P. callista nov. sp. T. cylindracea, fusco-castanea v. rufobrun- 
nea, dense striatula; anfr. 6, convex!, antepenultimus et 
prsecedens omnino eylindracei, sutura profunda sejuncti, 
penultimus maximus, ultimus postice forte recteque decli- 
vis, medio sulco profundo transversal! in duas partes di- 
visus, unam majorem superam angustam cylindraceam et 
alteram perbrevem basalem forte tuberosam albam prope 
aperturam, ab hac sulco lato separatam; sutura perob 
liqua, ad aperturam non ascendens; apertura ad sini 
strum posita^ subovalis, dentibus v. plicls subduabus, 
una breviore exteriore marginal!, altera profunde intrante 
fere cum priore continua^ pUca palatal! longa, intus forte 
curvata, columella callosa et labio calloso rufo profundo 
intra marginem exteriorem; peristoma rectum, margine 
exteriore superne forte arcuato et supra medium angula- 

t!m producto. Long. 172^ ^'^^- V^ "^^^• 

Hal). Suecia ad Dalbyo in prov. Sodermanland (E. N.). 

p. otostoma W. (Expose critique, 1871). T. cylindrica, fulvo- 
brunnea, striatula; anfr. 672— '7, convex!; apertura parva, 
auriformis, pariete valide obliquo, plicis palatalibus 2 la- 
melUformlbus et denticulo infra !n palato. Long. 273. lat. 
1^/3 mm. 
Hal). Suecia in Smaland (ad Tenhult in collo Augusten- 

burg dicto cum P. arctica, P. pineticola et P. ovoidea). 

Gen. Balea Prid. 

T. sinistrorsa, turrito-conica, apert semiovalis, sulpiri- 
formis, vix 7*5 longitudinis totius attingens, pariete superne 
extus tuberculo munito v. suhlameUato. 
B. perversa L. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. striatula, niti- 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica. XIU, N:o 7. 78 

dula; anfr. 9 — 10, convexiusculi, ultimus costato-rugosus, 
ad basin angulato-rotundatus; apert. ovato-piriformis, tu- 
berculo parietal! munita, marginibus callo tenui junctis. 
Long. 8 — 9, lat. 3 mm. 

Hah. Siiecia in ins. Gotland et Gland vulgaris, passim in 
Wester- et Ostergotland, raro in Blekinge (Ronneby etc.), Sma- 
land ad Kalmar (in vallibus arcis et urbis frequens), Nerike (in 
monte Ullaviklint par. Kil) et Westmanland (ad Vesteras). — 
Korv. meridion. et media, passim. — Dania tota, passim. — 

o 

Fennia ad Nordsjo par. Helsinge et in Aland (ad Kastelholm, 
var. qiiadam f. Nord. & Nyl.). 

Var. suecana W. (Fauna Europ., 1878): t. turrita, a basi sen- 
sim longe attenuata, dense striata v. striatula, vix nitidnla, 
anfr. 10 — 11, planulati, apert. piriformis marginibus sgepe 
callo conjunctis, interdum peristoma solutum), pariete fere 
in medio forte tuberculato; long. 9 — 10V2- l^-t. 2^2 — 3 mm, — 
Suecia in Gotland vulgaris (1. or. in muris urbis Visby *) in 
Oland rara, in Westergotland (Kinnekulle), in Smaland 
(Kalmar). — Norv. in ins. Ormoen et Malmoen in sinu 
Kristianiafj ord. 

Yar. rayiana Bourg. (Rev. et Magaz. ZooL, 1857): t. brevis, 
obesa, conico-turrita, sericina, olivaceo-cornea, confertim 
striata et strigillata, anfr. 8 — 9, ultimus extus ventrosus, 
basi rotundatus, apert. rotundata, denticulo minuto ad mar- 
ginem; long. 7 — 77-2, lat. 3 mm. — Suecia in Blekinge (in 
horto in Carlskrona), Bohuslan (ad Lj'sekil: P. T. C). — 
Norv. ad Fredrikshald. 

Var. lucifuga (Leach) B. 1. c: t. elongata, conico-turrita, ni- 
tida, dense forteque striata, olivaceo-cornea, anlr. 7 — 8, 
convexi, sutura profunda, apert. rotundata, marginibus 
longe sejunctis, vix callo pertenui connexis, tuberculo mi- 
nuto prope marginem; long. 6, lat. 1^2 nim. — Suecia cum 
typo, sed multo rarior a Skane usque ad Stockholm (Kungs- 
hamn frequens, Wermdon, Lilla Bjorknas, Stora Angsvikeu 
etc.) — Norv, ad Frederikshald. 

Var. jpolita W. (Fauna Europ., 1878): t. anguste subperforata, 
obscure cornea, polita, regulariter striata et crebro stri- 
gillata, anfr. 8, convexiusculi, sutura protunda, apert. ob- 
longo-semiovata, tuberculo minuto ; long. 7, lat. 2V3 mm. 
Suecia ad Ronneby (ad Risanas in muris frequens). 

Var. pirostoma W. (Nachrichtsbl. Mai. Ges., 1893): t. rimato- 



74: C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

perforata, striatula, raro-strigillata. cervice fortius striata, 
apert. piriformis, subsoluta, marginibus continuis, lamella 
supera brevi et alta loco tuberculi aliarum formarum et 
sinulo instar Clausiliarum clistincto ; long. 7, lat. 2 mm. — 
Saecia in Halland (ad Frillesas : A. J. J.). 

Gen. Clausilia Drap. 

T. sinistrorsa, fusiformis, ajjerkira piriformis, (Vs — ^/e 
long, totius), semper lamellis, plicis et in fiindo ossicido 
elastico singulari munita. 

f Lamella spiralis a lamella supera disjuncta. 

*) Lunella nulla; clausiliwm apice emarginatum. 
1, Clausi/iastra Mollend. T. suhlcevis; peristoma conti- 
nuum, connexum; plicce palatales 3 — 6^ inceqiiales. 

CI. laminata Mont. (Test. Brit., 1803, Turbo). T. rufocornea, 
nitida, cervice depressa; anfr. 10 — 11, convexiusculi; apert. 
ovali-piriformis, plicis palat. 3 (1. 3. sat longi, 2. brevis- 
sima, 3. remota). Long. 17, lat. 4 mm. 

Hah. Suecia passim a Skane usque in Dalarne (ubi hinc 

inde frequens) et Helsingland (Arbra). — No7'v. meridion. et 

media saltern ad 64° lat. bor., passim frequens. — Dania tota 

vulgaris. — Fennia meridionalis passim. 

Forma minor W., t. pallide cornea, long. 12, lat. SVa mm. 
Forma albina Pfr., t. virescenti-albida, pellucens. — Suecia 

raro (in Skane et ad Jonkoping). 
Forma casta^iea W. (Mon. Claus., 1878), t. obesior, apert. per- 

obscura, lamellis et plicis tenuibus, callo obsoletissimo. 

— Suecia raro (ex. gr. ad Stockholm *). 

Var. plicifera W. (Expose crit., 1871) : t. ventrosula, rufobrun- 
nea, apert. plicis palatal. 5 — 6 (1. 2. 5. lougis, 3. .6. brevibus. 
At. exigua, 1. 2. 5. 6. callo albo profundo adliserentibus (vel 
1. longa, 2. 6. brevibus, 3. At. exiguis); long. 16, lat. 4 mm. 

— Suecia ad Lillo prope Kristianstad et in Oland ad Borg- 
liolm. — Dania ad Sorgenfri pr. Lvngby (H. S.). — Fennia 
in Karelia Eoss. (J. Salilberg). 

Var. propinq\ia W. (Expose crit., 1871): t. gracilis, longe at- 
tenuata, nitida, lutescenti-cornea, anfr. 12, superi couvexi, 
plicae palat. 4 (1. longa, 2. 4. breves, 3. exigua, 1. 4. callo 
adhserentes) ; long. 19—20, lat. SV'o— ^Vs ^'^~^' Suecia in 
Skane (Belteberga). 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 75 

Var. inrostoma W. (Expose crit., 1871): t. pallida, palato fusco, 
anfr. 11, planulati, ultimas autice subplicata, peristoma sub- 
solutum, plicae palatales 4; long. 17, lat. 4 mm. — Suecia 
in Skane in faginea ad Belteberga). 
**^ Lunella distinda; clausilium integrum. 
2. Alinda Vest. T. costulata; aiiertura bnsi canaliculata; i^liccB 
2)alatal superce 2 longce, plica snturalis tenuis. 

CI. biplicata Mont. (Test. Brit., 1803, Turbo). T. ventrosula; 

lamella infera horizontalis; lunella dorsalis v. subdorsalis, 

arcuata; plicifi palat. extus valde divergentes, inferior lon- 

gius producta. Long. 16—17, lat. 4 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Esperod, Ofvedskloster, Blommer- 
rod), Blekinge ad Carlskrona. — Norv. in insula Manger prope 
Bergen. — Da7iia in Sjc-elland multis locis et (fide H. Lynge) 
in Jylland, in ins. Moen vulgaris. 

Forma sordida Z., t. minor, anfr. 10—11; long. 12—13, lat. 31/2 

mm. — Suecia in Skane (Ofvedskloster). 
Forma armata W. (Exkurs. Fauna, 1884), interlamellare plicis 

X_4 niunitum. — Suec. ad Carlskrona. * — Dania in Moen 

et (fide H. Lynge) in horto ad Basnses. 
Var. austera W. (Expose crit., 1871): lamella infera antice ple- 

rumque bifurcata, lunella lateralis valde arcuata; long. 15 

—18, lat. 3V2 mni., v. lOVs— 3 ^^^'^- — ^^^^- ^^ G-otland (Ho- 

burgen). 

CI. plicata Drap. (Hist. Moll., 1805). T. gracilis; lamella infera 
profunda, oblique ascendens; lunella lateralis, subreeta; 
plicse palatales parallelse; peristoma intus pliculis confertis 
circumdatum. Long. 14 — 18, lat. 3 — 4 mm. 
Hah. Suecia in Gotland (Hoburgen). — Dania in Sjaelland 

(Fuurso), Moen et Bornholm vulgaris. 

Forma impUcata Bz. (Siebenb. Verb., 1851), t. peristomate, prse- 

sertim margine exteriore, implicato. — Cum typo, sed 

rarior. 
Var. elongata Ad. Sclim. (Eossm. Icon. f. 708): t. gracile elon- 

gata, subcj'lindrica, anfr. 15 — 167o; long, ad 19, lat. 3V3 

mm. — . Suec. in Hoburgen rara. 

ff Lamella spiralis rudimentalis v. nulla, lunella valida 
usque ad suiuram p or recta, clausilium integrum. 

3. PapHlifera (Harfm.) T. albida, sutura alhopapillifera. 



76 C. A. Westerlund, Synopsis ]Molliiscorum Extramarinor. Scandin. 

CI. nilssoni W. (Expose crit., 1871). »T. fusiformis, albida v. 
cinerea, tenuiter striata; anfr. 9, vertice obtuso, sutura 
papillis albis crenulata; apert. rotundato-ovata, patula, co- 
lumella biplicata, interstitio plicarum et peristomate Isevi- 
bus. Long. 11, lat. 3 mm.» (Nilss. Hist. Moll. Su., 1822: 
CI. papillaris). 
Hah. Suecia »in silvis frondosis, prsesertim fagineis, ad 

Frollinge in Hallandia reperta 1814» (Nilss.); Alibi et postea 

numquam visa. 

fi"/- Lamella spiralis cum lamella supera conjuncta (exc. CI. 
sejimcta et comiecte^is). 

4. Cusmicia Brus. T. striata v. costulata, basi distiyide 
cristata et sulcata, apert. basi intus canaliculata et 
callosa, plicce palat. superce 1 — 2 (1. long a, 2. bre- 
vissima v. nulla), lunella brevis, claus. integrum. 

CI. parvula Stud. (Goxe Trav. 1789, Helix, nomen, & Kurz. 
Verz., 1820). T. gracillima, cylindrieo-fusiformis^ subtilis- 
sime striatula ad Isevigata, raro strigillata; lamella infera 
profunda, raro antice subfurcata; plica palat. supera ultra 
lunellam valde arcuatam sat longe producta; callus tenuis 
plica (callus) basalis validus. Long. 9, lat. 2 mm. 
Hal. Dania in peninsula Jylland (in silva ad Marseliborg 

2 specimina lecta fide 0. Morch). 

CI. dubia Drap. (Hist, moll., 1805). T. ventrosula, striata v. 
costulata, strigillata, spira brevi, lente attenuata; lamella 
infera perobliqua, stricta, retrorsum anguste bifurcata, an- 
tice bigibba; callus basalis tenuis. Long. 13, lat. 3 mm. 
Hal). Suecia in Skane (Belteberga), Blekinge (Ronneby, 

rarissime), Dalarne passim et Jemtland (ad Oresundet et Alsen). 

— Norv. ad Kristiania (et Svinvar?). - Dania in Bornholm 

(et Moen? Negat H. Lynge). — Fejinia ad Mantsala. 

Forma subspeciosa W. (Fauna Suec, 1878), long. 14, lat. 3 mm. 

— Suecia in Dalarne. — Dania in Moen (Lille Klint* sat 
frequens). 

Forma gracilis W. 1. c, t. gracilis, cylindraceo-fusiformis, cor- 
neo-fusca, dense strigillata; long. 10—11, lat. 2V4— 2V2 mm. 

— Suecia in Dalarne. 



I 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 7. 77 

Forma minor W. 1. c, t. typica, sed long. 10 — 11, alt. 2^/^ mm. 

— Suecia Id Dalarue. 

Var. obsoleta Ad. Schm. (Krit. Grupp., 1857): t. ventrosa v. 
gracilis, fuscocerasina, lamella infera perobliqua, suboc- 
culta, callus palat. et plica subcolumellaris obsoleti. — 
Suec. in Dalarne, — Norv. ad Asker et Bergen. 

Var. bifurca n.: t. subventrosa, forte costata, nigrescenti- 
brunnea. lamella infera antice dilatata, nee gibbosa, intus 
late bifurcata, ramis Eeque fortibus, callus internus mar- 
gini parallelus, infi-a intus pliciformis; long. 12, lat. 2^2 
mm. — Suecia in prov. Smaland ad Tenhult. 

CI. bidentata Strom (Trondhj. Selsk. Skrifter, 1765, Turbo). T. 
gracilis, densissime striatula ad sublevigata, parcius stri- 
gillata, spira lente attenuata; lamella infera subhorizonta- 
lis, arcuata, ssepius retrorsum late bifurcata, antice furcala, 
V. deltoidea, callus basalis pliciformis, fortis, albus. Long. 
9, lat. 2Y2 mm. 
Hah. Suecia ubique a Skane saltem usque in Jemtland 

(Areskutan et Offerdal). — Xorv. tola usque in Westfmmarken. 

— Dania tota. — Fennia verosimiliter tola. 

Var. septentrionalis Ad. Schm. (Krit. Grupp., 1857): t. curta, 
ventricosa, obscura, subtilius striatula; long. 8, lat. 2^2 nim. 

— Cum typo, sed rarior. 

Var. exigua AV. (Expose crit, 1871): t. c3'lindraceo-fusiformis, 
subtiliter striatula, vix strigillata, apert. parvula; long. 8, 
lat. 2Vo mm. — Suecia meridionalis et Dania cum typo, 
sed raro. — Norv. ad Modum et Fiskum. 

Var. subnigosa W. 1. c: t. fusca, interdum crebro-strigillata, 
subtiliter striatula, anfr. ult. antice costulato, basi subbi- 
cristato, cristis sat validis, lamella infera seepissime sim- 
plex, intus arcuata, antice stricta, marginalis, subtus S8episs. 
duplicata, interlamellare ssepe pliciferum, lunella valde ar- 
cuata, callus palat. fortis 5 long. 8—10, lat. 2 mm. — Suecia 
in Oland (Borgholm *), et Gotland. — Norv., Modum. — Da- 
nia in Bornholm et Jylland (H. L.). 

Var. erronea W. 1. c: t. parva. plica palatalis supera ultra lu- 
nellam arcuatam longissime producta. — Suecia in Skane 
(ad Klinta * prope Ringsjon). — Norv. ad Modum. — Da- 
nia in Bornholm. 

A'ar. retrada n.: t. ventrosula, tusca, dense striata, in anfr. 
ultimo densius costulato-striata, lamella infera immersa, 
alta, arcuata, simplex, plica palat. supera ultra lamellam 



78 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

producta, callus basalis tenuissimus v. nullus; long, 10, 
lat. 2V2 nim. — Fennia ad Villnas (E. N.). 

CI. cruciata Stud. (Kurz. Verz., 1820). T. ventrosula, sat di- 
stanter costulata v. costata, interslitiis transverse rugosis, 
longe strigillata, spira lente longeque attenuata; lamella 
infera arcuata, horizontalis, retrorsum et seepius antrorsum 
furcata; callus basalis distinctus. Long. 9, lat. 272 mm. 

Hah. Suecia in Jemtland (ad Ostersund frequens: E. C. 
& E. N.). — No7^v. ad Skovlokken prope Veiensten in Gausdal. 
— Fennia multis locis (ex. gr. Kuopio, Hiltulanlaks, Niemis- 
kyla, Hirvilaks, Nordsjo, Mantsala, Kuanlampi, Kivinebb, Wa- 
lamo, etc.). 

CI. sejuncta W. (Expose crit., 1871). T. ventroso-subclavata, 
costulata, spira brevi, celeriter subconcave attenuata; la- 
• mella supera a spiral! disjuncta, infera arcuato-subhori- 
zontalis, postice et saepe antice bifurcata; plica palat. su- 
pera ultra lunellam producta; callus basalis tenuis vel 
nullus. Long. 12 — 13, lat. 3 mm. 

Hal). Suecia in Skane, Ostergotland, Westergotland, Ne- 
rike et Sodermanland passim in regionibus petra calcarea sub- 
stratis. — Norv. ad Ekeberg prope Kristiania et inter Skien et 
Porsgrund, rarissima. — Dania late distributa et passim fre- 
quens. 

Forma major Ad. Schm. (Krit. Grrupp., 1857); long. ISVs — ^^» 
lat. 31/4 — 31/2 nim. — Suecia in Skane (Belteberga). 

Forma minor Ad. Schm. 1. c, long. 10, lat. 2^/4 mm. — Suecia 
in Westergotland (Mosseberg). 

Var. truncatula W. (Fauna Suec, 1878): t. corneo-flavida, anfr. 
]Dlanulati,» sursum lente declivi, infra abrupti, peristoma in- 
crassatuni, productum. — Dania in Sjgelland (ad Holstein- 
borg). 

Var. ommce W. (Expose crit., 1871): t. cornea, costulato-striata, 
apert. piriformis, basi profunde canaliculata, peristomate 
libero, sinulo parvo depresso, lamella supera X formis, 
plica palat. supera ultra lunellam longe producta; long. 13, 
alt. 3^4 mm. — Suecia in Omberg. 

Var. personcda W. 1. c: t. fere rufobrunnea, subtiliter costu- 
lato-striata, apert, parva, rliomboideo-ovata, marginibus 
callo conjunctis, lamella infera profunda, retrorsum fur" 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIIL n:o 7. 79 

cata, antice bigibbosa, plica palat. supera ultra lanellam 
arcuatam longe producta; long. 11, lat. 3 mm. — Suecia 
in Skane (Belteberga). 
Deviatio plica palatali supera pollicari vel sesqui pollicari elon- 
gata, in gyrum testam circumcingente. — Dania in Lolland 
et in Sjselland ad Frederikslund props Holte. 

CI. connectens W. (Expose crit., 1871). T. fusiformis, costulis 
eminentibus sinuatis gequalibns sculpta, spira attenuata; 
apert. basi profunde canaliculata, lamella supera parva, 
a spiral! disjimcta, infera magna, simplex, plica palat. su- 
pera non ultra lunellam producta; callus palatalis distin- 
etus. Long. 16, lat. SVs mm. — Facie CI. biplicatam bene 
in mentem vocat. 
Hal. 'Suecia in Skane ad Westra Wram. 

5. Pirostoma Vest. T. basi obsolete cristata et sulcata, aper- 
tiira rotundato-piriformis, nee canaliculata 7iec caUosa, de 
ccetero ut Cusmicia. 

CI. ventricosa Drap. (Hist. Moll., 1805). T. ubique eequaliter 
costulata, ad suturam raro-strigillata^ nigricanti-rufa v. brun- 
nea, spira longe attenuata; anfr. 11 — 12, ultimus basi tu- 
midus, subcarinatus, vix sulcatus; apertura rotundato-piri- 
formis, lamella infera \/^ formis, interlamellare laeve. Long. 
17—20, lat. 4—47-2 mm. 

Hah. Suecia in Skane multis locis, Smaland (ad Rosen- 
lund prope Jonkoping), Westergotland (KinnekuUe), Ostergot- 
land (Omberg), Dalsland (Dingelvik). — Now. ad Brevik. — 
Dania in Sjselland frequens, Moen, Bornholm etc., nee non in 
parte oriental! peninsuloe Jylland. 

Forma tumida Ad, Schm. (Krit. Grupp., 1857), t. curta; long. 

16. lat. 4V2 mm. — Cum typo passim. 
Forma gracilior Ad. Schm. 1. c, long. 171/2 — 19, lat. 3%. mm. 

— Dania in Sjselland (Frederikslund pr. Holte) et Moen. 
Forma major W.; long. 22—23, lat. 4^2— 5 mm. — Suec. in 

Skane (Skaralid). 

CI. rolphi (Leach) Gray (Med. repos., 1821). T. confertim costu- 
lato-striata, anfractu ultimo latius costulata, cerasino-brun- 
nea v. cornea, raro strigillata, spira breve attenuata; anfr. 
9 — 11, ultimus crista et sulco sat distinctis; apert. rhom- 



80 C. A. Wesferhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

boideo-piriformis, interlamellare ssepius minute plicatulum. 
Long. 12 — 15, lat. 3 mm. 

Hah. Norvegia ad Kristiania (in arce Akershus) et Asker. 

CI. plicatula Drap. (Hist. Moll, 1805). T. costulata, brunnea, 
raro strigillata, spira attenuata; anfr. 10 — 13, ultimus basi 
transverse tumidus (ne minime cristatus vel sulcatus); apert. 
rotundata, lamella infera X formis, interlamellare pliculo- 
snm. Long. 12 — 13, lat. 2-/3—3 mm. 

Hao. Siiecia a Skane usque in Dalarne (ad fodinam Bis- 
bergensem et ad Spjutbo). — Norvegia meridion. et media. — 
— Dania tota. — Fennia meridionalis. 

Forma curta Ad. Schm. (Krit. GrujDp., 1857), t. curta et ventri- 
cosa, loDg. 10 — 12, lat. 3 — 3^2 mm. — Suecia in Skane 
(Belteberga), Ostergotland (Omberg), Dalarne (Sater), Up- 
land (Ekbyholm: E. N.). — Norv. — Fennia ad Ladoga 
(Mus. Helsingf.;. 

Forma major W. (Expose crit., 1871), anfr. 14 — 15, apertura 
longa, piriformis; long. 17 — 19, lat. 2% — 3 mm. — Suecia 
in Skane (Belteberga * et Skaralid), Ostergotland (Omberg), 
Westergotland (Falkoping). 

Forma labiosa Eossm.. peristomate valde incrassato. — Earo. 

Var. fallaciosa W. (Expose crit., 1871): lamella infera antice 
truncata, bigibba, superne e medio ramis 2 valde diver- 
gentibus, interlamellare prorsus Iteye. — Suecia in Skane 
(Belteberga\ 

Var. leucostoma W. 1. c: apertura, faux et plicae lacteae, plicae 
interlam. 8 — 4 argutse. — Norv. ad Drammen et Modum. 

Var. extensa W. (Monogr. Glaus., 1878): t. gracilis, spira sen- 
sim valde attenuata, anfr, 14; — 15, superi 6 subsequales, C£e- 
teri lente accrescentes, ultimus basi rotundatus, non gibbo- 
sus, sutura impressa, apertura oblongo-j)iriformis, lamella 
infera antice pliculis 2 divergentibus; long. 14, lat. 2V2 nim. 
— Suecia in Skane (ad Belteberga). 

Var. scanica W. (Expose crit., 1871) : t. subtiliter striatula, 
ceracino-brunnea, anfr. 9, ultimus antice costulato-striatus 
lamella infera profunda, valida, simplex, antice truncata, 
medio bigibba; long. 9, lat. 2 mm. — Suecia ad Belteberga. 

Var. oreas W. 1. c: t. distanter costulata, rufobrunnea, spira 
brevi, lamella infera antice longe dichotoma, plica palat. 
ultra lunellam longe producta, callus palatalis validus, al- 
bus; long. 13—15, lat. 3 mm. — Suecia ad Belteberga. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 81 

Var. cemula W. 1. c: t. argute costulata, cervice obsoletissime 
cristato et sulcato, lamella infera remotissima, intus valde 
elata, simplex, antice abbreviata, pliculis 2 longe produc- 
tis, lamella spiralis vix cum lam. supera conjuncta; long. 
10, lat. 2—8 mm. — Suecia in Oland (Borgholra *), Wester- 
gotland (Mosseberg), Upland (Ekeby: E. N.), Gotland (Halle- 
bras). 

Var. cruda Z. ap. A. S. (Krit. Grupp. eur. Glaus,, 1857, f. 50): 
t. ventrosulo-fusiformis, sat argute costulata, lamella in- 
fera simplex, antice non (vel obsolete) progrediens, inter- 
lamellare omnino laeve (vel obsolete uniplicatum); I, 9 — 10, 
d. 21/2 mni. — Suecia in Smaland (ad Rosenlund prope Jon- 
koping) et in Skane (ad Belteberga). — Dania ad Saelso: 
H. L. 

Subfam. Stenogyrina. 

T. ovato-ohlo7iga v. elongata, 2^olita, anfractus celeriter 
accrescentes, ultimus lo7igisshmis, apertiira verticalis, an- 
gusfe ovata, elongato-aciiminata, 7^ — V2 longitudinis to- 
tiits attingens, xoeristoma rectum, incrassatimi. 

Gen. Cionella Jeffr. 

Subgen. Zua Leach. 

T. ovato-ohlonga, fusca, apertura V3 longitudinis, te- 
mie rufolahiatciy columella brevis paidlisper truncata. 

C. (Z.) lubrica Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Helix). T. fulvocor- 
nea, Isevis ; anfr. 6, convexi, ultimus basi rotundatus. Long. 
6, lat. 2 mm. 

Hah. Suecia per totum regnum fere ubique, saltem in Lule 
Lappmark (67°— 68° lat. bor.). — Now. usque in Westfinmar- 
ken (saltem ad Tromso). — Dania vulgaris. — Fenyiia tota us- 
que in Lapponia Rossica (Imandra, Olenitsa, Varsuga^ Tsjapoma: 
K. M. L.). 

Forma nitens Kok. ap. Gallenst. (Karnth. Conch., 1852), t. 

magna, firma, nitidissima, pallide castanea; long. 7—8, lat. 

3 mm. — Suecia in Blekinge (ad Eonneby, rarissime) et 

in Pite Lappmark (ubi saepe inventa). — Fennia in Kuola- 

jarvi Lappmark. 
Forma ovata Jeffr. (Brit. Conch. I, 1852), t. ovalis, fuscobrun- 

6 



82 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

nea; long. 5—6, lat. 2V2— 3 nam. — Suecia passim raro 
cum typo. 

Forma viridula Jeffr. 1. c, t. subhyalina, splendida, vitrea, 
Yiridula. — Suecia in Skane (ad Eingsjon) et ad Stock- 
holm (in Wermdon). 

Forma exigua Mke. (Syn. Meth., 1830), t. typo gracilior, ob- 
longo-cylindracea, anfr. 5, apertura angusta, peristomate 
forte albo-incrassato ; long. 4—5, lat. IV2— 1^6 ^i^- — C)um 
typo, multis locis prsevalens. Fennia tantummodo ad Sam- 
matti inventa (Mus. Helsingf.). 

Var. nilssoni Malm (Goteb. Samh. Handl., 1850) : t. gracilis, cy- 
lindrica. albido-cornea, subhyalina, anfr. 5; long. 5, lat. 
I^/q mm. — Suecia in Skane (ad Ignaberga pr. Kristian- 
stad). 

Yar. collina Drt. ap. Moq.-Tand. (Hist. Mai. Fr., 1855): t. par- 
va, ovato-oblonga, fuscovirescens v. fuscorufescens, aper- 
tura piriformis, peristomate parum incrassato; long. 3 — 4, 
lat. V-l^—2 mm. — Suecia passim. 

Gen. Csecilianella Bourg. 

T. gracilis, cylindracea, alba, hyalina, aioertura V2 

longitudinis totius siibceqiians, sursum longe et angustis- 

sime attenuata, margine tenui, cohimella hasi truncata. 

C. acicula Mull. (Verm. Hist. H, 1774, Buccinum). T. fusiforme- 

cylindracea; anfr. 7, planulati, sutura perobliqua. Long. 

5—6, lat. IV4— IV2 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Lund), Smaland (Jonkoping), Oland 
(Hogsrum). — Now. ad Kristiania (Aur. & Arth. Krause 1880). 
— I)a7iia in et circa Kjobenhavn, ad Rude, Roeskilde et Hol- 
steinborg, nee non (fide H. Lynge) in Jylland (ad Aarhuus et 
Viborg). 

Sectio 2. Diplotrema W. 

M. orificiis org. genit. externis discretis. 

Fam. Siiccinidje. 

T. imperforata, tenuis, oUongo-ovata, pellucida, spira 
acuminata, apertura magna, scepe maxima (longitudinem 
fere totam testce occupans), verticalis, peristomate si^nplice, 
recto. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 83 

Gen. Succinea Drap. 

T. anfradubus 3 — 4, ultimo maximo, convexo v. ven- 
troso, apertura ovali. 

1. Neritosioma Klein. T. anfractu ultimo convexo v. ven- 
troso, apertura late ovata, dimidiam testce longe superante. 
(Maxilla ficscohrunnea, tridentata). 

S. putris Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. ovalis, succinea, 
tenuis, spira late conica. acuta; anfr. convexiusculi, pen- 
ultimus subtus convexiusculus, ultimus supra a sutura 
fere regulariter convexus, sutura levis, demum stepius 
forte profundeque descendens. Long. 15 — 17, lat. 7—9, 
apert. 1. 10 — 11, lat. 7 mm. 

Hah. Suecia ubique usque in Lule Lappmark (ad Qvick- 
jock : H. Boheman). — Now. usque in Ostfmmarken (ad Alten- 
fjord sub 70° lat. bor. invenit J. E. Z.). — Dania frequens. — 
Fennia vulgaris usque ad Patsjoki in Enare Lappmark. 

Forma gigantea Bourg. (Mon. Succ. fr., 1877), t. acute elon- 
gata, vix ventricosa, striata, ssepius rubra, apertura piri- 
formis, sursum attenuata, basi rotundata; long. 19 — 21, lat. 
11 — 12 mm. — Suec. in Oland CTveta), — Fennia ad Jynkka 
(J. A. Sandman), mut. pallida in Aland, mut. rubra in Hog- 
land (Mus. Helsingf.). — S. putris v. grandis Haz. 

Var. limnoidea Pic. (Moll. Somme, 1840, f. Bourg. = clessi- 
siniana Haz,) forma gotlandica W. (Fauna Binnenconch. V, 
1885): t. longa, recta, acute conica, rugoso-striata, perso- 
lida et crassa, anfr. i, planati, apert. verticalis, ovalis; 
long. 25 — 27, lat. 11 — 12 mm. — Suecia in Gotland (ad 
Kopparviksdam et Etelhem). — Dania ad Bornholm (ad 
Stammershalle: Coll. Olev., et in Moens klint: H. L.). — 
Fennia in Aland, Hogland, Satakunta, Ylane (Mus. Hel- 
singf.). 

Var. charpentieri Dum. & Mort. (Cat. Moll. Sav., 1858): t. ovata, 
irregulariter rugulosa, spira brevi, late conica, anfr. 3 (1. 
minimus, 2. brevis, convexus, ultimus magnus, ventrosus); 
long. 15, lat. 10, apert. long. 11, lat. 7 mm. — Suecia in 
Bleking.e (Ronneby etc.), ad Boras et in Upland (ad Jiirfva : 
V. L.). 

Var. ferussina Moq.-Tand. (Hist. Moll. Fr., 1855): t. parva, 
obesa, ovoidea, tenuis fragilisque, spira brevis, late conica, 
anfr. 3, superi minuti, obliqui, ultimus supra aperturam 



84 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

fortius coiivexus, apert, late piriformis ; long. 9—11, lat. 
5^2—6, ap. long. 6 — 7, lat. 4--5 mm. — Suecia in Fj'risan 
ad Upsala: P. T. C. — Fennia ad Itkoniemi in Kuopio: 
K. M. L. 

Var. suhglohosa Pascal (Cat. Moll. Haute-Loire, 1873): t, ven- 
trosa, plicato-striata, tenuis, pallide flava, spira brevis late 
conica, apert. magna, elliptico-rotundata, columella medio 
concava; long. 17 — 18, lat. 9, ap. long. 12, lat. 7 mm. — 
Suecia in Blekinge (Ronneby), Jemtland(ad Kail: E. N.) et 
ad Stromnas pr. Pitea. — Dania in Moen (ad Lislund : H. 
L.) — Fennia in Hogland et ad Jyvaskyla (Mus. Helsingf.). 

Forma drouetia Moq.-Tand. (Hist. Moll. Fr., 1855), t. pallide 
flava, spira paullo longiore, anfr. minus convexis, apertura 
ovali. — Suecia in Skane (ad Fogelsang prope Lund), Bo- 
liuslan (ad Qvistrum: P. T. C), in Dalarne et in Gestrik- 
land (ad Gefle). — Dania ad Pingstad. 

Var. radiata C. G. W. apud W. (Fauna Binnenconch. Suppl,, 
1890) : t. succinea, strigis transversis fuscis et albis alter- 
nantibus, spira pallide rosea, acuta, quam apertura semper 
duplo breviore, anfr. penultimus convexus, sutura antice 
lente profundeque descendens, plica columellaris alba; long. 
14, lat. 8, ap. long. 10, lat. 6Y2 mm. — Suecia in rupibus 
exterioribus maris balticcB provincise Blekinge. 

Var. trianfrada Da Costa (Brit. Conch., 1778, Turbo): t. late 
ovata, firma, Isevigata, cinereo-flavida, spira brevi, obtusa, 
anfr. convexi, sutura profunda, antice parum obliqua, apert. 
late ovata, columella arcuata, albocallosa; long. 15 — 16, lat. 
9—10, apert. long. 11, lat. 6 mm. — Suecia in Blekinge. 
— Dania ad Eonne, Stampen, Wellingau etc., nee non in 
Bornholm. 

Var, tenqwralis W. (Expose crit., 1871): t. elongato-ovata, per- 
tenuis, fragillima, striatula, pallide flavovirescens, intus 
margaritacea, anfr. 4, ultimus ad suturam planatus, sutura 
subcapillacea, antice subhorizontalis, brevius producta; long. 
16—17, lat. 8—9, apert. long. 11—12 mm. — Suecia ad 
Ponneby (ad Herrstorpsjon). 

Var. charpyi Baud. (Journ. Conch. XV, 1879): t. ventricosis- 
sima, spira brevi, conica, acuta, anfr. convexi, ultimus in- 
fra attenuatus, apert. elongato-ovata, ^j^ longit. totius. — 
Suecia in Gotland, Smaland (ad Vernanas), Dalarne et ad 
Stockholm (Bellevue). 

S. parvula Pascal (Cat. Moll. Hte Loire, 1873). T. ventroso- 
ovata, sat firma, spira perbrevi obtusiuscula; anfr. 3, con- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7 85 

vexi, primus tuberciilo similis, sutiira minus obliqua; aper- 

tura maxima, margine columellari curvato. Long. 8 — 11, 

lat. 6—7, ap. long. 6V2 — "72, lat. 4 — 472 mm. 

Hah. Suecia in Blekinge (Ronneby), Ostergotland (Brunnby), 

Dalarne (Hedemora), Stockholm (Skiirsatra in Lidini:^on: V. L.), 

Medelpad, Westerbotten et ad Tornea, semper in vicinitate pro- 

xima vel etiam in litoribus maris. — Fennia in palude Malja- 

lampi in Kuopio (Mus. Helsingf.). 

S. groenlandica Beck (Index Moll., 1837). T. elongata, sat firma, 
vix nitidula, pallide cornea, albido-strigata, spira scalari- 
dea; anfr. 3, penultimus valde convexus; apertura ovalis, 
columella subrecta, margine exteriore arcuato. Long. 8, 
lat. 572, ap. long. 5, lat. 372 mm. 

Hah. Islandia. »S. sp. gronlandiciB aff. Long. 11, lat. 7 
mm., long, apert. 6, lat. 472 mm. — Dania, exemplar unicum 
Isesum a Bierremark in ins. Lolland» (Morch Syn. Moll. Dan.). 

2. Amphibina Hartm. T, anfractu ultimo convexiuscido, supra 
infraque angustato, apertura anguste ovata, dimidiam te- 
stce longe superante (Maxilla fiiscoflavida, medio dente 
prominido) . 

S. pfeifferi Rossm. (Icon. I, 1835). T. obliqua, elongata, striata 
et striatula, spira brevi, conica; anfr. penultimus subtus 
extusque ventrosus, superne plus minus ve planatus, su- 
tura demum minus obliqua; inter parietem et columel- 
1am angulus distinctus. Long. 12, lat. 6, ap. long. 8 — 9, 
lat. 5 mm. 
Hah. Suecia ubi forma typica Rossmassleri (Icon. f. 46) 

rarissime loco unico (in litore lacus Svinosjon in Dalarne) in- 

venta est. 

Var. elongata Hartm. ap. Sturm (Faunula Helv. VI, 1829) : t. 
spira elongata, acuta; long. 15 — 16, lat. 7—8, ap. long. 10, 
lat. 6 mm. — Suecia a Skane usque in Lappland, multis 
locis frequentior quani S. putris. — Norv. tota usque in 
Westfinmarken. — Dania tota vulgaris. — Femiia tota 
usque' in Lapponiam. 

Var. brevispirata Baud. (Journ. Concli., 1877) : t. spira perbrevi, 
anfr. 3, celerrime accrescentes (1. minimus, 2. sat convexus, 
3. maximus, elongatus, convexiusculus), ajDert. maxima, in- 



86 C. A. Westerhind, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

fra elongata; long. 9—11, lat. oVo. ap. long. 7— TVo. lat. 4 
mm. — Suecia ad Ronneby (in Herrstorpsjon), Goteborg 
(in Qvillebacken), Jonkoping (in Lillsjon), Westergotland 
(Mosseberg), Upland (ad Upsala et in Lenna sjo). — Fen- 
nia in Aland ad Jomala, in amne Borga (Mus. Helsingf.) 
et in Esbo-Lofo (K. M. L.). 

Forma costellata mh., t. dense costulata. — Suecia ad Stock- 
holm (Nacka*, Carlberg: J. W.), in Sodermanland (in lacu 
Sillen prope Charlottendal: A. d'A.) Dalarne (ad Hedemora) 
et Jemtland (ad Pilgrimsstad : E. N.). • 

Var. nilssoniana Cless. (Malak. Blatt., 1879): t. ovata, solida, 
sat crassa, ochracea ad fuscorufa, spira brevis, acuta, anfr. 
3 — 3V2J perconvexi, sutura profunda, apert. rotundato-ovata; 
long. 10—11, lat. 5^/2—6, ap. long. 6V2. lat. 41/2 nim. — 
Suecia in Ostergotland (in lacu Takern), ad Stockholm (Norr- 
tull: P. de L.), Upland (Upsala), Medelpad. — Dania in 
Bornholm. — S. ochracea W. pr. p. olim. 

Forma major long. 12—15, lat. G—TVW ap. long. 7— 9, lat. 5— 6 
mm. — Suecia in Gotland (Bunge). 

Var. mediolanensis Villa (Cat. Moll. Lomb., 1844): t. elongato- 
ovata, firma, tenue striatula, perobliqua, spira brevis, anfr. 
vix 3, convex!, ultimus ad sinistrum et antice ventrosus, 
sutura profunda, antice subhorizontalis, columella concava; 
long. 8—9, lat. 41/9, ap. long. 5—6, lat. 31/2 mm. — Suecia 
in Oland (ad Kohlstad prope Borgholm, sat frequens). 

Var. diphya W. (Fauna Binnenconch. V, 1885): t. tenuissima, 
perobliqua, ad sinistrum perconvexa, spira albida, anfr. 
ult. brunnescens, striatulus, a medio extus flavescens et 
forte rugoso-plicatus, basi longe attenuatus, apert. intus 
margaritacea, marginibus callo albo conjunctis; long, ad 
12, lat. 6V2. ap. long. 9, lat. 5 mm. — Suecia in Skane (ad 
Sjobo: J. W.) et ad Stockholm (Norra Brunnsviken * prope 
Roslagstull: J. W., ins. Tegelon: P. de L.). 

Var. ventricosa Pic. (Moll. Somme, 1840): t. elongato-ovalis, 
spira dimidiam aperture attingente, anfr. convexi, ultimus 
supra aperturam ventrosus, apertura superne acuta, infra 
dilatata et elongata, columella arcuatula. — Suecia in 
Lappland (Muoniovaara). — Fennia (Lapponia Eossica ad 
Kusraka: Mus. Helsingf.). 

Var. propinqua Baud. (Journ. Conch., 1877): t. elongata, anfr. 
ultimus validus, ventrosus, spira brevis, contorta, apertura 
magna, elongato-ovata, plus quam -/s longit. totius; long. 
12—22. lat. 7—12 mm. — Suecia ad AVesteras. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 87 

Var, elata Baud. (Journ. Conch., 1877): t. elongata, gracilis, 
angusta, obliqua, striatula, fuscoseracina, spira longa, acuta, 
forte contorta, sutura perobliqua, anfr. penultimus valde, 
ultimus parum convexus, apert. ovalis, infra angustata; 
long. 10—15, lat. 5—7, ap. long. 6—9, lat. 4—6 mm. — Sue- 
cia in Oland (in stagno ad Petgarde: P. de L., et ad Tveta). 
Var. contortula Baud. 1, c: t. parva, firma, elongato-ovata, 
dense striata et irregulariter plicata, spira longa, anfr. 3Vo, 
sutura profunda; long. 8—9, lat. 4-472, ap. long. 5, lat. 3 
—31/2 nim. — Suecia in Skane (Lund), Blekinge, Oland 
(Borgholm). — Norv. in Hole et Tromso. — Dania ad Kjo- 
benhavn (in horto botanico, in fossis circa urbem et ad 
Eosenborg). — S. intermedia Bean. 

Var. contorta W. (Expose crit. 1871): t. oblonga, solida, striata, 
spira elongata, acuminata, apice rosea, anfr. Bi/o— 4, valde 
contorti, supremi convexi, ultimus elongatus, juxta sutu- 
ram forte descendentem planulatus; long. 12—16, lat. 6—7, 
ap. long. 7-8, lat. mm. — Suecia in Gotland (Traskhe- 
darne* in par. Bunge et Fleninge) nee non in Westerbot- 
ten (Pitea). — Norv. in Stensfjorden. — S. ochracea W. 
pr. p olim. 

Var. gracilis Aid. (Mag. Zool. a. Bot., 1837): t. membranacea, 
pallide flava, subcylindrica, anfractus convexi, spira ob- 
tusa; long. 15, lat. 6V2 mm. — Dania, Sjaelland (in hortu 
ad Dronninggaard). 

Var. suhelegans W. (Nachr.-blatt Mai. Ges., 1894): t. peran- 
gusta, elongata, tenue striata, pallide succinea, anfr. 3, ult. 
basi longe attenuatus, longus, angustus, marginibus sub- 
parallelis, penult, convexus, sursum conico-attenuatus, su- 
tura inferne peroblique descendens, apert. longa, sursum 
attenuata, infra dilatata, columella subrecte in marginem 
columellarem transiens; long. 7, lat. 3 mm., apert. long. 
51/2 mm. — Dania in Fyen (ad Odense: H. L.). — Fennia 
ad Sj^smii (Mus. Helsingf.). 

S. lenta W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. parum obli- 
qua, subpiriformis, tenuissima, flexilis, subplicata et tenue 
striata, spira brevissima, contorta; anfr. penultimus par- 
vus, convexus, ultimus sursum planatus, sutura parum 
obliqua; apertura obliqua, infra dilatata, basi retusa. Long. 
8, lat. 472/ ap. long. 6V2, lat. 4 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Kristianstad) et Blekinge (Ronneby* 
et Nattraby). 



88 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Forma de lavali, testa long. 14;, lat. 8, ap, long. 9, lat. 7 mm. 
— Suecia in Ostergotland (Eksund * : P. de L.). 

S. altaica Mart. (Sitz. ber. Ges. Berlin, 1871) var. norvegica W. 
(Fauna Binnenconch. V, 1885). T. elongato-ovata, rugoso- 
striata, alboflavida, spira elongata, valde contorta, obtusa; 
anfr. 372 — 4-, convex!, sutura obliqua, profunda; apert. 
superne non angustata, altitudine spirse, columella curvata. 
Long. 12, lat. 7, ap. long. 6 — 672, lat. 4 mm. 

Hah. Norvegia in Lofoten (ins. Reno). Islandia (Fedder- 
sen). — S. pf. V. contortula in Exk. Fauna 1884. 

S. Lucena Oken. T. anfradu ultimo convexo, apertura late 
ovali V. rotundata, vix spira hreviore. (Maxilla pallide 
fulva, unidentata). 

S. oblonga Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. gracilis,, tenuis, at firma, 
striatula, virescenti-lutea, spira sat alta; anfr. 4, ultimus 
parum convexus, sutura obliqua, profunda; apert. anguste 
ovata, Y2 testae long, sequans. Long. 7, lat. 372 — 4, lat. 
3 — 4 mm. 

Hah. Suecia in Smaland (Jonkoping), Ostergotland (Om- 
berg), Bohuslan, Stockholm (Humlegarden, Nacka), Westmanland 
(in Bjorno), Helsingland (Arbra: E. C.) et Jemtland (Ostersund et 
Offerdal: E. G. & E. N.). — Now. in Malmoen, Lindoen, Hole, 
Nordenhoug. — Dania fere tota passim. 

Forma impura Hartm. ap. Sturm (Faunula Helv., 1829), t. par- 
vula, ovato-oblonga, leviter striata, limo ssepissime obducta, 
spira brevis, anfr. 3, subtorti, apert. rotundato-ovalis, long. 
6 — 7, lat. 4, ap. long. 31/2 —^j lat. 3 mm. — Suecia passim cum 
typo (et ad Stora Raby prope Lund? = S. arenaria Malm). 
— Dania in Sjselland (Sondermarken). — Pullus? 

"^S. agonostoma Kstr. (Bamberg. Ber. II). T. elongato-ovata, gra- 
cilis, solida, crassiuscula, spira elongata, acuta, forte con- 
torta; apert. angusta, marginibus callo albo conjunctis, ex- 
teriore intus labiato. Long. 7, lat. 3 — 372, ap. long. 372 
— 4, lat. 278 mm. 
Hah. Suecia in Blekinge (Solvesborg inter ruinas arcis et 

mare: G. Brovallius). — Now. ad Hole. 

•^S. lutetiana Mab. (Hist. mal. bas. Paris, 1870). T. late ovata, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 89 

tenuis et fragilis, subplicato-striata, virescens, spira breve 
lateque conica; anfr. 3 — 3V21 rotiindato-convexi, ultimiis 
obliquiis^ valde ventricosus; apert. rotundato-ovalis, ^/s long, 
testae non attingens, columella curvata, celeriter superne 
intrans. Long. 1, lat. 4, ap. long. 4, lat. 3 mm. 

Hah. Dania ad Kj5benhavn (in hortu poss. Olsson ad 
Osterbro). — S. crosseana W. in Exk. Fauna 1884. 

S. borealis n. sp. T. minuta, angusta, oblongo-conica, irregula- 
riter striata v. striatula, alba v. albido-succinea, spira pro- 
ducta valde contorta, acuminato-conica; anfr. 4 — 4Y2 con- 
vex!, extus infra ad suturam profunde immersam obliquam 
constricti, ult. elongatus, convexiusculus; apert. longitudine 
spires, irregulariter-oblonga, basi rotundata et recedens, 
margine exteriore ab insertione forte curvato, columella 
strictiuscula, cum pariete angulum formante. Long. 6, lat. 
2^4 mm. 
Hah. Suecia in Jemtland ad Ostersund (E. N.). 

S. arenaria Bouch. (Cat. Moll. Pas-du-Cal., 1838). T. elongato- 
ovata, sat crassa et firma, rufosuccinea, rugoso-striata, 
spira elongata, forte contorta, late conica; anfr. 372 — 4, 
perconvexi; ultimus ventricosus, sutura profunda, antice 
subhorizontalis; apert. rotundato-ovalis, intus polita, longi- 
tudine spirse sequalis; margine exter. forte curvato, m. co- 
lum. superne reflexiusculo. Long. 7 — 8, lat. 3 — 4, ap. 
long. 32/3—4, lat. 2V2— 3 mm. 

Hah. Suecia in Gotland (Traskhedarne par. Bunge, Bunge- 
nas in Ruthe, Snackgardet pr. Visby, Ejketrask etc.), Oland ad 
Borgholm (in Borga hage) et in Jemtland (ad Ostersund: E. N.) 
— iVory. ad Jerken, in Lango, in Helgooen in lacu Mjosen. — 
Dania in Lolland (Bjerremark) et ad Praesto. 

Forma impura, t. limo obducta, long. 5 — 6, lat. 3 — 3^/^, ap. 
long. 272—^5 lat. 2—2^2 nim. — Cum typo. — Pulliis? 

Subordo 2. Hygrophila Per. 

M. pulmonata, tentaciilis 2, contractilihiis, hasi oculi- 
feris. 



90 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Fam. Auriculidae. 

M. terrestria, tentaculis hrevihus cylindraceis. T. ovato- 
ohlonga, apertiira clentata. 

Gen. Carychium Miill. 
T. minima^ alba, aijertura obliqiia, longior qiiam lata. 

C. minimum Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. nitida; anfr. 5 — 
b^/o, convexi, iiltimus maximus; apert. lamella infra me- 
dium parietis et denticulo in columella, peristomate reflexo, 
margine exteriore forte labiato, labio supra m.edium den- 
tato. Long. 2, lat. 1 mm. 
Hah. Sitecia sat vulgaris a Skane saltem usque ad Oster- 

sund in Jemtland (unde miserunt cl. E. C. & E. N.). — Xorv. 

c 

meridion. et media. — Dania vulgaris. — Fennia in Aland, 
Pargas, in par. Mantsala, ad Borga, Kuopio, in par. Kiiminki et 
Paltamo (A. J. Mela). 

Fam. LimnaBidae. 

M. aqiiatilia, tentaculis ]jilanis, triangularibus v. siibii- 

lato-setaceis. T. fojina ijervarkibilis, apertura semiier 

edentata. 

Subfam. Limnceina. 

T. dextrorsa, oblonga, ovata v. siihglohosa. Animal 
tentaculis planis, triangularihus. 

Gen. Amphipeplea Nilss. 

T. pallio animalis oynnino involuta, tenerrima, fragil- 
lima, nitidissima. 
A. glutinosa Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Buccinum). T. subglo- 
bosa, subplicato-striata, pallide luteseens, tenuissime spi- 
raliter lineata; anfr. 3, ultimus ampullaceus totam fere 
testam efficit; apert. maxima. Long. 10, lat. 8, ap. long. 
9, lat. 7 mm. (18-13—16-13 mm.). 

Hab. Suecia in Skane multis locis, Blekinge (Ronneby), 
Halland (Skottarp), Westergotland (Goteborg et in amne Moln- 
dal), Nerike (in lacubus Tisaren et Sottern), Sodermanland (in 
Oknasjon), Stockholm (Wermdo), Upland (Upsala), Westmanland 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 91 

(in Miilaren ad Wiksang et in lacu ad Axholm), Wermland (in 
amne ad Forsevik), Dalarne (in Sarbosjon par. Gustaf). — Da- 
nia in Sjoelland multis locis nee non in Falster (Stubbekjobing: 
H. L.). — Fennia late destributa (ut ad Lojo, Saaksmaki, Jy- 
vaskyla, Kajana, Hyrynsalmi, Kianto, Viborg, Kallavesi, Ranta- 
salmi, Laitila, Varsuga in Lapp. ross. &c.). 

Gen. Limnaea (Brug.) Rang. 
T. imllio aniinalis incJuso (ut apiicl genera sequeiifia). 

1. Lymnus Montf. T. elongato-ovata v. tiin-ita, tenuis, at 
firma, clathrafa, spira elongata, acuta, scepe apei'turce 
longitudine cequalis, anfractus 6 — 8, ultimus magnus, 
inftatus, apert. intus pallida, alUda. 

L stagnalis Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. sat solida, pal- 
lide cornea, nitidula, sub lente tenuissime densissimeque 
spiraliter lineata, spira turrita, obscuriore; anfr. 7, ulti- 
mus elongato-ventricosus, superne angulatus; apertura ovata. 
Long. 50—60, lat. 26—29, ap. long. 26—34. 

Hah. Suecia per maximam partem regni saltem usque in 
Lule Lappmark (67'^— 68° lat. bor.), tamen in regionibus certis 
(ut prov. Blekinge fere tola, circa Goteborg etc.) omnino desi- 
deratur. — Now. lota usque in Ostfinmarken (Pasvig). — Da- 
nia tota vulgaris. — Fennia tota, limitem Lapponiae summum 
attingens. 

Var. mbulata W. (Expose crit., 1S71): t. gracilis, eloiagato- 
conica, spira subulata, quam apertura saepe multo longiore, 
anfr. omnes 8 — 9 elongati, parum convexi, apertura ob- 
longo-acuta; long. 40—50, lat. 14—19, ap. long. 18—20, lat. 
9 — 10 mEQ. — Suecia in Skane (Kristianstad), Ostergotland 
(in Skogssjon), circa Stockholm (in Altsjon et testa alba 
in Flatsjon: Hj. W.) et in Upland (Upsala}. — Dania ad 
Kjobenliavn. Soro et Horby nee non in Bornliolm (in Store 
Geddeso: H. L.). — Fennia ad Impilahti et Lubanko (Mus. 
Helsingf.). — L. subula Parr, in sc, L. subulata Dunk. ap. 
Kiist. (1862) forma obscura et L. raphidia Bourg. (1860) e 
figura forma abnormis scalaridea est! 

Var, producta Colb. (Ann. Soc. Mai. Belg., 1859): t. solida, 
spira quam apertura longiore, acuminata, anfr, 9, lentis- 



92 C. A. Wcsterlund, Synopsis Molluscornni Extramarinor. Scandin. 

sime accrescentes, planulati, ultimiis paiiUo veiitricosus et 
aiigulatus, apertura ampla, superne et extus obtuse angu- 
lata, margine exteriore fere verticalis; loug. 65, lat. 29, ap. 
long, ot, lat. 17 mm. — Suecia passim. — Fennia ad Lu- 
hanko et in lacu Kolmisoppi ad Kuopio (K. M. L.). 

Var. sophronia W. (Nachr. bl. Mai. Ges., 1893): t. corneo-lute- 
scens, concolor, forte malleata, spira longe et acute atte- 
nuata, apert. retrorsum obliqua, peristomate plus minusve 
reflexo: long, io, lat. 20, ap. long. 20 mm. — Suecia in 
Ostergotland (^in lacu Skogssjon*: Dr. H. Neren). Testa 
forma omnino cum figura 175 varietatis ad Budapest Hun- 
garia lectiv in Iconographia Kobelti congrua. 

Var. westerhmdi Log. (Conchyl. Fr., 1893): t. sat tenuis, fla- 
vescens, spira elongato-conica, acuta, anfr. 7 — 8, lente re- 
gulariter accrescentes, superi planulati, ult. plerumque con- 
vexus, supra planatus, non angulatus, apert. quam spira bre- 
vier, elongato-ovata; long. 50, lat. 18—20. ap. long. 28 — 25, 
lat. 10 — 12 mm. — Passim, in Suecia usque ad Randijaur in 
Lule Lappmark. — Dania in Sji\?lland (inter Frederiksberg 
et Lillerod: H. L.). — Fennia in Aland ^in palude ad 
Torpb}^: Mus. Helsingf ). — L. st. var. vulgaris W., nee Jeftr. 

Forma nercni "W. (Nachr. bl. Mai. Ges., 1891): t. cornea, stria- 
tula, strigis nonnullis eburneis ornata. apert. intus late 
eburneo-labiata, margine exteriore supra medium exciso, 
infra medium forte arcuatim producto; long. -iG, lat. 20, 
ap. long. 25, lat. infra med. 15 mm. — Suecia prope ad 
Skeninge * frequens. 

Var. colpodia Bourg. (Specil. Malac 1862): t. cornea, striatula 
et siepe ad suturam longitudinaliter transverseque sulcis 
tessellato-concavis, spira elongata, acuminato-conica, anfr. 
parum convexi, ad suturam margin atam parum obliquam 
planulati, apert. oblonga. acuta; long. 50, lat. 20 mm., ap. 
long. 30, lat. 15 mm. — Dania. 

Var. (joflaudka W. (Nachr. bl. Mai. Ges'., 1891): t. crassissima, 
albida, striatula, anfr. 7, ultimus medio planatus, antice 
duplicatus, lamina interiore producta, margine supra me- 
dium late concavo, infra medium forte producto. peristo- 
mate recto, margine colum. in laminam latam perforatio- 
uem subtegentem reflexo, marginibus callo lato tenui junc- 
tis. Occurrit sub formis duabus: 1. di/fusa, spira produc- 
tiore, acuta, tenui, apertura basi dilatata, margine colu- 
mellari retrorsum arcuato, t. long. 36, lat. 20, ap. long. 28, 
lat. inferne 15 mm. — 2. retusa, spira breviore, basi lata. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 93 

superne forte aouminata, apert. majore, latiore, basi an- 
gustata, marline columellari recto, vertical!, anfractu ul- 
timo ventroso, t. long. 39, lat. 25, ap. long. 25, lat. 15 mm. 
— Suecia in Gotland* (Coll. Cleveana). 
Var. elei/ans Leach, ap. Turton (Brit, Moll., 1831): t. tenuis, 
flavescens, spira subulato-coriica, strigis variciformibus par- 
cis, sutura alba, apert. margine exteriore incrassato, stepe 
pallide aurantiaco; long. 29—32, lat. 12—14, ap. long. 16—18 
mm. — Suecia in Skane (Lund Hjelmslund in Ronnea et ad 
pagum Oja). -- Dania ad Kjobenhavn. — Fennia ad pagum 
Vastiniemi (Nilsia) in Savolax (Mus. Helsingf.). 
Var. roseolahiata Wolf ap. Sturm (Fauna VI. I., 1803): t. te- 
nuis, brunnea, s.X'pe extus nigricans, intus lactea, margine 
exteriore aperturae intus roseolabiata, spira conica, medio- 
cris; long. 47—50, lat. 20—22 mm. — Suecia in Skane (Lund, 
Malmo &c.), Upland (Upsala). — Dania in insulis late di- 
stributa, in Jylland ad Aarhuus. 
Var. torsa W. (Expose crit., 1871): t. magna, spira longa, anfr. 
superioribus convexis, sutura profunda disjunctis, ultimo 
ventroso, superne angulato. — Suecia in Ostergotland (A. 
T. G.) et in Dalarne (Sater*). 
Var. turrjida Menke (Syn. Moll., 1830): t. subovata, obesa, sub- 
rudis, spira brevi, acute conica, anfr. ultimus superne ob- 
tuse angulatus, subtruncatus, apert. quadrangularis, colu- 
mella profunda sinuata; long. 40, lat. 26, ap. long. 23, lat. 
12—13 mm. — Suecia passim (priccipue in Skane et Oster- 
gotland). — Dania passim. — Fennia ad Jynkka pr. Kuopio 
(Mus. Helsingf.). 
Var. horealis Bourg. (Specil. Mai., 1862): t. ovalis, nitida, di- 
stincte spiraliter lineata, tenuis et junior fragilis, brunnea, 
spira late conica, sensim acuminata, V2— ^/s longitudinis 
aperture, anfr. 6—71/2. ult. ventrosus, superne rotundatus, 
sutura alba; long. 43, lat. 23, ap. long. 25, lat. 13 mm. (41 
—23—20; 50—27—31 mm). — Suecia in Gotland (Burtrask 
et Storsaf par. Mistermyr), Dalarne (Sllter), Jemtland (Lockne 
et Alfensjon), Lule Lappmark (Qvickjock) et certissime in 
multis locis adjacentibus. — Fennia vulgaris. 
Var. lacustris Stud. ap. Cox (Trav., 1789, Buccinum): t. solida. 
ssepius malleata v. clathrata, spira perbrevis, celeriter ab 
anfractu ultimo ventroso attenuata, Siepe vix V3 longit. 
aperturae attingens, anfr. ult. superne ssepius subtransver- 
sus, long. 28-30, lat. 20, ap. long. 22, spira long. 6—7 mm. 
(39—30—29—13 mm). — Suecia in lacubus in Skane, Oster- 
gotland, Nerike, Gland et Gotland. — Dania multis locis 



94 G. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

(ut ad Birkerod, Juelsborg, Juulsso pr. Silkesborg, Hojby, 
Viborg). 

Var. nordmanni W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1894): t. non ri- 
mata, rotundato-ovata, irregulariter striata, cornea, tenuis 
at solida, spira brevissima, late conica, apice breviter acu- 
minata, anfr. 5, ult. maximam testte partem occupans, ven- 
trosus, sutnra usque ad apicem horizontalis, apert. late 
ovata, margine exteriore ab insertione forte arcuato, colu- 
mellari curvato, pariete brevi, convexo; long. 25, lat. 20, 
ap. long. 20, spira long. 7 mm. — Fennia ad Walamo * 
(A. V. Nordmann) et ad Pyhajarvi (Mus. Helsingf.). 

Var. media Hartm. i8M (Kob. Iconogr. f. 1235): t. firma, cor- 
nea V. rufescens, Isevigata, spira quam apertura brevior, 
conico-acuminata, anfr. ult. sat ventrosus, non angulatus, 
apert. infra rotundatus, margine exter. ab insertione regu- 
lariter arcuatulo-descendente, columella incrassata, forte 
contorta; long. 35, lat. 20, ap. long. 25, spira long. 10 mm. 

— Suecia in Skane (Ringsjon). Certe etiam in aliis locis. 
Bene observandum est banc formam in lacu Ringsjon eo- 
dem loco ac et promiscue cum forma omnino contraria, 
sc. maxime gracillima var. raphidiae, occurrere. 

Var. alata W. (Expose crit., 1871): t. magna, flavescens v. 
pallide cornea, spira brevis, acuta, anfr. ult. ventricoso- 
ampliatus, superne obtuse angulatus, apert. amplissima, 
intus splendida, obscurior, peristoma auriculatim dilata- 
tum, margine exter. superne horizontali, columellari infra 
extenso; long. 55, lat. 29—33, ap. long. 33—35, lat. 23 mm. 

— Suecia in Smaland (in lacu Moen * ad Degla). — Fen- 
nia ad Harjula pr. Kuopio (K. M. L.). 

Var. bottnica CI. (Malak. Blatt., 1878): t. late rimata v. umbili- 
cata, tenuis at firma, striata, ssepius lineis spiralibus ele- 
vatis, cinereo-flavescens, spira angusta, subscalaris, anfr. 
ult. subventrosus, supra sat transversalis, apert, elongata, 
sat angusta, margine exter. medio substricto, columellari 
rectiusculo, superne late reflexo; long. 18—23, lat. 10 — 13, 
ap. long. 9—13, lat. 5—8 mm. — Suecia et Fennia ad et 
prope litora Sinus Bottnici. 

Var. baltica Lindstr. (Gotl. nutida moll., 1868): t. rimata, te- 
nuis at firma, ovata, acuta, pallide fulvo-brunnea, anfr. 5 
—6, convexiusculi, ult. ventrosus, apert. magna, margine 
exter. forte arcuato, columellari infra arcuato, superne 
late reflexo; long. 22—24, lat. 12, ap. long. 15—16, lat. 8 
mm. (long. 30, ap. 16, sp. 16; 30—17 v. 20,-10 mm). — 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 95 

Siiecia ad litora maris baltici saltern usque ad Stockholm 
(ubi frequens et multiformis in Wermdo), 
Var. livonka Kob. (Icon. N. F. f. 186—195, 188-4;: t. non v. vix 
rimata, solida, pallide cornea, regulariter striata, interdum 
subcostulata, raro malleata, spira elata, gracilis, anfr. 7, 
penult, tumidulus ut ultimus leviter humerosus, apert. 
longe ovatus, infra retusa, plica columellaris stepe oblite- 
rata; long. 24--25, lat. 12—14, ap. long. 15 mm. — Fen- 
nia ad Esbo-Lofo. (Mus. Helsingf.). Vix dubito quin 
var. y. Limnseee stagnalis in 2>Finlands Mollusker^ p. 52 
t. 3 f. -41 c (de qua dicitur : ubique ad lapides totius litoris 
Fenni8e usque in teniis exterioribus affixa) hue referenda sit. 

Ohs. Melius forte sit L, bottnicain et livonicam formarum loco 
var. balticie habere. 

2. Gulnaria Leach. T. subovata, tenuis, spira brevis v. hre- 
vissima, apertura magna, scepius midto longior qiiam 
spira^ anfr. 4—3, ultimus maximus, scepe inflato-ventri- 
C0S21S,' apert. intus pallida, non v. alholahiata, margine 
exteriore verticali. 

L auricularia Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix\ T. latiuscule ri- 
mata (sed rima seepissime parte superiore reflexo et de- 
presso marginis colum. plus minus obtecta), rotundato-ovata, 
spira brevi, angusta, conica, acutissima; anfr. ultimus in- 
flatus, dilatatus, postice superne convexus, angustatus; su- 
tura levis; apert. supra infraque rotundata et subcTeque 
lata, pariete brevi, sinu colum. profundo, margine super, 
horizontali v. breviss. ascendente, exteriore arcuato, sub- 
recto. Long. 25, lat. 20, ap. long. 20, lat. 15 mm. 

Hal. Suecia late distributa, vulgaris in Skane, Wester- 
gotland, Ostergotland et circa Stockholm, sparsim in Nerike (in 
Hjelmaren et Tisaren), rarius in Blekinge (in Langasjon pr. 
Ronneby et Emmahultsjon), Smaland (in lacu Noen ad Degla), 
Wermland (ad Carlstad), Dalarne (in Amungen par. Husby), 
Westmanland (ad Westeras), Upland (ad Upsala). In insulis Got- 
land et Gland non occurrit. — Norv. raro (Kristiania, Pure in 
Tyrifjord, Tveterelven in Transby). — Dania fere tota vulgaris. 
— Fennia meridionalis, nee non in ultima boreal i parte ad 
Mare glaciale (ad Veskonine et Lueschjaure formas magnas in- 
venit clariss. Ch. Rabot). 



96 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. ventricosa Hartm. (Gasterop. d. Schweiz, 18M): t. rimata, 
ampullacea, tenuissima, fragillima, subhyalina, sublgevigata. 
spira (anfr. 3 superi) miuuta, prominula, mucronata, apert. 
ovata, columella curvata, sinus colum. sat profundus, peri- 
stoma rectum, margine exteriore ab insertione forte ar- 
cuato. — Suecia, ex. gr. in lacu inter Jarfva et Sundbj'- 
berg (J. W.) et ad Stora Wartan (Hj. W.) prope Stock- 
holm. — Fennia in Ladoga et ad Laitila, Satakunta (Mus. 
Helsingf.). 
Var. coyicilians W. (Fauna Binnenconch. V, 1855): t. non ri- 
mata, tenuis at firma, tumida, sordide virescenti-cinerea, 
striatula, spira conica crassa, celeriter acuminata, acuta, 
anfr. ult. maximus, inflatus, superne transversalis, apert. 
supra transversalis, intus corneo-flavida, nitidissima, mar- 
gine superiore liorizoutali v. ascendente, columella promi- 
nente contorta, sinu sat valido, plica lata tota adpressa; 
long, ad 40, lat. 30, ap. long. 30, lat. 20 mm. — Suecia in 
Nerike (in lacu Tisaren). Kob. Icon. N. F. f. 184—185. 
Var. canalis Villa ap. Dupuy (Hist. Moll. Fr., 1851): t. oblique 
ovata, tumida, spira brevissima, late conica, acuta, axis 
longitudinalis perobliqua. apert. magna, superne angustata. 
obtuse angulata, infra valde dilatata, late rotundata, mar- 
gine superiore brevi horizontali, exteriore oblique descen- 
dente; long. 20—30, lat. 15—20, ap. long. 18—23, lat. IS- 
IS mm. — Suecia in Ostergotland (lacus Takern). — Dania 
ad Viborg. 
Var. elongata Kob. (Icon. f. 1518), aff.: t. oblonga, spira brevi, 
acuta, anfr. penultimus convexus, ult. subtus inflato-con- 
vexus, extus convexus, basin versus longe attenuatus, apert. 
margine exteriore leviter regulariterque curvato, columella 
longa, reflexa, margine colum. arcuato; long. 20, lat. 14, 
ap. long. 15, lat. 10 mm. — Suecia ad Stockholm in Brunns- 
viken (Hj. W.). 

"^L. ampla Hartm. (Gasterop. d. Schweiz, 1844). T. subglobosa, 
spira brevissima, subiaimersa, subulata; apertura amplis- 
sima, subcircularis, intus fulvida, nitidissima, margine su- 
periore ascendente, saepe valde super apicem producto, ex- 
teriore late patulo v. reflexo, sinu columellari et plica fere 
obsoletis. Long. 20, lat. 18—20, ap. long. 20—25 mm. 
Hah. Suecia ad Stockholm (Carlberg et Brunnsviken: Hj. 
W.) et Westervik, in Roslagen (in lacu Erkan) et in Ostergot- 
land (in lacub. Takern, Ensjon &c.: J. \V.) — Dania in Sjsel- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fcnnica, XllI, n.o 7. 97 

land (Tiustrupso pr. Skjerkor, Gyrstingeso pr. Hingstad, Ijavel- 

seso). — Fennia in lacu Lojo et in Ylijarvi ad Uskela, Muu- 

rila (Mus. Helsingf.). 

Forma piimila Morch (Syn. Moll. Dan., 186-1), t. -semipollica- 
ris, suborbicularis, planulata, lirao ferrugineo obducta, la- 
bro reflexo.». — Dania in Bavelseso. 

Var. plicata mh.: t, parva, rufescens, anfr. 4, apice prominulo, 
columella arcuata, plica prominente; long. 12, lat. 10, ap. 
Ig. 10 mm. — Suecia in Skane (ad Malmo) et ad Stock- 
holm (in Brunnsviken *: V. L.), Kob. Icon. f. 124-8. 

Var, monnarcli Hartm. L c: t. tenuis, spira immersa, margine 
apertune superiore multo humilior, a fronte non conspicua, 
apert. amplissima, margine superiore valde ascendente, co- 
lumella et pariete brevissimo fere in linea recta obliqna, 
sinu obsoleto, margine exteriore valde arcuato, plane dila- 
tato; long, et lat. 25 mm. — Suecia in Skane passim, in 
Qstergotland (in lacu Takern). 

L. mucronata Held (Isis, 1836) var. alpestris CI. (Exk. Fauna, 
1876). T. non v. anguste rimata, subcirculari-ovata, te- 
nuissima at firma, cornea, spira brevi, basi lata^ celer- 
rime acuminata, mucronata; anfr. 5, convexi, sutura im- 
pressa, antice horizontali, ultimus maximus, antice con- 
vexus, postice globoso-tumidus, subtus forte attenuatus, 
levissime declivis; apert. magna, margine exteriore et co- 
lumellari longo ac reflexo regulariter arcuatis, sinu di- 
stincto. Long. 20, lat. 12, ap. Ig. 14 — 15 mm. 

Hal). Fennia in Kuopio (in lacu Kallavesi: K. M. L.). Spe- 
cimina omnia, quse a loco citato vidi, tandem aperturam mon- 
strosam habuerunt. 

L. lagotis Schr. (Fauna Boica III., 1803, Buccinum). T. vix ri- 
mata, ovata, tenuis, spira elongata, acuminata, forte con- 
torta, sutura canaliculata, antice breviter ascendente; anfr. 
ultimus sat ventricosus, infra elongatus et dilatatus; apert. 
superne rotundata, margine breviter horizontali, angustata, 
2/3_vix 7^ longitudinis testse. Long. 17—20, lat. 10—12, 
ap. Ig. 12—14, lat. 8 mm. 
Hah. Suecia sparsim a Skane usque in Lule Lappmark 

(ad Qvickjock). — Norv. rarius (Kristiania, Brevik, Asker, Formo 

7 



98 C. A. Wesferlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

in Oier, Valders etc. saltern usque in Nordlanden ut ad Akers- 
huus: Ch. R.). Forte hue L. mucronata B. Esm. e Westfinmar- 
ken. — Dania »tota passim. » (0. Morch in Syn. Moll. Dan. 
canalem ad Chaiiottenlund Sondremarken, stagnum ad Lunde- 
huus et »multa alia loca» citavit; dicam vero me nullum speci- 
men typicum in collectione formarum hujus generis e Dania di- 
tissima amici H. Lynge detegere potuisse). — Fennia in palude 
Valkeinen ad Kuopio, ad Mullinkoski prope Fredrikshamn, ad 
Kyto in Esbo et Schltisselburg (Mus. Helsingf.). 

Var. diploa mli.: t. plus minusve aperte rimata, tenuis, sat 
firma, flavido- cornea, nitidula, spira elongata, celeriter acuta, 
anfr. 5, convexi, ultimus ventricosus, medio planatus, in- 
fra brevissime elongatus, apert, oblongo-ovata, basi rotun- 
data, margine colum. reflexo, substricto, exteriore leviter 
curvato, medio rectiusculo; long. 24, lat. 14 — 15, ap. Ig. 
15 — 16 mm. — Suecia in Skaiie (ad Stehag*: Hj. W.) et 
Gotland (ad Kopparvik : V. L.). Kob. 1. Nachtr. Fauna 
Nass. Moll. 1886 t. 9. f. 4. 

Var. alata Sporleder (Kob. Icon. f. 1241): t. late ovalis, apert. 
ampla, peristomate auriculatim dilatato, late limbato, sub- 
reilexo, margine superiore horizontal!; long. 18—20, lat. 13 
— 14, ap. Ig. 15 mm. — Suecia in Ostergotland (Borghamn). 

Var. anderssoni 01. (Malak. Blatt., 1878): t. tenuissima, fragilis, 
striatula, spira mediocri, acuta, anfr. ult. inflatus, superne 
forte dilatatus et transversus, apert. magna, margine ex- 
teriore circulari, plica columellari lata; long. 14, lat. 13, 
ap. Ig. 10, lat. 7 mm. — Suecia a pro v. Medelpad septem- 
trionem versus ad litora maris. — Fennia ad Getha Alan- 
dise, ad Lofo in Esbo, in Korpo (Pensar), in litoribus mari- 
nis (Mus. Helsingf.). 

Var. margaritacea W. (Sver. Moll., 1865): t. tenuissima et fra- 
gillima, pellucida, flavescenti-cornea v. succinea, spira nunc 
brevissima, nunc paullo producta, supra fortissime attenuata, 
acuta, anfr. ultimus ventrosus, apert. magna, intus plus mi- 
nusve margaritaceo-nitens, margine exteriore ab insertione 
forte arcuato, columellari forte curvato, pariete convexo, in- 
fra extus columellam acutam, contortam depresso; long. 16 — 
21, lat. 11—16, ap. Ig. 11—16, lat. 9—10 mm. — Suecia in 
Skane (Sabyholm), Blekinge (in Langasjo * ad Ronneby), 
Smaland (ad Hofryd), Ostergotland (in Kilarpsjon ad Helge- 
slatt). 

Var. auricula W. (Fauna Suecise, 1873): t. perforata, ovata. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 91) 

striata, anfr. 5, ultimus ventricosus, spira exserta, arete 
contorta, acuta, apert. fere seraicircularis, margine externo 
regulariter arcuato, margine colum. longo, subrecto, pa- 
riete brevi, sinu profundo; long. 19—21, lat. 12 — 14, ap. Ig. 
15 — 16, lat. 9 — 10 mm. — Suecia in Skane (ad Ortofta * et 
in Hojea frequens). — Dania in Bornholm. 

^L. prisca W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. sat elon- 
gata; anfr. 4, ultiinus a dorso visus valde obliqaus, extus 
perangiistatus, at rotundatus, aperturam versus forte et 
praesertim infra dilatatus, convexo-tumidus; spira valde 
contorta, forte attenuata, a tergo visa perangusta; anfr. 
penultimus longus, siirsum attenuatus, basi inflexus, ulti- 
mus obliquus; apert. magna, margine exteriore forte ar- 
cuato, columellari longo, subrecto. Long. 7, lat. vix 5, 
ap. Ig. 472 nitn. 
Hah. Suecia in Skane (ad Stenstorp, in paludibus turfo- 

sis, suhfossilis). 

"^L. ampulla Kiist. (Chemn. Conch. Cab., 1852) forma Icevis m.: 
t. aperte lateque rimato-perforata, ampullaceo-ovata, tenuis, 
fragilis, olivaceo-flavida, laevigata (ap. typum »regulariter 
striata, striis superioribus cariniformibus ); anfr. convexi, 
tres superi spiram parvam subobtusam formantes, ultimus 
validus, superne tumido-ventrosus, ad suturam impressam 
planatus, infra medium forte angustatus; apert. ovata, su- 
perne perobtusa, margine exteriore ab insertione (ad v. 
infra medium anfr. pen.) forte arcuato, stricto, columellari 
curvato, supra reflexiusculo, sinu col. obsoleto. Long. 24, 
lat. 18—20, ap. Ig. 18—22, lat. 13—15 mm. 
Hah. Suecia in Jemtland (Storsjon: E. N.). 

L ovata Drap. (Hist. Moll., 1805). T. rimata, ovata, tenuis, 
spira breve lateque conica, obtusa v. obtusiuscula, sutura 
conspicua, antice horizontalis ; anfr. ult. convexus, elonga- 
tus; apert. elongato-ovata, superne acuminata, margine ex- 
teriore ab insertione descendente. Long. 20, lat. 14, ap. 
Ig. 15, lat. 8 mm. 

Hah. Suecia tota ustjue ad summum septemtrionem sub 
una alterave forma, typica major ubique rarior, forma minor 



100 C. A. Westerlundy Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

vulgaris. — Norv. tota usque ad 70° lat. bor. — Dania et 
Fennia ubique. 

Var. intermedia Mich. (Compl., 1831): t. elongato-fusiformis, 
tenuis at firma, corneo-flavescens, spira elougata, sat gra- 
cilis, acuta, anfr. convexi, ultimus infra sensim attenuatus 
sutura antice obliqua, apert. oblongo-ovata, marg. exter. 
leviter curvato, columella curvatula, reflexa, adpressa; long. 
20, lat. 10—12, ap. Ig. 13 mm. — Suecia in Upland (V. L.). 
— Dania ad Besserup (Steenbuch). 

Var. surcula mh.: t. rimata, elongato ovata, fusco-cornea, nitida, 
firma, dense striata, spira elongata, late conica, obtusi- 
uscula, anfr. tres ultimi fortissime accrescentes, convexi, pe- 
nultimus magnus, ventrosulus, ultimus ventricosus, infra 
sat celeriter et breve attenuatus, rotundatus, sutura descen- 
dens, apertura oblongo-ovata, superne obtusa, margine ex- 
teriore ab insertione leviter arcuato, basali rotundato, co- 
lumellari superne dilatato et reflexo; long. 17 — 25, lat. 11 
— 14, ap. long. 10 — 15, lat. 8 — 11 mm. — Suecia in Jemt- 
land (ad Kail: E. N.). — Fennia ad Mjatusova prope flu- 
men Svir et ad Seurujarvi (Mus. Helsingf.). 

Var. fontinalis Stud. ap. Charp. (Cat. Suisse, 1837), forma fen- 
nica mh.: t. elongato-ovata. tenuis, cornea, spira producta, 
basi lata, anfr. convexiusculis. saperioribus tribus minutis, 
ultimo a sutura convexo, basi sensim longeque attenuato, 
apert. ovata, basi late rotundata, marginibus sat curvatis, 
columella acuta; long. 24 — 25, lat. 14—15, ap. Ig. 19, lat. 
11 — 13 mm, — Fennia in Kuopio in sinu Pitkalaks et ad 
Levais * et Kallavesi: Mus. Helsingf). Forma typica (in 
Helvetia et Bavaria) suturam autice obliquam et anfractus 
sursum depresso-attenuatos habet, talem apud nos non vidi. 

Var. vulgaris C, Pfr. (Naturgesch., 1828): t. minor, conico- 
ovata, tenera, argute striata, pallide v. rufo-cornea, spira 
brevis, acuminato-conica, anfr, ultimus medio sat conve- 
xus, sursum attenuatus, apert basi rotundata, superne an- 
gustata, columella pauUo curvata, margine exteriore leviter 
arcuato; long. 10—15, lat. 8—10, ap. Ig. 7—10 mm. — Pas- 
sim. 

Var. sericina C. G. W. ap. W. (Fauna Binnenconch. Suppl., 
1890): t. ovata, pertenuis et fragilis, sericina, densissime 
striatula, et plicatulo-striata, flavido-brunnea, spira perbre- 
vis, anfr. ultimus superne et medio perconvexus, infra at- 
tenuatus, apert. infra longe producta, margine exteriore 
forte arcuato, columella curvata; long. 12—14, lat. 9—10, 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, XllI, N:o 7. 101 

ap. Ig. 9—11, lat. 6—772 ^"^- ~ Suecia in Blekinge in 
Harsjon (ad Eonneby). 

Var. amyiicola C. G. W. ap. W. 1. c : t. ovata, dense striatula, 
apertiiram versus ssepe forte striata, opaca, fuscocornea, 
intus nitidissima, flavida, spira perbrevis, anfr. superi mi- 
nimi, anfr, ult. tnmido-convexus, superne plus minusve 
transversus, apert. magna, margine exteriore ab insertione 
forte arcuato, columellari curvato, albo-callosulo; long. 15 
—18-20, lat. 10-12-13, ap. Ig. 12-l-iV2--16, lat. 9 -IOV2 
— IIV2 ini^^- — Suecia in amne in urbe Eonneby* et ad 
Kristianstad. 

Var. subinflata W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 18iM): t. magna, 
tennis, striata, spira basi lata, breve producta, forte acu- 
minata, anfr. ult. elongatus, postice forte convexo-ventro- 
sus, apert. subovata, magna, margine exteriore extense 
arcuato, subverticali, angulo profundo inter parietem et 
columellam verticalem; long. 26—30, lat. 20, ap. Ig. 18—23, 
lat. 12—15 mm. — Suecia ad Stockholm (E. N.). 

Var. raboti W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1894): t. ovata, firma, 
sublsevis, flavida, rimata v. ssepius late perforata, spira 
brevi, late conica, obtusa, anfr. convexi, ult. maximns, su- 
per aperturam tumido-convexus, postice ventricosus, sutura 
lente descendens, apert. longa, anguste ovalis, margine ex- 
ter. vertical! v. infra paullo producto, leviter arcuato, pa- 
riete convexo, plica colum. obsoleta, columella longa, sub- 
verticali, reflexa; long. 20—22, lat. 15—16, ap. Ig. 15 — 16, 
lat. 10 mm. — Norv. in Nordlands Amt (Eanen) et in Ost- 
finmarken (Pasvig *) legit clariss. Ch. Eabot ut etiam in 
penins. Kola Eussi.T. Facie et forma bene cum fig. 1252 
in Iconographia Kobelti congruit. 

Var. lindstrbmi W. (Exk. Fauna, 1884): t. umbilicata, forma 
succinese magnje elongatse brevispiratee, tenuis et fragilis, 
plicatula, cinereo-cornea, spira acute conica. anfr. 5, pla- 
nati, ad suturam perobliquam subangulati, penult, sursum 
forte attenuatus, ultimus longus, medio late depressus, apert. 
basi rotundata, margine colum. late reflexo, exteriore me- 
dio stricto ; long. 30, lat. 20, ap. Ig. 21, lat. 10 mm. — Sue- 
cia in ins. Gotland (ad Klinta). 

Var. obtusa Kob. (Malak. Blatt, 1870): t. apertura ampla, se- 
micirculari, peristomate late limbato, columella obliqua, sub- 
stricta, fere implicata, L. amplae similis, sed spira late co- 
nica, obtusa, et margine superiore apertura^ horizontali- 
descendente; long. 22, lat. 20. ap. Ig. 18, lat. 12 mm. — 



102 C. A. Westerlund, Synopsis Mollnscorum Extramarinor. Scandin. 

Suecia in Ostergotland. — Dania in Bornholm. Certe in 
pluribus locis. 

Var. ampuUacea Rossm. (Icon., 1835): t. inflato-ovata, tenuis, 
flavescens, subplicato-striata, spira brevissima, acuta, anfr. 
ultimus fere totam testam efficit, apert. late ovata, acu- 
minata, peristomate recto; long. 16, lat. 1-i, ap. Ig. 13, ]at. 
10 mm. — Suecia passim raro a Skane ad lacum Malaren. 
— Dania in Jjdland (in Hastrup Skjernaa: A. F.). — Fen- 
nia in Barosund, Sammatti, Pyhajarvi, Kuopio (Savisaari), 
Gorki &c. (K. M. L. et Mus. Helsingf.). L. ovata Nord. & 
Nyl. Finl. Moll. t. IV. f. 48 a. 

Forma patula Da Costa (Test. Brit., 1778, Turbo), t. oblongo- 
ovata, firma, spira perbrevis, convexo-conica, apice puncti- 
formis, sutura canaliculata, apert. superne acuta v. sinuata, 
pariete longo, columella brevi. margine exteriore leviter ar- 
cuato; long. 18, lat. 14, ap. Ig. 16, lat. 10 mm. — Suecia 
in Blekinge (Emmahultsjon). — Dania in Laaland. — Fen- 
nia ad Pj'hajarvi in Osterbotten, ad Esbo et in Aland ad 
Saltvik (Mus. Helsingf.). 

(Forma lacustris Leacli in Syn. Moll. Brit. 1852. Beat. 0. Morch 
in Syn. Moll. Dan. p. 41 hue refert formam ad Fuurso 
»in Sjaelland Daniag lectam» spira brevissima, apertura 
amjDla, long. 11, lat. 8, ap. Ig. 8, lat. 5 mm.», si non e vero 
nescio). 

Forma hemisphcBrica Kiist. (Chemn. Conch. Cab., 1852), t. sub- 
globosula, striatula, tenuis, spira vix prominula, anfr. 4, 
convexi, ultimus ventrosus, apert. ampla, rotundata, mar- 
gine exteriore valde arcuato; long. 10, lat. 9, ap. Ig. 9, lat 
6 mm. — Suecia in litoribus ad ostium flu minis Gotaelf. 

Var. bulla "W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1894): t. subgloboso- 
ovata, plus minusve aj)erte rimata, tenuis et fragilis, fla- 
vida, anfr. forte ventrosi, ultimus infra vix attenuatus, 
spira lata, brevis, obtusa, apert. ampla, marginibus valde 
arcuatis, exteriore superne descendente, lamina lata alba 
adpressa conjunctis; long. 20, lat. 15, ap. Ig. 15, lat. 11 
mm. — Fennia borealis ad lacum Enare (Ch. E,.). 

Var. balthica Lin. (Syst. Nat. X, 1758): t. subrimata, tenuis at 
firma. late ovata ad semiglobosa, striatula v. spepe rugoso- 
striata, seriatim malleata et lineis spiralibus elevata fla- 
vescenti-cornea v. fasco-virescens, spira perbrevis, acuti- 
uscula, sutura tandem ascendens, anfr. penult, superne sub- 
transversus, ult. ventricosus, apert. magna, ovata, infra 
ampliata, pariete brevi, convexo, perist. subpatulo; long. 
' 12—14, lat. 7—10, ap. Ig. 10—12, lat. 6—8 mm. — Suecia 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fcnnica, XIII, n:o 7. 103 

ad litora maris a prov. Bohiislan saltern usque ad Medel- 
pad (62° 1. b.). — Dania ad litora insularum et peninsulse. 
— Feniiia ad Esbo (Mus. Helsingf.). Vagat hcec forma in- 
ter lagotem et ovatam, facie et characteribus nunc illi 
nunc liuic proxima. 

Forma prcevalens mh.: t. rimata, crassa, rufescenti-cornea, lineis 
spiralibus in utroque anfractu pluribus elatis, apert. mar- 
gine exteriore regulariter arcuato; long. 19, lat. 13, ap. Ig. 
13 mm. — Fennia, Esbo ad Lill-Lofo ad littora marina 
(Mus. Helsingf.). 

Var. succinea ^ilss. (Hist. Moll. Suec, 1822): t. subrimata, ovata, 
tenuis et fragilis, striatula v. laevis, fulvolutea, nitidissima, 
spira brevis, obtusiuscula, anfr. penult, sursum attenuatus, 
ult. convexus, elongatus, apert. ovata, superne acuta; long. 
9, lat. 5V2, ap. Ig. 7 — 8, lat. 4; mm. — Suecia ad litora ma- 
ris inter Skanor * et Carlskrona. — Dania ad Kristinehavn 
(ad arc em). 

Var. steenstrupi CI. (Malak. Blatt., 1878): t. tenuis, pulchre 
straminea, intus lactea, spira brevissima, obtasa, anfr. ult. 
ventrosus, % longitudinis occupans, apert. elongato-ovata, 
peristomate continuo; long. 5—6, lat, 4, ap. Ig. 4, lat. 3 
mm. — Islandia. 

Et tamen restat magna copia formarnm prsecipue inter- 

mecliarum. 

L. peregra Mlill. (Verm. Hist. H, 1774, Buccinum). T. saepiiis 
perforata, oblonga v. ovato-oblonga, sat solida, spira co- 
nica, crassa, sat elongata, obtiisa; anfr. ult. oblongus, con- 
vexus; sutura profunda, antice descendens; apert. anguste 
ovata, sursum sensim attenuata, acuta. Long. 20, lat. 12, 
ap. Ig. 12, lat. 9 mm. 

Rah. Suecia tota usque ad summum septemtrionem. — 
Now. tota usque in Westfinmarken. — Dania tota. — Fen- 
nia tota. 

Forma lahiata Rossm. (Icon. f. 54), t. minor, apertura margine 
exteriore intus labio albo piano munito. — Sparsim ubi- 
que. L. marginata Auct. mult., non Mich. 

Var. paludinoides Morch (83^1. Moll. Dan., 186i): spira subtur- 
rita, anfractus inflati; long. 23, lat. 14, ap. Ig. 14, lat. 9 
mm. — Dania Kjobenhavn (in horto botanico). 

Var. ambiyua W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881): t. angu- 
stissime rimata, ovato-conica, corneo-fulvida v. albescens, 



104 C. A. Wcsterhmd. Synopsis M ol In scorn m Extramadnor. Scandin. 

sjDira producta, angusta. acuta, valde contorta, sutura pro- 
funda, aufr. convexi, supremi subangiilati, ultimus elonga- 
tns, apert. ovata, infra dilatata, margine superiore brevis- 
sime subhorizoutali, columella late reflexa; long. 12—13, 
lat. 6 — 71/21 ap. Ig. 71/2—8, lat. 5— 6 mm. — Suecia in Skane 
(Ortofta *), Upland (ad Gineo: V. L.) et Dalarne (ad Eatt- 
vik: E. N.), — Fennia ad Levais prope Kuopio, ad Esbo- 
Sumparn, nee non ad Warsuga in Lapponia roSsica (Mus. 
Helsingf). 
Var. maritima Jeffr. (Brit, Conch. I, 1862): t. oblongo-elongata, 
solida, cornea, nitidula, spira producta, acuta, aufr. superi 
convexi, ultim. parum convexus, infra attenuatus, sutura 
sat profunda, apert. elongato-ovata, supra acuta, infra ro- 
tundata; long. 12, lat. 6, ap. Ig. 7 mm. — Suecia in Oland 
(Borgholm). Taylor Journ. of Conch. 1891 p. 297 fig. 

Forma contigua mh., t. marginibus apertures callo albo ele- 
vate contiguis. — Jemtland, Suecia (ad Offerdal: E. N.). 

Var. meta W. (Exk. Fauna, 1884): t. elongato-ovata, tenuis5 
pellucida, cornea v. rufo brunnea, nitidula, striatula et den- 
sissinie spiraliter lineata, spira conica, acuta, contorta, forte 
attenuata, anfr. convexi, apert. ovata, basi rotundata; long. 
11, lat. 7, ap. Ig. 7, lat. 41/2 mm. — Suecia in Blekinge 
(Eonneby *, Nattraby etc). 

Forma firma mh., t. solida, crassa, nitidissima, fulvido-alba, 
spira brevis. — Suecia in Jemtland (ad Ostersund: E. N.). 

Var. pctronia W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1893): t. rimata, so- 
lida, corneo-brunnea, passim coerulescens, obsolete obtuse 
striata et sub lente forti densissime spiraliter lineata, ni- 
tida V. nitidissima, spira producta. forte contorta. acumi- 
nata, anfr. convexi, sutura profunda, ultimus a sutura tu- 
mido convexus, apert. ovata, margine columellari reflexo, 
albido-incrassatulo; long. 15, lat. 8—9, ap. Ig. lat. 6 mm. 
— Suecia in Sodermanland (ad Molnbo in puteo vetero : 
d'A.) et Stockholm (ad Nacka: d'A.), in Ostergotland (ad 
Borghamn*: V. L.). 

Var. alpicola W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1875): t. perforato- 
rimata, elongato-ovata, crassa, solida, violaceo-cornea, al- 
bido-subnebulosa, strigis nonnullis albis et fuscis juxtaja- 
centibus ornata, densissime sti'iatula, sericina, spira atte- 
nuato-conica, anfr. ult. medio planulatus, apert. oblongo- 
ovata, acuta, intus lutescenti-cornea, late eburneo-labiata, 
splendida; long. 19, lat. 11, ap. Ig. 10, lat. 6 mm. — Fen- 
nia ad Pargas (E. N.). 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, XIII, n:o 7. 105 

Var. curta CI. (Exk. Fauna, 1870): t. ovata, obesa, spira bre- 
vis, regiilariter late conica, anfr. siiperi altitudiue lente, 
latitiidine forte accrescentibus, ultimus ventrosus. Magni. 
tudo varia. — Suecia in Skane (ad Eingsjon). 

Var. atraia Chemn. (Conch. Cab. IX): t. elongato-ovata, sub- 
cylindrica, spira elongata, crassa, obtusa, contabulata, anfr. 
ult. oblongus, parum convexus, apert. oblonga, sat brevis, 
leviter coerulescenti-labiata; long. 18—23, lat. 10 — 12, ap. 
Ig. 10— li, lat. 5—9 mm. — Suecia in Lule Lappmark ad 
Qvickjock solummodo supra regionem arborum copiosissime 
(de Wallenb.), in provinciis mediis et meridionalibus ma- 
gis magisque raro, ad Stockholm (Haga), in Ostergotland 
(Skeninge), Blekinge (Eonneby), Skane (Hor) et in Oland 
(in stagnis in locis apricis Alvaren dictis). — Dauia ad 
Svendborg. 

Var. orthopleura C. G. West. ap. V^. (Fauna Binnenconch. 
Suppl., 1890): t. tenuis at firma, corneoflavida, striatula, in 
anfr. ultimo malleata et aperturam versus rugoso-striata, 
spira perbrevis, anfr. superi convexi, ult. superne subtruu- 
catus, medio planatus, postice convexus, apert. margine 
supero breviter horizontali, exteriore subverticali. stricto, 
basali arcuato ; long. 19, lat. 11, ap. \g. 15, lat. 9 mm. — 
Suec. ad Stockholm (Dalaro: J. W.). Var. fulvse L. proxima. 

Var. decoUafa Anders, ap. W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh.. 1881): 
t. ovata, dense striatula, olivacea. nitida, anfr. convexi, 
ultimus tumido-convexus, spira brevissime conica, obtusis- 
sima, apert. ovata, margine exteriore et basali arcuatis, co- 
lumellari late reflexo, columella sinuata; long. 8, lat. 5, 
ap. Ig. 5 mm. — Ad litora sinus Baltici inter 65°— 66° lat. 
bor., Sueciae ad Tornea, Fennise ad Uleaborg lecta. 

Var. gcisericola Beck (Amtl. Ber. Kiel, 1846): t. ovata, stria- 
tula, corneo-rufescens, spira conica, acuta, % longit. totius 
occupans, anfr. forte convexi, ultimus ventrosus, strigis 
nonnullis brunneis, apert. intus fulva, nitida; long. 10, lat. 
6—7 mm. — Islandia. 

lUae inter numerosas formae principes sunt. 

3. Limnophysa Titz. T. ohlongo-turrita, solida, spira longitn- 
dine aperturce v. longior, anfr. idtimus convexiusculus, 
numquam ventrosus. margo aperturam exterior ad hasin 
valde retrocedens. 

L. palustris Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Buccinum). T. imper- 
forata, fuscocornea, strigis nonnullis intus albis extus fu- 



106 G. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 



rid 
rams. 



scis ornata, sat crassa et solida, densissime striatula; su- 

tura perobliqua, ssepius alba; anfr. 6—7; apert. nunc lon- 

gitudine spirse, nunc paullo brevior, intus polita, flavida 

V. brunnea, labiis distantibus fuscovinosis. Long. 22, lat. 

9 — 10, ap. Ig. 10 mm. 

Hah. Siiecia meridionalis et media passim. 

et media rarius. — Dania sat vulgaris. — 



— Now. me- 
Fennia typus 






Ti 



^ h 



/ 



Var. fusca C. Pfr. (Natnrgesch., 1828): t. tenuior, fusca, ovato- 
oblonga, tenuissime graniilata, spira late conica, paullo lon- 
gior quam apert., anfractus medio ccnvexi, sursiim atte- 
imati, apert. intns plernmque fuscoviolacea; long. 15, lat. 
7, ap. Ig. 7 mm. Variat major et minor. — Ubique vulga- 
ris usque in Westfinmarken et summam Lapponiam Sue- 
cise et Fennise. 

Var. flavida CI. (Corr. bl. Ver. Eegensb., 1873): t. solida, cor- 

'^^X'^X iieo-flavida, striatula, nee non rugis tenuibus trans versis 

^^ V\^\ et longitudinalibus, spira elongata, anfr. vix convexiusculi, 

apert. ssepe albolabiata et columella rufobrunnea; long. 15 

— 20, lat. 7—9, ap. Ig. 7—9, lat. 4—5 mm. — Passim. 

Var. corvus Gmel. (Syst. Nat. XII, 1788, Hx.) : t. solida, elon- 
gato-ovata, ssepe irregulariter clathrato-costulata et mal- 
leata, fuscocornea v. nigrescens; anfr. 7—8, superi subpla- 
nulati, ultimi duo latissimi, spira conica, crassa, acuta, 
longitudine aperturse, quse intus castanea, nitidissima; long. 
24;-35, lat. 12—15, ap. Ig. 13—17, lat. 7—9 mm. — Suecia 
pr^esertim in Skane et in provinciis mediis. — Dania pas- 
sim. — Fennia in par. Johannes (Mus. Helsingf.). 

Var. corviformis Bourg. ap. Serv. (Malacol. Balaton, 1881) : t. 
praecedenti sequalis, sed spira gracile elongata, acuta, aper- 
turam longitudine multo superante, anfr. tribus ultimis 
forte elongatis, sutura profunda; long. 35—43, lat. 14—18, 
ap. Ig. 15 — 18 mm. — Suecia in Ostergotland (Skeninge), 
ad Stockholm (Lofholmen), &c. — Dania in Jylland (ad 
Aalborg). — Fennia ad Uleaborg et Taipalsaari (Nord. & 
Nyl. 'Finl. Moll. t. IV f. 45), nee non in Aland, in palude 
Torpbj" (Mus. Helsingf.). 

Var. litoralis mh.: t. elongato-clavata v. conico-turrita, pallida, 
spira longiuscula v. longa, turrita, anfr. convexi, sutura 
profunda, v. superne subtruncati, ad suturam constricti, 
apert. anguste ovalis; long. 17—18, lat. 7, ap. Ig. 6—7 mm. 
V. long. 24—26, lat. 9, ap. Ig. 10 ram. — Suecia et Fennia 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, XIII, n:o 7. 107 

ad litora maris usque ad Tornea. — Dania subfossilis ad 
Meilgaard. — L. pal. v. maritima CI. (nee Jeffr.). 

Var. stenostoma W. (Exk. Fauna, 1884-): t. umbilicata, sublance- 
olato-elongata, sursum perangustata, anfr. 472, super! con- 
vexi, ultimus transversim subangulatus, basin versus longe 
attenuatus, apert. angusta, margine columellari subrecto, 
reflexo; long. 7, lat. 3, ap. Ig. S^/?, lat. IY2 nim. — Suecia 
in Skane (subfossilis in paludibus turfosis ad Stenstorp). 

Var. turricula Held (Isis, 1836): t. tenuis at firraa, spira elon- 
gate -conica, acuminata, longior quam apertura, anfr. levi- 
ter convexiusculi, lente accrescentes, sutura tenui; long. 
20 — 24, lat. 9—13, ap. Ig. 9, lat. 5 mm. — Suecia passim 
rarior (optima ad Eosenlund pr. Jonkoping). — Norv. in 
Fjeldfroskelv. — Fennia ad Kuopio (K. M. L ). Haec et 
var. litoralis sunt in Fauna Moll. Suec. (1878) sub nomine 
L. attenuat?e Say var. desidiosfe Say (cui simillimse) de- 
scriptse. 

4. Leptoh'mncBa Sivains. T. cylindrico-turrita, spira duplo 
triplove longior quam apet^tura, quce scepissime lahio albo 
nitido instructa est, margo exterior ad basin forte retro- 
cedens. 

L. glabra Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Buccinnm). T. imperforata, 
tenuis, fuscocornea; anfr. 7 — 8, lente accrescentes, con- 
vexiusculi; apert. ovato-oblonga. Long. 9 — 10, lat. 3, ap. 
Ig. 3—4-, lat. 2— 2V2 mm. 

Hah. Suecia a prov. Skane, ubi latius distributa, in pro- 
vinciis occidentalibus (Halland, Bohuslan, Dalsland et Wester- 
gotland) non raro occurit; de ceetero rarissima in Blekinge (ad 
Carlshamn et Ronneby) et Smaland (ad Kalmar). — Norv. pas- 
sim, ut ad Kristiania (olim copiosissime ad Akershuus), Sku- 
dena3s, Lillesand, Bamble, Sandefjord, &c. — Dania in Sjsclland 
(Gulskov: 0. Morch, Klampenborg, Frederiksdal, Rlidershegn, 
Orderup: H. L.) et Jylland (Viborg: Feddersen). 

Var. labiata W. (Expose crit., 1871): t. brevior, elongato-co- 
nica, acuta, anfr. G, infimus brevior et magis convexus, pe- 
ristoma intus albomarginatum. — Suecia passim cum typo. 

Var. elongata (Jeffr.?) W. (Expose crit., 1871): t. subcylin- 
dracea, pallida, magis minusve nitida, spira quam apertura 
duplo longior, anfr. convex!, sutura sat profunda, alba, 
apert. superne angustata; long. 14, lat. 4, ap. Ig. 5, sp. Ig. 



108 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

10 mm. — Norv. ad Bamble. — Dania ad Rudeshegn prope 
Holte. 
Var. clavata W. (Fauna Binnenconch. V, 1885): t. minor, gra- 
cilior, turrita, acuta, v. subulato-conica, anfr. ult. cum spira 
comparatus multo major quam in typo, apert. j)arva, an- 
gusta, albolabiata; long. 8—10, lat. 3 — 4 mm. — Suecia ra- 
rissime (olim in stagno ad Ronneby lecta). L. subulata 
Auct. mult, (nee Kickx). 

5. Fossar/a W. T. elongato-ovata, spira acute conica, quam 
apertura paidlo longior, anfr. ult. ventrosus, multo prce- 
valens, apert. margine exteriore verticali. 

L. triincatula Mull. (Verm. Hist. II, 1774, Buccinum). T. aperte 
rimata, fusca; anfr. 5 — 6, perconvexi, superne ad sutu- 
ram profnndam truncatnli; apertura ovalis^ pariete sat 
transversal!. Long. 9, lat. 4, ap. Ig. 4 mm. 

Hah. Suecia tota usque in summam Lapponiam passim. 
— Norv. tota usque ad 70° lat. bor. • — Dania sparsim vulga- 
garis. — Fennia sat vulgaris. Testa quamquam late distributa 
et suis locis vulgaris, regiones multae amplaeque sunt, ubi plane 
desideratur. 

Var. lahrosa W. (Exk. Fauna, 1.884): t. minor, oblongo-ovata, 
anfr. 5, convex!, tres superi lentissime, ultimi celeriter ac- 
crescentes, sutura profunda, superne horizontalis, infra 
i:)erobliqua, apert. sinu columellari profundo, margine co- 
lum. subrecto, reflexo, exteriore forte albolabiato ; long. 
5—6, lat. 272—2^4' ap. Ig. 2^2 — 3 mm. — Suecia in Skane 
Cad Lund). 

Var. morcJii W. (Exk. Fauna, 1884). t. firma, anfr. superne an- 
gulati, ultimus medio canaliforme impressus v. canali con- 
cavus; long. 7 mm. — Dania in Vendsyssel. 

Var. gothica W. (Fauna Binnenconch. V, 1885): t, profuude um- 
bilicata, albida, spira turrita, acuta, anfr. ult. ventricosus 
et dilatatus, sujDerne angulatus, apert. elongato-ovalis, su- 
pra et infra angustata ; long. 11, lat. b'^/2, ap. Ig. 5 mm. — 
Suecia in Ostergotland (ad Lunna). L. tr. v. ventricosa 
W. olim (nee M. Tand.). 

Var. major Moq.-Tand. (Hist. Moll. Fr. II, 1855): t. magna, 
pallida brunnea, spira longa, anfr. perconvexi, sat celeriter 
accrescentes, ult. tumidus, superne ssepe angulatus, apert. 
ovata, j)aullo ad dextrum obliqua; long. 15, lat. 8 mm. — 
Suecia in Skane passim. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 109 

Var. maximella Colb. (Mater. Faune mal. Belg., 1859) : t, magna 
solida, pallide brunnea, spira elongata, anfr. perconvexi, 
superi lente, ultimi duo celeriter accrescentes et infra elon- 
gati, apert. magis elongato-ovata; long. 11 — 14', lat. b^j^— 
GVo' ap. Ig. 51/2 — 6Y2 1111^- — Suecia in Skane, Ostergotland, 
ad Upsala etc. raro. — Norv. ad Formo, Justoen, — Fen- 
nia ad Kuopio (sec. K. M. L.). 

Var. microstoma Drt. ap. Baudon (Moll. Oise, 1852): t. major, 
spira elongato-conica, anfr. perconvexi, sutura profunda, 
regulariter accrescentes, apertura margine columellari forte 

reflexo; long. 11 — 12, lat. ^Yg— 5V2> ^P- ^S- ■^V2~^V2 '^^^' 

— Suecia in Dalarne (Sater et Hedemora). — Norv. in 
Tromso. — Dania in Bornholm, — Lapp. ross. Kasclika- 
rantsa (sec. K. M. L.)- 

Var. godpeli Moq.-Tand. (Hist. Moll. Fr., 1855) :t. ovato-conica, 
solida, striata, leviter malleata et lineis paucis spiralibus 
elevatis, interstitiis planatis, anfr. ult. superne angulatus, 
oblique truncatus, infra constrictus, superi medio angulato- 
convexi, sp)ira producta, sutura canaliculata, apert. anguste 
ovalis, supra infraque obtusa, margine exteriore medio 
stricto, columellari late reflexo, rima umbil. aperta; long. 
11 — 13, lat. 5— 6V2) 9-P- Ig- 5V2» lat. 3Y2 nim. Variat minor. 

— Suecia in Dalarne (ad Sater) et Stockholm (inter Jarfva 
et Sundbyholm: J. W.). 

Var. scJmeideri B. Esm. (Tromso Mus. Aarsh , 1882): t. aperte 
perforata, turrita, fuscobrunnea, rufescens, spira fere duplo 
iongior quam apert., anfr. 6, celeriter accrescentes, nltimus 
superne depressus, infra subtruncatus, sutura profunda, 
apert. margine exteriore longe in anfr. penultimo affixo; 
long. 10, lat. 41/2 nim. — Norv. in Westfinmarken (in Floj- 
fjeld). 

Var. oUo7iga Puton (Moll. Vosges, 1847): t. magna, basi an- 
gusta, sat solida, pallide brunnea, spira elongata, magis 
acutata, anfractus lentius accrescentes, parum convex!, 
apert. anguste ovata, non labiata; long, ad 11, lat. ad ^Ya 
mm. — Suecia ad Upsala. 

Var. compressa B. Esm. 1. c: t. elongato-turrita, flavidobrun- 
nea, anfr. celeriter accrescentes, levissime convexiusculi, 
superne angulati, truncati, ultimus planulatus, apert. ova- 
lis, superne rotundata; long. 10, lat. ^Va, ap. Ig. -iYio mm. 

— Norv. ad Bergen. — Fennia in Kannusjarvi (sec. K. M. 
L., Mus. Helsingf.). 

Var. lapponica W. (Fauna Binnenconch. V., 1885): t. parva, 
gracilis, nitida, cornea, spira quam apert. Iongior forte con- 



110 0. A. Wesferlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

torta, anfr. 5, superi lente accrescentes, perconvexi, ulti- 
mus leviter convexus, penultimo tantum Va longior, liic 
antice et postice, e latere visus, seque convexus, sutura 
perobliqua, apert. ovalis, margine colum. dilatato; long. 
5—6, lat. 2—21/3 mm. — Suecia in Jemtland et in Lapp- 
land ad arcum polarem. — Norv. in Nordland (in valle 
Vefsin: Cli. E.). 

Var. minima Colb. (Mater. Faune Moll. Belg., 1859): t. minima, 
rufescenti-cornea, nitida, spira acute conica, anfr. 5, con- 
vexi, sutura profunda, ultimus ventrosus, penultimo duplo 
longior, hie antice (supra aperturam) valde convexus, po- 
stice subrecte constrictus, apert. rotundato-ovata; long. 5, 
lat. 3, ap, Ig. 27.2 mm. — Suecia in Skane (ad Lund), Da- 
larne (ad Norrby par. Hedemora), ad Upsala, Ostersund 
(E. N.) et Pitea. — Fennia ad Eantasalmi (Mus. Helsingf.). 

Forma gracilis fere cylindraceo-oblonga, acuta, apert. oblonga; 
long. 6, lat. 3 mm. — Suecia in Blekinge (Ronneby) et 
Ostergotland (ad Nyby). Var. microstoma W. olim. 

Subfam. Pliysina, 

T. miistrorsa, ovalis v. ohionga, nii'ida. Animal tenfa- 
cnlis long is setifonnihus. 

Gen. Physa Drap. 

1. Bulinus AdanS' T. ovalis, ampullacea, spira brevi, obtusa, 
anfractus 4, ultimus ventrosus, apertura ovalis. (Animal 
margine pallii supra testam reflexo, 3 — 7-digltatoJ. 

Ph. fontinalis Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Bulla). T. striatula. 

Hah. Suecia vulgaris usque in prov. Dalarne. — Norv. 
meridionalis et media passim. — Dania vulgaris. — Fennia 
meridionalis et media et ad litora Sinus Fennici (K. M. L.). 

Forma normalis, t. anguste ovalis, saepe fuscofulvida, spira 
brevissima, apert. oblongo-ovalis, seepe lanceolata,. infra 
elongata, angulata, margine columellari longo, subrecto; 
long. 8, lat. 5 mm. (ex. max,) 

Forma typica, t. ovalis v. ovata, pallide fulva, spira obsoleta, 
apert. ovato-oblonga, infra rotundata, sup erne augustata et 
acuminata, margine columellari brevi, curvato; long. 6—8, 
lat. 372—5 mm. 

Var. bulla Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Planorbis): t. late ova- 
lis, spira conico-convexa, prominens, obtusa, anfr. ultimus 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 7. Ill 

magnus, veutrosus, ad suturam planiilatus, obtuse angula- 

tus, callus parietalis latissimus; long. 10 — 18, lat. 0—8 mm. 

— Suecia in Skane passim. — Dania ad Kjobenhavn, Fre- 

deriksdal et props Aarliuus. 
Forma yrnndis W., long. 20, lat. 13 mm. — Suecia ad Ronneby. 
Var. ohlonga W. (Expose crit., 1871): t. anguste ovalis, spira 

elevata, producta. — Dania in Jylland (ad Eveldrup). 

Ph. semiglobosa W. (Expose crit., 1871). T. late ovalis ad sub- 
circularis, semiglobosa, fulvida, striatula, rugis incrementi 
iiumerosis iniqiia; spira brevissima; apertura inferne ro- 
tundata, superne angustata. Long. 8 — 9, lat. 6 — 672 mm. 
Hah. Suecia ad Nacka * prope Stockholm. — Feiinia ad 

fretum Halsholm in Ingo (Miis. Helsingf.). 

2. Nauta Leach. T. ovafo-oblonga, spira conica, acuta, an- 
fractus 6. ultimus elongatus, apertura angusta, superne 
acuta. (Animal margine pallii simplici, non reflexo). 

Ph. hypnorum Lin. (Syst. Nat. X 1758, Bulla). T. oblonga, sub- 
fusiformis, nitidissima, fulva v. rufescens, laevigata; spira 
longitudine aperturse subaequans. Long. 12 — 15, lat. 4 — 5, 
ap. Ig. 8Y2 — 9 mm. 

Hal). Suecia in Skane (multis locis), Blekinge (solummodo 
in parte quam maxime occidentali), Ostergotland (ad Lunna, 
Nyby, prope Omberg &c.), Westergotland (ad Goteborg passim, 
Kinnekulle ad Morkeklef et Hjelmsater), Nerike (ad Orebro), 
Stockholm (passim rarior), Upland (ad Upsala), Westmanland 
(ad Westeras), Dalarne (Sater), Gotland (ad viam inter Fal- 
lingbo et Barlingbo). In Gland deest. — Norv. ad Kristiania, 
Ringebu, Justoen, &c. — Dania in multis locis. — Fennia meri- 
dionalis non rara, specimima ad Tjudi, 62°30' lat. bor. (J. 
Sahlberg). 

Forma albescens Morch (marmorata Gm.), Dania ad Praesto, 
Fuirendal et Soro. 

Forma achatina Gm. (Syst. Nat. XII, 1788), t. gracilis, nitidis- 
sima, fuscofulva. — Suecia ad Kristianstad. — Dania in 
Lolland (Hoibygaard). 

Forma minor, t. long. 7, lat. 4 mm. — Suecia passim cum 
typo (ex. gr. Skane in Eingsjon, Ostergotland in Takern, 
Stockholm prope RoslagstuU &c.). 



112 C. A. Wesferh.md, Synopsis Molliiscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. pet-ismania Dup. (Catal.. 18-49. Ph. subopaca Diip. Hist. 
Moll. t. 22 f. 2, now t. 251: t. angusta, opaca, spira vix di- 
midiam aperturte attingens; long. 10, lat. 4, ap. ]g. 7 mm. 
— Suecia ad Kristianstad. — Dania in Sjselland (ad Fre- 
deriksdals Kro) et Laaland (ad Eye Molle). 

Subfam. Planorlina. 

T. discoidea, spira plana, anfraduhus omnibus scepe 
utrinque cons-picais. Animal tentaculis Jongis setaceis. 

Gen. Planorbis Guett. 

1. Spirodiscus Stein. T. magna (lat. 25 — 36 mm.), supra 
profunde concava. anfradus ferefes. validi. apertura reni- 
form e- rotu n da ta. 

PI. corneus Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. obsciira; anfr. 
4—5. celeriter accrescentes, ultimus tumidus, dilatatiis; 
apert. perobliqua. reniformis. Lat. 28 — 35, alt. 12 — 15 mm. 

Hal. In Suecia htec species distribiitionem singularem ha- 
bet: in prov. Skane fere tola usque ad terminum quam maxime 
orientalem (Sisseback), quam paullisper tantum transit, saepius 
frequens oecurrit, deinde non nisi in provinciis circa Miilaren, 
ubi saepe vulgaris, et denuo transilet provincias superiores us- 
que ad Storsjon in Jemtland. In provinciis occidentalibus ut 
in tola Norves^ia desideratur. — Dania tota vulcraris. — Fennia 
sat rarus, ad Lojo, ad Monrepos in Viborg, in Ladoga, Uguniemi, 
Kuopio inventus. (PL nordenskioldi Bourg. Cfr. W., Fauna 
Moll. Su. p. 373). 

PI. elophilus Bourg. (x\men. Malac, 1859; var. ammonoceras W. 
(Expose crit., 1871). T. pallida, anfr. 6 — 7. lente accre- 
scentes, ultimus cylindraceus, non dilatatus; apertura pa- 
rum obliqua, rotundata. parum excisa, v. ovali-lunata. 
Lat. 28-32, alt. 12—13 mm. 

Hab. Suecia in Skane i^Trollenas, Svenstorp etc., Gland 
(Borgholm, Resmo * etc.), Gotland (in amnis ad Dede et Go- 
them, Mastermyr, Lanne &c.). — Dania in Sjaelland et Born- 
holm passim. — Fennia multis locis, ad Pitkajiirvi in lacu Lojo, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XOI, N:o 7. 113 

Myllykyla in Sanimatti. ad Nygard in Viborg, in Ladoora ad 
Kronoborg. Onega, in Neva ad Schlusselburg, Mus. Helsingf.). 

PI. cryptomphalus nov. sp. T. inter congeneres parva, sat regu- 
lariter dense tenueque striata, albida v. fusco-cornea, non 
spiraliter lineata. sat tenera. supra planiuseiila. in centre 
ipso, anfractu interiore immerso, peranguste impressa. de- 
raum oblique intuenti profunde perforata, spira parva, sub- 
tus spira minima, medio eavatula: anfr. 4^ \. ultimiis forte 
accrescens. ampliatus, supra convexus. peripheria rotun- 
datus. subtus planulatus, pone aperturam planafus, ad su- 
turam canaliculatam plus minusve obtuse angulatus; aper- 
tura vix obliqua, subhorizontalis, sursum paullo versa, ro- 
tundata, parum excisa. margine superiore extense arcua- 
tulo. exteriore forte curvato. basali subrecto, infra subau- 
riculato, raarginibus in pariete conjunctis. Diam. 10, alt. 
5; d. 15. a. 6 mm. — PL steJiostoma B. f. minor (PI. si- 
milis Bz. p. p.) magnitudine et forma similis, sed t. supra 
late profundeque, regulariter et aperte infundibuliforme- 
umbilieata. spira utrinque duplo major, anfr. ult. utrinque 
iequaliter convexus, cylindraceus. apertura adeoque alia <S:c. 

Hah. Dania in stagno quodam in Besperengen- prope 
Ivjobenhavn (H. S.). 

2. Tropidiscus Stein. T. mediocns (Inf. 10—20 mm), anfr. 
tUfimus angulatus v. cai'inatus. apei-turo m-alis, extus 
anguJata. 

PI. umbilicatus Miill. (Verm. Hist. IL 1774). T. cornea, fusca; 
anfractus 6, convexi, sat lente accrescentes, ultimus extus 
rotundatus, ad basin filiforme carinatus v. angulatus (^margo 
testae extra testam exseritur»: Lin.); apertura rotundato- 
ovalis. Lat. 12—20 mm. 

Hah. Suecia sparsim vulgaris a prov. Skane saltem usque 

in prov. Jemtland (ubi in fluvio Ragundaelf copiose occurrit). 

Sunt tamen regiones magnae (ut maxima pars prov. Blekinge) 

in quibus hivc testa omnino desideratur. — Xorv. meridionalis 

passim. — Dania vulgaris. — Fennia meridionalis et media 

(Kuopio) et borealis (Arkangelsk). 

8 



114 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Forma filocinda W. (Expose crit., 1871), t. carina expressa 

filiformi; utrinque sulco impresso terminata. 
Forma ecarinafa W. 1. c, t. anfractii ultimo aperturam versus 

tereti, carina evanescente. 
Forma labiata W. 1. c, t. apertura intus labiata, labio albo, 

nitido, sat valido. 
Forma catina W. (Exk. Fauna, 188-4;, t. supra subplaiia, sub- 

tus plus minusve concava. 
Monstrositates multse (ut a. t. supra concava, subtus convexa; 

/9, t. anfr. ultimo descendente, apertura centro adnatse; y- 

t. anfr. passim sejuactis, ultimo demum libero, etc.), se- 

quentes quam maxime memorabiles: 

1. T. p3'ramidalis, rufobrunnea, anfr. 6, lineares, superne 

truncati, ultimus fere acutangulus, convexus, apert 
circinnata, marginibus conjunctis, columellari ad um- 
bilicum profundum et apertum late reflexo; alt. 7, 
lat ad basin 5 mm. — Suec. ad Ringsjon in Skane. 
Woodward Manual of Moll. f. 97 oj)tima. 

2. T. pyramidalis, squalida, cinerea, anfr. 5, convexi, 

sibi invicem fere perpend iculariter impositi, 4 & 5, 
in ipso apice depressi, apertura circinnata ac cent- 
rum perforatum; 2.1ong. 2-/3, lat. IY2 lin.^ — Dania 
in fossa limosa ad Frederiksdal (O. Morcb). Nerita 
contorta Mlill. in Verm. Hist. 

PI. carlnatus Miill. (Verm. Hist. 11, 1774). T. calcarea, pallida; 
anfr. 5, celeriter accrescentes, ultimus dilatatus, extus com- 
pressus, acute carinatus; apertura anguste ovalis, acute 
angulata. Lat. 10 — 16 mm. 

Rah. Siiecia in Skane fere ubique, in Blekinge tantum- 
modo in maxime occidentali parte (in lacu Wesan ad Gammels- 
torp et in Sissebiick), Smaland (Jonkoping, Westraby, Romelsjo), 
Oland (Resmo), Gotland (Dalhemsa par. Lojsta), Ostergotland 
multis locis, Westergotland (in lacu Kopparsjon par. MoUtorp), 
Nerike (Skeback et in Markkarret, Mellosa et ad Broby par. 
Viby), Stockholm (in lacu Trehorningen par. Briinnkyrka, Nacka), 
Upland (ad Upsala), Dalarne (par. Gustaf et ad Siiter), Helsing- 
land (ad Bollnas, Bjorktjarn). — Dania vulgaris. — Fennia ad 
Jalguba in Karelen, Raima in Kuopio et Riistavesi in stagno 
Valisalmi (K. M. L.). 

Forma mimmularis Morch {Sjn. Moll. Dan., 1864;), t. compres- 
sima, foliacea, insequaliter flexa. — Dania rarior. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fcnnica, XIII, ii:o 7. 115 

Var. disciformis Jeffr. (Linn. Trans. XVI, 1<S8()): t. plana, lute- 
scens, carina mediana, anfractu ultimo niagno, aperturam 
versus dilatato. — Suecia et Dania passim. 

Var. fnrgidus W. (Expose crit., 1(S71): t. obscura, supra con- 
vexa, subtus plana, inferne carina tenui, anfr. rapide ac- 
crescentes, sutura profunda disjuncti, apert. rhombea ssepe 
labio lato lacteo munita. — Suecia in Ostergotland (ad 
Mjolsefall). 

Var. dubius Hartm. (Neue Alp., 1821, Gasterop. Schweiz, 18M): 
t. tuscescens, sat firma, quam form 96 typiese magis inflata 
et rotundata, carina submediana, apert. minus depressa, 
angulis minus acutis. — Suecia rarior (Smaland ad Nybro 
etc.) — Dania in Norreaa, ad Mors, Randers etc. 

3. Diplodiscus mil. {Gyrorhis Agass. 18S7, non Fitz. 1833). 
T. minor {lat. 3—10 mm), anfradus lente v. lentissime 
accrescentes, ultimus angulatus, apertura cordato-ovalis 
V. rotundata. 

PI. vortex Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. supra concava, 
subtus planissima v. convexiuscula; anfr. 7, convexi, sub- 
tus plani, ultimus penultimo duplo latior, ad suturam an- 
gulato-convexus, extus depressus, ad basin acute angula- 
tus (»ipse testa? angulus acutus est»: Lin.); sutura supra 
profunda, antice recta, subtus linearis; apert. transverse 
subcordato-Ianceolata. Lat. 10 — 12 mm. 

Hah. Suecia per provincias plerasque (in Blekinge non- 
nisi ad termines Scania:') usque in prov. Dalarne, in Skane sat 
vulgaris, de ca^tero passim. — Now. ad Kristiania et Bergen. 
— Dania vulgaris. — Fennia saltem ad 64° lat. bor., proeci- 
pue in provinciis meridionali-occidentalibus. 

Var. comj}ressus Mich. (Complem., 1831): t. depressissima. te- 
nuis, fragilis, anfractu ultimo medio angulato-carinato. 

Passim. 

Var. discoides Eeinh. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1870): t. rufe- 
scens, spf3pe limo fusco obtecta, utrinque medio concaviu- 
SGula, anfr. 5— G, supra convexi, sutura profundiuscula, 
subtus subplanulati, sutura levi, ultimus ad suturam con- 
vexus, ab initio declivis, omnino ad basin acute angulatus, 
subtus planulatus, apert. cordato-ovalis; lat. 4 — 5 mm. — 
Suecia ad Ultuna =•= prope Upsala et in lacu Takerii prov. 
Ostergotland. 



116 C. A. Westerlund, Synopsis Molliiscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. discus (Parr.) Rossm. (Icon. f. 965, 1859): t. nitida, supra 
plana, subtus medio concava, anfr. 5. interiores utrinque 
medio obtuse angulato-convexi et suturam utrinque pro- 
fundam versus declivi, ultimus pone ad basin obtuse an- 
gulatus, supra convexus et ad suturam subangulatus, ex- 
tus ab initio saltern ad dimidiam subprperuptus, subtus con- 
vexiusculus, apert. obliqua, pauUo deflexa, vix cordata, pe- 
ristoma lamella teuui continuum; lat. 5 mm. — Suecia in 
SkogssjQn prov. Ostergotland; ad Thorsburgen in Gotland 
(V. L.). — Fennia in Luhanko, Saiiminld, Kallavesi ad Kuo- 
pio in sinu Fennico in Esbo, in Hogiand &c. (Mus. Hel- 
singf.). 

Var. go'esi W. (Expose crit., 1871): t. utrinque ?eque concava, 
anfr. 6, primi utrinque convexi, ultimus penultimo duplo 
latior, supra convexus, subtus planus, antice deflexus, su- 
tura utrinque impressa, apert. deflexa, subcordato-ovalis, 
marginibus callo junctis, exteriore superne forte arcuato; 
lat, 6-8 mm. — Suecia in Ostergotland (ad Mjolsefall* et 
in Takern). 

Var. ])oulseni W. (Malak, Blatt., 1874): t. supra late concava, 
subtus plana v. convexa, anfr. ult. extus depressus, acute 
carinatus, duplo latior penultimo, subtus dense striatus, 
omnes anfr. ad suturam profundam canaliculatam declivi, 
apert. obtuse angulata; lat. 9 mm. — Dania ad Kjoben- 
liavn * et in Jylland. 

PI. vorticuius Trosch. (De Limneis, 1853, W. in Mai. BL, 1874). 
T. supra plana, subtus late profundeque concava; anfr. 5, 
superi convexi, subtus convexiusculi, ultimus extus non 
depressus nee compressus, ad basin obtuse angulatus; su- 
tura antice descendens; apert. ovalis, deflexa, extus ob- 
tusa, marginibus callo forti junctis. Lat. 374 — ^^j^ mm. 

Hah. Suecia in palude bituminosa submarina baltica extra 
urbem Ystad in Skane, suhfossilis. — Dania in Jylland (ad 
Proostlund: Cless., Horsens: H. L.), Moen et in SJEelland (Kro- 
gerup et ad Arreso: H. L.). 

PI. charleus Held (Isis, 1837) var. havaricus W. (Malak. Blatt., 
1874). T. utrinque plana ad concaviuscula; anfr. 5 — b^/2, 
utrinque convexi, sutura canaliculata antice recta, ultimus 
utrinque convexiusculus, penultimo paullo latior, periphe- 



Acta Socictatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, mo 7. 117 

ria compressuo et medio angulato-earinata; apertura ova- 
lis, extus obtuse angulatus. Lat. 5—7 mm. 
Hah. Siiecia ad Kristianstad. 

PI. spirorbis (Lin. fere certe!) Miill. (Verm. Hist. 11, 1774). T. 
solida, rufo-cornea, polita, utrinque medio concaviuscula; 
anfr. 5, lente accrescentes, supra pereonvexi, sutiira per- 
profunda, infra convexi, sutura profunda, ultimus dimidia 
parte latior, teres v. basi obsoletissime angulatus; aper- 
tura rotundata, intus albolabiata. Lat. 5 — 6 mm. 

Hah. Siiecia passim a prov. Skane saltem ad Dalelfven 
in Dalarne. — Now. meridionalis (ad Arekilen, Kirko, Hval- 
oarna). — Dania passim. — Islandia. — Fennia meridionalis. 

Forma major W. (Fauna Suec, 1873 et Mai. Blatt., 1874), t. 
anfr. 0—7; lat. 7—8 mm. — PI. septemgyratus Morch et 
W. olim. 

Var. leucostoma (Poiret?) Mill. (Moll. Mains et Loire, 1813): t. 
supra in cenlro impressa, anfr. 6, lentissime accrescentes, 
supra convexi, subtus planulati, altimus vix latior, ad ba- 
sin obtuse angulatus, apert. ovato-rotundata, extus angu- 
lata, leviter labiata; lat. 5 — 6 mm. — Distributio eadem 
ac typi, sed occurrit frequentior (in Blekinge ut typus ra- 
rissime) et in Fennia usque in Lappmarken (ad Kuolajarvi). 

Forma major W. (Fauna Binnenconcli. V, 1885), t. major, anfr. 
7, apert. elabiata. — Rarior. — PI septemgyratus Dup., 
Moq.-Tand., Bourg. &c. 

Forma perizii Graells ap. Dupuy (Hist. Moll. t. 25 f. 6, 1849), 
t. magis depressa, anfr. 7—8, angustissimi, ult. basi obsole- 
tissime angulatus; lat. 6—7 mm. — Rarior. Var. gracilis 
Gredl. 

PI. dazuri Morch (Amer. Journ. of Conch., 1868). T. utrinque 
concaviuscula, solida; anfr. 5, sat celeriter accrescentes, 
utrinque convexi, ultimus dilatatus, rotundatus, penultimo 
duplo latior; apertura depresso-rotundata, intus valide al- 
bolabiata, marginibus callo forti junctis. Lat. 5 — 6 nun. 

Hah. Dania ad Uude et Fjurendal Skov prope Skjelskor 
(Steenbuch et H. L.). 

4. Bathyomphalus Agass. T. parva {lat. 4^1-2-6 mm.), supra 
in cenfro impressa, anfr. 6, anguste verticalitcr com- 



118 C. A. Wcsterhuid, Synopsis Molliiscoratn Extramarinor. Scandin. 

pressi, extus teretes, ultiinus vix major, sutura canali- 
ciilata, apert verticalis. 

PI. contortus Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Hx.). T. subtus infundi- 
buliformis (excavatio seque lata ac profunda); apertiira an- 
guste lunaris. — Lat. ¥/.^, alt. 2 mm. 

Hah. Succia tota, saltern usque in Lule Lai^pmark, ad 67° 
— 68° lat. bor., frequens (prov. Blekinge, ubi rarior, excepta). 
— Now. meridionalis et media. — Dania tota vulgaris. — 
Fenn'm meridion. et media saltem ad 6672° lat. bor. (in Tetrina 
in Lapp, ross.) sat vulgaris. 

Forma major W., aiifr. 8V2; lat. 6 mm. 

Forma labiata W. (Exk. Fauna, 188-i), apertura labio crasso 
albo miinita. — Suecia pra^cipue in regionibus calcareis 
(in Oland frequenter). — Norv. in TangvaldbsBk in Bambla, 

Var. dijformis W. (Fauna Binnenconch, V, 1885): anfr. 6, intus 
truncata, extas depressa, ultimus dilatatus, ad suturam 
obtuse angulatus, deinde leviter impressus, in peripheria 
distincte angulatus, apertura semiovata; lat. 472 i^u^- — 
Suecia in lacu Takern (ad Nj'by) prov. Ostergotland. 

PI. dispar W. (Expose crit., 1871). T. subtus medio concava 
(excavatio multo latior ac profunda); anfractus subtus 
multo angustiores quam in pnrcedente specie, ultimus an- 
tice paullo dilatatus; apertura rotundato-reniformis. Lat. 

4721 alL IV2 ^^^^^• 

Hah. In Suecia a Jemtland (Ostersund: E. N., Krokom: 
P. Olsson), Medelpad et Helsingland descendit per provineias 
medias passim (passim frequens, ex. gr. in piscina cyprinacea 
ad Forsmark in Roslagen, in hortu pastoris in Norra Biickebol ''■'- 
in Dalsland etc.) et magis magisque rarus usque ad Blekinge 
(Ronneby). — Norv. ad Tangvald (?) et ad Vestra Aker pr. 
Kristiania (Hoijer in coll, H. L.). — Dania in Sjcelland (ad 
Fuurso: H. L.). 

5. Gyraulus Agass. T. parva (lat. 0—8 mm.), scape Jdspida 
V. dathrata; anfr. 4 — 5, plus minusve celeriter accrescen- 
tes et deprcssi, ultimo majore; apertura horizo7italis, ohli- 
q\m, ovalis. 

f Spira parva; anfractus celeriter accrescentes., ultimus mag- 
71US, forte dilatatus. 



Acta Socictatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll. n:o 7. 119 

* T. ufrinque in medio puncfiforme immersa, {rJtfrinrpie 
ceque umbilicata" Miill). 

PI. albus Miill. (Verm. Hist. H, 177 i). T, albida, clathrata, »su- 
pra planiuscula. subtus convexa> (Miill.); anfr. 372 — 4; 
apertura depres-so-rotundata, perobli(iua (>;pars superna ul- 
tra inferam valde extensa) Miill.), expansa, subdeflexa. 
Lat. 3 — 472 111 111- 

Hah. In Suecia lypus MuUerl valde sporadice occiirrit et 
loeis tantum paucis. sed in iis more congenerarum frequenter 
inventus est. Locus quam maxime borealis a quo typum vidi 
est Bollnas in Helsingiand. — Xorv. etiam sparsim occurrit cir- 
eiter ad Dovre usque (62° lat. bor.). — Dania, ubi locus origi- 
nalis »amnis Fredrichsdalensis» prope Kjobenbavn (Mi^iller). — 
Fennia in Aland (Finnby)^ ad Fredrikshamn, in Impilahti et ad 
Kuopio (Mus. Helsingf.). 

Var. hisjndus Drap. (Tabl. Moll., 1801): t. tenuis, albescens, 
spinulis fragilibus et caducis, armato oculo elongato-conl- 
cis in lineis spiralibus hispida, apert. larga. ovali rotundata; 
lat. 4—5 mm. — Suecia et Norvegia passim. — Dauia * vul- 
garis in aqnis stagnantibuss (PI. albus Morch). — Fennia 
meridionalis, omnium sui generis forma maxime distributa 
(fide Nord. & Nyl.). 

Var. cinctutus W. (Expose crit., 1871): t. tomento albescente 
ubique tecta, pallida, tenera, subtus concaviuscula, anfr. 
4 — 41/2- ultimus depressus, utrinque convexus, medio sub- 
angulatus et saepe carina membranacea debili cinctus, apert. 
transverse ovali-rotundata: lat. 6—7 mm. — Suecia in 
Wermland (ad Carlstad * : CI. L.), in Jemtland (ad Krokom : 
P. Olsson). — Norv. ad Kristiansand, Arendal, Ramnas, 
Sandetjord, Moss, vulgaris in Osterdalen et frequens in 
fluvio ad Ringsted, Bedemarken (fide B. Esmark). 

Var. alatus W. (Exk. Fauna. 1884) : t. cristis membranaceis 
pluribus parallelis spiralibus cincta. — Suecia in Skaue (in 
Ronnea ad Oja). 

Var. spurius mh.: t. costulato-striata, sublenticularis, extus 
utrinque tequaliter forte compressus, medio acute angula- 
tus, anfr. primi teretes, angustissimi, ultimi duo pone su- 
turam profundam angulati, iutus pr?erupti, ult. antice dila- 
tatus, apert. ovata. perobliqua, marginibus callo forti conti- 



120 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor Scandin. 

nuis; lat. 5 mm. — Daiiia in Sji^'lland (Faarup So* ad 
Veile: H. L.). 

**) T. suhtus concava. 

PI. socius W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. clathrata, 
tenuis, virescenti-cornea; anfr. 4, ultimus siiperne obtuse 
angulatus, extus depressus, peripheria compresso-rotunda- 
tus, subtus convexus, antice descendens; apertura perobli- 
qua, rotundato-ovalis, marginibus tenue junctis. Lat. 4 — 

Hob. Siiecia in Skane (Ortofta), Blekinge (Ronneby, in ri- 
vulo ad Torneryd ■■•'), Roslagen (Soderby: P. de L.), Soderman- 
land (Dalbyo: E. N.), Stockholm (Alviken: J. W.), Helsing- 
land (Arbro: E. C). 

PI. arcticus Beck (Index Moll., 1837). T. non clathrata, corneo- 
flavida v. albida; anfr. 372^ celerrime accrescentes, con- 
vexi, sutura canaliculata, ultimus rotundatus, obsoletissime 
angulatus; apert. obliqua, hippocrepiformis, marginibus 
callo albojunctis. Lat. 5 mm. 

Hah. Suecia in Pite Lappmark (ad Jorn: E. H.) et in Jemt- 
land (ad Ostersund: E. N.). — No7^v. in Tromso stift. — Fen- 
nia in lacuna ad Kuopio (Mus. Helsingf.). 

ft Spira sat magna; anfracUis sat irregulariter accrescentes, 
ultimus magnus, sed non dilatatus. 

*^ T. non V. obsolete clathrata. 

PI. strbmi W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. firma, ru- 
fobrunnea, utrinque subplana, medio impressa, dense stri- 
ata; anfr. 4Y2, penultimus antepenultimo triple latior, ul- 
timo Ys angustior^ ultimus compressus, medio obsolete an- 
gulatus (interdum membrana pracditus); apertura perobli- 
qua, rotundato-ovalis, marginibus callo forti, interdum so" 
luto, conjunctis. Lat. l^/^ — 8 mm. 

Hah. Suecia in Wermland (ad Carlstad) et in Lappland 
sparsim. — Now. ad Eker (in Rokkebjergstjern). — Fennia in 
Osterbotten (Uleaborg et Nuottasaari) et ad Kittila in Lappland 
(Mus. Helsingf.). 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, Xlll, n:o 7. 121 

PI. borealis (Loven) (VV. Malak. liliilt., 1874). T. lufobrunnea v. 
cornea, supra in medio inimersa, subtus umbilicata, firma, 
dense striata; anfr. 4Y2, celeriter accrescentes, reguiariter 
convexi, penultinius inflatus, ea^teris altior, ultinius duplo 
major, utrinque SLibcC({ualiter convexus, antice strictiis; 
apertura parum obliqua, rotundato-ovalis, late sed leviter 
albolabiata. Lat. 6 — 7 mm. 

Hah. Sitecia in Lapponia tota sat frequenter, nee non in 
Jemtland, Herjedalen et Helsingland. — Norv. fere tota usque 
ad Varangerfjord vulgaris. — Fennia media et borealis in Lapp, 
ross. (Kusraka 6672° lat. bor., Mus. Helsingf.). — Suhfossilis 
in fossis turfosis Scaniie meridionalis (ut ad Stenstorp) frequen- 
ter. — Syn. PL rossma^ssleri W. olim in Expose crit. et Fauna 
Suec. 

Forma 7ninor W., lat. 5—6, alt. IV2 mm. — Suecia in Dalarne 
(ad Avesta, Orsa et in Ljusteran prope Sater: C. G. A.), in 
Wermland (ad Carlstad), Upsala (P. de L.) et Ostergotland 
(Eriksberg in Svartgolen). 

Var. angigyrus W. (Exk. Fauna, 1884): t. dense et tenue stria- 
tula, anfractubus perangnstis. — Norv. ad Hole * et lHve- 
oen in Stensfjord. 

Var. frigidus W. (Fauna Binnenconch. pal. Reg. V, 1885): t. 
major, tenuis et fragilis, pallida (albida v. viresceus), supra 
in centro vix impressula, subtus leviter concava, striatula 
et tenuissime spiraliter lineata, anfr. ^7.2, infimi lente regu- 
lariter, ultimi celeriter accrescentes, supra convexi, sub- 
tus convexiusculi, penultimus vix v. non altitudine ultimi, 
apert. non labiata, seepe liorizontalis; lat. 7—10 mm. — 
Suecia borealis passim in Lappland, Harjedalen et usque 
in Helsingland (ad Arbra: E. C). — Norv. passim, ut in 
Tromso stift (Ch. E.) et Ostfinmarken. — Fennia ad Enare- 
trask * frequenter et maxima (A. W. M. et Ch. R.). 

Var. (leflcxiis W. (Fauna Binnenconch. pal. Reg. V, 1885): t. 
subtus profundius latiusque concava, anfr. ultimi celeriter 
accrescentes, ultimus sat compressus, supra convexior, an- 
tice profunde forteque descendens, apert. perobliqua, de- 
pressa, cordato-ovata, callo continua; lat. 6—10 mm. — 
Norv. ad Modum. 

P. gredleri Bz. ap. Gredl. (Tirols Moll. H, 1859). T. solida, 
lutescenti-cornea, ssepe sordide obtecta, supra in medio 



122 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scancliii. 

immersa, siibtus umbilicato-concava, transversim miscue 
siibtiliter et fortius striata, vix conspicue clathrata; anfr. 
4, regulariter accrescentes, convexi, ad suturam profundam 
obtuse angulati, ult. lente accrescens, antice descendens, 
supra multo convexior, subtus planulatus, sa^pe inter li- 
neas 2 — 3 elatas spirales tenue malleatus; apert. oblique 
ovalis, seepe tenue albolabiata et subtiliter nigrolimbata. 
Lat. 5 — 6 mm. 

Hah. Suecia in Pite Lappmark, Jemtland et Herjedalen. 
— Now. ad Kristiania (frequenter), Drammen, Laurgaard &c. 

PI. glaber Jeffr. (Trans. Linn. Soc, 1830). T. cornea, tenue 
striatula, subtus fere plana; anfr. 4Y2 — 5, sat celeriter ac- 
crescentes, depresso-teretes, ultimus penultimo multo la- 
tior, fere cylindraceus, antice rectus; apert. vix obliqua, 
rotundata, marginibus conjunctis. Lat. 4 — 5 mm. 

Hah. Suecia in Blekinge (Ronneby), Gub. Calmar (Kjell- 

c 

torp par. Forlosa), Dalarne (in stagno ad Alkroken et in lacu 
Ljustern: G. G. A.). — Noi'v. ad Kristiania et Bergen. — Da- 
nia in Sja^lland (Kjobenhavn ad Vestervold, ad Na?so), Fyen 
frequens, Bornholm. — Islandia. — Fennia in Kallavesi ad 
Kuopio et Hirvolaks (K. M. L.). 
**j T- clathrata. 

PI. draparnaldi Shepp. (Trans. Linn. Soc, 1828). T. tenuis, al- 
bido-cornea, lineis tenuibus elevatis spiralibus, subtus um- 
bilicata; anfr. 472, primi sat celeriter accrescentes, ulti- 
mus latus, sed demum lentius accrescens, depressus, me- 
dio et ad suturam profundam obtuse angulatus; apert. 
ovalis, basi subcordata, extus rotundata, perobliqua. Lat. 
6 — 6Y2 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Hjelmslund), Blekinge (Ronneby), 
Westergotland (Boras), Wermland (Garlstad), Westmanland (Olofs- 
fors). — Now. in Jodderen. — Dania in Sja:;lland (ad Ster- 
rede). — Fennia in Satakunta ad pagum Vehmalais (Mus. Hel- 
singf.). 

PI. limophilus W. (Malak. Bliitt., 1867). T. corneo-lutescens (ani- 
mate foeta coccineo-rufa), striata et lineis spiralibus tenui- 



Acta Societatis pro Fauna ct Flora b'eniiica, XIU. ii:o 7. 123 

bus clathrata, supra in centro paullo impressa, subtus la- 
tius umbilicata; anfr. 41/2— 5, primi lente, ultirni duo cele- 
riter accrescentes, omnes utrinque ;cqualiter convexi, su- 
tura utrinque profunda, ultimus penultimo duplo latior, 
peripheria rotundatus; apert. depresso-rotundata, valde obli- 
qua, margine columellari valde excavato. Lat. 5 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Kristianstad, Bosarp), J')lekinge 
(Ronneby in Herrstorpsjon •■^), Westergotland (Boras), Upland (Ul- 
tuna), Norrland (Sandon ad Pitea), Lappland (xMuoniowaara ad 
68° lat. bor). — Now. ad Valders et in Gudbrandsdalen. — 
Fennia ad Kuopio et Uleaborg (Mus. Helsingf.). 

PI. conciniius W. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1881). T. brunnea, 
tenue clathrata, supra sat profunde in centro immersa, 
subtus subplana v. medio leviter depressa; anfr. 4—5, in- 
fer! lente accrescentes, utrinque forte convexi, teretes, su- 
tura profunda, ultimus fortius accrescens, regularis, utrin- 
que tcque convexus, superne obtuse angulatus, extus de- 
pressiusculus, medio carina membranacea pr;;editus; apert. 
cordato-ovalis, perobliqua. Lat. 5 mm. 
Hah. Suecia in Skane (Hjelmslund), Blekinge (Ronneby. ad 
amnem pr. cataractam •=), Gland (Borgholm, rarissime, nuUus 
alius Gyraulus in insula inventus), Dalarne (Wabiick), Werm- 
land (Carlstad), Westmanland (Olofsfors). -~ Now. in Ojer, 
Ringebu etc. — Fennia ad Nikola pr. flumen Svir et in Vliine 
ad laterariam Tourula (Mus. Helsingf.). 

Var. gothicus W. (Expose crit., 1871): t. supra in medio um- 
bilicata, subtus omnino plana, tenuissime clathrata, anfr. 
sat celeriter accrescentes. omnes tantum subtus visibiles, 
ubi convexi, sutura canaliculata, ultimus carina tenui in 
medio, apertura perobliqua; lat. 5 mm. — Suecia in We- 
stergotland (ad Pirkum * par. Sandhem et ad Mosseberg). 

PI. correctus mh. T. supra plana, medio levissime depressa, sub- 
tus medio umbilicata, striata et leviter clathrata; anfr. 5, 
utrin(|ue forte convexi, pra}cipue antipenultimus, lente re- 
gulariter accrescentes, ultimus cylindricus, penultimo vix Vi 
latior, superne in suturam profundam declivis, antice de- 
scendens; spira orbitu magna (major quam apud omnes affi- 



124 C. A> Wederlund^ Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

nes prtecedentes, minor quam seqaentium); apertura ro- 
tundataj parum obliqua, perparum excisa. Lat. 5 mm. 
Hah. Fennia ad Harjula in Kuopio (K. M. L.). 

PI. cochlearis mh. T. supra convexiusculo-plana, subtus late 
concava, tenue spiraliter lineata, prtecipue subtus forte 
striata; anfr. 5, primi lente accreseentes, penultimus ante- 
penultimo plus quam duplo latior, ultimo vix Ys minor, 
convexiusculi, ult. utrinque convexiusculus, infra medium 
angulatus; sutura angustissima, canaliculata; spira maxima; 
apert. rotundata, parum obliqua, marginibus callo conjunc- 
tis. Lat. 672 mm. 
Hah. Suecia in Jemtland (ad Ostersund (E. N.). 

PI. gelidus mh. T. utrinque medio tequaliter sat profunde con- 
cava, pulchre densissime striata et lineis tenuibus dense 
clathrata, firma, rufobrunnea; anfr. 4, teretes, valde con- 
vex!, sutura profunda disjuncti, primi lentissime, ultimi duo 
forte accreseentes, ultimus subteres, non diJatatus, nee 
descendens; apert. ovato-rotundata, intus forte albolabiata, 
marginibus callo junctis. — Lat. 4 — 5 mm. 
Hah. Suecia in Jemtland: P. Olsson (Mus. Regni^ Holmia.'). 

6. Armiger Hartm. T. parva (lat. 2 — 4 mm.), suhtus late 
dilatate uniMHcata, anfr. 3, celerrime accreseentes, ulti- 
mus compressus, angulatus, apertura obliqua, de/lexa, ro- 
tundato-orata, marginibus in latere testoeinferiorecontiguis. 

PI. crista Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Nautilus). »T. apertura or- 

biculata, anfractibus contiguis, articulis annulatis^ dorso 

spinosis» (Lin. 1. c.)^ tenuissima, albida v. pallide fulva. 

Lat. 2 mm. — PI. crista v. spinulosus CI. 

Hah. Suecia in Skane (ad Malmo et Lund). 

Var. imbricatus Miill. A^erm. Hist. II, 177i): »t. alba, pallida 
V. cinerea, lineis transversis ligamentorum instar elevatis 
ciucta, hae in margine prominentes carinam denticulatam 
reddunt* (Mlill. 1. c); lat. 2 — 2V2 mm. — Suecia sparsim a 
Skane usque ad Pitea in Lappland, multis autem locis (ut 
in Blekinge) rarissimus v. desideratur. — Norv. ad Kri- 
stiania, Fredrikstad et Skien. — Dania in Sjselland et Jyl- 
land rarus. — Fennia meridionalis et media (ut ad Hirvo- 
lahti in Kuopio: K. M. L., Helsingfors et Borga: Mus. Hel- 
singf., Uleaborg, &c,). 

P|. nautileus Lin. (Syst. Nat. XII, 1767, Turbo). »T. planiuscula, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 125 

anfractibus aniiulatis dorso cristatis» (lAn. 1. c), solid ula, 
cornea, teniiissime striata et obsolete costulata, margine 
obtiiso hiovis. Lat. 3—4 mm. 

Destrihutio eadem ac imbricatus, sed multo sscpius occu- 
rit, tamen etiam ut ille sparsim. 

7. Hippeutis Agass. T. yarva {led. 3—6 mm.), knUcularis, 
anfractus 3 — 4, depressisshni, ultimus forte ampliatus, 
apertura depressa, horizontalis., siibcordata, marginibns 
pariete intrante disjunctis. 

PI. fontanus Lightf. (Phil. Trans., 1786, Helix). T. umbilico an- 
gusto, centralis circulari, profundo, anfractus parum pr;u- 
bente; apertura perobliqua (margine exteriore fortissime 
rotund ate producto, columellari medio recto, horizontali), 
anguste extenseque cordata, pariete valde intrante excisa, 
extus angulata; anfr. 4— 4V2, priores lente accrescentes, 
ultimus extus utrinque subsequaliter compressus, fere me- 
dio angulatus. L. 4 — 6 mm. 

Hah. Sitecia meridionalis et media saltem in pro v. West- 
manland. — Now. ad Skien, Arendal, Moss. — IJania tota 
passim. — Fennia ad Emkarby in Aland (Mus. Helsingf.). 

Var. euphceus Bourg. (Malakol. Alger., 1864'): t. spira et uml)!- 
lico angustioribus, anfr. ultimo supra depresso-convexo, ad 
basin angulato, infra fere piano. — Suecia ad Ronneby. 
— Dania in Sjiielland ad Holsteinborg. 

Ohs. Nullo modo dubito, quin Helix complanata Lin. (Syst. Nat. 
X et Fauna Suecia ed. 2) hue referenda sit (»t. parva admodum, sub- 
cinerea, subdiaphana, tenuis, supra convexa, subtus plana omnino, 
margo qui anfractus cingit, respicit latus planius s. inferius, apertura 
semicordata, ovato-acuminata»), sed melius ad varietatem euphceum quam 
ad typum, adeoque nomen Lightforti adoptavi, Auctores sunt plures, 
qui in hac specie magnum firmum PL umbilicatum Miill. (Hx. planorbem 
Lin.) viderunt. CI. Hanley (in Ipsa Linnsei Conchylia) nomen Linnsei 
vexavit, quod in collectione Linnaei species plures sub hoc nomiue 
congregate sunt. Qvid inde? Sic in omni collectione, et mirabile sane 
esset si non in ilia, post discremina quae habuit. Experientiam ean- 
dem amiciss. Locard. pluries in collectione Draparnaudi in Wien asser- 
vata, de qua nuperrime (in Ipsa Draparnaudi Conchjdia, Paris 1895) 
magna eruditione tractavit, fecit. Ergo, de speciebus dubiis non prse- 
cipue e collectionibus auctorum relic tis, ne quidem e speciminibus au- 
thenticis e variis temporibus, sed e descriptionibu s eorum et e 



126 C. A. Westerlund. Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

locis originalibiis testariim judicaiidum sit. Sic multoties loca ori- 
ginalia testarum a Linnseo citata loca obscura in scriptis siiis eno- 
darunt. 

PI. riparius W. (Sver. Moll., 1865). T. lutescens, transverse 
eleganter striata, umbilico lente dilatato omnes anfractus 
optime praebente subtus late concava; apertura sat oblique 
cordato-elliptica, extus perobtusa, pariete paullisper excisa, 
margine exteriore leviter arcuate producto, columellari ar- 
cuatulo; anfr. 3 (3Y2), ultimus utrinqse sequaliter planatus. 
Lat. 3 mm. 

Hah. Siiecia in Skane (ad Kristianstad et in Ringsjon ad 
Bosjokloster), Blekinge (ad Ronneby in Herrstorpsjon '^), We- 
stergotland (ad Goteborg), Upland (ad Ultuna et in silva ad 
Nordby: W. L.), Oland (ad Kohlstad prope Borgholm, nee non 
ab amieiss. A. Ahlrot inter Halltorp et Woxtorp). — Dania 
in Sjselland (Fuurso, Soroso, Donse Dam, Frederiksdal, ad Ar- 
reso: H. L.). 

PI. leptostoma W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1894). T. earneo- 
brunnea, lineis transversis et spiralibus tenuibus sub lente 
densissime clathrata, umbilico forte dilatato anfractus bene 
praebente modice concaviuscula; apert. parum obliqua, 
oblongo-ovata, basi subcordata, marginibus subaequaliter 
arcuatis, extus rotundato-obtusa; anfr. 372, ultimus supra 
ab angulo perobtuso suturam propriore inlus extusque de- 
clivus, subtus convexiusculus. Lat. 3 mm. 

Hah. Fennia ad Rantasalmi (Mus. Helsingf.). 

8. Segmentinus Fleni. T. iJcirva flat. 5—8 mm.), apertura 
jjerohliqua, cordata, fauce in omne cetate lamellis ternis 
(1 parietali et 2 lateralihus) translucentihus coardata. 

PI. nitldus Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. supra convexa, me- 
dio subplana, subtus plano-convexa, medio sat late umbili- 
cata, nitidissima, rufofulva; anfr. 4, celeriter accrescentes, 
ultimus ad basin obtuse angulatus, subtus a margine in- 
tus declivis; apert. late cordata, depressa Lat. 5 — 6 mm. 

Hah. Siiecia in Skane et Blekinge multis locis, Oland (ad 
Stora Dahlby), Smaland (Jonkoping, Ulfsborg, Wilrnanas), Hal- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 127 

land, Nerike (inter Akerby et Akerbytorj)), Sodermanland, Stock- 
holm (ad Nacka: G. Eisen), Upland (Upsala: W. J^.). — Now. 
ad Bergen (fide F'riele). — Dania tota. — Fennia merid. (Aland, 
Ilelsinge, Sordavala, Saimen etc.). 

Var. clessini W. (Fauna Suec, 1873): t. convexiuscula, medio 
impressione puiictiforini, subtus plano-convexiuscula, me- 
dio anguste umbilicata, spira parva OA lat. totius), aiifr. 
ult. utrinque extus subpequaliter compressus, margine sub- 
mediano acuto, subtus ab iimbilico extus declivis, apert. 
elongato-cordata; lat, 7 — 8 mm. — Suecia in Skane, Sma- 
land (in Lillsjon* ad Jonkoping), Upland (ad Forsmark in 
Roslagen), Oland (ad Borgholm). — Dania in Bornholm. 

Var. oelandicus W. (Fauna Binnenconch. pal. Reg. V, 1885): t. 
supra convexa, foveola in medio, subtus subplana, anguste 
sed profunde umbilicata, spira angustior quam anfractus 
ultimus, anfr. 472 — ^Ys) sujDeri immersi, perangusti, exte- 
riores duo celeriter accrescentes, vix convexiusculi, sen- 
sim extus declives; lat. 0V2 — ^^12 Dim. — Suecia in Oland 
(Borgliolm in Kungstradgarden *). 

Subfam. Ancylina. 
T. patelliformis, absque sxnra. 

Gen. Ancylus Geoffr. 

T. depresso-lateqiie conoidea, apice vertlcis scepissime 
suhmediano^ reflexo. 

1. Ancy/astrum Moq.-Tand. T. sinistraUs, mitrcpfonnis, cor- 
neo-calcarea, late conoidea, intus nitida, apice paulispcy 
ad dextrum. 

A. simplex Buc'hoz (Aldr. Loth., 1771). T. ovata, postice distincte 
angustior, concava, ad Y3 totius longitudinis extra apicem 
extensa, su})ra antrorsum extense convexa, lateribus con- 
vexiusculis, subtiliter radiatim striata, apice a margine po- 
steriore remoto; apertura roUindato-ovata. Long. 5, lat. 4, 
alt. 272—3 mm. (A. lluviatilis Miill., 1774). 

Hah. Suecia meridionalis et media usque in Dalarne. — 
Now. ad Kristiania, Sandefjord, Asker in fluvio ad ]]lak.stad, 
Jicdderen et Moss. — Dania tota sparsim. — Fennia sat fre- 




128 C. A. Wesferlund, Synopsis Molluscomm Extramarinor. Scandin. 

quenter in parte meridi-orientali, non supra Tjudie in Karelen 
inventa. 

Var. cornu Cless. (Chemii. Cone. Cab., 1882): t. firma, altior, 
lateribus plus minusve depressis, antice convexa, apex po- 
sterior, marginem posteriorem fere superjacens, ssepius ta- 
men erosus, apertura elongato-ovata. — Suecia in Skane 
(ad Lund). — Dania in Lolland (Bjerremark). 

Var. westerlundi Cless. 1. c: t. sat firma, antice convexior, apex 
minimus, acutus, obsolete obliquus, apertura rotundato- 
ovata; long. 6, lat. 5, alt. 3 mm. — Suecia ad Fogelsang 
prope Lund. 
^ar. subcircularis ClesS. (Mai. Bliitt., 1880): t. orbitu elliptico- 
circularis, depressa, tenuis,sime radiatim striata, antice con- 
vexa, postice vix concava, lateribus rectis, apice dextrorse, 
apertura marginibus dilatatis; long. 5, lat. 4, alt. 21/0 nim. 
— Suecia in Skane (in lacu Ringsjon ad Klinta). 

Var. gibbosus Bourg. (Baud. Mem. d"Oise, 1852): t. elliptica, 
postice subaequale rotundata, supra forte convexa, inflata, 
postice concava, lateribus modice convexis, aj)ice vix obli- 
quo, marginem posteriorem valde approximate, apertura 
ovato-elliptica; long. 5, lat. 4, alt. 2V2— 3 mm. — Norv. ad 
Kristiania, Asker, Sogneselven. Fiskum et Skien, vulgatior 
quam typus. (B. Esm.). 

A. daniciis n. sp. T. tenuissima, alba, nitida, perdepressa, elon- 
gato-elliptica, forma (et tenuitate) A. (Velletia) lacustri L. 
persimilis, densissime concentrice striata (striis nunc for- 
tioribus nunc tenuioribus), striis radiantibus obsoletissimis 
ad margines plano-dilatata, apice obtusissimo, obliquo, ex- 
centrico, margini dextro forte approximato, supra com- 
presso, post apicem recte declivis; apertura elongato-ellip- 
tica, postice angustior. Long. 672 — 8, lat. 3—4, alt. 2 mm. 

Hah, Dania ad Aarhus in penins. Jylland. (H. Sell). 

3. Velletia Gray. T. dextralis, sentiformis, membranacea, 
non nitida, apice acuto ad sinistrum. 

A. lacustris Lin. (Syst. nat., 1758, Patella). T. fuscescens, cor- 
nea; apertura oblonga, extus paullo dilatata. Long. 6—8, 
lat. 3—872,- alt. 2—3 mm. 
Hah. Suecia merid. et media sparsim usque in Dalarne. 

— Norv. meridionalis. — Dania vulgaris. — Fennia meridio- 

o 

nails (ut in Aland ad Eckero, ad Frugard, Rautus et Salakunta). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIll, n:o 7. 129 

Ordo 2. Opereulata. 

Testa sjnralis opereulata (operculum supra pjedem ani- 
malis postice adnatum). 

Subordo 1. Geophila. 
M. pulmonata, terrestria. 

Fam. Cyclostomidae. 

Testa ovato-conica vel cylmdrica, operculo spirali {spfi- 
ris paucis rapide accrescent ihus). 

Subfam. Truncatellina. 

Testa cylmdrica, ohtusa. nitidissima, apertiira ovalis, 
supeiiie acute angulata, marginihus suhparallelis, opercu- 
lum corneum, teJiuissimum, liyalinum. 

Gen. Acme Hartm. 

A. polita Hartm. (Gasterop. Schweiz, 1840). T. fuscobrunnea, 
Isevis, polita; anfr. 5 — 6; apert. intus forte labiata, extus 
callo purpiirascente sat valido cincta. Long. 3 — 4, lat. Y2 
— 1 mm. 

Hah. Suecia in Skane (in pra3ruptis schistaceis ad Marie- 
lund prope Ringsjon). — Dania in Sjselland (Kastrup Fredskov 
ad Ringsted) et Fyen (ad Odense Fjord: H. L.). 

A. lineata Drap. (Tabl. Moll., 1801). T. corneo-fusca, lineis longi- 

tudinalibus numerosis impressis, distantibus scnlpta; anfr. 

6 — 7; apert. labiata, extus callo rufo cincta. Long. SYs — 

4, lat. l^/s — 17^ '^'^• 

Hah. Dania in ins. Fyen »ex annotatione a cl. Moller, 
determinatio tamen non omnino certa»: 0. Morch); ad Odense 
prope sinum, unde specimen optimum in collectione am. H. 
Lynge vidi. 

Subfam. Cyclostomina. 

Testa ovato-turrita, acuminata, clathrata, apertura (ovata) 

rotundcda, peristqmate continuo, operculum calcareum, 

crassum. 

9 



130 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Gen. Cyclostoma Lam. 

C. elegans IMull. (Verm. Hist. II, 1774, Nerita). T. extus eine- 
reo-cornea, intus fiilvida, seepe minutim obscure variegata; 
anfr. 5, convexi. Alt. 13 — 14, lat. 8V2 — 9 mm. 

Hah. Dmiia in Sjoelland multis locis frequens v. frequen- 
tissima, in ins. Flato (A. B. & J. C.) et Bogo (H. L.) juxta Fal- 
ster, nee non in Jylland. 

Subordo Hydrophila. 

M. branchiata, aqiiatilia. 

Fam. Paliulinidae. 

Testa magna, ovato-conoidea, epiclermide olivaceo, scepe 
fasciis longitudinalibus tribiis fuscobrunneis et lineis spira- 
libits subtilissimis ornata, anfr, idt. ventricosiis, apert. ro- 
timdato-ovata, obtuse angulata, operculum corneum, con- 
centrice striatum, parum immersum, nudeo laterali. 

Gen. Paliidlna Lam. 

P. conlecta Mill. (Moll. Maine et Loire, 1813, Cyclostoma). T. 
perforato-umbilicata, globoso-conoidea, tenuis, spira apice 
acuto prominente(plerumque eroso), celeriter angustata; anfr. 
(6) 7, inflato-convexi, cylindracei, penultimus superne sub- 
plane-transversus, infra constrictus, ultim. ampliato-tumi- 
dus, sutura profundissima, canaliculata. Alt. 40, lat. 28 
— 30, ap. Ig. 18 mm. (ex. max.). Testa juvenis granulata, 
anfr. ult. brevissime hispido et costis spiralibus tenuibus 
tribus, ciliis rufis recurvis munitis, ornato. — Gycl. vivi- 
para Drp. (1805), Pal. listeri Forb. & Hani. (1853). 

Hah. Suecia in Skane multis locis, Blekinge passim, Sma- 
land (tantum in parte merid. gub. Calmariensis) et Westergot- 
land (circa Goteborg) h. e. orientem versus ad 56° et occiden- 
tem versus ad 57^3° lat. bor. — Dania in Sja3lland, Lolland 
et Jylland, nee non (fide H. Lynge) in Moen et Falster. — Fen- 
nia in Garelia ad Kivinebb in Sinu fennico, ad Gorki prope 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XIII, n.o 7. 131 

flumen Svir, in I.adoga ad Valamo, in Yskjarvi, Schllisselbiirg 
etc. (]\lus. Helsingf.). 

Var. lacustris Beck (Amtl. Ber., 1847): t. ventroso-elongata, 
olivacea, leviter fasciata. regulariter striatula, fortius ad 
aperturam, anfr. 7, teretes, apert. vix obliqua, ovalis, peri- 
stomate fere continuo; alt. 4-i-, lat. 38, ap. Ig. 20, lat. 17 
mm. — Dauia siiotamment dans le canal de Stovozze- 
(Bourg.). 

Var. paludosa Bourg. (Recens.jVivip., 1880): t. vix rimata, elou- 
gata, brunnea, concolor, spira obtusa, apice tenui. anfr. 6, 
convexi, rotundati, celerrime accrescentes, sutura superne 
tenuis, infra profunda, apertara perobliqua, marginibus te- 
nue junctis, margine columellari valido, crassissimo; alt. 
35, lat. 2-i, ap. Ig. 17, lat. 15 mm. — Dania ^dans les ma- 
rais > (Bourg.). 

P. gallancli Bourg. var. occidentaJis Bourg. I. c: t. rimata. ven- 
troso-elongata, olivacea, obsolete trifasciata, spira conoi- 
dea, rotundato-obtiisa, apice non prominente at tenui, anfr. 
3. et 4. subsequales, apert. oblonga, margine columellari 
solido, incrassato. Alt. 20, lat. 16, ap. Ig. 12, lat. 9 mm. 

Ohs. Hab. Dania (Bourg.). Formas tres ultimas e Dania beat. 0. 
Morch ad beat. E,. J. Bourguignat misit et auctor meritissimns gallicus 
ut species descripsit. Locus specialis daniciTS V. lacustris, lapsu calami 
vel interpretatione falsa tristis picturae commnnicatoris, non recte a 
Bourguignat allatus, est »in sinu Lymensi ad ostium canalis Storvorre- 
canal dictse (Bk.)» \\t scripsit Morch ipse in Syn. Moll. Daniie. P. 
occidenfalis ad gregem P. gallandi Bourg. (cujus typus ad Constantino- 
polin occurrit) pertinet et vivit etiam in Gallia et Britannia. 

P. vivipara Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. imperforata v. 
obtecte rimata, ovata, solida, pallida, virescens, distincte 
trifasciata, spira conica, obtusa, quam apertura paullo lon- 
gior, apice tenui prominente; anfr. 5Y2 — 6, convexi, len- 
tius et regulariter accrescentes, sutura superne parum, in- 
fra sat profunda, ultimus convexus. Alt. 25 — 28, lat. 18 
— 20 (ex. max. 37 — 26) mm. — Nerita fasciata JMiill. (1774) 
p. p. = P. vivipara L. & P. pyramidalis Jan!, Cycl. acha- 
tinum Drp. (1801). 

Destrihutio hujus specie! omnino alia quam priTcedentis 
in Suecia est, limitem meridionalem suum mare balticum versus 



132 C. A. Wesferlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scan din. 

longe a limite boreali illius habens. Terminus borealis ultimus 
cognitus est ad ostium fluminis Dalelfven (60° 30' lat. bor.) et 
terminus meridionalis paullo infra 58^ (ad Westervik). Occurrit 
ergo in provinciis Ostergotland, Nerike, Sodermanland, Upland 
et Westmanland (locus orig. Linnaei »in fluvio Sahla» pone 60^ 
lat. bor.), fere ubique copiose, vel in regione orientali-boreali 
Querci roburis, dum P. contecta regionem Fagi sylvaticse occupat. 
— Dania solummodo in Jvlland. — Fennia ad Schliisselburs^ 
(Mus. Helsingf.) et (fide W. L.) in Ladoga. 

Ohs. Hue certe P. vivijmra Friele in Norske Mollusker 1853 per- 
tinet (quod e descriptione, magnitudine — long. 20 — 25 mm. — et loco 
ad 60° lat. bor. apparet, quamquam ut auctor Lamarck citatus est) 
„in lacubus et paludibus passim circa Kristiania", ubi postea numquam 
reperta est (fide B. Esmark). 

Var. nevilli Bourg. (Recens. Vivip., 1880) ayf.: t. obeso-OYata,ven- 
tricosior, fusco-olivacea, nigricans, fasciis tantummodo in- 
tus distinctis, spira brevior (long, aperturae), crassior, per- 
obtusa), aufr. -^^/o, primi depress!, ultimi quam in tj'po 
majores, altiores, ultimus ventricosior,sutura minus impressa. 
apert. fere seque lataac longa, margine exteriore levius, colu- 
mellari fortius arcuatis; alt. 25 — 30, lat. 20 — 23 mm. — Sue- 
cia ad Sundbyberg prope Stockholm (Hj. W.). Specimina 
juniora (,.a. 23, 1. 17 mm." B.) aperturam paullo quam spira 
longiorem liabent. 

Fam. BythiiiiidaB. 

Testa minor, ovato-conica, non fasciata, spira conica, 
anfr. idt. ventricosus, apert. rotundato-ovata, obtuse an- 
gulata, operculum corneo-calcareimi, concentrice striatum 
(v. in centro spirale), terminale, nucleo suhcentrali. 

Gen. Bythinia Leach. 

Obs. Hevisio nova hujus generis docuit sj'^nonj^miam nostrarum 
formarum valde confusam esse et me cogitavit omnino ad sententias 
meas pristinas, in Fauna moll. Suecise 1873 p. 461 — 465 expositas, 
redire. 

B. tentaculata Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Helix). T. imperforata 
V. angustissime rimata, sub lente densissime spiraliter li- 
neata; anfr. plano-convexi; sutura linearis v. parum im- 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. P'J 



oo 



pressa, tandem lente longeqiie descendens; peristoma conti- 
nuum affixum; operculum (ut apertura) ovatum, superne 
angulatum. 

Typus: t. ventroso-conoidea, sat tenuis, nitida, flavido-cornea, 
anfr. 5—6, superi 3—4 regulariter in spiram brevem 
late conicam attenuati, ultimi duo majores, plus quam 
2/3 altitudinis totius occupantes, ult. ventroso-convexas, 
apert. subovalis, margine colum. fortius incurvato, oper- 
culum lineis concentricis tantum 1—2 elevatis, Cccteris 
tenuissirnis; alt. 8—10, lat. 5—6 mm. — Nerita jaculator 
Miill. (1774), Palud. impura Drap. (1805). 

Forma gigas Morch (Syu. Moll. Dan., 1864}. t. rimata, 
late ovata, anfr. ult. lineis transversis 2—3 eleva- 
tis, apice eroso et lamina plana suppleto; alt. 15, 
lat. 9, ap. a. 7, I. 5 mm. — Suecia in Skane (Hojea). 
— • Dania in Viborg So, — Fennia in Aland (in 
l^alude ad Godby: Mus. Helsingf.). 
Forma intricata W. (Nachr. blatt Mai. Ges. 1894), t. 
minor, operculum lineis incrementi concentricis 
omnibus valde elevatis, interstitiis densissime 
striatulis. — Suecia ad Borgholm frequens. 
Forma gemina W. (Nachr. blatt Mai. Ges. 1894), t. 
operculo extus spatio lato l^evi vel striatulo, lineis 
incrementi concentricis 3—5 internis forte elevatis. 
— Suec. ad Ultuna prope Upsala frequens. 
Var. produda Mke. (Sjni. ed. 2, 1830): t. major, elongato-co- 
nica, solidior, cornea, anfr. 6—7, spira elongata quam apert. 
longior, acuta, anfr. ult. elongatus, parum convexus, apert. 
angustior, acutior; a. 12—15, lat. 7—8 (18:10) mm. — Sue- 
cia in Skane et Ostergotland inventa. 
Var. ventricosa Mke, (Syn. ed. 2, 1830): t. vix rimata, ventrosa, 
tenuis at firma, cornea, nitidula, anfi\ 5, sat celeriter ac- 
cresceutes, convexi, nunc perdistincte, nunc obsolete su- 
perne ad suturam sat impressam planati et angulati, ult. 
ventrosus, superi 3 sat abrupte in spiram brevem anguste 
conicam attenuati, apert. quam spira paullo brevior, rotun- 
dato-ovata, marginibus seque arcuatis; alt. 10, lat. 7 mm. 
— Suecia ad Stockholm (Nya Brunnsviken: J. W.). — Fen- 
nia in Ladoga (Mus. Helsingf). „B. inflata Hansen, telle 
que je I'ai compris dans ma monographic, avec Bourguig- 
nat' (Locard in lit.). 
Var. hottnica (Anders.) CI. (Malak. Bliltt. 1878): t. firma, flavo- 
virescens vel fulva, forte spiraliter lineata, rugis iucre- 



134 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

menti 1 — 2 atris, intus aurantiaca, anfr. 5, convex!, celeri- 
ter accrescentes, apertura atromarginata, albolabiata; alt. 
13 — 14, lat. 8 mm. — Suecia in sinubns maris prov. Me- 
delpad. 

Var. sebethina (Blanc) Cout. (Ann. Soc. Linn. Lyon 1881): t. 
elongata, spira longe lenteque attenaata, acute conica, an- 
fractus convexi, nit. elongatus, parum ventrosus, sutura 
profundior, apertura quam spira brevior, elongato-ovata, 
acute angulata, operculum in centro distincte spiraliter 
contort a; alt. 9 — 12^2, lat. 6 — 7 mm. — Suecia in Oland 
(ad Borgliolm). 

Var. michaudi Duval (Rev. zool. soc. Cuvier 1845): t. non ri- 
mata, ovato-conica, rufescenti-cornea, spira attenuato-co- 
nica, quam apertura (interdum multo) longiore, anfr, 5 — 6, 
convexi, celeriter accrescentes (quisque spirse fere duplo 
altior quam praecedens), ultimus tumido-convexus, sutura 
profunda, apert. late ovata; a. 11 — 13, 1. 5 — 7 mm. — Sue- 
cia ad Ronneby (in lacubus Herrstorpsjon et Tresjon), 
Stockholm (in Djurgarden: J. & Hj. W.), Upsala (ad Ul- 
tuna: W. L.). 

Forma (vel monstrositas) excavata Jeffr. (Brit. Conch. 1. 1862), 
t. magna, anfr. valde convexi, sutura excavata. — Suecia 
ad Lund, Ronneby (in Herrstorpsjon), Upsala (ad Ultuna), 
Gotland (ad Lummelund). — Dania in Bornholm. 

Var. decipiens Millet (Rev. & Mag. Zool. 1843): t. anfractu ul- 
timo magno, tumido-convexo, cseteris convexiusculis, 8^/2 
superis spiram brevem anguste conicam acutamque for- 
mantibus, sutura impressiuscula, antice fortius descendens, 
apert. quam spira brevior, ovata, margine exteriore fortius 
arcuato; a. 10, 1. 6 mm. — Suecia in Skane (ad Belteberga 
et Kristianstad), Dalarne (in Brunnsjon), Gefle. 

Forma opportuna mh., t. anfr. 4 superis convexis, angustiori- 
bus et spiram altiorem acutam formantibus. — Suecia ad 
Ystad in portu. Tenet medium inter decipientem et se- 
be thin am. 

Var. soluta mh.: t. rimata, ovato-conoidea, rufescens, spira pro- 
ducta, conica, acuta, anfr. 51/2. superi convexiusculi, su- 
tura tenui, penult, convexus, sutura antice profunda, ulti- 
mus parum major, tumido-rotundatus, apert. subverticalis, 
soluta, ovata, superne subacute angulata, opercul. striis 
concentricis marginalibus crassis; a. 11, 1. 5, apert, 1. 4 mm. 
— Suecia in Gotland (ad Lummelund: G. E.). 

Nerita sphcerica Miill. (Verm. Hist. 1774) : „t. subglobosa, diaphana, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 135 

alba V. cilierea, anfr. 4, convexi, infimus ventricosus, reliquis omnibus 
siinul sumtis duplo lougior et largior, cum in jaculatore (tentaculata 
L.) longitudine ^qualis sit; diam. 2/3-2 lin. In paludosis (Daniee) mi- 
nus frequens." Juvenis"? 

Hah. Typus: Suecia a prov. Skane usque in prov. Medelpad. — 
Korv. ad Kristiania. - Dania tota. - Fe7i7iia meridionalis et media. 

B. leachi Shepp. (Trans. Linn. Soc. 1823, Turbo). T. late ri- 
mata vel subperforata, snb microscopo densissime spira- 
liter lineata; anfr. inflati, subcylindracei, sutura profunda 
V. profundissima, antice subhorizontalis; peristoma conti- 
nuum vel subsolutum; operculum (ut apert.) rotundatum, 
superne non vel obsoletissime angulatum. 

Tyims: t. late rim.ata, ovato-conica, basi sat ventricosa, lute- 
scenti-cornea, spira breviter conica, acuta, subgradata, ex 
anfractu ultimo ad sinistrum dilatato subite attenuata. anfr. 
5, forte convexi, teretes, subscalarati, super! infra subito 
constricti, sutura inferne profundissima, canaliculata, pen- 
ultimus major, superos altitudine sequans, ult. rotundatus. 
quam spira brevior, apert. ovato-rotundata; a. 5-7, 1.4— o 
mm. - B. ventricosa Gray 1821 (nomen!), B. sp. Nilss. 
1822, B. troscheli Paasch 1843, B. inflata v. minor Hansen 
I845'. B. similis pr. p. Stein 1850, Malm 1855, B leachi 
Jeffr. 1862, Eeeve 1863, B. ventricosa v. minor Morch 1864. 
B. inflata CI. 1837 (exl. 53^. omn.). 

Var. inflata Hansen (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh. 1845): t. perfo- 
rato-rimata, subovata, ventricosa, tenuiuscula, pallide cor- 
nea, spira brevis; late conica, anfr. 5, valde et regulariter 
convexi, sutura profunda, ult. inflatus, ad sinistrum late 
convexus, spiram subsequans, apert. subovato-rotundata ; a. 
8—11, 1. 5-73/4 mm. — Suecia ad Norrkoping (in Lilian). 
— r'ania ad Kjobenhavn (Norreport). — B. similis Stein 
pr. p. 1850, B. inflata Klist. 1852, B. ventricosa Morch 1864, 
B. transsilvanica Bielz olim, B. troscheli Bielz 1867. 

Hah. Typus: Suecia in Skane, Oland, Gotland, Ostergot- 
land, Westergotland, ad Stockholm (Djurgardsbrunnsviken, Hu- 
sarviken, Djursholm etc.) Upland (ad Upsala). — Dania in 
SjasUand, Fyen, Moen et Jylland. 



136 C. A. Westerhmd^ Synopsis Molluscomm Extramarinor. Scandin. 

Fam. Rissoidae. 

Sublam, Hydrobiina. 

Testa minuta; operculum coriaceum v. coimeum, spircde, spiris 
paucissimis (1 — 2^l2>-, rapide accrescentihus, profunde immersum, 
nucleo valde excentrico. 

Gen. Hydrobia Hartm. 

H. steini Mart. (Arch. f. Naturges. 1858). T. riaiato-subperfo- 
rata, turrito-conica^ cylinclracea, tenuissime striatula, cor- 
neo-virescens, spira obtuso-subtruncata, longior quam aper- 
tura; anfr. 5, sat lente regulariter accrescentes, convex!, 
sutura canaliciilata, ultimus convexo-rotiinclatus; apertura 
ovalis, superne obtusissime angulata. peristomate connexo. 
Alt. 373—372, lat. 176—2 mm. 

Hah. Sitecia in Skane (Wesum pr. Lund, Kristianstad), 
Blekinge (Bastasjo &c.), Smaland (Jonkoping), Gotland (Gothem), 
Ostergotland (Kimstad et in palude ad Ljungstorp), Westergot- 
land (Kopparsjon pr. Molltorp, Goteborg), Nerike (Svartan pr. 
Hjelmaren), Upland (Upsala). — Dania ad Kjobenhavn, Esromso 
et Voroso (H. L.). 

Var. scholtzi A. Schm. (BinnenmoU. Norddeutschl. 1856): t. 
ovato-conica, spira vix longior quam apert., late conica, 
anfr. 4, altitudine lente, latitudine celeriter accrescentes, 
ult. ventrosus, ad sinistrum dilatatus; alt. 2 — 2^/4, lat IV2 
— 2 mm. — Suecia ad Ronneby (in lacubiis Herrstorpsjon 
& Langasjo). — Finland ad Frugard (E, N.). 

Fam. Talvatidae. 

Testa discoidea usque ad conoidea, apertura siibcircu- 
laris, marginibus continuis; operculum multi- et arcte- 
spirale^ nucleo cejitrali^ profunde immersum. 

Gen. Valvata Mull. 

1. Cincinna Hilhn. T. turUnoidea^ umbilico angusto, scepins ad 
partem obtedo. 

V. antiqua Sow. (Mag. of Nat. Hist., 1838). T. anguste, ssepe 
obtecte, perforata, ovato-conoidea, dense striatula, spepe 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 137 

spiraliter lineata, calcarea (viva viridula), spira alta, acu- 
minato-eonica, quam apert. Stcpius niulto longior; anfr. 
5, lente regalariter accrescentes, subteretes, ultimus Sccpe 
solutus; sutura impressa; apert. rotundata. Alt. 5 — 6, lat. 
4 — 4Y2 nini- 

Hah. Suecia in maxime orientali parte prov. Skane (Ra- 
belof, Olsjo, Krageholm, Lyngby et Lefrasjon), in Ostergotland 
(copiose in lacu Takern) et Upland. In laeubus Lefrasjon et 
Takern viva inventa. — Dania in plerisque laeubus majoribus. 

*V. pusjila Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Nerita). T. umbilico 
perspective cylindrico, globosa v. pomacea, corneo-subvi- 
ridis, striis inerementi obsoletis, spira sat elevata, apice 
planiusculo; anfr. 4. Lat. 372 mm. »Neritinam piscinalem 
valde refert, at multo minor (diam. 1 lin.) et tamen an- 
fractuum quattuor est» (Miill.) ^Hsec forma quam maxime 
Y. antiquse similis, sed differt in speciminibus eeque mag- 
nis umbilico cylindrico perspective » (Morch). 

Hah. Suecia in Ostergotland (in lacu Takern), ad Stenborg 
prope Gefle et ad Jorn in Westerbotten. — Dajiia in Sjaelland 
(Damhuussoen et in pluris locis, fide Morch, qui hue refert V. 
piscinalem Nord. & Nyl. (Finl. Moll. t. IV f. 56). — Fennia 
(Borga, Taipalsaari et Paanajarvi in Kuusamo). Haec forma mihi 
nondum clara est. 

V. lilljeborgi n. sp. T. rimato-perforata, subovata, dense striata; 
anfr. 4 — 4^2 convexi, cylindracei, non gradati, sutura pa- 
rum profunda, penultimus antepenultimo plus quam duplo 
altior, ultimo non ventroso, nee dilatato, parum pra?va- 
lente Yi humilior; spira ovato-conoidea, obtusa, infra lati- 
tudine altitudini subaequalis; apert. subcircularis parum 
obliqua, peristomate sub medium anfr. penultimi longe 
abbreviato v. callo affixo tenui conjuncto. Alt. 4 — 5, lat. 
4 mm. 

Hah. Suecia in fluvio Fyrisan ad Upsala (W. L.). 

V. piscinalis Miill. (Verm. Hist. II, 1774). T. anguste, saepius 
paullo obtecte umbilicata, oblique globoso-turbinata, stria- 
tula, fuscocornea, rufa v. virescens, spira altitudine aper- 



138 C. A. Wesferlund, Synopsis Molluscoram Extramarinor. Scandin. 

turse, obtusa, apice depresso; anfr. 4 — A^/^, sat celeriter 
accrescentes, rotundati, ultimi duo forte dilatati, ultimus 
peniiltimo multo major, ventrosulus, superne depressus, 
sutura mediocri; apert. rotundata, ad dimidium sub anfr. 
penultimum, margine columellari ad Vs adnato. Alt. 5, 
lat. 472 iiim- 

Hah. Suecia a Skane sparsim usque in Jemtland (Storsjon 
et Ragundaelf) et Pite Lappmark. — No7'v. meridionalis et me- 
dia. — Dania sat vulgaris. — Fennia tota usque in Lappland 
(SodankylLi in fluvio lesio.) 

Var. horealis Milach. (Etudes moll. Moscou, 1881): t. aperte 
urabilicata, turbinata, tennis, corneo-virescens, anfr. 4, tere- 
tes. sutura profunda discreti. tenue striata, lineis spirali- 
bus obsoletis, apert. aperta, circularis; alt. & lat. 4 mm. 

— Suecia in Jemtland (Krokom, Kail, Ostersund &c.: E. N.). 

— Norv. ad Tromso (E. N.). Ostfinmarken ad Koskiniavi, 
Wagattemjauri, Tschalmajauri, Wardukoski etc. (Ch. E,a- 
bot). — Fennia lappon. ad Kvalajokki et Kamasjokki (Ch. E.). 

Var. cUscors W. (Fauna Binnenconch. pal. Reg. VI, 1886): t. 
ovato-conica, apice rotundato-obtuso, forte striata v. subco- 
stata, anfr. 4, ultimi duo subsequales, sutura profunda, apert. 
parva, ad ^/^ sub anfr. penultimum, operculum lineis spira- 
libus forte elevatis, umbilicus angustus, semiobtectus: lat. 
3, alt. 3 mm. — Suecia in Skane (Ringsjon). Var. costu- 
lata W. in Exk. Fauna, nee Drouet. 

Var. ambiqiia W. (Fauna Suec, 1873) : t. umbilico conico-per- 
spectivo (1 — IV2 nim. lato), conoideo-depressa, pallide vi- 
rescens, subtiliter et dense at regulariter et argute striata, 
anfr. 31/2 — 4, ultimi celeriter accrescentes, ultimus magnus. 
ventrosus, antice latitudine et altitudine sequalis, apert. 
magna, tantum ad Y3 sub anfr. penult., operculum lineis 
spiralibus argutis; lat. 4 — 5, alt. 31/2— 4 mm. — Suecia ad 
Goteborg *, ad Ronnebj", in Dalarne (ad Vaback) et in Jemt- 
land (ad Lockne: E, N.). — Fennia in Kuopio (in amne 
ad Jvnkka: K. M. L.). 

V. cyclomphala W. (Comptes rend. d. seances de TAc. des sc, 
Paris, 24 juin 1889). T. sat late et perspective umbili- 
cata (umbilicus circulari-infundibuliformis), depresso-conoi- 
dea, prasina, Isevis v. vix striatula; anfr. 4, convexi, su- 
turam profundam subcanaliculatam versus constricti, ulti- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 7. 139 

mus cylindraceus, penultimo vix Ya lalior; apert. circula- 
ris, anfr. penult, breve adnata. Lat. 4^3, alt. 2^4 mm. 

Hah. Norveyia in Ostfinmarken ad Koskiniavi (69° lat. 
bor.) prope flumen Pasvig (Ch. R.). 

Forma halopea mh., t. argute dense striata, apert. anfractum 
penultimum vix tangit; lat. 4, alt. 8 mm. — Feunia ad la- 
cum Kallavesi in Kuopio. 

V. alpestris (Blauner) Kiist. (Chemn. Conch. Cab., 1852). T. aperte 
umbilicata (umbilicus intus perangustus, ad aperturam ce- 
leriter dilatatus), depresso-turbinata, regulariter tenue stri- 
ata, virescens, corneoflavida v. cinerea, spira depressa, 
lata, obtusa; anfr. 4 — 4Y2, celeriter accrescentes, teretes, 
ult. ad suturam profundam impressus, antice ssepe solutus; 
apert. spatio minutissimo adnata v. soluta. Lat. 4 — 5, 
alt. 3 — 4 mm. 

Hah. Suecia vivens et frequens in Jemtland (ad Ostersund: 
E. N. & E. C.) et Pite Lappmark (ad Jorn: E. H.): suhfossilis 
in Oland (in paludibus turfosis ad Borgholm) et Gotland (Lik- 
made ad Hemso : E. N.). — Fennia vivens in Kallavesi prope 
Savneensalo ad Kuopio (Mus. Helsingf.). 

fV. glacialis W. (K. Vet. Ak. B^orh., 1881). T. umbilicata (umbi- 
licus intus cylindricus, a medio anfr. penultimi forte dila- 
tatus, perspectivus), ovato-conoidea, calcarea, regulariter 
pulchre striata, spira obtusa quam apertura altior; anfr. 
5, perconvexi, sutura profundissima, ultimus plus minusve 
et saepe longe solutus; apert. subcircularis v. superne ob- 
solete angulatus. Lat. 4Y2, alt. 5 mm. Testa saepe scala- 
ris, anfractubus omnibus disjunctis. 

Hah. Suecia in Skane {suhfossilis in palude turfoso ad 
Stenstorp). 

V. raboti W. (Comptes &c. Paris, 24 juin 1889). T. minima, 
anguste, ad partem obtecte umbilicata, globoso-depressa, 
utrinque dense costulata, circa umbilicum concentrice stri- 
ata; anfr. 372, convexiusculi, celeriter accrescentes, ulti- 
mus magnus, antice celeriter et forte dilatatus, rotundatus; 
apert. magna, circularis. F^at. I-/3, alt. 1 mm. 



140 C. A. Westerlund, Synopsis MoUiiscorum Extramarinor. Scandin. 

Hah. Norvegia in Ostfinmarken ad Klistervand, 69° lat. 
bor. (Ch. R,). 

0. Tropidina Adams. T. depreasa, spira promimda, suhtiis sce- 
jnus late umhilicata. 

V. nana W. (Fauna Suec, 1873). T. minima, sat anguste pro- 
funde umbilicata (iimbilico subcylindraceo), subdiscoidea, 
spira tamen distincte supra anfractum ultimum elevata, 
brunnea, striata; anfr. 3 — 372, sat celeriter accrescentes, 
ultimus cylindraceus, aperturam versus utrinque distincte 
dilatatus; apert. circularis, magna, spatio lato ad anfr. pen- 
ultimum affixo. Lat. 1—1 V2, alt. V2— 7^ "^™- 
Hah. Dania. Locus originalis ignotus. — V. minuta Morch 

& W. olim, nee Fer. 

V. macrostoma Steenb. (Amtl Ber., 1847). T. sat late et per- 
spective umbilicata (umbilicus ad apert. celeriter dilatatus), 
spira convexiuscula, prominula (ad dimidiam altitud. aper- 
turae), firma, cornea, nitidula, distincte et argute striata; 
anfr. 372? sat celeriter accrescentes, forte convexi, ultimus 
subteres, subtus aperturam versus dilatatus; apert. magna, 
c. 7^ sub anfr. penultimum, brevissime adnata. Lat. 372 
__4^ alt. 2 mm. (major 1. 5 — 6, a. 272 mm.). 
Hah. Siiecia in Skane (Kristianstad), Ostergotland (in mub 
tis locis) et Jemtland (ad Ostersund: E. N.). — Norv. ad Sta- 
vanger. — Dania ad Kjobenhavn et Slagelse. — Fennia multis 
locis (Nikola ad fl. Svir, Kenjarvi, Vosnesenje, ad Tetrina et 
Varsuga in Lapponia rossica, etc.: Mus. Helsingf.). 

Forma malleata W. (Expose crit., 1871), t. lineis spiralibus ele- 
vatis, interstitiis malleatis. — Dania. 

Var. umhilicata (Fitz., nomen) W. (Fauna Binnenconch. pal. 
Reg. VI, 1886): t. umbilico magis et celerius dilatato, sor- 
dide corneo-flavida, striatula, spira fere plana, anfr. cele- 
rius accrescentibus, ultimo subtus paullo planulato, apert. 
fere omnino extra anfr. penultimum ; lat. 5, alt. 2 mm. — 
Suecia in Upland (ad Ultuna) et Gotland. — Dania ad 
Rude, Soroso et Viborgso. — V. spirorbis Klist. (nee Drap,), 
V. frigida CI. (nee W.). 
V. pidchella (Stud., nomen) W. 1. e.: t. angustius umbilieata, 
subturbinata, substriatula, cornea, spira altior, depresse 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XIII, n:o 7. 141 

conica (fere altitudine apertur^e), truncata, anfr. 4, sat lente 
accrescentes, subscalares, ultimus subtus antice dilatatus, 
apert. paullisper sub anfr. penultimum; lat. i — 5, alt. 8--4 
mm. — Suecia in Skane Cad Ousbvholm). — Fennia in Sai- 
men. — V. depressa Kob., CI. &c. 

V. frigida \V. (Fauna Suec, 1873). T. discoideo-depressa, sub- 
tns late umbilicata, dense et argute striata, olivaceo- v. 
virescenti- cornea v. argenteo micans; anfr. 4, superi sen- 
sim, c^tteri celeriter accrescentes, subcylindracei, ultimus 
antice dilatatus, saepius humilior quam penultimus; apert. 
magna, circularis, ad Ys ^^^^^ ^"^i*- penultimum et sat late 
adnata. Lat. 5, alt. 2 mm. 

Hah. Suecia in Pite Lappmark (ad Naustejaur '^). — Fen- 
nia in Enare Lappmark (ad Joinkoski in fluvio Muonio ad tem- 
plum Muonioniska). 

3. Gyrorbis Fitz. 1833. T. discoidea, spira plana, subtiis late 
umbilicata v. concava. 

V. cristata iMiill. (Verm. Hist. II, 1774). T. tenuissime striatula, 

brunneo-fulvida v. cinerascens, nitida; anfr. 372 — 4, sub- 

teretes, sat lente accrescentes, ad suturam profundam ca- 

naliculatam obtuse angulati et declivi, omnes subtus fere 

aeque distincti ac supra; apert. circularis, omnino extra 

anfr. penultimum. Lat. 2 — 3, alt. 1 — IY2 ^Tin:^- 

Hah. Suecia in Skane et Halland passim frequens, in Ble- 

kinge rarissime (in lacu Wesan et ad Ronneby 1 ex. inventum), 

in Gland, Gotland et Ostergotland passim frequenter, Wester- 

gotland (ad Goteborg fere vulgaris), Nerike (in tota regione cam- 

pestri vulgatissime, in regione silvestri passim), ad Stockholm 

et in Upland passim, in Westmanland vulgaris, in Wermland 

(in lacu Wenern par. Botilsssater) et Jemtland (ad Lockne: E. 

N.). Teste S. Nilsson (in Hist. Moll. Su.) usque in Lapponiam 

haec species ascendit, si non confusio cum V. frigida exstat. — 

c 

Now. meridionalis. — Dania vulgaris. — Fennia in Aland, 
Geta Emkarby, ad Luhanko et in Ytteron ad Bjorneborg (iMus. 
Helsingf.). 



142 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scanclin. 

Fam. Neritinida?. 

Testa scepius crassa, semiglobosa [supra convexa, suh- 
tus plana), transversalis, columella plana, latissima, clecU- 
vis, margine acuta, spira hremssima, excentrica, opercu- 
lum (bispirale), articulatum calcareum, firmum. 

Gen. Neritina Lam. 

N. fluviatilis Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Nerita). T. oblonga, pal- 
lide virescens (violascens v flavescens), striatula, lineis et 
maculis fuscis reticulata, siepe fasciis tribes fuscis obso- 
letis ornata, spira brevi, depressa; apert. semicircularis, 
intiis pallide virescens, plaga columellari pallida; opercu- 
lum crocaceum, margine miniato. Long, transv. 10 — 12, 
alt. apert. 7 — 8 mm. 

Hah. Siiecia, in provinciis litoralibus orientalibus saltern 
usque ad ostium fluvii Dalelfven, formse fluviatiles et lacustres 
prsecipue in prov. Skane, ceteroquin forma baltica ubique prse- 
valens vel sola, sed nulla forma in provinciis internis inventa. 

— Now. passim ad ostia fluviorum et rivorum (fide H. Friele). 

— Dania in una alterave forma vulgaris, typica rara excepta. 

— Fennia tantummodo forma baltica. 

Var. fontinalis Brard (Coq. de Paris, 1815) : t. tenuis, pellucens, 
fusca, albomaculata. — Forma rivalis. 

Var. lacustris Lin. (Fauna Suec. ed. 2, 1761, Nerita): t. tenui- 
uscula, coerulescens v. pallide virescens, variis modis picta, 
intus cum plaga columellari crocea v. citrina, spira elata; 
long, transv. 9—12 mm. — Suecia in Skane multis locis. 
— Dania in lacubus et in rivis ad lacus. 

Var. spirata VV. (Fauna Suec, 1873): t. crassissima, calcarea, 
albida, unicolor v. lineis fuscis reticulata, antice interdum 
rufostrigata et costulis transversalibus irregularibus, intus 
crocea, operculo et plaga colum. subviolaceis v. flavescenti- 
bus, opercul., margine ssepe atro, spira alta, elata, anfr. 
penult, convexus, apertura marginibus saepe callo crasso 
junctis; long, transv. 11, alt. 9 mm. (spec. max). — Suecia 
in Gotland (in palude ad Fardume * et ad Ar frequens). 

Forma minor, long. tr. 7, alt. 5 mm. — Suecia in Gotland cum 
typo, Up)land ad Ultuna. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 143 

Var. litoralis Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Nerita): t. sat tenuis, 
nigrescens v. fusca, subunicolor v. albomaculata; long. tr. 
8 — 10 min. — Ad litora marina fere ubique Sueciae, Danise 
et Fenniee intra limites allatas. 

Forma haltica Beck ap. Orsted (De Eegionib. veget. in Ore- 
sund, 1842), t. minor, nigrescens, unicolor v. obsolete va- 
riegata, intus cum plaga colum. pallide coerulescens, spira 
brevissima, depressa; long. tr. 5V-2 — '^ mm. — Suecia pas- 
sim. — Dania in Sjselland (Kallebrostrand, portus Bisserup 
ad Skjelskor, ad Tre kronor &c.). 



CI. II. Malaeozoa Aeephala. 

MoUusca aquatilia hermaplirodita, capite mdlo, hranchiis 
quattuor magnis foliaceis respmintia, testa hivalvi (concha) cqmcl 
nos semper cequivalvi tecta. 

Fam. Sphaeriidae. 

M. pallio antice aperto. postice connato, in tiibmn ge- 
minem vel simplicem contractilem extenso. Concha parva, 
glohosa, ovalis vel subtriangidaris, dentihis carclin. 2 
IcderaWms lameUiformibus. 






Gen. Sphaerium Scop. 

C. suhceqiiilateralis, ligamento parte postica paidlo Ion- 
giore adnato. Animal sipJionibus ditohits longis, tcmtitm 
hasi conncdis. 

(Concha pidlarityn quo junior eo magis compressa, quod 
observes ne illam pro Pisidiuin capias). 

1. Sphceriastrum Bourg. C. firma, costulata, imibonihus latis, 
rotimdatis, ligamento externa valido, dentihus cardin. val- 
vulce utriusque duohus juxta positis. 

S. rivicola Leach, ap. Lam. (Hist. anim. s. vert. V, 1818, Cy- 
clas). G. ovalis, ventrosula, dense arcuatim costulato- 
striata, corneo-fiisca, intus coerulea; umbones depressi. 
Lons^. 19 — 23, alt. 14 — 15, crass. 7 — 9 mm. 

Hab. Dania in Jylland (Hanherred). 



144; 0. A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scan din, 

2. Cyrenastrum Bourg. C solida, costata, Ugam.ento occulta, 
denfibiis cardm. valvidos dextrce 1, sinistra' 2 j\ixta po- 
sitis. 

t S. subsolidum CI. (Ofvers. K. Vet. Ak. Forh., 1888). C. ovalis, 
angulis in toto orbitu nullis, modice ventrosa, sabregula- 
riter costata, siilcis concentricis pluribus praedita, umbones 
lati, rotundati, pars antica et positica conchae siibaiquales, 
margo superior longus, curvatulus, inferior arcuatus. Long. 
7V2, alt. 5710, cr. 475—5 mm. 
Hah. Suecia, siibfossilis in stratis postglacialibus ad Alnarp 

in prov. Skane. 

3. Corneola CL Co7icha tenuis, siibstriata et scepius rugis in- 
crementi nonnullis, umbonihus lit Sphceriastrum, liga- 
niento yarvo v. fere occulta, dentibus cardin. valv. sini- 
strce 2, pone pasitis, valv. dextrce 1. omnibus in callo 
jwsitis. 

S. corneum Lin. (Syst. Nat. X, 1758, Tellina). G. subglobosa, 
subcordata, paullo infra medium ventrosa, sursum depressa, 
ad margines obtusa, corneo-cinerea, ssepe infra flava, 
striatula, antice paullo angustata, rotundata, postice latior, 
infra arcuata; umbones mediani, perlati, humiles; ligamen- 
tum obtectum; dens card, exterior valv. sinistrte interiorem 
tantum ad dimidium tegit. Long. 10—14, alt. 8 — 11, cr. 
7—10 mm. 
Hal). Suecia vulgaris saltem usque ad 65^ 10' lat. bor. — 

Norv. meridionalis. — Dania et Fennia vulgaris. 

Var. nucleus Stud. (Kurz. Verz., 1820): c. minor, globosa, in- 
flata, ad margines rotundata, umbones latissimi, prominuli ; 
long. 7, alt. 7, cr. 6 mm. — Suecia a prov. Skane saltem 
in prov. Dalarne, rarius. — Dania tota (H. L.). — Fennia 
(e loco ignoto). 

Forma orcula mh., c. globosa, inflata, ad margines obtusissima, 
infra umbones latissimos striatulos rufescentes fusca, stri- 
ata et distanter sulcata, ad marginem inferum zona lutea 
lata; long. 13, alt. 10, cr. 9 mm. — Norv. ad Kristiania. 

Var, firmum CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873): c. subglobosa, ven- 
tricosissima, sat firma, fuscocornea, ssepe fasciis flavis or- 
nata, umbonibus latis prominentibus, dens card, exter. lon- 
gissimus, interiorem omnino tegens; long. 11, alt, 8V2» cr. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 145 

71/2 ii'^ni. — Dania in J3''lland (prope Aarhuus a C. M. Poulsen 
detectum) nee non in Sjselland (Kingsted, Krogerup, Dense), 
Fyen (Korup) et ad N\^kjobing in Lolland a H. Lynge in- 
ventuni). 

S. ulicnyi W. (Naturf. Verein in Briinn, 1894). G. irregulariter 
ovato-quadrangulata, panllo supra medium ventrosa, infra 
compressa, corneo-cinerea, fascia marginali lutea, forte 
striata, antice abbreviata, infra medium rotundata, postiee 
longior, oblique truncata, pone ad basin acuminato-rotun- 
data, margo dorsalis (inter umbones) brevis, rectus, ven- 
tralis subrectus; umbones tumidi, prominentes; ligamen- 
tum distinctum; dens card, exterior longissimus. Long. 12, 
alt. 10, cr. 7 mm. 

Hah. Suecia ad Stockholm (in lacu Trehorningen: V. L.). 
— Dania in Jylland (Horsens: H. L.). — S. scaldianum Auct. 
omnium, nee Gyclas scaldiana Norm.! 

S. ovale Fer. (Ess. meth. Conch., 1807, Cyclas). C. orbiculato- 
subrhombea, subinsequilatera, angulata, vix ventrosula, ad 
margines acute compressa^ eleganter striatula, nitida, fla- 
vocornea, tenuis, antice rotundata, post umbones dilatata, 
oblique descendens (subtruncata), marginibus (testae clausse) 
acutis, rectiuscuHs, inferiore solummodo arcuato; umbones 
parvi, acutiusculi; dens card, exter. longissimus, dens card, 
valv. dextrae subfurcata. Long. 7 — 8, alt. 572, ci'- 4 mm. 
Forma major, 1. 14, a. 7, cr. 6 mm. 

Hah. Suecia sparsim a Skane usque ad Qvickjock in Lule 
Lappmark (67° lat. bor.). — Now. circa Kristiania et ad Jged- 
deren. — Dania in Jylland (Veile &c.: H. L.). — Fennia ad 
Kuopio (Jynkka), in Lahafors, Borgniis, ad Tammerfors, Carelia 
rossica (Tjudie): Mus. Helsingf. 

S. mamillanum W. (Expose crit., 1871). C. rotundato-ovata, 
parum ventricosa, maxime ad umbones tumida, delude 
compressa, subtiliter striata, flavo-cornea, ad margines acute 
compressa, postiee dilatata, truncata, orbitu rotundata, non 
angulata, margine infer, parum curvato v. rectiusculo; um- 
bones tumidi, obtusi, mitrellis magnis, planiusculis; dens 

10 



146 C. A, Westerliind, Synopsis Molluscornm Extramarinor. Scandin. 

card, exter. v. s. longissimus, interiorem fast omnino te- 

gens. Long. 8, alt. 572? c^- ^V2 ™™- 

Hab. Siiecia in Skane (ad Vesum '■'- prope Lund, etc.), Ble- 
kinge (ad Holmsjo), Westergotland (in rivulo Qvillebiicken pr. 
Goteborg), Dalarne (ad Kloster), Stockholm (in Langsjon: R. H.) 
Upland (ad Upsala)^ Jemtland (ad Offerdal: E. N.). — No7'v. ad 
Vaale in Jarlsberg et in Fossanelv. — Dania in Sjselland (Fuurso, 
Gentofta, Gilleleje: H. Lynge, Kjobenhavn) et Jylland (Veileaa: 
H. L.). — Fennia in Satakunta et Savonia boreali locis pluribus: 
in Kuopio, Tuusniemi, Nilsia (Miis. Helsingf.). 

Var. tomentosum W. 1. c: C. straminea, dorso fusca, tomento 
tenui albido obtecta; long. 8, alt. 6, cr. 4V2 nim. — Suecia 
in Skane (in stagno ad Wesum *), Westergotland (Boras: 
P. T. C). 

Var. sueciciim W. (Fauna Suec, 1873): c. major, globosa, ven- 
tricosior, tenuis; long. 12, alt. 10, cr. 71/2 iim^- — Suecia 
in Skane (Wesum *, Kristianstad), Blekinge (Ronnebj^), 
Westergotland (Boras), Dalsland (Osterby). 

S. dupplicatum CI. (Corr. blatt Ver. Regensburg, 1873). C, glo- 
bosa, valde inflata, forte striata, flavidocornea, obtuse an- 
gulata, antice paullo angustior, breve rotundata. postice 
altior, oblique subtruncata, margine inferiore regulariter 
curvato; umbones lati et alti, superne conchis minutis (mi- 
trellis) forte prominentibus, convexis dupplicati; dens card. 
V. s. ext. interiore ad ^^ tegens. Long. 8, alt. 772, cr. 
6Y2 mm. 
Hah. Dania in Bornholm (ad Hammershuus). 

S. westerlundi CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873). C. globosa, ven- 
tricosissima, maxime supra medium, ad margines acuta, 
tenue striata, sulcis paucis fnscis abbreviata, fulvocornea, 
nitida, infra fascia flavida, antice perbrevis, rotundata, 
postice brevis, marginibus omnibus curvatis, angulis obso- 
letis; umbones lati, superne sulco sicut mitrellatis, striatis; 
dens card. v. s. exterior interiorem ad dimidium tegens. 
Long. 7Y2— 8, alt. 672 — 7, cr. 672 mm. 

Hah. Suecia in Blekinge (Langasjo ad Ronneby), in Da- 
larne (Dalbysjon '■■ par. Siiter, in Lilian ad Orsa), Upland (ad 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 147 

Upsala: J. E. Z., in Olandsan ad Stummelbo: P. de L., ad Ra- 
nas: V. L.), Jemtland (ad Kail: E. K.). — Now. in Osterdalen. 
— Fennia ad Kuopio (Jynkka, Maljalampi: K. ]\I. L,), Sata- 
kunta (Eura), ad Kittilii et in flum. Varsuga in Lapponia ros- 
sica (Mus. Helsingf.). 

S. physale W. (Nachrichtsbl. Mai. Ges., 1893). C. ovata, superne 
ventricoso-inflata, infra medium eonvexiuscula, ad margi- 
nes compressa, obsolete striata, pallide citrina, antiee re- 
gulariter rotundata, postice latior, rotundato-truncata, mar- 
gine inferiore levissime curvato; umbones tumidi, lati, hu- 
miles, rotundati. Long. 8, alt. 572, cr. -V-/^ mm. 

Hah. Norvegia in Finmarken in fluvio Pasvig (et in flu- 
mine Tulom •■•= peninsulas Kola Kossiae), invenit clariss. Ch. Pvabot. 

4. Calyculina CI. C. tenuissima, fyarjilis, striata v. striaiula^ 
superne utrinque angiilata, margine superiore scepius 
recto, umbonibus infra latis, sursum angustatis, valde 
prominentibus, superne mitrella duplicatis. dentibus card, 
valv. sin. 2, i?i valva dextra 1, nullis in callo positis. 
f Umbones non inflati, nee incnrvi, mitrella horizontali. 

S. lacustre Mull. (Verm. Hist. II, 1774, Tellina). C. rhomboideo- 
ovalis, angulata, medio ventrosula, sursum lente inflexa, 
deorsum valde compressa, ad margines aeutissima, alba v. 
flavescens, fragilis, nitida, antiee infra paullo angustata, 
postice latior, subtruncata; umbones submediani, sursum 
breve celeriterque angustati, mitrella magna, inflata. Long. 
7^2, alt. 572, cr. 3V2 mm. — Cyclas calyculata Drap. 

Hah. Siiecia raro, ex. gr. ad Goteborg (Qvillebacken, Moln- 
dalsa et in »Stadsvassen»), Dalsland (in hortu pastoris ad Backe- 
bol: J. H.), etc. — Dania »in lacubus et paludosis minus fre- 
quens» (0. MiilL), Kjobenhavn (in hortu botanico),. ad Ruder- 
hegn et ad Veile. 

Var. mamillare Gass. (MolL de I'Ageuais, 18-49): c. minor, te- 
nuissima, fragillima, albida, umbonibus leviter convexis, 
mitrellis maximis, forte iniiatis. — Suecia in Ostergotlaud, 
in Dalarne (ad Sater et in stagno Ruthens myra dicto). — 
Fennia ad Furuby in Aland (Mus. Helsingf.). 

S. pilacre W. (Fauna Binnenconch. pal. Reg. VII, 1890). C. ova- 



148 C. A. Westerhind, Synopsis Molluscoriim Extramarinor. Scandin. 

lis, non angiilata, antice paullisper angustata. postice late 

rotundata, superne ad mitrellas ventricosa, dein convexa, 

ad margines compressa, acuta, tenuis, corneocinerea v. 

infra flavescens, striata, nitens, margine supero leviter, in- 

fero sat forte areuato; umbones convexi, humiles, mitrellis 

magnis v. maximis, horizontalibus v. extus dilatatis, forte 

striatis. Long. 4^2, alt. 3V2, cr. 2V2 mm. 

Hah. Suecia ad Ronneby (in stagno parvo pone viam ad 

Kallinge '•') et ad Stockholm (Gangsatra: J. W.). Ceteroquin haec 

species in Bohemia, Germania et Britannia, ubi tamen pro S. 

ryckholti sumitur. 

ff Umbones non inflatL superne incurvi, mitrellis intus oblique 
versis. 

S. brochonianum Bourg. (Mon. Sphter. Fr., 1854), G. oblongo- 
ovata, subsequilatera, angulata, tenuissima, superne ad um- 
bones ventrosula, deinde celeriter et forte complanata, ad 
margines acutissiraa, corneocinerea, fascia et marginibus 
ssepe pallidis, antice deorsum angustata et producta, po- 
stice lata, oblique truncata; umbones sursum celeriter an- 
gustati, mitrellis parvis. Long. 10, alt. 8, or. 4 mm. 

Hah. Suecia ad Goteborg (in canali quadam in urbe, nee 

non in rivulo Qvillebacken: C. calyculata var. A. Malm Goteb. 

Soc. Handl. Ill, 1855 cum fig.). 

Var. steini A. Schm. (Zeitschr. £. Malak., 1858): c. rotundior, 
ventricosior, inferne compressa, superne minus distincte 
angulata, margine superiore curvatulo et mitrellis minimis, 
pars anterior conchse multo minus producta; long. 7, alt. 
6 — 7, cr. 4 mm. — Forma major., 12 — 10 — 7 mm. — Suecia 
passim a Skane usque in Dalarne (ad Sater). — Korv. meri- 
dionalis. — Dania in Jylland (Asmilds Have ad Viborg : 
C. M. Poulsen, Horsens: H. Lynge); certe etiam in insu- 
lis, — Fennia, ut ad ostium flum. Uleaelf, Frugard, Ori- 
mattila, Ingo et ad Finnb}^ in Aland (Mus. Helsingf). 

S. ryckholti Norm. (Note nouv. Cycl., 1844, Gyclas) var. clani- 
cum Gl. ap. W. (Fauna Suec, 1873). G. subtriangularis, 
imequilateralis, infra angulata, superne ventrosa, deinde 
lente et leviter compressa. ad margines acuta, cinereo- 
flavida v. coerulescens, tenue striata, antice forte declivis 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII. n:o 7. 149 

et infra medium anoustata, acuminata et producta, postice 
latissima, margine arcuato-descendens, ad basin rotundato- 
angulata, marg. superiore curvato; umbones lati, breves, sur- 
sum lente attenuati, mitrellis magnis, inflatis. Long. 1^1^, 
alt. 6, cr. 4 mm. 

Hah. Suecia in Oland (ad Bjornhofda). — Dania in Sjacl- 
land (P'uurso, Skjelskor &c.) et Jylland (ad Viborg). 

Forma tnajo)\ long. 10 mm. — Dania in Sjeelland (ad Bronds- 

holmsdal et Boserup). 
Var. stnctum Norm. ap. CI. 'Cliemn. Conch. Cab., 1877): c. or- 

bitn typi, ventricosissima, angulis rotundatis, nmbonibus 

brevissimis, latissimis, mitrellis magnis; long. 5. alt. 4^0, 

cr. 37-2 mm. — Dania in ins. Bornholm. 

Gen. Pisiclium C. Pfr. 

C. plus minusve incequilatera (antice semper longior), 
ligamento parti hreviori insito. Animal siphone simplicl, 
hrevi^ cylindraceo. 

1. Fluminina CI. C. solida, costata. dentibus cardinalihus val- 
vulce utriusque duobus juxfa positis. 

P. amnicum Miill. (Verm. Hist. II, 1774, Tellina). C. valde in- 
8equilatera, perobliqua, ovalis, sat ventrosa, nitida, fusco- 
cinerea, zonis nigrescentibus, striato-sulcata, antice elon- 
gata, deorsum forte declivis et angustata, superne late ro- 
tundata, postice brevissima, subverticaliter truncata, con- 
vexiuscula, margo ventralis arcuatulus; umbones lati, pa- 
rurn prominentes. Long. 11, lat. 8, cr. 6 mm. 

Hah. Suecia, forma typica in Dalarne (in par. Gustaf et 
in Ljusteran ad Sater), in Upland (Upsala ad Flottsund) et ad 
Pitea. Nondum aliis locis peninsulse reperta. — Bania in Sjael- 
land (locus orginalis Miilleri est amnis ad Fredriksdal). — Fen- 
nia in lacubus Ylane, Saimen, Ladoga et Onega (Mus. Helsingf.). 

Var. glaciale W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1893): c. brevior, la- 
tior, rotandior, margine ventrali forte arcuato, parte an- 
teriore late rotundato; long. 9, alt. 7. cr. 3% mm. — Fen- 
nia borealis circa 69° lat. bor. (ad Ivalojokki * Kamasjokki, 
Enare &c.: Ch. R.). 



150 C. A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. elongatum Baud. (Ess. Mon. Pis. Fr., 1857): c. elongata, 
oblongo-ovata, valde costata, aiitice longius producta. um- 
bonibus sat prominentibus, a margiue posteriore magis 
remotis; long. 12, alt. S^o- cr. G^g i^i^^- — Suecia in 
Skane multis locis, Blekinge in maxime occidentali parte 
(in lacu Wesan), in Ostergotland et Westergotland passim, 
in Upland (Upsala), Westmanland (in Malaren et Svartan). 
— Dania in SjEelland multis locis (H. L.). — Fennia (in 
flum. Kumo et Svir, ad Rautus et in Ladoga: Mus. Hel- 
singf.). 

Var. mahni CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873): c. parva, subtilis- 
sime striata, sulcis nonnullis profundis fuscis, nitidissima, 
antice angustior, umbonibus acutiusculis, humilibus, magis 
a margine posteriore remotis, margine ventrali forte ar- 
cuato; long. 71/21 l^t- 6, cr. -4 mm. — Suecia in Skane (Ra- 
belofsjon*, Rybelsdort" et in Ringsjon ad Klinta) et Oster- 
gotland (ad Norrkoping). 

Var. striolatum Baud. (Ess. Mon. Pis. Fr., 1857): c. regulariter 
valde costata, umbonibus sat latis, a margine posteriore 
magis remotis, jDOStice ad basin distinctissime angulata; 
long. 11, alt. 8. cr. 6 mm. — Dania in Sjtelland et Jylland 
late destributum .'H. L.). 

2. Rivulina CI. C. soUdula, sfriatula, dentibus cardinalihus 
valvulce sinistne 2^ juxta ])ositis, dente valv. dextrce 1. 

P. supinum A. Schm. (Zeitsch. f. Malak., 1850). C. valde in- 
sequilatera, triangularis, solida, ventricosissima, tenue stri- 
ata, sulcis profundioribus paucis, antice longe attenuata, 
forte angustata, margine superiore forte declivi, rectiusculo, 
apice rotundato, postice brevissima, fere verticaliter 
et recte truncata, margine inferiore curvatulo; umbones 
prominentes, paullo acuminati. Long. 4Y2 — 5> ^^l^- ^' ^r. 
3 mm. 

Hah. Suecia in Upland ad Harg. — Dahlia in Sjtelland 
(Sselso: H. L.). 

P. globulare CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873). C. parum ina^qui- 
latera, rotundato-ovata, tenuis, ventricosa, subtiliter striata, 
antice brevis, rotundata, margine supero curvato, postice 
truncatulo -rotund ata, margine inferiore sat arcuato; umbo- 
nes bene prominentes, lati, rotundati. Long. 5, alt. 8^2 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XUI, n:o 7. 151 

— 4, cr. 272 — '^ ^^^^- — Forma fere P. obtusali sed den- 
ies alii. 

Hah. Suecia in Dahlsland (ad Iliistefjord), in Dalarne (ad 
Sater, Hedemora ut etiam in regione alpina in Idre), ad Stock- 
holm (Caiiberg: J. W.), in Wermland (ad Arvika), Gestrikland 
(ad Gefle), Gotland. — Norv. meridionalis, saltem ad 62° lat. 
bor. cum obtusali et fontinali frequentissima species sui generis. 
— Fennia in Kuopio (K. M. L.), ad Kinnula in Maaninka et ad 
Kaschkarantsa peninsulse Kola (Mus. Helsingf.). 

3. Fossarina CI. C. tenuis, striata v. striatula, dentibus car- 
clin. valvulce sinistrce 5, jione positis, dente valv. dextrw 1. 
f C. umbonibus superne plica compressa longitudinali pro&ditis. 

P. henslowianum Shepp. (Trans. Linn. Soc, 1823, Tellina). C. 
elongato-ovata, parum ventricosa, medio maxime, tenuis, 
dense regulariter striata, antice elongata, sat attenuata, ro- 
tundata, margine superiore lente longeque arcuatulo-de- 
clivi, postice brevis, rotundata, margine inferiore extense 
curvato; umbones prominentes paullo acuminati. Long. 5, 
alt. 4, cr. 2V2— 3 mm. 

Hah. Suecia sparsim et plerumque sat raro in Skane, 
Ostergotland, Westergotland, Nerike (ubi vulgatissima species 
sui generis), ad Stockholm, in Upland, Gotland et Westerbotten 
(in Sandon ad Pitea). — Norv. ad Bergen. — Dania in Sjsel- 
land pluribus locis (H. L.), Fyen (ad Nyborg). 

Var. suecicum CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873): c. minor, ovalis, 
parum producta et parum angustata, perlate rotundata, 
umbones prominentes, ad partem posteriorem magis ap- 
proximati, plica umbonali vaUda; long. 4, alt. 3, cr. 2-/^ 
mm. — Suecia ad Goteborg (in Qvillebacken *). P. henslo- 
wianum Malm. 

ff C. umbonibus non pliciferis. 

"^y C. rotundafo-ovata, umbonibus ad partem posteriorem 
approximatis, antice producta, rotundato-acumlnata, po- 
stice abbreviata, rotundato-truncata. 
a- — C. striatula. 

P. parvulum CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873). G. orbiculato- 
ovalis, ventricosissima, fragillima, antice rotundato-acumi- 
nata, postice rotundata, paullisper truncata, margine su- 



152 C A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

pero et infero valde arciiatis; umbones sat prominentes, 
aciitiusculi. Long. 2, alt. V/21 cr. V/o mm. 
Hah. Siiecia in Blekinge (Ronneby in Langasjo ===) et Hel- 
singland (ad Saane), 

Var. martensi CI. ap. W. 1. c: c. major, solidior; long. 3-I/5, alt. 
2V5, cr. 2V5 mm. — Norv. ad Bergen. 
b. — C forte striata. 

P. pulchellum Jen. (Trans. Phil. Soc. Cambr., 1832). G. oblique 
ovata, solida, sat ventrosa, dense et forte striata, nitida, 
antice pauUo elongata et attenuata, margine siipero forte 
declivi, apice rotundata, postice abbreviata, lata, subtrim- 
cata, inferne rotiindato-angiilata, margine ventrali arcuato; 
umbones subinflati, prominentes. Long. 37.5, alt. 2^/5, cr. 
1^5 mm. 

Hah. Siiecia in prov. Skane, Blekinge (loco unico ad Ron- 
neby), Ostergotland, Westergotland, Nerike, Stockholm, Upland 
(Ultuna et Temnaren), Westmanland (Persbo pr. Westeras), Ge- 
strikland (ad Gefle), Herjedalen (Ytterhagdal), Dalarne (par. Gu- 
staf et Husby), Westerbotten (ad Pitea), Gotland (ad Visby). — 
Now. meridionalis et supra 62° lat. bor. multis locis. — Da- 
nia in Sj^lland (ad Preesto) et Jylland (in Norreaa). — Femiia 
in Satakunta in par. Virmo (Mus. Helsingf.). 

P. nitidum Jen. (Trans. Phil. Soc. Cambr., 1832). C. orbiculato- 
ovata, paullo obliqua, solidula, compressiuscula, eleganter 
dense striata, sulculis nonnullis sub umbones, nitidissima, 
antice attenuata, late rotundata, margine supero extense 
declivi, postice rotundata, margine inferiore sat arcuato; 
umbones depressiusculi, lati, rotundati. Long. 2^5, alt. 275 
cr. 175 mm. 

Hah. In Suecia hsec species inter rariores enumeranda est, 
occurit in Skane (ut in Ronnea), Westergotland (in Qvillebacken 
pr. Goteborg), Upland (Teljoback par. Aker), Dalarne (Lilian 
par. Orsa), Jemtland (ad Krokom) et hinc inde in provinciis 
interjacentibus. — Now. meridionalis et media multis locis, 
etiam supra 62° lat. bor., vulgaris, in lacubus montium alte 
sitis usque in Westfmmarken (in ins. Ando, 69° 33' 1. b.). — 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 158 

Dania tota (H. Lynge). — Fennia in flnm. Ylilne, ad Helsing- 
fors, Luhanko, Saiiminki, Rantasalmi, Kuopio (]\Ius. Helsingf.). 
Var. fedderse.ni VV. (Fauna Binnenconch., VII, 1H90): c. tan- 
tum sub umbones convexiuscula, de coetero forte com- 
pressa, marginibus acutis, tenue et anguste striata, umbo- 
nes magni, planoconvex!, paullo laterales, infra abscissi; 
long. 3, alt. 2^/4, cr. 1^/^ mm, — Islandia. 

P. lilljeborgi CI. (Malak. Blatt., 1886). C. oblique ovalis, trian- 
gularis, inflato-ventricosa, irregulariter striata, sulcis et in- 
cisuris pluribus, antice acuminato-rotundata, margine brevi 
declivi, postice brevissima, truncato-rotundata, margine 
dorsali convexo, ventrali forte arcuato; umbones inflati, 
late rotundati, valde prominentes, seepe superne late mamil- 
lati. Long. 4, alt. 3, cr. 2^2 mm. 
Hah. Siiecia in Jemtland (Froson: E. N.). — Norvegia 

praeeipue borealis multis locis inter Circulum polarem et Mare 

glaciale. — Islandia. — Fennia in Lapp. ross. ad Olenitsa 

(Mus. Helsingf.). 

Var. transversale CI. 1. c: c. obliquior, antice magis attenuata 
et acuminata, postice fortius truncata, margine ventrali 
longiore, antice altius ascendente, umbonibus tumido-infla- 
tis, latioribus et magis prominentibus. — Norv. Troldwand 
in Trondenses. 

Var, lioyeri CI, 1, C: c. ovata, forte striata, antice abbreviata, 
obtusa. postice breve rotundata, superne angulata. — Norv. 
in ins. Tromso et Heno. 

tP. lindstromi CI. (Ofvers, K. Sv. Vet. Ak. Forh., 1888), C. ob- 
lique ovata, valde insequilatera, ventricosa, sat regulariter 
striatula, sulcis pluribus (4 — 6) profundioribus priTcdita, 
antice producta, paullo angustata, late rotundata, postice 
forte rotundata, margo dorsalis convexus, ventral is forte 
arcuatus, umbones rotundati, prominentes. Long. 4, alt. 3, 
cr, 272 — 2"*/5 mm. 

HaJ). Siiecia, suhfossilis in stratis postglacialibus ad Al- 
narp et Hofgard in prov. Skane. 

**^ C. oblongo-ovata, striatula v. striata, antice paullo angu- 
stata, rotundata, postice hrevis, late rotundata, umhoni- 
bus ad partem posteriorem approximatis. 

P. fontinale C. Pfr. (Naturgesch,, 1821), C. ovata, inflato-ventri- 
cosa, tenuis, nitida, striatula, antice paullo elongata, ro- 



154 C A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

tundata, margine supero arcuato, postice rotundata, ad 
basin obsolete angiilata, margine ventrali ciirvato, umbo- 
nes lati, prominentes. Long. 4, alt. 2^/-,, cr. 3 mm. 

Hah. Siiecia meridionalis et media, saltem usque in Jemt- 
land (Froson: E. N.). — Norv. merid. & media vulgaris. — 
Daiiia passim. — Fennia in par. Sysma et Salmi, ad Nikola 
ad fl. Svir, ad Suma in Car. ross. (Mus. Helsingf.). 

Var. acuminatum CI. ap. W. (Fauna Suec, 1873): c. parum ven- 
tricosa, antice niagis acuminata, postice truncatula, umbo- 
nibus prominulis; long. 31/21 alt. 3, cr. 2 mm. — Suecia in 
Skane (Lefrasjon) et Dalarne (Sater *). 

Var. flavescens CI. (Mon. in Chemn. Conch. Cab., 1879): c. ven- 
tricosissima, parte anteriore angustiore, umbonibus valde 
prominentibus; long. 472i alt. 3^5, cr, 3V5 mm. — Suecia 
in Upland (ad fabricam Forsmark: P. de L.). 

P. cinereum Alder (Cat. suppL, 1837). C. elongato-ovalis, fere 
medio alta, subsequilateralis, antice paullo longior et an- 
gustior, rotundata, postice latius rotundata, ad vel infra 
medium ventricosa, inferne, valvis clausis, compressa, acuta, 
cinerea, ad marginem inferiorem albescens, tenuissime 
striatula, marginibus omnibus arcuatis, angulis nullis; um- 
bones prominentes, rotundati. Long. 4—6, alt. 3 — 4, cr. 
2 — 3 mm. 

Hah. Dania in Si<3elland (ad Brondsholms-dal et specim. 
plur. e locis ignotis: 0. Morch). 

P. pallidum Gass. (Descr. Pisid. Aquit., 1855). C. perobliqua, 
ovata, subcuneiformis, supra medium valde ventricosa, sur- 
sum breve, deorsum longe declivis, flavidocornea, flavolim- 
bata, striata, nitida, antice late rotundato-attenuata, mar- 
gine super, forte declivi, arcuatulo, postice brevis, rotun- 
data, margine ventrali arcuato; umbones valde prominen- 
tes, attenuato-rotundati; ligamentum perdistinctum. Long. 
4, alt. 373, cr. 2Y2 iiini- (5 — 4 — 3 mm). 
Hah. Suecia prope Lund. — Now. in Bondtjern in Asker. 

— Dania in Bornholm. 

P. loveni CI. (Moll. Faun. Oester.-Ung., 1890). C. oblique ro- 
tundato-ovata, ventricosissima, non angulata, flavescens, zo- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 155 

nis multis fuscis, striatula, antice angustata, rotundata, 
margine superiore bene arcuato-declivi^ postice brevis, late 
rotundata, margine ventrali valde arcuato; umbones sat 
inflati. Long. 4V2, alt. 4, cr. 3 mm. 
Hah. Norvegia in parte arctica frequens. De Ccetero so- 
lummodo in Helvetia, 2400 m. s. m. 

P. arcticum W. (Nachr. blatt Mai. Ges., 1893). C. oblique ova- 
liS; antice rotundato-angustata, postice subperpendiculare 
truncata, duplo brevior, superne vix ventrosula, infra me- 
dium compressa, fusco-cornea, dense costulato-striata, sub- 
sulcata, locis 3 — 4 profundius incisa, margine dorsali et 
ventrali subtequaliter arcuatulis; umbones humiles, apici- 
bus minutis conniventibus. Long. 6, alt. 4^2, cr. 272 mm. 
Hah. Norvegia in Sydvaranger ad Bosijare prope flumen 

Pasvig, 69°— 70°*1. b. (Ch. R.). 

'•'**^ C. ohlique acuminato-ovata v. siibcuneiformis, valde in- 
cequilatera, postice hrevissima, verticaliter triincata, imi- 
honihus valde 'posticis. 

P. subtrimcatum Malm (Goteb. Vet. Saml. Handl. 1853). C. obli- 
que ovalis, inflate ventricosa, maxime infra medium, deinde 
lineis subrectis in angulum rectum declivis, tenuissime 
striatula, apicibus laevis, antice plus quam duplo longior, 
lata, margine sensim arcuato-declivi^ rotundata, margine 
postico leviter arcuato, dorsali et ventrali sat arcuatis; 
umbones late rotundati, parum prominentes. Long. 3V4, 
alt. 2^/.5, cr. 2 mm. — P. subtr. v. turgidum CI. in West. 
Fauna Suec. 

Hah. Suecia in prov. Skane, Blekinge (Ronneby), Wester- 
gotland (Goteborg =•'•), Ostergotland, Stockholm (Djurgardsbrunn 
ad Bla Porten et in lacu Malaren ad 36—39 met. prof.). Up- 
land (Upsala et Harg), Dalarne (in lacu Husbysjon prope Siiter), 
Westerbotten (ad Roknas pr. Pitea). — Now. ad Kristiania, 
Kristiansand (ad »Oddero»), Eger in Modum et ad Bergen. — 
Dania in Sjoelland (Donse, Soro, Ravenaes) et Jylland (ad Hor- 
sens: H. L.), ad Nyborg (fide Morch). — Fennia in rivulo Pap- 
pilanoja in Kuopio (Mus. Helsingf.). 



156 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scaiidin. 

Var. splienoides West. (Fauna palararkt. VII 1890): c. perobli- 
que trigono-ovata v. cuneiformis, moclice ventricosa, di- 
stinctius striata, etiani in apicibus, antice rostriforme per- 
anguste acuminata, apice pone basin, postice brevissima, 
alta, supra et infra angulata, verticale subrecte truncata, 
margine ventrali subrecto, umbones acutiores, altiores; 
long. 3— 3Yo, a. 2V3 — ^Yo- cr. 1% mm. — Destributio eadem 
ac typi. (P. subtruncatum Cless. in West. Fauna Suec. 1873). 

Var. poulseni Cless. (Mai. Blatt. 1878) : c. tenue irregulariter 
striata, corneoflavida, antice acuminata, ad aream et areo- 
1am vix angulata. umbones ventricosi, paullo prominentes; 
long. 3, a. 272) ^'^' ^ mm. — Dania ad Fjerdetsen et Byg~ 
holm prope Horsens. 

P. scholtzi Cless. (Malak. Bliitt. 1871). C. abbreviato-ovata, po- 
stice brevissima, in linea subrecta et verticali tr-uncata, ad 
basin rotundato-angiilata, ventricosissima, pone ad margi- 
nem ventralem abrupte compressa, valvis angulum obtu- 
sissimum formantibus, antice late attenuato-rotundata, mar- 
gine supero lente arcuatiilo-descendente, ventrali stricti- 
iisculo, tenue et regulariter striata; umbones lati, valde 
prominentes, saepius ad apicem late et forte mamillati. 
Long. 3, alt. 2^5, cr. 2-/5 mm. 

Hah. Suecia ad Ronneby (in Langasjo), Upsala (P. T. C). 
in Dalarne (Breisvag par. Orsa: P. de L., Styggforsen: P. T. G), 
Westerbotten (Stromnas ad Pitea). — Norv. in Gudbrandsdal 
(Bakkejordet in Ringebu et »Hogdatjern» in Tonset ad 840 
m. alt. 

Var. lapponicum CI. ajD. W. (Fauna Suec, 1873): c. minima, 
globosa (seque crassa ac louga), striata et rugis incrementi 
pluribus, margine inferiore arcuato, umbonibus magnis, tu- 
midis. — Suecia in Dalarne (ad Langbyttan et Kebble 
prope Hedemora), Jemtland (ad Ostersund: E. N.) et Lapp- 
land (unde Cless. formam a cl. Keitel lectam descripsit). 

****) C. siihquadriangulata, rtiomboidea, parte anteriore tan- 
tum paullo longiore. margine ventrali subrecto, postico 
arcuato. 

p. milium Held (Isis 1836). C. saepius ventricosissima, ad basin 
angulum obtusum formans, tenuissime striata, nitidissima, 
margine dorsali medio subrecto, anteriore regulariter ex- 
tense arcuato et ventrali subrecto ad basin protracta et 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 157 

rotundate angulata, postice supra et infra angulata; iiin- 

bones lali, tumidi, convexiusculi. Long. 3, alt. 2^3, cr. 

l^/e mm. 

Hah. Siiecia in Skane (Lund, Helgea, Ronnea), Blekinge 
(Ronneby plur. locis, Augerum etc.), Westergotland (in Qville- 
backen ad (lOteborg et Boras), Bohusliin (in rivulo ad molinam 
Skafto), Ostergotland (Omberg, Mjolsefall), Dalsland (Billingfors), 
ad Stockholm (Gangsiitra: V. L.), Upland (Harg), Westerbotten 
(in Sandon pr. Pitea). — Norvegia multis locis, ut Bergen, Skien 
(in Limkjern), Arendal, Kristianssand, Kristiania, Norderhoug, 
Ringebu, »Kjemso» ad Koppang, Gravdal in Valders etc. — 
Dania in Sjielland (Jonstrup Hegn, Sorup, Kjobenhavn) et in 
Jylland (Worsens): H. L., nee non in Fyen et Bornholm. — 
Fennia in palude Maljalampi pr. Kuopio et ad Vosnesenje in 
Oiiega (Mus. Helsingfors). 

Var. oidaleum C. G. West. (Eonnel3y Flora ocli Fauna 1890): 
c. valde ventricosa, maxime paullisper sub medio, delude 
valvis subplanis angulum maximum (c. 130°) ad marginem 
formantibus, forte striata et iiitidissima, antice abbreviata. 
parte posteriore tantum paullo lougior. umbones lati, ro- 
tuudati, superne ssepius pnerupti. — Suecia ad Ronneby (in 
lacu Langasjo). 
Var. itnioiVZe.s West. (Fauna Suec. 1873): c. orbitu Unionis crassi, 
parte anteriore multo longiore et acutiore, margine poste- 
riore forte arcuato, sed margine ventrali fere recto, um- 
bones prominentes. — Suecia in provinciis quam maxime 
borealibus, Lappland, Jamtland et Norrbotten. — Norve- 
gia ad Bergen et Arendal. — Fennia in Car. ross. ad Tjudi 
(Mus. Helsingfors). 

^>f^>fij Q subGrbicuIato-ovalis, umhonibus magis medianis, yarte 
anteriore tantum imullo longiore et angustiore, margine 
superiore et anteriore bene, i^osteriore et inferiore forte 
arcuatis. 

P. obtusale (Lam?) C. Pfr. (Naturg. D. Moll. 1. 1821). C. subor- 
biculata, tenuis, tenuissime striata, nitidula, tantum antice 
superne minute angulata, sat regulariter forte ventricosa, 
fere infra medium maxime, valvis ad marginem ventralem 
angulum obtusum (90^'— 125°) formantibus; umbones va- 
lidi, convexi, lati, prominentes. Long. 372, alt. 2Y2, cr. 




158 C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

Hah. Siiecia per totum regnuni usque in Lapponiam quam 
maxime septentrionalem. — Xorv. saltern usque in Nordlanden 
vulgaris. — Dania tota vulgaris. — Femiia meridionalis et 
media. 

Var. mognificum Cless. ap. West. (Fauna Suec. 1873): c. major, 
magis ovata, inflata, parte anteriore magis elongata, nm- 
bonibus maximis. rotundatis, valde prominentibus; long. 
5, alt. 4, cr. S^/2 mm. — Suecia ad Goteborg *, ad Stock- 
holm (Haga: Hj. WO et in Upland (ad Harg). — Norv. ad 
Bergen. 

•>^V'Fj^i'. fragile Cless. ap. West. 1. c: c. parva, tenerrima, ventri- 
^' t^\^^\ cosissima, nitida, striata; long. 3^5, alt. 3, cr. 2^/-^q mm. 
^ — Suecia ad Ronnebv. 

Var, soUdum Cless. ap. West. 1. c: c. solida, flavida, tenuiter 
striata, splendida; long. 3%. alt. 3, cr. 2V2 nam. — Norve- 
gia ad Bergen. — Dania in Sjaelland (Fuirendal, Holte, 
Ellemose ad Valdbj-gaard, Silketorp). 

Var. esmarkianum Cless. (Malak. Blatt. 1883): c. magna, tenuis- 
sima, forte irregulariterque striata, diasomatibus pluribus 
magnis, parte anteriore angustato, rotundato, posteriore 
abbreviato, rotundato. umbonibus latis, inflatis. — I^orv. 
ad Kristiania, Herstad in Hof et Jarlsberg. 

'•'P. personatum Malm (Goteb. Samh. Handl. 1853). C. tenuis- 
sime striata, sulcis profundioribus 1 — 5 prsedita, nitidis- 
sima, compressiuscula, supra medium maxime ventrico- 
sula (valvis leviter et sat regulariter convexis, deorsum 
parum compressis, angulum obtuse-acutum formantibus); 
umbones subprominuli. Long. 8-/3, alt. 375, cr. 2^3 mm. 

Hab. Suecia ad Goteborg (in rivulo ad Hofas), Ronneby 
etc. — Norvegia ad Romerige. — Dania in Sjeelland (Rorup: 
H. L.), Jylland (Visborg, Norreaa). Islandia. — Femiia in Solo- 
vetsk (Mus. Helsingfors). 

P. pusillum Gmel. (Syst. nat., XIII 1788, Teliina). C. orbiculato- 
ovalis, striatula, infra striis paucis profundioribus, vix ni- 
tidula, sat solida, antice late rotundata, compressiuscula, 
valvis regulariter convexiuseulis, ad marginem ventralem 
angulum subacutum formantibus; umbones lati, rotundati, 
prominuli. Long. 372» alt. 3, cr. 274 mm. 
Hah. Suecia ad Goteborg multis locis, Rohuslan (in pa- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 159 

Iiide ad molinam Skafto: P. de L.), ad Stockholm (Gang- 
siitra: V. L.), Westerbotten (ad Pitea). — N'orv. ad Kristiania 
ad Hougsund in jModiim. — Dania in Sjselland (Brondiiolmsdal), 
Fyen (fide H. L.), Jylland (Viborg et Norreaa). — Islandia. — 
Fennia ad Haapaniemi pr. Kuopio, Telekina in Carelia ross., 
Tetrina et Varsuga in Lapp. ross. (xMus. Helsingfors). 

Var. feroense Morch {Sjn. moll. Dan. 1864-) : c. lenticularis, sub- 
orbicularis, antice prolongata, .subangustata, postice ar- 
cuata, obsolete biangulata, hj^alina, intus limbo lacteo; nm- 
bones (t. foetalis) ovales, niticlissimi, parum prominentes, 
SEepe utrinque radio abrupto limo ferrugineo; long. 4V4, 
alt. 4 mm. Forma cjualis in P. pusillo, umbones ut in P. 
niticlo. (Morch). — Ins. F?ero. 

Fam. Uiiioiiida). 

M. pallio antice et infer-ne aperto, x^ostice connato, 
aperturis duahiis non lit sipJiones elongatis. Concha 
magna, oblonga, mcequilatera. 

Obs. Formas tantum nonnullas et quam maxime principes huc- 
iisqne cognitas hujus valcle variabilis familicc explicare volo, sint pro 
lubitu Lino species, altero varietates, comprehensiones in his magis 
quam alibi vaguse. Nulla pars nostrae faunae tarn incognita, tarn inex- 
plorata est et tamen abundant regna borealia formis generum Unio et 
Anodonta. 

Gen. Unio Retz. 

C. crassa, ponderosa, dente cardinali valvce dextrce 
simplici, valvce sinistrce hipartito, dente laterali sub liga- 
mento lamelliformi longo, soUtario in valva dextra, du- 
plici in valva sinistra. 

f Umbones undulato-rugosi. 

''^) C. postice non dilatata. fusca, raro et obsolete radiata. 
crassa et ponderosa, umbones rarissime integri, sce- 
pius profunde decorticati, dens card, conicus, trigonus 
crassus, crenatus. vel elongafus, compressus, sed crassus. 

U. crassus Ritz. (Nov. test, gen. 1788). C. ovalis v. elongato- 
ovata, olivaceovirescens, antice late rotundata, producta, 
postice circa duplo longior, angustata, margine posteriore 
arcLiato-descendente cum m. ventrali fere toto recto aut 



IGO C. A. Westerlund, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

medio subretuso rostrum rotundatum v. subtruncatum fere 

basale formante; dens card, verticalis, conieus, trigonus. 

Tt/pus: C. ovalis (non ovata), ventricosa, crassa, fusca v. vi- 
rescens, raro obsolete radiata, margine dorsali magis cur- 
vato, iirabonibus depressis, natibus decorticatis, Icevibus; 
long. 50—60. alt. 30-37, ext. 20—26 mm. — Eossm. Icon, 
f. 126, 411. 

Hah. Suecia in prov. Skane et Ostergotland. — Dania in 

Sjgelland et Jylland. — Fennia meridionalis. 

Var. acutus Eossm. (Icon. £. 413, 1837): c. elongata, acute 
ovata, ventricosa, fuscocastanea, nitida, solida, postice in 
rostrum basale obtuse acutum, declinatum producta, margo 
ventralis fere rectus, posterior forte arcuato-descendens, 
umbones turgidi, area elliptica, planiuscula, dens card, sub- 
compressus, lamellaB crassse; long. 80—87, alt. 47, cr. 36 
mm. — Suecia in Skane (Kaflinge in amne et in palude 
ad Dagstorp). 

Var. ruhens Mke. (Syn. 1830): c, brevis, subtrigono-ovata, su- 
perne subventricosa, inferne complanata, fusco-nigra, an- 
tice late rotundata, postice celeriter in rostrum basale acu- 
minata, margo dorsalis arcuatus, ventralis rectus, umbones 
prominuli, decorticati, dens card, subcompressus, lamellse 
arcuatce, exsertse; long. 60, alt. 40, cr. 25 mm. — Suecia 
in Skane (in amne ad Kaflinge). — Eossm. Icon. f. 412. 

U. barys mh. C. elongato-ovata, ventricosa, crassa, ponderosa, 
fusco-olivacea, viride radiata, antice producta, angulata, ro- 
tundata, superne regulariter extense convexa, postice 272 
longior, lente utrinque in rostrum inframedianum acumi- 
nato-rotundatum producta, margo ventralis medio rectus; 
umbones forte undulati v. decorticati; denies card, ut U. 
crassi, sed juxta positi et multo validiores, fossula inter- 
posita valv. sin. lata, non profunda. Long. 70, alt. 45—50, 
cr. 38 (100—54-42: Kob., 90—50—30: Cless.) Cfr. West. 
Fauna paliiarkt. VII, 1890, p. 63. — U. pseudolitoralis 
Cless. 1875, nomen hybridum! 

Hah. Dania in maxime meridionali parte peninsulae Jyl- 
land (locus originalis est Tapsaaen '•■■ ad Kristiansfeld in maxime 
septentrionali parte Schlesvigiae). 
U. ater Nilss. (Hist. moll. Su. 1822). C. ovato-oblonga, antice 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 161 

ventricosa et crassa (i)ra'sertim parte inferiore antica), po- 
stice compressa, sub ej)idei'mide atro nitida, argentea, mar- 
gine dorsali ventralique siibparallelis et lequaliter arcua- 
tulis (vel illo longe arcuatulo, hoc substricto v. medio re- 
tusLilo), parte anteriore brevissimo et posteriore triplo lon- 
giore fere teque latis, rotundato-truncatis; umbones de- 
press!, decorticati; dens card, dilatato-conicus, crassus, 
perobliquus, intus convexus, extus planus et striatus. Long. 
80 (ant. 20, post. 60), alt. 40, cr. 26 mm. 

Hah. Suecia in Skane (in Hojea et Kopingea), Ostergot- 
land (in Svartan ad Boxholm, Storan ad Soderkoping, Sken^n 
ad Skeninge et forma minor ad Solberga). — Fennia in par. 
Tenala (Mus. Helsingf.). 

Var. suhdecurvatus West. (Expose crit. 1871): c. oblongo-ovata, 
ventricosa, viridifusca, postice compressa, elongata, subde- 
curvata, rotundato-truncata, margo ventralis plus minus 
retusus, umbones tumidi, dens card, compressus, crassiu- 
sculus, crenatus; long. 50—60 mm. Forma inter U. decur- 
vatum Rossm. Icon. f. 131 et U. atrovir. Eossm. f. 206 
media. — Suecia in Skane (Kaflingea *) et Ostergotland 
(Motala). 

Var. dannemorce (Morch) Bourg. ap. Loc. (Catal. gener. 1882) : 
c. angusta, valde elongata, supra et infra parallela, ubique 
fere cequaliter ventricosa, atra, crassa, antice angusta, ro- 
tundata, postice quadruplo lon^:;ior, in rostrum medianum 
sat acutum producta, parte anteriore brevissimo, umbones 
parum convexi, dens card, crassissimus, trigonus, ad mar- 
ginem superiorem forte approximatus, semper sine denti- 
culo preeposito, margarita flavidoplumbea; long. 70, alt. 30, 
cr. 25—27 mm. — Suecia in Upland (ad Dannemora). 

Var. septemtrionalis Bourg. ap. Loc. 1. c: c. elongatulo-ovoidea, 
atrovirescens, parum ventrosa, parte anteriore angustato, 
rotundato, posteriore 2^/4 longiore, paullo dilatato, in ro- 
strum subbasale perobtusum producta, margine dorsali elon- 
gato-arcuatulo, posteriore declivi, basali rectiusculo, um- 
bones lati, obsoleti, detriti v. decorticati, dens card, sat 
fortis, trigonus; long. 52—55, alt. 27—31, cr. 17—21 mm. 
— „Cette forme appartient a un groupe de Nayades sue- 
doises dont plusieurs se retrouvent en France" (Bourg.). 

U. elegans West. (]\lalak. Blalt. 1867), C. longa, ad tres ante- 

11 



162 C. A. Westerlund, Synopsis Molliiscorum Extramarinor. Scanclin. 

riores partes altitudine subsequalis, marginibus parallelis, 
fuscopicea, rufescens, forte eeneo splendida, nnmquam ra- 
diata, ad umbones ventricosa, infra et praecipue rostro 
longo mediano, utrinque angustato apice subtruncato* forte 
compressa; pars antica perbrevis, humilis, postica plus 
quam quadruple longior, margine ventrali postice ascen- 
dente; umbones lati, humiles, decorticati; ligamentum vali- 
dum; dens card, crassus, elongatus, fere longitudinalis, 
crenatus, lamellae crassse. Long. 110 (ant. 20, post. 85), 
alt. 42, cr. 30 mm. 

Hah. Siiecia in Ostergotland (in lacubus Follingarne *, Ki- 
sasjon et Kilarpsjon). Forma aegre interpretenda, ad iumidum 

vergens. 

^'^) C postice cUlatata et superne ])lus minus angidata, fu- 

scovirescens, scepe pidchre saturatius viride radiata et 
fuscozonata, crassiuscula, umbones scepissime integri, 

dens card, parvus, compressus, obliquus. 

U. batavus Mat. & Rack. (Trans Soc. Linn. 1807). C. oblongo- 
ovalis, postice dilatata, sat ventrosa, inferne et postice 
compressa, antice rotundata, postice 272 longior, in ro- 
strum latum, lingua?forme, fere medianum, subtruncatum 
producta, margine dorsali arcuatulo, ventrali subrecto; um- 
bones prominuli, ventrosi; ligamentum angustum, longum. 
Long. 60—70, alt. 30 — 35, cr. 20 — 25 mm. — Rossm. Icon, 
f. 128 a. 

Hab. Suecia in Skane (Hojea, Kopingea, Almaa &c.), Oster- 
gotland (in Stangan) et Dalarne (in lacu Hyen, par. Schildvie). 
— Dania in Sjaelland (Ringstedaa &c.) et Jylland. 

Forma minor (long. 40 — 50, alt. 25 — 28 mm.), obscurior, 
subolivacea, zonis multis atrobrunneis, postice latior, subrhom- 
bea, margine dorsali magis curvato, basali subretuso, in Hojea 
et in Skenan occurrit. 

j-f Umhones tuberculato-rugosi, postice margine areali infe- 
riori {callo obtuso) obliquo utrinque ab area distincti. Dens- 
cardinalis valvce dextrce compressus, sat crassus, longitudi- 
nalis, posteriorc valvce sinistrce valido. 

U. tumidus Retz. (Nov. test. gen. 1788). C. ovato-conica, ven- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, N:o 7. 163 

tricosa (postice compressa), crassa, pondeiosa, brunnea vel 
rufofusca, saepius fuscoradiata et nigrozonata, antice lata, 
rotundata, postice 272 longior, in rostrum acute conicum, 
medianum, utrin({ue forte stricteque acuminata, margine dor- 
sal! rectiusculo, antice et postice saepius angulato, ventrali 
plus minus arcuato ; umbones prominentes. Long. 75, alt. 
35, cr. 25 mm. 

Hal). Suecia in plerisque provinciis merid. et mediis us- 
que in Dalarne. — Dania in plerisque lacubus et amnibus. — 
Fennia merid. et media. 

Forma major (Rossm. Icon. f. 402): long. 110, alt. 50, cr. 35. 

— Earior. 
Var. miilleri Rossm. (Icon. f. o-il, 1838): c. acute ovata, forte 
compressa, lutescens, nigricante cingulata, antice prolon- 
gata, late rotundata, postice in rostrum acutum medianum 
elongata, margine dorsali et ventrali sub&eque arcuatulis, 
umbones tumiduli, medio approximati, dentes card, com- 
pressi, elongati, humiles; long. 67—70, alt. 38—40, cr. 18 
— 20 mm. — Dania. 

Forma comyressa Morcli (Syn, moll. Dan. 1864): c. minus 
compressa, margine posteriore in rostrum breve coni- 
cum fere basale forte declivo, margine ventrali sub- 
recto; long. 56—60, alt. 33, cr. 22 mm. — Dania in 
Sjf^elland (Tjustrupso et Bavelseso). — Rossm. Icon. f. 
739. 
Var. ovalis Mont. (Test. Brit. 1803, Mj^a): c. oblique trigono- 
ovata, antice brevis, humilis, rotundata, post umbones mar- 
gine lente regulariter arcuato-declivi et ad basin cum mar- 
gine ventrali antice arcuato-ascendente, postea recto ro- 
strum obtuse acuminatum formante, superne ad umbones 
ventrosula, de ctetero forte complanata, lunula (suiDerne 
ante umbones) magna, profunda, ovalis, dentes card, et la- 
mellae angulum validum profundum obtusum formantes; 
ex. max. long. 65 (ant. 12, post. 53), alt. 35, cr. 22 mm. — 
Suecia in Skane. 
Var. lacustris Rossm. (Icon. f. 542, 775): c. postice magis elon- 
gata et angustata, infra post medium compressa, rostro an- 
guste attenuato, inframediano apice truncato, subdecurvato, 
sulcis incrementi rostri hiantibus, margine ventrali post 
medium rectiusculo, ante apicem retusulo; long. 70, alt. 
33, cr. 24 mm. — Suecia prrecipue in prov. Skane. -- Dania 
in Endrupso. 



164 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscomm Extramarinor. Scandin. 

Var. limicola Morch (Syii. moll. Dan. 1864) : c. ovali-piriformis, 
longa, castaneo-nigricans, unicolor, margine dorsali et ven- 
tral! svibparallelis, parte posteriore medio obtuse conico, 
dentes card, crassi, dens card, valvse dextrine subtransver- 
salis, sed dentes srepe niorbosi et umbones sa^pe decorti- 
cati; long. 85, alt. 40, cr. 26 mm. — Suecia in Skane, Sma- 
land et Osteip-otland (in lacubus fundo limoso). Forma 
minor et elonyata ad Stockholm (in loco Tyska botten 
dicto: V. L.). — Dania in Sjeelland. — Fennia merid. et 
media. — Rossm. Icon. £. 204, Nord. & Nyl. Finl. Moll. 
f. 73. 

Var. conus Spengl. (Skrivt. Nat. hist. Selsk. 1793) : c. oblique 
cuneiformis vel ovato-piriformis, veutricosa, viridibrunnea, 
antice rotundata, sat prolongata, postice 272 longior, in 
rostrum inframedianum vel subbasale angustata, margine 
posteriore regulariter extenso ad basin descendente, ven- 
trali recto, antice ascendente, dens card, subrectangularis, 
crassus; long. 52—64, alt. 27 — 32, cr. 20—25 mm. — Sue- 
cia in Skane. — Dania in Sjaslland (^in plerisque lacubus 
majoribus fundo arenoso). — Fennia, Kotojarvi in Borgnas 
(Mus. Helsingfors). 

Var. inctus Beck, Morch (Syn. moll. Dan. 1864): c. oblique 
cuneiformis, olivaceo-viridis, ventricosa, parte anteriore 
brevi subrotundato, posteriore triplo longiore in rostrum 
inframedianum sat acutum elongato, margine superiore ad 
basin bene arcuato, ventrali elongato-arcuato, umbones va- 
lide tuberculati, tumidi, dens card, brevis, subtrigonus. 
crassus; long. 48 — 50, alt. 24—28, cr. 16—18 mm. — Sue- 
cia in Skane (ut in Kaflingea). — Dania in Ladegaardsaaen 
ad Kjobenhavn. 

Var. tumidulus Loc. (Contrib. XIII, 1889): c. ovalis, sat brevis, 
flavoviridis, obscurius radiata, mediocriter ventricosa, an- 
tice rotundato-descendens, superne angulata, postice duplo 
longior, in rostrum medianum, breve, sat acutum producta, 
margine superiore parum arcuato, descendente, ventrali 
elongato-curvato, antice fortius, umbones sat prominentes, 
dens card, subconicus, altus, tenuis, sat longus; long. 62 
— 68, alt. 33 — 35, cr. 23—25 mm. — Suecia in Skane — 
Fennia ad Rantasalmi (Mus. Helsingf.). — M3^a ovata De- 
novan, U. tumidus Eossm. Icon. f. 203, Dup. Hist. moll, t, 
38 f 20. 

Var. saccafus Eossm. (Icon. f. 969, 1859): c. oblonga (part, po- 
steriore ad quintuplo longiore), antice prolongata, angu- 
stata, rotundata, delude usque post medium dilatata, po- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 165 

stice in rostrum medianum obtusum angustata, margine 
superiore toto regulariter exteiise convexo, ventrali us- 
que ad medium stricto, deinde saccato, postea oblique 
stricteque ad medium ascendente; long. 75, alt. 36, cr. 25 
mm, — Suecia in Skane (Kopingea), Smaland (in Wersjon, 
Bodasjon, Eman et Hulingen), Ostergotland (in Kisasjon, 
Follingarne, Asunden, Kofleforsan, Hargsjon, Svartan etc.). 

fff Urnhones hibercidati. Dens card, valvm dextrce compres- 
sus, tenuis, larneUiformis, longitudinalis, posteriore val- 
vce sin. minimo vel nullo. 

U. rostratus Lam. (Anim. s. vert. VI, 1819). G. longa, hnmilis, 
supra et infra subparallela, pallida, antice prolongata, S8e- 
pissime late rotundata, non angiilata, postice plus quam 
triplo longior, superne angulata, angustata, in rostrum me- 
dianum cuneiforme, siepius truncatum, rare paullisper li- 
mosum elongata, carina ligamentali distincta, angulata, 
margine ventrali recto v. retuso, postice longe recteque 
ascendente; umbones tumidi, prominentes ; callus margina- 
lis latus, planus. — U. pictorum Auct., nee Linne, qui 
varietas U. tumidi sit. Gfr. West. Fauna palaarkt. VII, 
1890 p. 104. 

Tijpus: c. juvenis rufescenti fulvida, deinde olivaceofulvida 
vel et prsecipue luteoviridis, striis zoniformibus subrugo- 
sis fuscis; long. 90, alt. 37, cr. 27 mm. — Rossm. Icon. f. 
196. 

Forma maxima: c. rugis increment! dimidii antice for- 
tioribus, dimidii postici obsoletis; long. 110—115, alt. 
40, cr. 30 — 33 mm. 
Forma pumila: long. 70—80, alt. 30 mm. 

Hal. Suecia in Skane, Smaland, Westergotland, Ostergot- 
land, Nerike, Wermland, Upland et Westmanland. — Dania 
rarior. Forma maxima: Dania in Sjaelland (Damhuussoen). — 
Fennia supra Hallisfors in amne Aura (Mus. Helsingf.). 

Var, delpJiinus Spengl. (Skr. Nat. hist. Selsk. 1793): c. elon- 
gato-ovata, laivis, nitida, antice circularis, depressa, su- 
perne Isete viridis, de csetero pallide lutea, umbonibus ci- 
nereis, latis altisque, zona fuscobrunnea circumscriptis; 
long. 50—80 mm. — Dania in Sjwlland (in Ladegaardsaaen 
pr. Kjobenhavn, in amne inter Farum So et Fuurso, Haldso, 
Eosborgso etc.). — Rossm. Icon. f. 71 a. b. jun. 



166 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Var. deshayesi Mich. (Compl. hist. moll. 1831): c. elongato- 
ovata, marginibus subparallelis, ventrali subsinuato, pars 
posterior altior, 2Y4 longior, in rostrum acuminato-trun- 
catum, supra et infra seque subrecte angustata, modice 
ventricosa, viride lutescens v. brunneo-olivaceolutea, cir- 
cuitu obscurior, umbones pone marginem anteriorem, forte 
decorticati, margarita albocoerulea, oleomaculata; long. 70 
— 75 (Morch), long. 90, alt. 34, cr. 25 mm. (Loc). — Dania 
in Tonderkanal et Tingslevso. — Eossm. Icon. f. 197. 

U. limosus Nilss. (Hist. moll. Sii. 1822). C. longa, fusca, antice 
brevis, subtruncato-convexiuscula, depressa et angulata, 
postice post medium usque plus minusve dilatata, delude 
supra et infra sequaliter in rostrum late rotundatum vel 
truncatum, stepissime crusta obtectum, Jonge producta, 
margine ventr. recto v. curvatulo, postice brevissime ascen- 
dente, carina ligamentali obsoleta; umbones lati, rotundati, 
prominentes; callus marginalis altus, medio obtuse angu- 
latus. 

Typus: c. in omnibus eetatibus saturate colorata, brunnea seu 

luteofusca, striis zoniformibus subrugosis saturatius fu- 

scis; long. 85, alt. 35, cr. 25 mm. — Eossm. Icon. f. 199. 

Forma maxima: rugpe incrementi confertissimae; long. 85 

—100, alt. 34-41, cr. 28—30 mm. 
Forma pumila: long. 39. alt. 18 mm. 

Hab. Suecia in provinciis iisdem ac U. rostratus, sed ubi- 
que rarior. — Dania in Sjaelland, Fyen et Jylland multis locis. 
— Fennia ad Impilahti et Saaksmaki in Valkiakoski (Mus. Hel- 
singf.). 

Gen. Wlargaritana Schum. 

C. crassa, iwnderosa, dente cardinali valvce dextrce 
simplici, valvce sinistrce hipartito (vel dentibus diwbiis), 
omnibus crassissimis^ conicis; denies later ales vel lamelli- 
formes nidli. 

Ml. margaritifera Lin. (Syst. nat. X, 1758, Mya). C. ovali-oblonga, 
compressiuscula, nigrobrunnea, margine dorsali arcum 
circuli majoris formante, ventrali medio sinuato, unde 
concha subreniformis; umbones depress!, soepissime decor- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7 lfi7 

ticati vel profunde lateque erosi. Long. 120—135, alt. 

50—65, cr, 35—40 mm. — Rossm. Icon. f. 72, 74. 

Hah. Siiecia tola in fluviis et amnibus majoribus, saltern 
supra circulum polarem usque. — Norvegia tota usque in Ost- 
finmarken. — Fennia vulgaris. 

Var. elongata (Lam.?) Nilss. (^Hist. moll. Su. 1882): c. multo an- 
gustior, oblonga, crassa, nigra, rudis, margine superiore po- 
stice recto, lente declivo, ventrali minus sinuato, denies 
minnti, subconici, crenulati; ex. max. long. 118, alt. 50, cr. 
30 mm. — Suecia in rivulis passim (locus orig. Frollinge 
in Halland). 

Var. horealis West. (Expose crit. 1871): c. compressa, medio 
alta, postice valde producta, ad posteriorem ligament! par- 
tem latissima, area distincta, carina ligamentali lata, mar- 
gine ventrali subrecto; long. 127, alt. 52, cr. 34 mm. — 
Suecia in Lule Lappmark (Jockmock, Silbojock) et forma 
af fines in Dalarne (Ronnewallsan par. Wika). 

Var. compressa West. (Fauna Suec. 1873): c. compressissima, 
parte anteriore brevi, rotundato, posteriore late conico, 
margine dorsali postice forte declivo, ventrali medio re- 
tuso, postice subrecto, impressio muscularis postica striis 
elevatis crebris, dentes minuti, obtusi; long. 120, alt. 60, 
cr. 30 mm. — Suecia in Dalarne (Utsjovallen par. Ma- 
lungs). 

Var. ventricosa West, 1. c: c. tumida, etiam parte posteriore 
valde ventricosa, antice et postice rotundata, margine dor- 
sali leviter curvato, postice depresso, ventrali subrecto. 
medio retusiusculo, dentes acuti; long. 130, alt. 60, cr. 45 
mm. — Suecia cum var. compressa. 

Var. roissyi Mich. (Compl. hist. nat. 1881): affinis var. elon- 
gatae, sed parte posteriore conchse longiore, altior et ven- 
tricosior, margine dorsali longiore et rectiore. ventrali ma- 
gis rotundato, vix subsinuato, rostro obtuso et recurvato, 
dente card, parvo, non crenulato; long. 108, alt. 58, cr. 28 
mm. — Suecia (fide clariss. Locard in Contrib. mal. Fr. 
XIII, 1889). 

Gen. Anodonta (Guv.). 

C. scepissime teyiuis, fragilis, deniibus nee carcUnali- 
hus nee lateralihus instriicta (valvis tantummodo liga- 
mento jnnctis). 



168 C. A. Westerlund, Synopsis Mollnscorum Extramarinor. Scandin. 

Obs. Minim in modnm variat, quoad staturam et faciem, nt 
quis minus cautus facile crederet se plures habere species, dum unam 
tenet. Hrec verba Linngei de planta quadam optime in hoc genus in- 
cidunt- Tamen confiteor me non audere, experientia hodierna duce, 
formas mihi cognitas omnes sub species certas, quamque suo loco na- 
turae congruo, collocare. Hoc ut multum est posterorum. 

1. Euanodonta West. C. x)lus minus ovalis, ovata, oblonga vel 
longe lingmeformis et inflata, antice rotundata, dentibus 
later alihus vel lamelUs millis. 

(1) C. magna, inflata {prcEcipue medio), ahbreviata, extus intiisque 
sulcata, late ovata, parte anteriore magno, late rotundato, po- 
steriore 1^/^ ad duplo longiore, margine ventrali plus minus ar- 
cuato. 

A. cygnea Lin. (Syst. nat. X 1758, Mytiliis). C. recta, forte con- 
vexa, superficie intequa, olivacea, virescens, fuscozonata, 
antice alta, rotunda, postice V/i longior, margo dorsaiis 
et ventralis subparalleli, postior rectus, lente descendens, 
area humilis, non angulata, rostrum perobtusum, subme- 
dianum, umbones submediani, parum prominentes. Long. 
185, alt. 90, cr. 60 mm. 

Hab. Sitecia passim rarior (ex. gr. Smaland in Skiresjon 
gub. Jonkoping, Ostergotland in urbe Wadstena etc.). — Da- 
nia? — Norvegia? — Fennia in Aland et ad Rautus (Mus. 
Helsingf.); in lacu Ladoga? 

A. eucypha Bourg. (Moll. Aceph. 1881). C. ut ilia A. cygnese, 
sed valde ventricoso-inflata, virescenti-lutea, brunneo- et 
viride-zonata et tenue denseque radiata, parte anteriore 
breviore, posteriore 27^ longiore, rostro mediano late trun- 
cato, margine superiore arcuatulo, ventrali fortius arcuato, 
posteriore paullo excavato, area fortiore, compressa, angu- 
lata. Long. 150 (ant. 55, post. 95), alt. 82, cr. 55 mm. 
(long. 165, alt. 90 mm.: Morch). — A. cygnea Rossm. 
Icon. f. 67, Morch Syn. moll. Dan., »A. cygnea var. stra- 
minea Schliiter! Cat. p. 31 » (Morch). 

Hah. Sitecia in fossa arcis in Wadstena. — Dania (ad 
Jsegerspriis, Broxo, Holsteinborg, Ragnehaveso pr. Ringstad etc.). 

Ut varietates A. cygnese suae enumerat 0. Morch sequentes formas 
mihi ignotas, in Dania collectas: 



f 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, Nro 7. 169 

„A. lingua Yolcli (Morch Cat. Yoldi, 2, N:o 608): Area radio la- 
tissimo convexo circumscripta; long. 148 mm. alt. 79 mm. — J.x'gerspriis, 
Kraessmose, Bornholm (spec, long. 108 m. alt. 60 m.) Yoldi-'. 

,,A. lynghyana. T. solida, compressa, ovalis, utrinque suba'qualiter 
rotundata, marina, natibus castaneis; rug» incrementi conferti, promi- 
nentes; long. 185 mm., alt. 100 mm. — Sorgenfri; spec, minus (long. 149 
mm., alt. 72) ab Klaringen ad Soborg Soe (in Museo Chr. VIII).-' 

A. fragillima CI. (Chemn. Conch. Cab. 1876). C. sat abbre- 
viata, pariim ventrosa, tenuis, interstitiis rugarum incrementi 
sublevibus, antice rotundata, infra forte declivis, postice 
plus quam duplo longior, in rostrum breve lateque sub- 
supramedianum truncatum producta; margo superior rec- 
tus, elongatus, perparum ascendens, postice (ubi altitudo 
maxima) angulum magnum cum margine posteriore recto 
oblique descendente formans, margo inferior medio forte 
arcuatus, postice valde et subito ascendens; umbones de- 
presses; margarita sordide coerulescens, maculis magnis 
oleoflavidis. Long. 110, alt. 64, cr. 30 mm. 

Hal). Dania in Lolland (ad Gammeleje: H. L.). 

(2) C. magna, ventrosa (prcecipue ad umbones), ovali-elongafa, parte 
posteriore ^Va longiore, margine ventrali elongato-arcuato; um- 
bones depressi. 

A. forschhammeri Morch (Syn. moll. Dan. 1864). C. recta, subo- 
vali-oblonga, ventricosa, obscure olivaceo- viridis vel-rufescens, 
zonata, antice altissima, latissima, rotundata, non decli- 
vis, postice humilior, in rostrum medianum, mediocre, ro- 
tundatum attenuata, margo dorsalis subrectus, posterior 
subconcavus, ventralis medio coarctatus; area radiis ele- 
vatis utrinque binis circumscripta; umbones superne ca- 
stanei. Long. 190, alt. antice 100, .vd finem ligam. 85, 
cr. 60 mm. 

Hab. Dania in Sja^lland (in piscina ad Donse et ad 
Hellebek). 

A. lirata JMorch (Syn. moll. Dan. 1864). C. recta, solidior, 
ovali-oblonga, ventricosa, viridelutea, rugis incrementi ex- 
pressis, acutis lirata, interstitiis profundis, angustis, antice 
rotundato-declivis, postice non humilior, in rostrum sat 



170 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

elongatum, medianum, recurvatulum attenuata, margo dor- 
salis elongato-arcuatus^ ventralis late curvatus; umbones 
depress!. Long. 160, alt. 80 mm. (1. 123, a. 65, cr. 36 
mm.: Locard). 

Hal). Dania in Sjaelland (Classens Have) et Lolland (Lille 
Kjobelov). 

A. aeneolina Drt. (Journ. Conch. 1893). C. oblonga, parum con- 
vexa, tenuis, fragilis, extus intusque suleato-costata, oliva- 
cea, postice in rostrum attenuato-decurvatum vel trunca- 
tum, inframedianum producta; margo superior et inferior 
subparalleli, anteriore rotundato; umbones plicatuli, rubi- 
ginosi; crista humilis; impressiones internee superficiales; 
margarita coeruleo-seneola (infra coerulea, superne maculis 
saepiss. maximis pallide hepaticis vel seneis), nitida. Long. 
72—84, alt. 37—46, cr. 22—26 mm. — (West, in Nach- 
richtsbl. Mai. Ges. 1894). 

Hah. Suecia in Skane (in Ringsjon ad ostium amnis 
Ronneholmsan: Hj. W.). 

A. charpyi (Dup.) Bgt. (Moll. Aceph. I, 1881). C. elongato-ovata, 
non obliqua, rugoso-striata et sulcata, saepe ad maximam 
partem erosa, fusco-olivaceaj v. rufescens, forte et regula- 
riter ventricosa, valvulis non hiantibus, antice rotundato- 
declivis, postice 2^2 longior, in rostrum perobtusum me- 
dianum producta; margo superior et inferior subaequaliter 
arcuatuli, subparalleli. Long. 130, alt. 67, cr. 42 mm. 

Hah. Dania ad Kjobenbavn (in Fredriksbergs Have: H. L.). 

A. ventricosa C. Pfr. (Naturg. IL 1825). C. elongato-oblonga, 
sat obliqua, fusco-virescens^ zonis concentricis viridibus v. 
brunneis, valde ventricosa, antice rotundato-declivis, po- 
stice 2Y2 longior, in rostrum obtusum medianum producta; 
margo superior subrectus, posterior concavo-descendens, 
inferior subrectus, postice magis quam antice arcuatus; 
margarita coerulescens. Long. 137—167, alt. 68 — 84, cr. 
45—58 mm. 
Hah. Dania ad Hirtshal (H. L.). 



I 

I 



i 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XlII, N:o 7. 171 

(3) C. magna, parum venh'osa, longa vel longissima. marginibus 
plus minus parallelis vel convexiuscuUs, parte posteriore ^Vs — 
5V2 longiore; area humilis; umbones depressL 

A. sulcata (Lam.) Nilss. (Hist. Moll. Su. 1822). C. recta, ovali- 
oblonga, ventricosa, humilis, olivaceo-viridis, fusca, extus 
intusque rugata, interstitiis rngarum excavata, antice fere 
rotundata, postice fere triplo longior, in rostrum longum, 
medianum, rotundato-truncatum, superne lente, infra cele- 
riter attenuata, margo superior strictus, horizontalis, ven- 
tralis vix arcuatulus, postice recte alteque ascendens. Long. 
110 — 150, alt. 50 — 70, cr. 30 — 55 mm. A. cellensis Auct. 
(non Mytilus zellensis Gmel. 1788 = Mya arenaria Schro- 
ter 1779, fide E. v. Martens in Nachrichtsbl. Mai. Ges. 
1891). 
Hah. Siiecia meridionalis et media ad Dalarne et Upland. 

— Dania multis locis. — Fennia in Aland (in palude ad Bolsta- 

holm: Mus. Helsingf.). 

A. moulinsiana Dup. (Hist. moll. Fr. 1852). C. ovali-oblonga, 
parum ventrosa, antice perbrevis, subtruncato-rotundata, 
postice 3^4 longior, in rostrum submedianum longum trun- 
cato-biangulatum producta, brunneorufescens, margine dor- 
sali leviter arcuato, ventrali subparallelo usque ad finem 
recto; umbones marg. anterior, valde approximate depressi, 
decorticati; area humilis crista vix conspicua. Long. 75 — 
90, alt. 40—45, cr. 20—25 mm. 

Hah. Siiecia in Skane (Ifosjon ad Bomolla: Hj. W.). — 
Fennia in lacu Lojo in Nyland, in palude Kakskerta et in amne 
Ylane (Mus. Helsingf.). 

A. cariosa Kstr. (Mon. in Ghemn. Gab. 1852). G. longa, humi- 
lis, linguaeformis, olivaceo-brunnea, fusca, postice viride- 
radiata, antice semicircularis, postice 3 — 37^ longior, in 
rostrum longum, latum, rectum, forte compressum pro- 
ducta, margine dorsali leviter arcuato, ventrali elongato- 
arcuato, medio siepius impressulo; umbones anteriores, 
non prominentes, late erosi; margarita alba, oleomaculata. 
Long. 100—125, alt. 50—58, cr. 25—35 mm. 



172 C. A. Westerlimd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scanclin. 

Hab. Sitecia in Blekinge (in lacu Mollsjon: Hj. W.), So- 

clermanland (in amne Gudea: Hj. W.) et ad Stockholm (in Li- 

dingon: Hj. W.). 

(4) C. elongata, medio (margine dorsali ascendente) dilatata, parum 
ventrosa, area elata^ compressa, pars posterior triple longior, 
rostro cimeafo; umhones depressi. 

A. anserirostris Kstr. 1. c. C. irregulariter elongato-ovata, obli- 
qna, brunneo-viridis, superne et ad margines fusca, ad 
nmbones depressos rufescens, rugis niimerosis plannlatis, 
antice circulari-rotundata, postice fere quadruplo longior, 
in rostrum longum, compressum, inframedianum, subrecte 
truncatum producta, margo superior sat forte aseendens, 
posterior longe profundeque descendens, ventralis plano- 
convexus, postice levissime aseendens. Long. 85 — 110, 
alt. 50—53, cr. 30—38 mm. 

Hah. Sitecia in Ostergotland (Kilarpsjon & Takern) et ad 
Stockholm (Djurgardsbrunnsviken: Hj. W.). — Dania in Sjsel- 
land (in canahbus hortis Frederiksbergensis pr. Kjobenhavn) et 
in Hornbaekso (H. L.). A. cellensis var. sulcata Morch. 

A. lacuum Bourg. (Moll. Aceph. 1881). C. oblonga, virescens, 
zonis latis obscuris concentricis, ad margines rugosa, parte 
antica rotundato-descendens, postica 3V4 longior, in ro- 
strum cuneatum, medianum, oblique truncatum producta, 
margo superior forte aseendens, posterior concavo-descen- 
dens, inferior subrectus, postice alte subrecte aseendens. 
Long. 95, alt. 52, cr. 28 mm. 
Hah. Suecia in Gotland (in Tingstade trask: V. L.). 

(o) C. magna., solida, ponderosa, ventricosa, oralis^ atrohrunnea vel 
fuscovirescens, postice duplo longior, maraine dorsali suhrecto, 
parum ascendente; area compressa) umbo is tumidi. 

A, dupuyi Ray et Drt. (Rev. Zol. 1849). C. obliqua, margine 
dorsali ascendente, ventricosissima, ad finem ligamenti la- 
tissima, rugosa, inferne prtesertim profunde sulcata, antice 
late rotundata, superne angulata, postice in rostrum me- 
dianum, truncatum, obtuse biangulatum, supra et infra li- 
neis rectis [equaliter attenuata, margine posteriore recto, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 178 

ventrali arcuatiilo, postice longe recteque ascendente. Long. 
100—120, alt. 55—65, cr. 40—45 mm. 

Hal. Dania in ins. SjaBlland (in Emdrupso: H. S.) et 
Fyen (ad Brahe-Trolleberg: A. F.). — Verosimiliter hue pertinet 
A. cellensis var, 3. « minor (»G. incrassata, ventricosa, sordide 
olivacea, nates siepe ferruginei, liganientum validissimum; long. 
112, alt. 60 mm.») Morch in Syn. moll. Danise (in lacubus 
Gjentofteso, Damhunssoen et Bavelseso inventa). 

(Q^ C. mediocris, tenuis^ fragilis, complanata, breve ovalis, luteo- 
virescens, pars postica cluplo longior, margo dorsalis suhhori- 
zonfalis, suhrecfus, ventralis totus regidariter arcuahis; area 
alta, valde compressa ; timhones plane depressi. 

A. sturmi Bourg. (Moll. Aceph. I, 1881). C. subrecta, late ovata 
vel irregiilariter rhomboidea, laevigata, nitida, luteoviridis, 
tenue radiata, ad umbones cinerascens vel ferruginea, an- 
tice lata, rotundata, superne angulata, margine posteriore 
recto, celeriter descendente, postice in rostrum breve, la- 
tum, medianum compressa, ligamentum fere inconspicuum. 
Long. 70—90, alt. 43—59, cr. 26 mm. (L. 106, a. 50 mm.: 
A. cellensis v. intermedia Morch). 

Hal). Siiecia in BleKinge (in lacu Tresjon prope Ronneby: 

Hj. W.) nee non in et circa Malaren (J. \V.). — Dania in ;>So- 

erne» ad Kjobenhavn, Ladegaardsaaen, Leersoen et Lundehuus- 

soen. 

{7} C. late ovalis-subrhomhea, ventricosa., antice prolong ata., postice 
duplo longior, margine dorsali fere recto, ascendente. ventrali 
plus minus arcuato; area magna, alta, forte angulata; umho- 
nes tumidi. 

A. piscinalis Nilss. (Hist. Moll. Su. 1822) pr. p. C. crassiuscula, 
pallide lutea, superne cinerea, natibus rubris, confertim 
viride radiata, striata et obseurius zonata, antice rotun- 
data, superne angulata, margine posteriore plus minus 
eoncavo, ventrali fere regulariter et forte arcuato, postice 
in rostrum submedianum, subeonicum, obtuso-truncatum 
produeta. Long. 100, alt. 60, cr. 30 mm. 

Hal). Suecia a Skane (locus originalis est Dagstorp in fos- 
sis turfosis), ad Stockholm (in Rastadsjon: Hj. \V.). — Dania 



174 C. A. Westerlund, Synopsis MolJuscorum Extramarinor. Scandin. 

ad Bjornedam, Tranebjerg, Samso, in piscina ad Skaaninge et 
stagno turfoso ad Hellebaek (H. L.)- 

A. opalina Kiist. (Mon. in Chemn. Cab. 1852). C. ut piscinalis, 
sed medio maxime ventricosa, marginibus acutis, compres- 
sis, dense striata et plane sulcata^ in area et ad oras la- 
mellata, antice late rotundata, pars posterior in rostrum 
cuneatum latum, truncatum fere, inframedianum, reeurva- 
tulum producta, crista seepe humilior, margo inferior elon- 
gato-curvatus. Long. 100, alt. 67, cr. 30 mm. (125—69 
— 44 mm.). — (A. radiata v. paludosa Morch.). 

Hal. Dania in Sjaelland (in fossis circa Kjobenhavn, inter 

Farum So et Fuurso). 

Forma suhcylindrica, inflata, margine ventrali recto; long. 105, 
alt. 55 mm. — Dania in Fj'^en (Hofmansgave). 

(8) C. late ovata, convexa, antice late seynicircularis, postice in ro- 
strum breve v. hrevissimum declive iwoducta, margo superior 
arcuatiis; crista dilatata, rotundata; umbones depressi. 

A. retziana Drt. (Journ. Conch. 1893). C. convexo-compressa, 
sat solida, medio leeviuscula, nitidula, ad oras sulcatula, 
postice in rostrum brevissimum, surrectum, submedianum, 
rotundato-acurainata desinens, pallide olivacea vel leete vi- 
ridula, fusco-zonatula, margo superior, anterior et inferior 
(postice usque ad medium) forte arcuati. Long. 75—82, 
alt. 50 — 55, cr. 22 — 25 mm. 

Hah. Siiecia in maxima meridionali parte pro v. Skane (un- 
de Rossmassler clarissimo Drouet olim specimina communicavit), 
ad Stockholm (in Bredviken, Kumla et Kyrkviken in Lidingon 
nee non in Djurgardsbrunnsviken: Hj. W.), in Upland (Lang- 
sjon: E. N.). — Dania in Sjselland (Emdrupso: H. S.). West, 
in Nachrichtsbl. Mai. Ges. 1894. 

A. Ihotelleril Drt. (Journ. Conch. 1892). C. convexa, ad oras 
striato-lamellosa, nitidula, postice margine longo forte de- 
clivi in rostrum breve, obtusum, inframedianum v. sub- 
basale desinens, fusca, \el pallide castanea, ad nates ru- 
biginosa vel decorticata, margo superior valde ascendens, 
angulo areali alto, inferior leviter arcuatus v. subrectus. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 175 

postice perparum ascendens. Long. 55 — 70, alt. 40 — 55, 
cr. 23—24 mm. (\V.). 

Hah. Suecia in Upland (in Langsjon: E. N.). 

A. gregalis Drt, (Journ. Conch. 1893). C. a:^quiconvexa, rugo- 
sula, postice in rostrum breve, attenuato-subacutum, in- 
framedianum desinens, castaneo-rubicata vel brunnea, ad 
nates rubiginosa, margo superior arcuatus, inferior vix 
convexus, antice arcuato-ascendens. Long. 80 —100, alt. 
45—60, cr. 30—32 mm. (West. 1. c). 

Hah. Suecia Skane ad Dagstorp (unde Rossmassler claris- 
simo DroLiet specimina misit), Wermland (ad Carlstad in portu), 
Gotland (in palude ad Tingstade: V. L.) et Ostergotland (in En- 
sjon prope Norrkoping: J. W.). — Fennia in lacu Lojo in 
amne Aura ad Hallisfors, in Aland in palude ad Torpby et 
ad Gorki in flum. Svir: (Mus. Helsingf.). 

A. convexa Drt. (Journ. Conch. 1888). C. ovalis, convexa, su- 
pra arcuata, postice in rostrum breve, attenuato-truncatu- 
lum producta, tenuis, sulcatula, olivacea; umbones de- 
pressee, plicatulae; crista elata; ligamentum breve, tenue, 
sinu brevi; margarita pallide coerulescens. Long. 62 — 72, 
alt. 40—44, cr. 20 — 26 mm. Juvenis kevis et nitidissima 
est, pallide flavida, crista virescenti, convexior quam apud 
species affines in statu juvenili. 
Hah. Dania in lacubus ad Soro, Esrom et Hvidkilde 

(H. L.). 

(9) C. suhovalis-ohlonga, antice brevis, postice 3°—4° longior, me- 
dio altissima, utrinqiie subceqiialiter in rostrum longum, infra- 
meclianum, late truncatum angustata; margo ventralis recti- 
usculus. 

A. rostrata (Kok.) Rossm. (Icon. f. 284, 1836). C. perobliqua, 
subrhombea-oblongata, compressiuscula, fuscula, nigrocingu- 
lata, tenuis et fragilis, antice angustata, rotundata, margo 
dorsalis rectiusculus, valde ascendens, posterior a^que et 
sensim descendens, ventralis subrectus; area longissima, 
alta, utrinque sulcis tribus atroviridibus limitata. Long. 
75—100, alt. 43—46, cr. 28—35 mm. 



176 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

Hab. Siiecia in Skane (unde banc formam accepi, sed lo- 
cus specialis ignotus est). 

A. spuria Yoldi ap. Morch (Syn. Moll. Daniee 1864). G. subova- 
bs, ventricosa, solida, postice humilior, late rostrata; 
area subcompressa, utrinque canaliculata; margo liga- 
mentabs ascendens, postbgamentabs leviter concavus. Long. 
105, alt. 60 mm. biter A. ponderosam Rossm. Ic. f. 
282 et A. rostratam (Kok.) Rossm. Icon. f. 284 interme- 
dia. (Morch). A. belvetica Morch (fide Bourg.). 

Hah. Dmiia in Bornholm. (Morch). 

A, tremula Drt. (Journ. Conch. 1888). C. ovalis, convexa, supra 
infraque arcuata, antice late semicircularis, postice in ro- 
strum attenuato-truncatum producta, solida, obvacea, seepe 
obsolete viridi-radiata; umbones depressed, pbcatulEe; crista 
plus minusve elata; margarita polychroa. Long. 90 — 95, 
alt. 50 — 55, cr. 30 — 32 mm. Juvenis compressa, tenuis, 
nitida, palbde virescens. 

Hah. Dania in amne ad Soborg (H. L.). 

A. helvetica Bourg. (Mai. Quater-Cant., 1862). C. oblongo-elon- 
gata, parum ventricosa vel compressa, sat tenuis, strbs 
increment! sulcata, antice fusco-nigrescens, postice sordide 
luteola, superne late decorticata, antice rotundata, superne 
angulata, postice in rostrum elongatum, medianum, ascen- 
dens producta; margo dorsabs subrectus, leviter lenteque 
ascendens, e bgamento ad rostri extremitatem bians, mar- 
gine concaviusculo, margo ventrabs arcuatulus, antice ar-- 
cuatus, postice rectus, ascendens; area compressa, bumibs, 
angulo subnullo; umbones depressi. Long. 75, alt. 40, cr. 
22—26 (100—105 : 45—54 : 25—32 : Bgt.) mm. 

Hah. Siiecia in Edlosaviken prope Waxbolm (R. H.). Celeb. 
Drouet determinavit. 

A. frigida Drt. C. oblongo-elongata, ad umbones sat ventricosa, 
infra medium forte compressa, tenuis, crebrisulcata, antice 
castanea vel fusca, postice luteola, antice brevis, rotun- 
data, postice fere triplo longior, in rostrum longum, late 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 7, 177 

Iruncatum inframedianum producta; margo superior arcua- 
tus, inferior totus subrectus, aliquando subretusus; nates 
depresses (late eros^e); margarita candidula, livide macu- 
lata. Long. 95—110, alt. 50—57, cr. 27—35 mm. (W.). 

Hah. Suecia in Jemtland (in Hornsjon ad Brunflo: E. N.) 

(W) C. oblongo-ovata, regidariter ventricosa adeoqiie scepius margi- 
nibus ohtusis, pars postica 2^/2 — 5 longior, rostro inframediano, 
recto, late truncata, margine inferiore postice vix vel parum 
ascendente, crista humili, non angulata; vel rostro submedianO: 
crista altiore et angulata. 

A. rossmassleriana Dup. (Ess. moll. Gers 1843). C. sat obliqna, 
elongato-ovata, sat tenuis, sat ventricosa, ad margines 
sulcata, castanea, antice declive rotundata, postice plus 
quam triplo longior, margo superior et posterior fere 
regulariter in arcu longo ad rostrum subbasalem extenso 
juncti, margo inferior usque ad fniem subrectus, antice 
ascendens; area humilis, crista prominula, non angulata. 
Long. 100—120, ait, 50—60, cr. 30—40 mm. 

Hal). Suecia in Blekinge (in lacu ad Emmahult: Hj. \V.) 
Sodermanland (ad Kuddinge; Hj. W.), Stockholm (in Rastad- 
sjon: Hj. W.) et Dalarne (in lacu Honsan: C. G. A.). — Dania 
ad Skjoldnsesholm (H. L.). 

A. luxata Held (Isis 1837). C. obliqua, anguste sublanceolata, 
Iseviuscula, rufescenti-subnigra, nitidissima, regio umbonalis 
sordide lutea, antice bene rotundata, sat alta, postice 2^4 
longior, rostro rotundato-truncato, margo superior rectus, 
posterior subrectus, celeriter descendens, inferior arcuatu- 
lus, antice altius ascendens; area humilis, angulata. Long. 
83, alt. 40, cr. 26 mm. (1. 134, a. 70 mm.: Morch). — 
A. cellensis var. 3 Morch. 

Hah. Dania in Sjaelland (Hasle, Mose in Amager) et in 
Bornholm (ad Tonder). 

A. inornata Kstr. (Mon. in Chemn. Cab. 1852). C. obliqua, 
anguste subelliptica, sat elongata, ventricosa, striatula, an 
nulis distinctis, nitida, olivaceolutea v. virescens, ad um- 
bones cinerascens, regio umbonalis ferruginea, viride ra- 

12 



178 C. A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor Scandin. 

diata, antice declive rotundata, postice duplo longior, rostro 
rotundato-truncato, margo superior arcuatulus, ascendens, 
posterior subrectus, lente descendens, inferior regulariter 
extense arcuatus, sa^pe medio leviter retusus; area modica, 
angiilata. Long. 78—85, alt. 43—48, cr. 25—28 mm. (1. 
too, a. 53 mm.: Morch). 

Hab. Suecia in Blekinge (in Tresjon prope Ronneby: Hj. 
\V.). — Dania in Sjeelland (Albertslund ad Taastrap, Aero) et 
Jylland (Rindsholm ad Viborg). 

A. laevigata Drt. (Journ. Conch. 1893). C. ovata, oblique ventri- 
cosa, medio infra medium sat forte compressa, laevigata, 
rugis incrementi paucis (c. 5), distantibus, fuscis, nitida, 
antice rufescens, postice virescens vel virescenti-cornea, 
superne postice radiis duobus fuscis, vel olivacea, postice 
fusca, umbonibus rufulis, margo superior arcuatus, inferior 
horizontalis, postice ascendens, in rostrum truncatulum 
medianum desinens; nates depressee, area impressa crista 
media. Long. 70—80, alt. 43—45, cr. 27—30 mm. 
(West. 1. c.) 

Hah. Suecia in »Tyska botten» lacus Malaren* (V. L.), 
Sodermanland (ad Dalbyo: E. N.) et in Ekolssundsviken ad 
Stockholm (R. H.). 

A. nilssoni Kstr. (Mon. in Ghemn. Cab. 1852). C. recta, sublan- 
ceolato-ovata, modice ventricosa, striatula, rugis paucis 
obscuris, virescens vel olivaceo-lutescens, ad umbones 
ferruginea et cinerascens, postice rufescens, radiis duobus 
latis fuscis, antice sat producta, non angulata, postice in 
rostrum sat longum, submedianum, latum, oblique trunca- 
tum producta, margo superior convexus, posterior abrupte 
subrecte descendens, inferior fere totus arcuatus, postice 
subrecte ascendens; area alta, angulata. Long. 106, alt. 
55, cr. 35 mm. 
Hal). Suecia meridionalis et media passim. 

A. baudoniana Drt. (Journ. Conch. 1893). C. ovata, parum con. 
vexa, tenuis, brunneo-virescens, postice in rostrum breviter 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 179 

truncatum siibmedianum attenuata, margo dorsalis arcua- 
tus, ventralis arcuatulus, hie postice ascendens; crista 
longa, prominula; margarita antice albida, postice coerule- 
scens. Long. 80—100, alt. 45—50, cr. 28 — 25 mm. 
(West. 1. c.) 

Hah. Siiecia in Skane (ad Honsinge: S. Nilsson) et West- 
manland (in lacii Hellingen: V. L.). 

A. fedderseni mh. C. subrhombea, solida, postice late rostrata; 
margo ventralis antice ascendens, postice rectus; ligamen- 
tum validissimum; vestigium distinctum dentium lateralium 
sub ligamento. Long, 96, alt. 57 mm. (Morch sub nom. 
A. incrassata3). 

Hah. Dania in Jylland (ad Rindsholm: A. Feddersen). 

A. oblonga Mill. (Mem. soc. agr. sc. Angers, 1883)? G. vix 
obliqua, parum ventrosa, junior vix ventrosula, antice et 
infra (ubi medio forte) compressa, olivaceobrunnea, rugis 
levibus postice elatis, postice plus quam duplo longior, 
in rostrum fere medianum, lente compressum, oblique 
truncatum, biangulosum elongata, margo superior et infe- 
rior leviter et subsequaliter curvati, ille angulo parvo v. 
obsoleto in marginem posteriorem longum lente declivum 
transiens, hie medio subretusus, postice subrecte sat alte 
ad rostrum ascendens; area humilis, longa, umbones rufi, 
depressi, leviter rugati v. decorticati. Long. 80, alt. 48, 
cr. 23 mm. 

Hah. Dania in Ladegaardsaaen pr. Kjobenhavn (A. F.) et 
ad Haraldsted so (H. L.) 

Cum uUo dubio amiciss Drouet ad banc speciem speci- 
mina mea pro dolor juniora e loco danico citato duxit. Forte 
majore fide ad A. oblongam Mill, pertinent specimina majora 
(1. 110, a. 55, cr. 33 mm.) quae e lacu Takern in Ostergotland 
Siiccice accepi. 

(11) C. obliqua^ margine dorsali subrecte et scepius alte ascendente. 
a medio alto utrinqiie subcaqualiter attenuata, rostrum subme- 
dianum, late truncatum, margo ventralis vix curvatus, utrinqiu 
ascendens, pars posterior 3—2^/2 (.raro triplo) longior, area com 
pressa, crista scepe alta, angulata. 



180 C. A. Westerhmcl, Synopsis Molluscorum Extramariiior. Scaiidin. 

A. anatina Lin. (Syst. nat. x. 1758, Mytilus). G. perobliqua, 
ovali-lanceolata, fragilis, ventrosula vel subcompressa, rugis 
densis sculpta, sordide olivaceo-virescens, antice depresse 
rotundata, postice in rostrum breve, submedianum, late 
conicum, apice angulatum, iitrinque lineis rectis subsequa- 
libus attenuata, margo dorsalis subrecte ascendens, poste- 
rior sat celeriter descendens, ventralis ssepissime rectus et 
retusulus, postice oblique ad medium ascendens, area com- 
pressa, angulata. Long. 55, alt. 32, cr. 18 mm. (A. 
anatina v. /. Nilsson, A. anatina Rossm. Icon, f. 417). 

Hab. Suecia meridionalis et media. — Dania passim. — 
Fennia ad Rantasalmi (Mus. Helsingf.) 

A, danica Morch ap. Bourg. (Moll. Aceph. L 1881). G. perobli- 
qua, ovato-lanceolata, elongata, compressiuscula, tenuis, 
antice humillima, parva, rotundata, postice in rostrum 
latum producta, margo dorsalis rectus, ascendens, ventra- 
lis ante medium subretusus, utrinque sensim ascendens; 
area compressa, medio angulata, utrinque radiis binis sub- 
elevatis remotis circumscripta. Long. 90, alt. ad umb. 
41, postligam. 50, cr. 20 mm. 

Hab. Dania multis locis (locus origin, est Hofmansgave 
in ins. Fyen, ubi frequentissima). 

A. pulchella Drt. (Journ. Gonch. 1893). G. oblonga, ventrosula, 
infra medium antice compressa, tenuis at firma, striato- 
sulcatula, pallide castanea, parte posteriore limo calcareo 
valde adhserente forte obtecta, in rostrum latum medianum 
producta, margo dorsalis arcuatus, ventralis rectiusculus; 
nates depressse; crista prominula. Long. 70 — 77, alt 40 
—45, cr. 20—22 mm. (West. 1. c.) 

Hab. Suecia in Gotland (in palude ad Lojsta:"^ V. L.) 
et ad Stockholm (in Lidingon: Hj. W.) — Dania in Haraldsted 
so et ad Frederiksdal (H. L.). 

A. tenella (Held) Kstr. (Mon. in Ghemn. Gab. 1852). G. obliqua, 
oblonga, convexa, tenuis, marginibus acutis, olivaceo-lutea, 
ad umbones brunnea, antice prolongata, ovato-rotundata, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 181 

postice duplo longior, rostro sat elongate, late conico, 
oblique truncato, infra mediano, margo dorsalis rectus, 
ascendens, posterior longus, rectus, lente descendens, 
ventralis elongato-arcuatus, antice strictiusculus ; area hu- 
milis. Long. 70—80, alt. 37—40, cr. 20—24 mm. 

HaJ). Suecia in Blekinge (in Langasjo* prope Ronneby: 
Hj. W.) — Dania in Esrom so (H. L.). 

A. fiiliginea Drt. (Journ. Conch. 1893). C. oblonga, supra medium 
oblique tumida, tenuis, fragilis, fusca, fuliginea, striata, 
postice in rostrum sat angustum truncatulum producta, 
margo dorsalis leviter arcuatus, ventralis medio arcuatus, 
postice longe lenteque ascendens; nates late decorticatse 
fuligineo-brunneae, membranacese, pellucidse; margarita 
coerulescens, livide maculata, polita. Long. 74 — 80, alt. 
40—45, cr. 25—27 mm. (West. 1. c.) 

Hah. Suecia in Blekinge (in Langasjo"-' prope Ronneby: 
Hj. W., in Sodermanland (in Lillsjon ad Dalbyo: E. N). et ad 
Stockholm (in Lidingon, Kyrkviken: Hj. W.). 

A. fennica Drt. C. oblongo-elongatula, subcompressa, tenuis, 
nitidula, viridis, perfragilis, antice late rotundata, postice 
duplo longior, in rostrum medianum, surrectum, trunca- 
tum producta; margo dorsalis rectiusculus, leviter ascen- 
dens, crista elatiore, inferior arcuatus, postice forte ascen- 
dens ; ligamentum tenue; laminula bene conspicua; mar- 
garita coerulea, seneo-maculata. Long. 80, alt. 43, cr, 
22 mm. 

Hah. Fennia ad Rimito (E. N.). 

A. macella Drt. (Journ. Conch. 1893). C. »oblongo-lanceolata» 
vel subrhombeo-ovata, lata, tumidula, tenuis, fragillima, ad 
oras striatula, olivacea, antice lata, truncata, postice in 
rostrum breve, medianum, rotundatum, surrectum pro- 
ducta, margo superior valde ascendens, posterior forte 
descendens, inferior arcuatulus, postice forte ascendens; 
crista alta, lata; nates depressa), parum erosse, translucidie, 
rubiginoseo; margarita coerulea, livide maculata, lucida. 



182 C. A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 

Long. 60 — 67, alt. ad umb. 35, ad cristam 45, cr. 17 — 18 
mm. (West. 1. c.) 

Hab. Siiecia in Blekinge (in Harsjon prope Ronneby; 
Hj. W.). 

A. subluxata Kstr. (Mon. in Chemn. Cab. 1852). C. perobliqua, 
ovato-elongata, subregalariter ventricosa, marginibus sub- 
obtusis, brunneorufa, umbones versus carnea, striata, rugis 
incrementi numerosis, antice brevissima, angusta, rotun- 
data, postice triple longior, rostro inframediano subtrun- 
cato, margo dorsalis subrecte ascendens, posterior longe 
reeteque descendens, ventralis arcuatulus; area humilis. 
Long. 80, alt. 43, cr. 23 mm. 

Hah. Suecia in Blekinge (in Herrstorpsjon prope Ronneby), 
Sodermanland (Drefviken, Tullingesjon et Bredviken: Hj. W.) 
et in Mitlaren (in »Tyska botten» prope Drottningholm : V. L.). 

— Dania in Sjtelland (Kimmerslovso prope Ringsted, Hornbiekso, 
Esromso) et Jylland (in Gudenaa). 

A. nycterina Bourg. (Moll. Aceph. I. 1881). C. perobliqua, lan- 
ceolata, sat firma. superne ventricosa, virescenti-olivacea, 
antice bene rotundata, postice 2 Y2 longior, rostro infra- 
mediano, rotundato. margo dorsalis arcuato-ascendens, 
posterior subconcave declivis, ventralis subrectus; area 
humilis. Long. 73, alt. 43, cr. 24 mm. 

Hal). Suecia in Skane (ad Kristianstad: Hj. W.), Soder- 
manland (Dalbyo: E. N.) et Ostergotland (ad Norrkoping. J. W.). 

— Dania in Thorso ad Silkeborg (A. F.) et in Frederiksdals 
Aa. (H. L.). 

A. westerlundi (Fagot) Bourg. (Moll. Aceph. I. 1881). C. obhqua, 
oblonga, regulariter ac modice ventricosa, pro magnitudine 
solida, fusca, grosse striata, antice striata, postice duplo 
longior, rostro inframediano, rotundato, margo dorsalis vix 
curvatulus. ascendens, posterior arcuatus et celeriter de- 
scendens, ventralis regulariter leviterque curvatus; crista 
et margo arealis inferior nulli; ligamentum brevissimum. 
Lons^. 66. alt. 40. cr. 21 mm. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 183 

Hah. Suecia in Skane (ad Ortofta). 

A. lanceolata Drt. (Journ. Conch. 1893). C. oblongo-lanceolata, 
superne usque ad rostrum tumidula, infra medium com- 
pressa, tenuis, ad oras squamosula, pallide olivacea, postice 
superne obscura, in rostrum attenuato-truncatum producta, 
margo superior leviter ascendens, posterior subrectus, 
sensim descendens, inferior rectiusculus, postice juvenis 
forte, adultus parum ascendens; nates depressse (erosse); 
crista humilis; margarita coerulescens, antice albida. Long. 
70—85, alt. 40—43, cr. 27-34 mm. (West. 1. c.) 

Hah. Suecia in Blekinge (in lacu ad Emmahult*: Hj. W.). 
— Fennia in lacu Nurmijarvi in Nyland et in Satakunta 
in amne Ylane (Mus. Helsingf.) 

A. limbata Drt. (Journ. Conch. 1893). C. ovata, tumidula, tenuis, 
Igeviuscula, nitida, olivacea, obsolete viride radiata, antice 
attenuata, postice in rostrum breve, attenuato-obtusum 
desinens, margo superior longe ascendens, posterior forte 
descendens, inferior regulariter arcuatus; nates depressae, 
phcatulee, rubiginosae; crista elata, dilatata; margarita 
lactea, peripheria distincte fusco-limbata. Long. 65 — 80, 
alt. 40 — 45, cr. 23 mm. (West. 1. c.) 
Hah. Suecia in Skane (in amne Keflingea: R. H.), Wester- 

gotland (Brunnsbobacken=-= ad Skara: J. W.) et in Miilaren (in 

u 

Arstaviken: V. L.). 

A. minima Mill. (Mem. Soc. agr. d' Angers 1833). C. obliqua, 
oblongo-ovalis, piceo-nigra, nitida, striatula, zonis paucis, 
in medio ventrosula, de caetero compressa, antice sat de- 
pressa, latiuscula, rotundata, postice fere duplo longior, 
rostro inframediano obtusissimo, margo dorsalis subrectus, 
ascendens, posterior longus, rectus, ventralis utrinque 
arcuatus, medio subrectus; umbones forte decorticati, area 
compressa, medio angulata. Long. 50 — 60, alt. 35 — 37, 
cr. 18 — 20 mm. 

Hah. Suecia in Westergotland (in Dofsabiicken et Vik- 
toriasjon ad Skara: J. W.), Ostergotland (Kilarpsjon), Sodermau- 
land (in Langsjon: Hj. W.) et Upland (Ormgardssjon: V. L.). 



184 C. A. Westerlund, Synopsis ^Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

A. mbrchlana Cless. (I\lon. in Chemn. Cab., 1876). C. obliqua, 
snbovalis, brevis, medio ventricosa, luteo-viridis, superne 
rufescens, area brunnea, anlice abbreviata, declive 
rotundata, postice sesqui longior, rostro breviusculo, sub- 
mediano, subangusto, apice rotnndato, margo dorsalis 
arcuatiilus, posterior subrectiis, lente descendens, ventralis 
arcLiatus, ntrinque aequaliter ascendens; area perangiista, 
angiilo siibnullo; ligamentum breve, forte; lunella rotun- 
data. Long. 62, alt. 40, cr. 25 (20) mm. 

Hal). Dania in Sjselland (Glimso, Tiesso etc.). 

A. parvula Drt. (Et. Nay. Fr., 1852). C. elongato-ovalis, obliqna, 
ventrosnla vel subcompressa, brunneo-rufescens (fuscoviridis 
Loc), nitida, striatula, lineis incrementi nonnuUis (6—8) 
sat fortibus, antice brevis, angiistata, rotundata, margine 
anteriore forte declivi, superiore arcuato, ascendente, po- 
steriore subrecto, inferiore curvatulo, postice ascendente; 
pars posterior 2V2 longior, in rostrum late truncatum 
paullo inframedianum elongata; area compressa, postice 
angulata, cristata; margarita coerulescens, superne hepa- 
tica. Long. 60—70, alt. 32—40, cr. 22 (40—30—14: 
Loc.) mm. 

Hah. Suecia in Flatensjon ad Stockholm (Hj. W.). — Da- 
nia in rivulo ad Vigersdal (H. L.). 

A. redacta Drt. C. minima^ ovata, tenuis, ad marginem striato- 
lamellosa, grisea; margo dorsalis arcuatus, in fine excisus; 
margo ventralis convexus; margo anticus late semicircu- 
laris; pars postica breviuscula, in rostrum breve attenuato- 
subacutum desinens; crista prominula, incisa; nates de- 
pressulge, plicato-undatae, rubiginosse; ligamentum tenue, 
breve, obtectum: laminulse lineares, breves; sinus lanceo- 
latus; impressiones superficiales; margarita pallide coeru- 
lescens. Long. 60, alt. 39, cr. 20 mm. (Drt.) 

Hab. Dania in Bavelseso et in Glumso (H. L.). 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 185 

(12) C. ohliqua, margine dorsali subrecte ascendente, 7vstrum breve, 
inframedianum, obtusum, margo ventralis regulariter ciirvatus, 
utrinque subcequaliter ascendens, pars posterior 2 — 2'^l^longior, 
area modica, parva. 

A. maculata Shepp. (Trans. Linn. Soc. 1820, Mytilus macula). 
C. pariim obliqiia, ovato-rhombea, fere compressa vel 
regulariter ventrosula, tenuis, rufescenti-viridis, radiata, 
antice rotundata, postice plus quam 2^/2 longior, rostro 
brevi, inframediano, obtuso, desuper attenuate, margo dor- 
salis rectiusculus, parum ascendens, posterior concavius- 
culus, forte et longe descendens, ventralis regulariter arcua- 
tulus, postice leviter ascendens; area sat magna. Long. 
62, alt. 34, cr. 16 mm. (70—80, 45, 20—24 mm.) Ami- 
eiss. 0. Morch in Syn. Moll. Danise sua ut typum hujus 
speciei figuram 281 superne ad dextrum in Iconographia 
Rossmassleri citavit et quattuor formas hue pertinentes 
retulit: 1. G. flavescens radiis obsoletis; 2. C. solida, 
planior, subunicolor (de qua partim amic. Clessin suam 
A. morchianam creavit); 3. C. suborbicularis, complanata, 
flavescens, unicolor, et 4. C. obscureviridis, natibus ferru- 
gineis, margine ventrali medio subretuso, postice subito 
ascendente. 

Ha h. Siiecia in Blekinge (in Herrstorpsjon ad Ronneby). 
— Dania in Sjaelland, in multis lacubus. 

A. sedentaria (Mab.) Bourg. (Moll. Aceph. I. 1881). C. bene 
obliqua, ovalis, ventricosa, prsecipue superne, sat forte 
striata, ad oras squamosa, nigricans, olivaceozonata, ad 
umbones rufa, pars anterior magna, rotundata, infra paullo 
declivis, postice fere duplo longior, rostro brevi, apice 
rotundato, inframediano, margo superior rectus, ascendens 
posterior concaviusculus, ventralis totus regulariter arcua- 
tus; area parva, lunella ligament, maxima. Long. 80, alt. 
47, cr. 26 mm. — A. inornata Morch pr. p. 

Hab. Dania in Fyen (in fossa argillacea in Hofmansgave: 
0. Morch). 

A. incrassata Shepp. (Lin. Trans. 1820). C. elongato-subtrian- 
gularis, ventricosa, solida, fuscobrunnea, rugosa, antice 



186 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

angustata, rotundata, superne angulata, postice triple lon- 
gior, in rostrum subbasale, late truncatiim, biangiilatum 
producta, margine conchae superiore arcuatulo-ascendente, 
posterior recto-descendente, basali arcuatulo, extenso, umbo- 
nes depressse, ligamentum validum. Long. 100, alt. 56, 
cr. 36 mm. 
Hah. Dania ad Kjobenhavn (in Kastelsgraven: H. L.). 

A. avonica (Mont., Test. Brit. 1803) Bgt. C. subquadrangularis, 
antice angustato-rotundata, postice angusta in rostrum 
basale obtusum attenuata, margine superiore arcuato, po- 
steriore lente subrecte descendente, basali, antice arcuato, 
deinde subrecto, pars posterior 2^2 longior anteriore, 
parum ventrosa, sat tenuis. Long. 72, alt. 46, cr. 22 mm. 
(Mytilus avonensis Mont.) 

Hah. Suecia ad Norrkoping (J. \V.) et ad Dalbyo in pro v. 

Sodermanland (E. N.). — Dania in Borup so et in amne ad 

Holsteinborg (H. L.). 

(13) C obliqua, margine dorsali et posteriore in arcu longo fere 
conjiincfis, antice angustata, postice 3 — 4 longior, rosto scepiiis 
inframecliano, margo ventralis suhrectus, retulosus, crista et 
anguhis fere obliterati. 

A. amnica Drt. (Journ. Conch. 1888). G. perobliqua, oblongo- 
subrhombea, elongata, medio subtumida, tenuis, griseo- 
lutescens vel pallide castanea, superne post nates fuscoviridis, 
sublsevis et nitida, antice perangusta^ declive rotundata, 
postice triplo vel 4° longior, rostro submediano, apice 
rotundato, margo superior brevis, arcuatus, posterior sub- 
rectus, lente descendens, inferior subrectus, medio retu- 
losus; crista elongata, angulata. Long. 63—70, alt. 31 — 38, 
cr. 23 — 25 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Ringsjon in ostio fluminis Ronne- 
holmsan: Hj. W.), in Ostergotland (Kilarpsjon) et Dalarne (in 
Husbysjon: C. G.). — Dania ad Vaerkevads bro et ad Hugeln(H. L.). 

A. viridiflava Drt, (Journ. Gonch. 1893). G. obliqua, ovata, 
supra medium convexa, infra medium complanata, medio 
impressa, tenuis, viridiflava, superne post umbones fusco- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora fennica, XIII, n:o 7. 187 

viridis, rugis incrementi concentricis postice et infra den- 
sissimis, pars anterior lata, declive rotundata, posterior 
triplo longior, rosto abbreviato, inframediano, margo dor- 
salis totus curvatus, ventralis rectiusculus, medio retusus; 
regio Limbonalis late decorticata; area eompressa, humilis, 
vix angulata; ligamentum breve, flavorufum. Long. 70—80, 
alt. 40 — 50, cr 25 ram. (West. 1. c). 

Hah. Fennia in lacu Kallavesi*, ad Kuopio, et in Satakunta 
(Mus. Helsingf.). 

A. planulata Drt. (Journ. Coneh. 1893). C. obliqua, ovalis, supra 
medium ventrosula, de caetero eompressa, tenuis, oliva- 
cea, dimidio postice fusco-nigra, multoannulata, rugis tenui- 
bus acutis densis, antice brevis, depresso-rotundata, postice 
triplo longior, rostro inframediano, late truncate, margo 
dorsalis arcuatus, posterior rectus, longus, lentissime de- 
scendens, ventralis rectiusculus, postice paullisper ascen- 
dens; umbones depressi, decorticati; area humilis, vix 
angulosa; ligamentum breve, fuscocastaneum; margarita 
grosse maculata. Long. 85. alt. 50, cr. 25 mm. 

Hah. Snecia in Jemtland (in Hornsjon ad Brunflo: E. N.) 
— Fennia in lacu Kallavesi *, ad Kuopio, et in Korpo (Pensar) 
(Mus. Helsingf.). 

(14) C. perobliqiia, ahhreviata ef alta, parurn ventricosa^ antice 
alta, rotundata, postice perhrevis^ sesqui longior^ celeriter pro- 
fundeque in rostrum subbasale desinens; margo ventralis totus 
subrectus; area S(ppe elata, angulata. 

A. callosa (Held) Kstr. (Mon. in Chemn. Gab., 1852). C. ovali- 
rhomboidea, solida, striata, rugis paucis, antice olivaceo- 
virescens, postice ferruginea; ligamentum validum, lunella 
parva; callus marginalis validus, latus. Long. 77, alt. max. 
50, cr. 22 mm. (1. 90, a. 55—60 mm.: Morch). — A. ma- 
cula V. 1 Morch (fide Bourg.). 

Hah. Dania in Jylland (Aero, Nonboso, Yiborgso). 

A. orbicularis Drt. C. suborbicularis, a}quiconvexa; crassula, 
striatula, lutea, brunneo-zonatula, antice late semicircularis, 



188 C. A. Wesferhmd, Synopsis Molluscomm Extramarinor. Scandin. 

postice in rostrum breve obtusum desinens; margo supe- 
rior arcuatus, inferior convexus; nates depressse, parce 
plicatulse (erosae); laminula brevis; margarita argentea, 
nitida. Long. 77, alt. 55, cr. 30 mm. 
Hah. Suecia in prov. Skane (in Wombsjon: R. H.). 

2. Pseudanodonta Bourg. C. ovalis vel rhomboidea, compres- 
sissima, antice hrevissima, cmgusta, ]iostice ad angulum 
carinalem dUatata, deinde suhabrupte rostrata, dente ante- 
riore in utraque valva lameUiformi; umbones depressi, na- 
tibiis parvis, acutis. 

A. complanata (Z.) Rossm. (Icon. f. 68, 1835). G. elliptico-ovata, 
brunneo-olivacea, nitida, striata, rugis densis, fuscis, margo 
dorsalis arcuato-ascendens, angulo obtuso in marginem 
posteriorem longe lenteque declivum et subrectum tran- 
siens, margo ventralis extense arcuatus, ad fines sat alte 
ascendens, postice in rostrum submedianum, triangulare- 
acuminatum desidens. Long. 70, alt. ad umb. 38, a. post- 
ligam 40, cr. 20 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Nosea et Almaa), Smaland et Oster- 
gotland pluribus locis. Upland, Westmanland (ad Westeras in 
Svartan), Dalarne (in lacubus Honsan, Hejan etc.). — Fennia 
ad Vanajavesi prope Tavastehus, Satakunta, ad Fredrikshamn (in 
Skogby) et in Aland in palude ad Torpby (Mus. Helsingf.) 

A. goesi n. sp. G. a parte anteriore angusta retrorsum sensim 
et utrinque aequaliter marginibus rectis ad tres partes 
vel ad angulum cristalem sat validum forte dilatata, 
postice et desuper fortius in rostrum latum, breve et 
apice subcirculari-rotundatum attenuata. Long. 65 (pars 
ant. 20, p. post. 45), alt. ad umb. 28, ad ang. 38, cr. 
14 — 15 mm. 
Hah. Suecia in Westergotland (in fluvio Lidan=-=: A. G.) 

et in Ostergotland (in amne Svartan: A. G.). 

A. klettii Rossm. (Icon. I. 1835). G. oblongo-elongata, compressa 
(s^pe convexula), tenuis (ssepe solidula), sulcatula, nitida, 
virescens vel castanea, antice et postice subsequaliter ro- 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 189 

tundato-obtusa, antice paullo latior, postice in rostrum atte- 
QLiato-obtusum medianum producla, margo dorsalis arcuatus, 
angulo subnullo, ventralis arcuatulus; nates depressse, erosae; 
margarita pallide coerulescens, livide maculata vel albida, 
saepe incrassata. Long. 75—85, alt. 37—45, cr. 16- 
23 mm. 

Hah. Suecia in Skane (Keflingea), Ostergotland (Skenan et 
Svartan), Westergotland (in fl. Lidan), Upland (Lanna: E. K.) 
et Dalarne (in lacu Honsan par. Husby). — Dania in Tiisso. 
Soroso et Viborgso). 

Obs. Descriptionem allatam e speciminibus numerosis in lacu 
Honsan Dalekarlice ab amico C. G. Andersson collectis et iis e manu 
proprio Eossmassleri a loco originali (Grossenhayn Saxonise) commuui- 
catis omnino congruentibus clariss. H. Drouet cum figura correspon- 
dente ad dispositionem benigne misit. 

A. microptera Borcherd. (Abh. naturw. Bremen, 1888). C. elliptica, 
antice et postice medio subseqnaliter attenuato-angustata et 
obtusa, margo dorsalis subrecte et alte ascendens, area 
alta, compressa et alata angulum peracutum cum margine 
posteriore formans, margo ventralis regulariter arcuatus. 
Long. 58, alt. ad umb. 24, ad ang. 32, cr. 15 mm. 

Hah. Suecia in Ostergotland (Kilarpsjon). — Dania in 
Thorso ad Silkeborg et in rivulo ad Vigersdal (H. L.). 

A. acutalis Drt. (Journ. Conch., 1894). Concha ovalis, supra 
medium ventrosula, infra medium forte compressa, la3viu- 
scula, nitida, viridis vel fusca, postice in rostrum attenuato- 
subacutum inframedianum vel subbasale desinens, margo 
dorsalis forte arcuatum. ventralis subhorizontalis, sub- 
rectus. Long. 50—55, alt. at umb. 25, medio 33, cr. 13 
— 16 mm. 

Hah. Suecia in Dalarne (in Brunnsjon: C. G. A.). 

A. iiordenskibldi Bourg. (Moll. Aceph. I. 1881). C. longa, elliptica, 
olivaceo-viridis, rugis fuscis, altitudine maxima accurate in 
medio marginis superioris, a quo utrinque asque descen- 
dens et antice et postice a3que angustata et rotundata, margo 



190 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscornm Extramarinor. Scandin. 

inferior totus regalariter extense arcuatus; pars posterior 
quaclruplo antica longior; area lata, humilis, non angulata. 
Long. 90 (pars ant. 24, post. 76), alt. ad umb. 40, medio 
50, cr. 18 mm. (1. 65, a. 35, cr. 18 mm.: A. complanata 
Nord. & Nyl. Finl. Moll.). 

Hab. Sitecia in Ostergotland (Kisasjon: A. G.). — Fennia 
in amne ad Frugard in Mantsala. 



Fam. Dreissenidae. 

M. lyssifera, pallio antice infeme (pecli) et postice 
(siplionihus diiobns incequalihus) aperto. C. triquetra, 
cequivalvis, vctlcle incequilatera, umhonibus anticis^ septo 
transversali interno. 

Gen. Dreissena Van Ben. 
D. (polymorpha) fluviatills Pall. (Voy. en Russie 1771). 

Ohs. Formae hujus valde variabilis speciei formis intermediis 
numerosis connexse sunt. Typus, qualem N. Locard (in monographia 
generis, Les Dreissensia du systeme europeen, Rev. Suisse de Zool., 
T. I. 1893 cum tabulis) desripsit et delineavit, nondum certe apud nos 
inventus est. 

Var. iDesterlundi Locard 1. c: c, angusta, altior quara lata, su- 
perne fere a medio alto umbones versus oblique descen- 
dens, angulo dorsali perdistincto, margine dorsali leviter, 
ad rostum forte arcuato; long. 15—19, lat. 7—9, alt. 8 — 10 
mm. — Hab. Dania ad Kjobenhavn, prsecipue in fossis circa 
urbem. Ohs. Saspicor fere banc cocbleam tantummodo 
juvenem cujusdam, forte sequentis fornice, esse, 

Var. occidenfalis (Bourg.) Loc. 1. c: c. sat angusta, pauUo 
latior quam alta, antice acuminata, superne longe lenteque 
ab angulo dorsali patulo declivis, postice longe attenuata, 
rostro late rotundato, compresso, lateribus leviter arcuatis, 
margine dorsali primum rectiusculo ; long. 33 — 8-4, lat. 
17—18, alt. 11—12 mm. (alt. 13—16 mm. f. Loc). — Dania 
ad Kjobenhavn. 

Var. locardi (Bourg.) Loc. 1. c: c. latiuscula vel lata, antice 
cordato-rotundata, superne ab angulo dorsali distinct© forte 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. lUi 

umbones versus declivis, margine dorsali postice declivi, 
rostro supra et infra angustato, vix compresso, lateribus 
arcuatis; long. 30-33, lat. 16—18, alt. 13—15 mm. — Dania 
ad Kjobenhavn. 

Forma ampla mh., concha multo latior quam alta, magna; 
long. 36—42, lat 23—27, alt. 15—16 mm. — Dania ad 
Kjobenhavn (Osterbro.) 



Addenda. 

Pag. 15. 

»Frl. B. Esmark und Stud. med. Z. Aug. Hoyer in Kristia- 
nia» foederati auctores sunt script! pro fauna arctica bene 
meriti »Die Land- und Siisswassermollusken des arktischen 
Norwegens» (in Malak. Blatter 1886). 

Z. Aug. Hoyer etiam scripsit »Lidt om limn9eerne» in 
opere periodico »Naturen», Kristiania 1886 p. 69—74, cum 
figuris nonnullis bonis. 
Pag. 23. 

Joh. Tidemand-Ruud annotationes de molluscis norvegicis 
nee non species plures originales magni pro fauna norvegica 
ponderis (de quibus infra) benigne mecum communicavit. 

Xovce formce et nova loca (illae ut hsec e Norvegia fide Birg. 
Esmark, si non aliter dicitur): 

Limax maximus Liu. in Norv. usque ad 66° 413' ascendit. 

„ ,, mut. albus Paasch. — Norv. ad Bamble ; ad Kragero 

(Tid.-Euud). 

„ „ mut. fasciatus W. — Norv. ad Laurvik, Modum, Kristia- 

nia, Skien. 

,, „ mut. cinereo-nehulosus Malm. — Norv. etiam ad Laurvik, 

Malmon et Skien. 

Var. cinereus Lister. — Norv. etiam in insulis ad Tromso et 
ad Bergen; ad Kragero (Tid.-Ruud). 

Mut. imnctaius B. Esm. (J. of Concli. 1886), animal flave- 

scenti-album, fascia lata nigra in cervice, maculis 

parvis albis in medio clypei, postice paullo variegata. 

— Norv., Tromso prope Arendal. 

Var. iinicolor Hej^n.: animal to tum supra nigrescenti-brunneum; 

— Bergen et Arendal: coerulescenti-griseum ; — Bergen: 

maculis parvis nigris et albis conspersum. 

L. marginatus JMiill. 

Var. obscurus B. Esm. 1. c: animal firmum et solidum, non 
pellucidum, ch^peo nigro-brunneo, Scepe flavido-marginato, 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 193 

parte posteriore corporis fusco-flavido v. griseo-brunneo, 
lateribus pallirlioribus, carina flavida, raro fascia laterali 
in clypeo. — Norv. in Dovre, Ringerige, Laurvik, Kragero 
et Lillesand. (B. Esm.) Hue?? 

L. agrestis Lin. 

Var. norvegiciis W. — Norv. etiam ad Eker. 

Vitrea crystalUna Miill. — Norv. ad Kristiania, Modum, 
Romerige, Westfjordalen et Stordoen; ad Kragero (Tid.-Ruud). 

F. contracta W. — Norv. etiam in Forneboskoven, Bydo, 
Ringerige, Asker, Brevik et Lillesand; Kragero (Tid.-Ruud). 

Zonitoides norvegkus B. Esm. — Norv. etiam ad Kragero 
(Tid.-Ruud). 

Hyalinia intra Aid. — Norv. etiam ad Eker et Langesund; 
Kragero (Tid.-Ruud). 

H. hammonis Str. mut. viriclula Mke. — Norv. ad Fager- 
heim prope Tonsberg. 

H. lucida Drap. — Norv. ad Kragero. (Tid.-Ruud). 

H. nitidida (Drap.??) Rm. — Norv. etiam ad Bygdo et 
Langesund. 

H. cellaria Miill. var. silvatica Morch (rectius compada Jeffr. 
in Brit. Conch. 1 1862). — Norv. ad Modum. 

Helix aculecda Miill. — Norv. ad Bamble. (Tid.-Ruud), 

H. Icqncida Lin. forma minor, — Norv. ad Bamble prope 
Langesund (lat. 1372^ alt. 6 ram.), ad Asker prope Kristiania 
(lat. 1372, alt. 472 mm.). 

H. liispida Lin. ascendit in Norv. saltem ad 62° lat. bor. 

Yar. concinna Jeffr. — Norv. ad Bygdo etc. circa Kristiania 

et Skien; Kragero (Tid.-Ruud). 
Var. septemtrionalis CI. — Norv. ad Eker et Langesund. 
Var. depilata C. Pfr. — Norv. etiam ad Sandetjord, Brevik et 

Skien; Kragero (Tid.-E-uud) — si vera depilata C. Pfr. et 

non solum f. detrita vulgaris. 
Var. conica Jeffr. — Norv. ad B^-gdo, Eger, Sandefjord et 

Manger. 

H. ericetoritm Miill. — Norv. ad Bygdo prope Kristiania 
specimen unicum multis retro annis inventum est, quod in 
museo zoologico hujus urbis asservatur. Certe introduetum. 

Pupa ajlindracea Da G. — Norv. etiam ad Kragero (Tid.- 
Ruud). 

13 



194 C- A. Westei'hmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

P. miiscorum Miill. forma elongata CI. — Norv. ad Tron- 
denaes in Hindo. 

P. UUjeborgi W. — Norv. etiam ad Kragero (Tid.-Ruud). 

P. substriata Jeffr. — Norv. etiam ad Eker; Kristiansand 
et Kragero (Tid.-Ruud). 

P. (Vertilla) erlandi n. sp. T. circulari-perforata, oblongo- 
conoidea, corneo-brunnea, tenue striatula; anfr. 6, regulariter 
crescentes, convexi, sut. usque ad aperturam obliqua, ult. callo 
transversali nullo, laevis; apert. sinuato-ovalis, pariete perobli- 
quo, lam. 1 parietali intrante, dent. 2 colum. conicis, plieis 3 
palat. crassiusculis, longis, medio jmpressis v. abruptis (1. 
emersa, sulco extus correspondente, 3. basali), marg. exteriore 
multo longiore arcus duos formante, superiore fortiore, pro- 
ducto. Long. 2, lat. 1 mm. 

Hah. Suecia ad Dalbyo. (E. N.). 

Succinea putris Lin. 

Var. limnoidea Pic. — Norv. ad Fragnerdammen prope Kri- 
stiania (1 specimen lectum 1834 fide B. Esm). 

Var. charpentieri Dum. & Mort. — Norv. ad Brevik (Tid.- 
Euud). 

Var. trianfracta Da C. — Norv. ad Laurvik et Skien. 

Var. olivula Baud. (J. Conch. 1877): t. angusta, elongata, S. 
pfeiiieri similis, virescenti-succinea, spira conica, acuta, 
anfr. vix convexiusculi, apert. longa, ovata, sursum acu- 
minata; long, 14 — 20 mm. — Norv. ad Jarlsberg, Hole et 
Mjondalen. 

Ohs. Clariss. B. Esmark inter sjDecies uorvegicas hujus generis 
S. stagnalem Gass. (Mai. de I'Aquit., 1867) in Journ. of Conch. 1886 p. 
113 nescio quo jure enumeravit, dicens: »colour greyish-yellow. Some 
specimens found in 1870 near Arendal by 0. Jensen*. Hsec species 
distinguitur t. elongato-ovata, tenuissima, obsolete costulato-plicata, 
subsenea, virescens, spira brevissima, obtusa, anfr. 3, sutura profunda, 
apert. magna, columella fere ad apicem a basi intuenti conspicua; long. 
4Y2J lat. 4 mm (Gallia). 

S. pfeifferi Rossm. 

Var. ve?itricosa Pic. — Norv. in Gaaso Nordlanden. »Long. 8, 

lat. 5 mm». 
Var, contorta W. — Norv. in Tromsoen. 
Var. propinqua Baud. — Norv. ad Arendal. 
Var. sarsii B. Esm. (Mai. Blatt. 1886 c. fig.): Duo specimina 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlli, n:o 7. 195 

origiiialia vicli ex quibus t. tirma, sat regulariter striata, 
brunnea, ant'r. 8^2' superi convexi, ult. vix leviter con- 
vexus, apert. ovata, sursum acuminata, ad basin late ro- 
tandata, pariete in spec, minore curvatulo, in majore fere 
in linea recta cum marg. columellari concaviusculo; long. 
llVor lat. 67-2, long. ap. 7 mm. Figura; et descriptio aucto- 
ris Esmark a superiore sat aliena non congruunt. — Norv. 
in ripis flum. Altenelv (70°). 

S. agonostoma Kstr. — Norv. etiam ad Siindvolden in 
Ringerige et in Malmoen. 

8. oUonga Drap. forma impura Hn. — Norv. ad Brevik. 
(Tid.-Ruud). 

>S. arenaria Boiich. — Norv. etiam ad Langesund. 

Limncea stagnalis Lin. var. turgida Mke. — Norv. ad 
Tonset. 

L. auricular ia Lin. — Norv. etiam ad Lien, Skien et 
Kragerod. 

,,L. miicronata Held. — Norv., Vardo in Finmarken. Geh. 
dickschalig, gelblich weiss, Spindelnmschlag fest angedriiekt. L. 
141/2, Br. 10, L. d. Miind. 10, Br. 7 mm." (B. Esm.). 

L. ovata Drap. 

Var. ampullacea Eossm. forma imtula Da C. — Norv. ad Arendal. 
Var. colletti Hoyer (Mai. Blatt. 1886 e. lig.) : t. tenuis, fiisco- 

bruniiea, pertenue striata, anfr. 5, convexi, sutura profunda 

disjunct!, ult. inflatus, apert. late ovata ad rotundata; long. 

16—19, lat. 13—14, ap. long. 12— M, lat. 8—9 mm. — Norv. 

ad Laxelv in Porsanger. Specimina 3 orig. vidi. 
Var. balthica Lin. — Norv. ad Arendal. 

L. peregra MiilL 

Var. ambigua W. — Norv. ad J^dderen („verosimiliter'-): t. 
pulcherrima, nitida, tenuissime striatula, flavescenti-brun- 
nea, spira fuscorufobrunnea; long. 17, lat. 9, ap. long. llV-2i 
lat. 6 1/2 Toam.. (B. Esm.). 

Var. peregro-ovata Kob. (Icon. jSg. 1489): t. sat tenuis, apert. de- 
orsum et retrorsum producta, spiram multo longitudine supe- 
rans, prajcipue margine colum. valde recurvo forma insig- 
nis; ex. fig. Kob. long. 19, lat. 10, ap. long. 17, lat. in- 
fra 9 mm. —Norv. ad Salangen in Tromso Amt et ad Ki- 
strand in Porsangerfjord. 



196 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 
L. palustris Miill. 

Var. colomhiana Serv. (Mai. Balaton. 1881): t. non rimata. gra- 
cilis et elongata, corneo-castanea, dense tenueque striata, 
striis spiralibus teniiissimis, spira longa, peracuta, anfr. 7. 
perconvexi, sicut tumidi, regulares, ult. convexus, sut. per- 
profunda, apert. obliqua, semiovata, margine coluni. con- 
torto; long. 18, lat. 6, apert. long. 8, lat. 4 mm. — Suecia 
iu prov. Ostergotland. 

Var. septemtrionalis CI. (Verb. Ver. Hamb. 1875) : t. tenuis, 
forte costulata, ssepe rugosa, spira quam apertura paullo 
longiore, anfr. 7, lente crescentes, sat forte couvexi, apert. 
late ovata; long. 16, lat. 7 mm. (CI.) — Xorv. in Ostenso 
prope Kristiania, fide B. Esm. 

L. truncatida IMiill. 

Var. microstoma Drt. — Norv. etiani in Helgo in lacu Mjosen, 
ad Ullensaker, Gudbrandsdalen, Gaaso et Syd-Stavauger. 

Var. oblonga Putou. — Norv. ad Asker, ad 'Bryn pr. Kristia- 
nia et ad Tromso; ad Bergen (Tid.-Euud). 

Var. compressa B. Esm. — Korv. etiam ad Statellae, Brevik et 
Tromso. 

Planorhis disjMv W. — Norv. ad Kragero. (Tid.-Ruud). 
PL albiis Miill. var. liispidus Drap. — Norv. ad Drobak, 
Sandvigen in Asker et Bergen; ad Kragero. (Tid.-Ruud). 
Fl. horealis (Lov.) W. 

Var. angigyrus W. — Norv. etiam ad Tonset, Kvikne et Ein- 
gerige. 

Var. chordiis n. : t. sub lente regulariter, densissime arguteque 
striatula, nee non spiraliter lineata et subtns plerumque 
lineis paucis spiralibus elevatis, anfr. penult, initio con- 
vexus, super ult. elevatus, ult. saepe medio obsolete angu- 
latus, apert. obliqua, rotundata, marg. callo conjunctis. prae- 
terea ut typus; diam. 6 — 8 mm. — Norv. ad Fjeldfroskelv 
in Maalselvdalen, Tromso Amt. — PI. borealis B. Esm. iu 
Mai. Blatt. 1886, a quo specimina 28 originalia vidi, 7ton 
PI. borealis W. in Binn. Conch. V, 1885. 

Fl. draparnaldi Sh. — Norv. etiam ad Stavanger, Frede- 
riksstad &c. 

PL glaber Jeffr. — Norv. in Gaaso bei Groto (67° W) cop. 

Bythinia tentaculata Lin. — Norv. in Frognerdammen 
prope Kristiania. Locus unicus Norvegiae apud B. Esm. 

Valvata pisinalis Miill. — Norv. tota usque ad Pasvigselv. 



I 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 197 

Var. (Uscors W. — Norv. ad Ringebo in Guclbrandsdalen. Alt. 
■i'^/Q, diam. 4% mm. 

V. frigida W. — Norv., Bottneelv in Syd-Stavanger et 
Salonijavre in Pasvigselv. V. sibirica B. Esm. 

V. fennica n. sp. T. supra omnino plana, subtus in cen- 
tre sat anguste at profundissime umbilicata (anfractus inferi in 
umbilico vix v. angustissime conspicui), anfr. penultimo dilatata, 
dense striata, nitidula, cornea; anfr. 3Y2, celeriter crescentes, 
ult. validus, dilatatus, cylindraceus^ antice non descendens; 
apert. circularis, omnino horizontalis et omnino extra anfr. pe- 
nultimum, extus paiillo producta, marginibus continuis, snpero 
et infero Eequaliter extus ilium anfractum arcuatis. Diam. 4 mm. 

Hah. Fennia ad Vosnessenje prope Onega. (Mus. Hel- 
singf.). 

Obs. Y. cristata Miill. proxima species, sed t. mnlto minor, um- 
bilicus multo latior, anfractus omnes bene prsebens, anfr. lentius ac- 
crescentes, apert. deflexa, margine supero spirae parallelo, inferiore 
multo sub anfr. penultimum arcuato. 

Sylicermyn mamillanum W. — Norv. multis locis usque ad 
70° 1. b. 

TJnio tumidus Retz. 

Var. horysfhenicus (Serv.) Kob. (Ic. f. 1950) aff.: c. margine su- 
pero subrecto levissime declivi, inferiore medio leviter cur- 
vato, postice alte ascendente, parte conch^e posteriore quam 
anteriore triplo longiore in caudam acutam supramedia- 
nam producto, c. viridis, radiis fuscis, zouis nigricantibus, 
umbones erosas (typice tuberculis distinctissimis); long. 90, 
(p. ant. 22, post. 68), alt. 45, cr. 30 mm. — Suecia ad Carl- 
stad (cl. dr. C. Fristedt). 

Anodonta lacuuni Bgt. — Suec. ad Garlstad. (G. Fr.). 

A. anserirostris Kiist. — Suec. ad Garlstad. (G. Fr.). 

A. tremula Drt. — Suec. ad Garlstad. (G. Fr.). 

A. amira n. sp. G. curta, alta, late subrhombeo-ovata, 
supra medium parum convexa, infra compressa, regione umbo- 
nali majore vel minore subkevis, nitida, cornea, tola de Ccetero 
densissime tenuissime lamellosa, rarius zonis pluribus obscuris 
dense lamellosis, interstitiis lEcvibus flavescentibus; umbones de- 
pressae; pars anterior perhumilis, rotundatus, posterior peraltus, 



198 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 

subabrnpte truncatus, margine snperiore forte declivi, alea alta, 
late triangulari, compressa, ligamento brevi, marg. poster, recto, 
abriipte fere ad basin descendente, cauda basali, brevissima, 
rotundata, marg. inferiore leviter curvato. Long. 60 — 65 (parte 
ant. 20—22, post. 40—43), alt. perp. 40—45, max. 46—52, cr. 
26 mm. 

Hal). Sitec. ad Carlstad (C. F.). 

Obs. Nomen technicum veterum ,, rostrum" pro parte x)osteriore 
saepissime longe producto couchfe valde iueptum videtur, qua causa 
eundem hoc loco in cauclam mutavi. 



Patiila ruderata Stud. — Dan. ad Bronshojholm in SJEel- 
land (Helga Rongsted, qiuie antea Planorbem cryptomphalum 
detexit). 

PuXKi avenacea Brng. — Dan. ad Aakirkeby in Bornholm 
(Helga Rongsted). 

P. liUjehorgi W. — Dan. ad Kirkevarlose in Sja^lland 
(H. S.). 

Clausula duhia Drp. — Dan. ad Stege in Bornholm (H. S.). 

Carychium minimum Miill. 

Var. infiatum Hn. (Pfr, Mon. Auricul.. 1856): t. ovata. ven- 
trosula, sp. breve conica, ap. margine exter. forte labiato. 
obliquo. impresso. — Dan. ad Bronshojholm in Sja?lland 
(Helga Rongsted). 



Conspectus 

Molluscorum Extramarinoriim 

Sueciae, Norvegiae, Daniae et Fenniae 

eornmque destributionis intra Scandinaviam. 1897. 



Explicatio Siglarum: 

B. = Dania, G. = Gothia, S. = Suecia sensu str. (media), 
S. h. = Suecia superior (Norrland et Lappland), N. = Norvegia, 
i\^ h. =^ Norvegia superior (Nordlanden et Finmarken), F = 
Fennia, 1= Islandia. 

Frm. r=: forma, Var. = varietas; . = raro v. locis perpau- 
cis oceurrit, . . = parce occurrit, . . . = late distributa, — = 
forma plus minusve vulgaris. X ante nomen = sp. adventitise, 
+ ante nomen = sp. subfossiles. 



i? 




200 



C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



D. : G. 





S. I S.b. N. 



N.b.iF. I 



Gl 1. 

Orclo 1. Inoperculata. 

Suborclo 1. Geophila Fer. 

Sect. 1. 3Ionotrema W. 

Fam. Vltrinidse. 

Subfam. Limacina. 
Gen. Umax Miill. 

1. Eulimax M. T. 

L. maximiis Lin 

Mut. niger 

albus Paasch . . . 

fasciatiis 

flavescens 

flavidus 

cinereo-nebulosus Malm 
calosoma E. & St. . . 
leucogaster Morch . . 

Var. cinereus List 

Mut. punetatus B. Esm. . 
Yar. uni color Heyn. . . . 

Var. gyratus W 

Var. bergensis W 

2. Malacolimax Malm. 
L. tenellus Nilss 



Mut. phseonotus E. & St. . 

3. Cleptkolimax (Malm). 
h. variegatus Drap 

4. Lehmannia Heyn. 
L. marginatus Miill 



63 



o 



64 



o 



63 



tJO 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



201 



Mut. albomacLilatus M. . . 
pallens L. & Poll. . . 
riipicola L. & Poll. 
Var. obsciirus B. Esm. (Hue?) 

Gen. Agriolimax (Morch). 

1. Chorolimax W. 

A. agrestis Lin 



Var. norvegicus W. 



2. Hydrolimax Heyn. 

A, heydeni Heyn 

A. Icevis IMiill 

Var. mucronatus W. . 



3. JJrctolimax W. 
A. liyperhoreus W. . . 



Subfam. Vitrinina. 
Gen. Vitrina Drap. 

v. loellucida Miill. . . . 

Var. dillwyni Jeffr. 

Var. perforata W. . 

Var. brunnensis Ulic. 
v. angeliccB Bk. . . , 
V. hohniensis W. . . . 



Subfam. Zonitina. 

Gen. Conulus Fitz. 

C. fiilvus Miill 

Frm. alderi Gray 

Var. mortoni Jeffr. 

Var. praticola Reinh. 
C. fabricii (Bk.) . . . 



D, 



Ct. 


S. S.b. N. N.b. 


F. 


I. 



— 69° 



71° 



68° 



'69 



71° 



71° 



71 



202 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Gen. Vitrea Fitz. 

V. crystallina Miill. . . 

Var. subterranea Bgt 
v. contrada W. . . . 



Gen. Zonitoides Lehm 

Z. nitidus Miill. . . . 
Frm. borealis CI. 
Var. parisiacus Mab. 
Z. norvegicus B. Esm. . 



• • 



• 



Gen. Hyallnia Ag. 

H. pur a Aid 

Var. lenticularis Held. 

H. liamynonis Str 

Mut. viridula Mke. 
H. petronella (Ch.) Pfr. . . 

^H. hicida Drap 

^H. villcB Strob 

H. cellaria Miill 

Mut, albina. 

Var. compacta Jeffr. . 

H. angidcda W 

H. nitidida (Drap.??) Rossm 
H. cdliaria Miill. .... 
Mut. viridula Jeffr. 

Var. anceps W. . . . 
H. sylvicola Paul. frm. scanica 

H. upscdiensis W 

H. nitens Mich 

Mut. helmii Glib. 

Var. olearis W. . . . 

Var. lundensis W. . . 



W 



D. 



Ct. 



S. Sb. N. iN.b. 



F. I. 



62 



o 



64 



AP 



62° 



' aro 



67 



69 



o 



• • 



71° 



71° 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fonnica, XIII, n:o 7. 



203 



Fam. Helicidie. 

Subfam. Arionina. 

Gen, Arion Fer. 

A. ater Lin 

Mut. medius Jens. . . 
cinereo-nebulosLis Jens. 

albus Lin 

A. emjnricorum Fer 

Mut. miilleri M. T. . . . 
marginatus M. T. . . 

A. rufus Lin 

Var. Isevis W 

Var. fuscus JMiill 

Var. einctiis Miill 

Var. brunneus Lehm. . , . 

A. limacoims W 

A. flaviis Nilss 

A. citrinus W 

A. nilssoiii Poll. »Suecia» 

A. liortensis Fer.? 

A, hourguignati Mab. Destributio? 

Subfam. Helicina. 

Gen. Punctum Morse. 

P. vygm(Bum Drap 

Gen. Patula Held. 

P. rotundata Miill 

Var. globosa Friedl. . . . 

Var. turtoni Flem 

P. ruderata Stud 

P. striatella Antony.? .... 
^P. riipestris (St.) Drap. . . . 



D.I G. I S. IS.b. In. Ix\.b. ! F. I T. 



71' 



69' 



— 69° — 71 



71' 



69° 

9 



1° 



204 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Gen. Helix Lin. 
1. Vallonia Risso. 



H. costata Mtill 

Frm. cyclostoma W. 

H. loulchella Mlill 

/ R. aclela W 



2. Jlcanthinula Bk. 

K. lamello.ta Jeffr. . . 

H. aculeafa Mlill. . . . 

Var. sublsevis W. . 

H. harpa Say .... 



3. Gonostoma Held. 
(f) H. ohvoluta Miill. . . 



4. 



Chilotrema Leach. 



B.. Icqncicla Lin 

Frm. medelpadensis CI. 



Frm. minor 



5. Petasia Bk. 
K. bidens Chemn. . . 

6. Trichia Hartm. 

B.. iimhrosa (Partsch)? 

H, gyrata W. . . . 

H. hispida Lin. . . 
Var. concinna Jeffr 
Var. nebula Mke. 
Var. septemtrionalis 
Var. depilata C. Pfr. 
Var. conica Jeffr. . 
Var. sepulcrorum W. 



CI. 



D. G. S. S.b. IN. iN.b. !F. I. 



63° - 
63°i. 



69° 



63' 



71° 
71° 



IV 



QO' 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 7. 



205 



Var. tardigyra AV. . . 

Var. morchi W. . . . 

H. Viberta W 

H. iumescens W 

H. cor as id W 

H. rnhiginosa (Z.) Schm. . 

7. Euryomphala W. 

K. strigella Drap 

Frm. minor Rossm. 
Var. SLibglobosa W. . 
Var. colliniana Bgt. 
Subfossilis 



8. Monacha Hartm. 

H. incarnata IMiill 

Var. creticola (Pouls.) W. 

9. Jlrianta Leach. 

H. arlustorum Lin. . . 

Frm. minor 

Frm. morboso-albina 

Frm. efasciata W. . 

Frm. pallida \V. . . 

Frm. lutescens D. & M 
Var. calcarea Hogb. 

Frm. creticola Morch 
Var. picea (Z.) Rossm. 
Var. septemtrionalis CI. 
Var. trochoidalis Roff. 
Var. conoidea W. . . 
Var. alpicola Fer. . . 
Var. rudis Miihlf. aff. . 
Var. depressa Held 



Rm 



D 



S. IS.b. I N. iN.b. I F. ! 1. 



68^ 



71° 



70° 



206 a A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



D. G. S. iS.b. IN. 



N.b. F. 



Var. hypnicola i\lab. . 
Var. thamnivaga Mab. . 
Var. foroeli (Bgt.) Serv. 
Var.»gotlandica W. 
Var. oelandica W. . . 

10. Fulofa Hartm. 

H. fruticmn Mlill 

Frm. minor 

Frm. conoidea W. . 

Frm. andersoni CI. . 

Frm. insiilaram W. 
H. sclirenld Midd. . . . 



11. Xerophila Held. 

t Striatella W. 
H. striataMnW. var. iiilssonianaB'k. 
H. inter secta Poir 

tt Helicella M. T. 

XjBT. ohvia Hartm 

H. ericetoritm Mlill 



12. Tachea (Leach) Gray. 

H. nemoixdis Miill 

Frm. creticola Morch . 

Frm. albolabiata W. 
Var. marginata W. . 
Var. porreeta W. . . . 
H. liortensis Miill 

Frm. minor Jeffr. . . 

Frm. ludoviciana Drt. . 

Frm. hybrida Poir. . . 

Frm. crassa W. . . . 



62* 



68° 



71 



• • • 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XI 11. ii:o 7 



207 



Var. perforata W 

Var. Qiargiiiella (C. G. \V.) W, 

13. Pomatia Bk. 

^B.. aclsjjersa Miill 

H. iwmatia Lin 

Var. gesneri Hartm. . 

Subfam. Pupina. 

Gen. Biiliminus (Ehrbg.) Bk. 

B. monfcmus Drap 

B. ohsciiriis Miill 



Var. oblongus W 



Gen. Pupa Drap. 

1. Laiiria Gray. 

P. cylindracea Da C. . . . 

Frm. inermis W. . . 

Var. anconostoma (Lowe) 

Var. montigena W. . . 

2. Torqiiilla (Faure-Big.). 

P. avenacea Brug 

Frm. paucidens W. . . 
Var. subcereana W. . . 
Var. subhordeum W. . . 

3. Pupilla Leach. 

P. ynuscorum MiilL 

Frm. imidentata C. Pfr 
Frm. elongata CI. 
Var. bigranata Rossm. 
Var. lundstromi W. 



D. I G. I S. S.b. I N. !N.b. I F. I I. 



63' 



71° 



208 C A. Westerhind, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



D. I G. ' S. IS.b. iN. N.b.! F. 1. 



4. Sphy radium (Ag.). 

P. edeiihila Drap 

Var. turritella W. . . 
P. inornata Mich. . . . 
P. cohimeUa G. Mts. . . . 



5. Isthmia Grav. 



P. costidata Nilss. 
P. odontostoma W. 
P. mimitissima Hartm, 



6. Jllcea Jeffr 



P. genesii Gredl 

P. f^iccea W 

P. ce/afa W 

P. daliaca W 

Var. dalecarlica W. . . 

P. 2^ met i cola W 

P. gemma W 

P. ovoidea W 

P. arctica Wallenb 

Frm. quadridentata W. 

Var. extima W 

P. alpestris Aid 

Frm. mitis W. . . . 
Frm. septemtrionalis W. 
Var. shuttleworthiana (Ch.) 

P. eremia W 

P. romiehjensis \V 

P. lilljehorgi W 

Var. merita W 

Var. globula W. . . . 

P. antivertigo Drap 

Frm. sexdentata Mont. 
Frm. octodentata St. 



68^ 



68° ... 



0°'... 



71" 



68^ 



68^ 



68° 



63° 

69° 
64° 



71° 



71" 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XllI, n:o 7. 



209 





D. 


G. S. S.b. ' 


N. 


N.b. 


F. 'l. 


Frm. ferox W. . . . . 


















Var. seminulum \V. , . . 




• 














F. moidmsiajia Dup 


• 
















P. gravida W 










• 








P. viiaincea Drap 




• • • 


• • • 




• • 




• 




Frm. quadridens \V. . . 


• 


• • 


• ■ 




• 








Var. athesina Gredl. . . . 




• 


• • 












Frm. bifida \V 






• 












P. suhstriata Jeifr 


• • 


• • 


• • 




• • 




• • 




Var. monas W 










• 








7. Vertigo Miill. 


















P. piisilla Miill 










• • • 




• • • 




*P tuynida W. . .... 




• 
• 






• 








P. collina W 




P. clevei W 




• 














P. erlandi W 






• 












P. angiistior Jeffr 


• * 


• • 


• • 




• 








Var. producta W 




• 










* 




Var. gothorum W 




• 














P. caUista W 






• 












P. otostoma \V 




• 














Gen. Balea Prid. 


















B. im'versa Lin 


• • 


• • • 


• • • 




• • 




• 




Var. suecana W. . . . . 




• • 






• 








Var. rayiana Bgt 




• 






• 








Var. lucifuga (Leach) Bgt. 




• • 


• • 


• 








Var. polita W 




• 




1 










Var. pi ro stoma W 




• 










1 




Gen. Clausula Drap. 


















1. Clausiliastra IMollend. 


















CI. laminata Mont 


— 




• • • 




• • • 




• • 





14 



210 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Frm. minor W. . 

Frm. castanea W. 
Var. plicifera W. . 
Var. propinqua W. 
Var. pirostoma W. . 

2. JlJjnda Vest. 

CL hiplicata Mont. . . . 
Frm. sordida (Z.) 
Frm. armata W. 
Var. austera W. 

CI. plicata Drp 

Frm. implicata Bz. . 
Var. elongata A. S. 

3. Papillifera (Hn.). 
CI. nilssoni W 



4. Cusmicia Br us. 

Gl. parvula Stud 

CI. clubia Drap 

Frm. subspeciosa W. . 
Frm. gracilis W. . . 
Frm. minor W. . . . 

Var. obsoleta A. S. . . 

Var. bifurca W. ... 
CI. hidentata Str 

Var. septemtrionalis Schm. 

Var. exigua W 

Var. subrugosa W. . 

Var. erronea V^ . . . . 

Var. retracta W. ... 

CI. cruciata St 

CI. sejuncta W 



D. 



G. I S. S.b. N. 



N.b. i F. 



64' 



71° 



Acta Societatis pio Fanna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



211 



Frm. major Schm. 

Frm. minor Schm. 
Var. triincatula W. . 
Var. ommoB W. . 
Yar. personata W. . 
CI. connedens W. . . 



D. ' n. ' S. 's.b.lN. 'N.b. I F. 



5. Pirostoma Vest. 

CI, ventricosa Drap. . . 

Frm. tumid a Schm. 

Frm. gracilior Schm. 

Frm. major W. . . 
CI. rolpJii (Leach) Gray. . . 
CI. plicatula Drap. . . . 



Frm. curta Schm. , 
Frm. major \V. . 
Frm. labiosa Rossm, 

Var. fallaciosa W. . , 

Var. lencostoma W. 

Var. extensa W. 

Var. scanica W. . . 

Var. oreas W. . . 

Var. semula W. . . . 

Var. cruda (Z.) Schm. 

S u b f am . Sfen ogyrina . 
Gen. Cionella Jeffr. 

C. (Zua) luhrica Miill. 

Frm. nitens (Kok.) 

Frm. ovata Jeffr. 

Frm. viridula Jeffr. 

Frm. exigiia Mke. 
Var. nilssoni Mahii 
Var. colhna (Drt.) M. T. 



68* 



• • 



• \ • • 



IV 



212 a A. Westerlmul Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Geii. Caecilianella Bgt. 
C. acicula Miill 



D. G. S. S.b.lN.lN.b.iF. 



Sectio 2. Diplotrema W. 

Fam. Siiccinidae. 

Gen. Succinea Drap. 

1. Neritostoma Klein. 

8. 'i^utris Lin 

Frm. gigantea Bgt. . 
Var. limnoidea Pic. f. . 
Var. charpentieri D. & M 
Var. ferussina M. T. . 
Var. subglobosa Pascal 
Frm. drouetia M. T. 
Var. radiata (C. G. W.) 
Var. trianfracta Da C. 
Var. temporalis W. 
Var. olivula Baud. . . 
Var. charpyi Baud. 
8. iKirvula Pascal .... 
S. groenlandka B. . . • 
8. stagnalis Gass.? . . - 



W' 



68' 



2. Jimp hi bin a Hn. 

8. 2^feifferi Rossm. . . . 
Var. elongata (Hn.) 
Var. brevispirata Baud. 
Frm. costellata W. . 
Var. nilssoniana CI. . 
Frm. major W. . . 
Var. mediolanensis Villa 
Var. diphya W. . . . 
Var. ventricosa Pic. 
Var. propinqua Baud. . 
Var. elata Baud. . . 



71' 



67° 



71° 



68' 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



213 



Var. contortula Baud 

Var. contorta W. . 

Var. gracilis Aid. . 

Var. subelegans W. 

Var. sarsi B. Esm. . 

S. lenta W 

Frm. de lavali 
S. altaica Mts. var. norvegica W 

3. Lucena Oken. 

S. oUonga Drap 

Frm. impura (Hn.). 

**S'. agonostoma Kiist 

*S. lutetiana Mab 

8. horealis W 

S. arenaria Boiich 

Frm. impura W. . . . 

Subordo 2. Hyg-rophila Fer. 

Fam. Aiiriculidae. 
Gen. Carychium Miill. 

(7. minimum iMiill 

Var. inflatum Hn. . 



D. I G. ' S. IS.b. 'N. 'N.b. 'F. I I. 



Fam. Limiiaeidie. 

Subfam. Limnceina. 

Gen. Amphipeplea Nilss. 
A. glutinosa Miill 



Gen. LImnaea (Brug.) Rang. 

1. Lymnus Montf. 

L. stagnalis Lin 

Var. subulata VV. . . . 
Var. producta Colb. . . 



70' 



69' 



64' 



64' 



i A O 



64 



68' 



• • • 



71' 



214 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Var. sophronia W. . 
Var. westerlundi Loc 

Frm. nereni W. . 
Var. colpodia Bgt. . 
Var. gotlandica W. 

Frm. diffusa \V. . 

Frm. retusa W. . 
Var. elegans (Leach) 
Var. roseolabiata (Wo 
Var. torsa W. . . 
Var. turgida Mke. . 
Var. borealis Bgt . 
Var. lacustris (Stud.) 
Var. nordmamii W. 
Var. media Hartm. 
Var. alata W. . . 
Var. bottnica CI. 
Var. baltica Lindstr. 
Var. ■ livonica Kob. . 



If) 



2. Gulnaria Leach. 

-L. auricularia Lin. 

Var. ventricosa Hartm 

Var. concilians \V. . 

Var. canalis (Villa) 

Var. elongata Kob. . 
*i. nmpla Hartm. . . . 
Frm. pumila Morch 

Var. plicata W. . . 

Var. monnardi Hartm. 
L. miicronata Held? . . 

Var. alpestris CI. . 
L. lagotis Schr. 

Var. diploa W. . . 



D. G. S S.b. N. N.b. F 



68°! . . 



71° 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, iv.o 7. 



215 



Var. alata Sporl. 
Var. anderssoni CI. 
Var. margaritacea W. 
Var. auricula W. 



D. G. S. S.b. N. 'N.b 



F. 



W 



f L. prisca W 

L. amimlla Kiist. form. Icevis 

L. ovata Drap 

Var. intermedia Mich. . 
Var. surcula W. . . 
Var. fontinalis (St.) f. fen 

nica W 

Var. vulgaris C. Pfr. . 

Var. sericina (G. G. W.) W 

Var. amnicola (G. G. W.) W 

Var. subinflata W. 

Var. raboti W. . . . 

Var. lindstromi W. 

Var. obtusa Kob. . . 

Var. ampullacea Rm. . 

Frm. patula Da G. . 

Frm. lacustris Leach? 

Frm. hemisphserica K. 

Var. bulla W. . . . 

Var. colletti Hoy. . . 

Var. balthica Lin. . . 

Frm. prasvalens W. . 

Var. succinea Nilss. . 

Var. steenstrupi Gl. 

L. peregra Miill 

Frm. labiata Rm. 
Var. paludinoides Morch 
Var. ambigua W. . . 
Var. peregro-ovata Kob. 
Var. maritima Jeffr. . 



64° 

68° 



71 



"). 



10' 



10' 



71" 



68°,— 



IV 



216 C. A. Westerlund^ Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



D. G. S. 



S.b. I N. N.b. F. I 



Frm. contigua W. . . . 
Var. meta W 

Frm. firm a \V 

Var. petronia W 

Var. alpicola W 

Var. curta CI 

Var. atrata Chemn. . . . 
Var. orthopleiira (C. G. W.) W. 
Var. decollata (Anders.) W. . 
Var. geisericola Bk. . . . 



3. Limnophysa Fitz. 

2Mliistris Miill 

Var. fusca C. Pfr. . . 
Var. septemtrionalis CI. 
Var. flavida CI. . . . 
Var. corvus Gm. . . 
Var. corviformis (Bgt.) 
Var. litoralis W. . , 
Var. stenostoma W. . 
Var. turricula Held 
Var. colombiana Serv. 



4. LepiolimncBa Sw. 

glabra Miill 

Var. labiata W 

Var. elongata (Jeffr.?) W. 
Var. clavata VV 



L. 



5. Fossa rJ a W. 

truncatula Miill. . . 
Var. labiata W. . . 
Var. morchi W. 



68°i 



Var. gothica W. 



t 



6' 



68° 



71° 



IV 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, N:o 7. 



217 



Var. major M. T. . 

Var. maximella Colb. . 

Var. microstoma (Drt.) 

Var. goupeli M. T. . . 

Var. schneideri B. Esm. 

Var. oblonga Put. . . 

Var. compressa B. Esm. 

Var. lapponica W. . . 

Var. minima Colb. . 
Frm. gracilis W. 

Subfam. Physina. 

Gen. Physa Drap. 

1. Bui in us Adans. 

Pli. fontinalis Lin. . . . 
Frm. normalis. 
Frm. typica. 
Yar. bulla Miill. . . 

Frm. grandis W. 
Var. oblonga W. . . 
Fix. seyniglohosa W. . . . 

2. Naufa Leach. 

Ph. hijimorum Lin. 

Mut. albescens Morcb 
Frm. achatina Gm. . 
Frm. minor 
Var. perissiana Dup. . 



Subfam. Planorhina. 
Gen. Planorbis Guett. 
1. SpJrocfiscus Stein. 
PI. corneus Lin 



D. G. S. iS.b. In. iN.b.lF. I I. 



70' 



mer. med. 



U' 



218 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



PL elophilus Bgt. var. ammono- 

ceras W 

PL crppfomphahis W 



2. Tropidiscus Stein. 

PL umbilicaius Miill 

Frm. filoeincta W, . . . 

Frm. ecarinata AA^. . . 

Frm. labiata W 

Frm. catina W 

PL carinatiis Miill 

Frm. nummularis Morch . 
Var. disciformis Jeffr. . . . 

Var. turgid us W 

Var. dubius Hartm. 

3. Tiiplodiscus W. 

PL vortex Lin 

Var. compress.us Mich. 
Var. discoides Reinh. . 
Var. discus (Parr.) Rm. . . 

Var. goesi W 

Var. poulseni W 

PL vorticulus Trosch 

PL cJiarteus Held 

PL spirorhis (Lin.?) Miill. . . . 

Frm. major W 

Var. leucostoma (Poir.) Mill. 

Frm. major W 

Frm. perizii (Graells) . , 
PL dazuri Morch , 



4. Bathyomphalus Ag. 
PL cojitortus Lin 



D. G. S. S.b. I N. N.b. F 



I. 



69° . 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



219 



Frm. major W. 
Frm. labiata W. 
Var. difformis W. 
PL dispar W. . . . 



5. Gyraulus Ag. 

Fl. albus Miill 

Var. hispidas Drap. 

Var. cinctutus W. . 

Var. alatus W. . . 

Var. spurius \V. 

PL socius W 

PL arcticiis Bk. . . 
PL stromi W. .... 
PL horealis (Loven) W. 
Frm. minor W. . 



Var. angigyrus W. . 

Var. frigid us W. 

Var. deflexus W. . 

Var. chordus W. 

PL gredleri (Bz.) Gredl. . 

PL glctber Jeffr. . . . 

PL drapamcddi Sh. . . 

PL limopJiilus W. . . . 

PL concinmis W. . . . 

Var. gothicus W. 

PL cojTectus W. . . . 
PL cochlearis W. . 

PL gelidus \V 



6. Jlrmiger Hartm. 

PL crista Lin 

Var. imbricatus Miill. . 
PL naufileus Lin 



D. I G. ' S. IS.b. I N. N.b. F. i I. 



• • 



67' 



69' 



67 



1° 



70^ 



70° 
. 68° 



• • • • 



220 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscoriim Extramarinor. Scandin. 



7. Hippeiitis Ag. 

Fl. fontaniis Lightf. . . 

Var. eupheens Bgt. . 

PL rixmrius W. . . . 

PI. leptostoma W. . . . 



8. Segmentinus Flem. 

Fl. nitidus Mull.. .... 

Var. clessini \V. . . 
Var. oelandicus W. 

Siibfam. Ancylina. 

Gen. Ancylus Geoffr. 

1. Ancylastrum M. T. 

A. simplex Buc'hoz. . . . 

Var. cornu CI. . . . 

Var. westerlundi CI. . 

Var. subcircularis CI. . 

Var. gibbosLis Bgt. . . 
A. danicus W 



2. Velletia Gray. 
A, laciistris Lin. . . . 



Orclo 2. Operculata. 

Subordo 1. Geophila. 
Fam. Cyclostomidae. 

Subfam. Truncatellina. 

Gen. Acme Hartm. 

A. polita Hartm 

A. lineaia Drap 



Gen. Cyclostoma Lam. 
C. elegans Miill 



D. G. S. IS.b. N. N.b. F. I 



Acta Societalis pro Fauna et Flora Fennica, Xlll, n:o 7. 



221 



Subordo 2. Hyg-rophila. 
Fam. PaliidiiiidiB. 
Gen. Paludina Lam. 

P. confeda Mill 

Var. lacustris Bk 

Var. paludosa Bgt 

P. gallandi Bgt. var. occidenta- 

lis Bgt. 
p. vivipara Lin 

Var. nevilli Bgt. aff. . . . 



Fam. Bythiiiida?. 
Gen. Bythinia Leach. 

B. Untacidata Lin. . . 

Frm. sjiiras Morch. . 

Frm. intricata W. . 

Frm. gemina W. 
Var. producta Mke. 
Var. ventricosa Mke. . 
Var. bottnica (Anders.) CI 
Var. sebethina Gout. . 
Var. michaudi Duv. 

Frm. excavata Jeffr. 
Var. decipiens Mill. 

Frm. op port una W. 
Var. soluta V^'. . . . 

B. leaclii Sh 

Var. inflata Hans. . . 



D. ! G. S. IS.b. N. N.b. F. | I. 



Fam. Rissoida}. 

Subfam. Hydrobiina. 

Gen. Hydrobia Hartm. 

H. steini Mts 

Var. scholtzi Schm. 



222 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Fam. Valvatidae. 

Gen. Valvata Miill. 

1. Concinna Hiibn, 

V . antiqua Sow. . . . 
*V. piisilla Miill. . . . 
V. lilljeborgi W. . . . 
V. piscinalis Miill. . . 

Var. borealis Milach. 

Var. discors W. . . 

Yar. ambigua W. . 
Y. cydostoma W. . 

Frm. halopea W. 
V. alijestris (Blaim.) Kiist. 
;- v. glacialis W. . . . 
V. rciboti W 



2. Tropidina Ad. 

F. nana AV 

Y. macrostoma Steenb. . . . 
Frm. malleata W. . 
Var. umbilicata (Fitz.) W 
Var. pulchella (Stud.) W. 

^/ . frigida W 



3. Gyrorbis Fitz. 

Y. cristata Miill. . . . 
Y. fennica W 



Fam. Neritinidae. 

Gen. Neritina Lam. 

N. fluviatilis Lin. . 

Var. fontinalis Brard 
Var. lacustris Lin. . 
Var. spirata \V. . 
Frm. minor. 



D. G. S. S.b. N. 



N.b. F: 



"0° 



70^ 



71' 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Feniiica, XIII, n:o 7 



223 



Var. litoralis Lin. . . . 
Frm. baltica (Bk.) . . 

CI. II. Malacozoa Aeephala. 

Fam. Sphaeriid.T. 

Gen. Sphaerlum Scop. 

1. Sphctriasirum Bgt. 

S. rivicola (Leach) Lam. . . 
2. Cyrenastrum Bgt. 



J, 



S. subsolidicm CI, 



3. Corneola CI. 



S. comexim Lin. 

Var. nucleus Stud. . 
Frm. orcula W. . 

Var. firmum (CI.) W. 

S. idicnyi W 

S. ovale Fer 

S. mamillanwn W. 

Var. tomentosum W. 

Var. suecicum CI. . 
S. dup2)licatum CL . . 
S. ivesterlundi (CI.) W. . 
S. xjiliyscde W 



4. Cahjculina CI. 

S. laciistre MiilL . . 

Var. mamillare Gass. 

S. pilacre W 

S. hrochoniamun Bgt. 

Var. stein i Schm. . 



D. G. I S. iS.b. I N. iN.b. I F. I L 



r>8° 



70° 



224 C. A. Westerhmd, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



S. ryckholti Norm. var. dani- 

cum CI 

Frm. major W 

Var. strictum (Norm.) CI. 



Gen. Pisldium C. Pfr 

1. Fluminina CI. 

P. amniciun Miill. . . . 
Var. glaciale W. 
Var. elongatum Baud. 
Var. malmi (CI.) \V. 
Var. striolatum Baud. 



D. G 



S. S.b. N. N.b. F. 



2. 'Rhnilina Gl. 

P. supinmn Schm. . . 
P. globidare (CI.) W. 



3. Fossarina CI. 

P. liensloivianum Sh. 

Var. suecicum (CI.) \Y 
P. iKirvulum (CI.) W. . 

Var. martensi (CI.) W 
p. pidchelliim Jen. . . 
P. nitidum Jen. . . . 

Var. fedderseni \V. 
P. lilljeborgi CI. . . . 



Var. trans versale CI. 
Var. hoveri CI. . 



}' P. lindstromi CI. 



P. fontincde C. Pfr. 

Var. acuminatum (CI.) 
Var. flaveseens CI. . 

P. cinereiwi Aid. . 

P. pcdlidum Gass. . . 

P. loveni Gl 



W 



70° 
71° 



70' 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XllI, ii-.o 7. 



225 



P. arcticum W 

P. subtritncatum Malm . . . 

Var. sphenoides W. . . 

Var. poulseni CI. . . . 
P. scholtzi CI 

Var. lapponicum (CI.) W. 
P. milium Held 

Var. oidaleum C. G. W. . 

Var. unioides W. . 
P. oUusale (Lam.?) C. Pfr. 

Var. magnificum (CI.) W. 

Var. fragile (CI.) W. . . 

Var. solidum (CI.) W. . . 

Var. esmarkianum CI. 
*P. ijersonatum Malm . . . 
P. imsillum Gm 

Var. feroense Morch . . 

Fam. Uniouidae. 
Gen. Unio Retz. 

TJ. crassits Retz. . 

Var. acutus Rossm. 
Var. rubens Mke. . 

U. barys W 

U. ater Nilss. .... 
Var. subdecurvatus W 
Var. dannemorse (Morch) Rgt 
Var. septemtrionalis (Bgt.) 

TJ. el eg cms W 

U. batavus M. & R. . 

Frm. minor W. . 

U. tmnidiis Retz. . 

Frm. major. . 
Var. mijlleri Rossm. 



D. G. 



S. 'S.b. I N. iN.b. F. 



70^ 



68° 



67° 
68° 



15 



226 C. A. Westerhmd, Synopsis MoUiiscorum Extramarinor. Scandin. 



Frm. compressa Morch 
Var. ovalis Mont. . . . 
Var. borysthenicus (Serv.) 
Var. lacustris Rossm. 
Var. limicola Morch 

Frm. elongata W. 
Var. conns Spengl. 
Var. pictus Bk. . . 
Var. tumidnlus Loc. 
Var. saccatus Rossm. 
U, rostratus Lam. . . 

Frm. maxima. 

Frm. pumila. 
Var. delphinus Spengl. . . 
Var. deshayesi Mich. . . . 
U. limosus Nilss 

Frm. maxima. 

Frm. pumila. 

Gen. Wlargaritana Schm. 

M. margaritifera Lin 

Var. elongata (Lam.?) Nilss. 

Var. borealis W 

Var. compressa W. . . . 

Var. ventricosa W. 

Var. roissyi Mich 

Gen. Anodonta (Guv.). 
1. Eiianodonta W. 

A. cygnea Lin 

A. eucgpha Bgt 

A. lingua (Yoldi) Morch 
A. lynghyana Morch . 

A. fragiUssima GL ... 



D. G. S. S.b. N. N.b. F. I 



68° 



71° 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



227 





D. 


G. 


S. 


S.b. 


N. 


N.b. 


F. 


I. 


A. forscJiliammeri Morch . . . 


















A. lirata Morch 


• 
















A. ceneolina Drt 




■ 














A. charpyi (Dup.) Bgt 


• 
















A, ventricosa C. Pfr 


• 
















A. sulcata (Lam.) Nilss 


• • • 


• • • 


■ • • 








• 




A. moidinsiana Dup 




• 










• • 




A. cariosa Kilst 




• 


• 












A. anserirostris Kiist 


• 


• 


• 












A. lacuum Bgt 




• 


• 












A. diipiji Ray et Drt 


• • 
















A. sturmi Bgt 


• • 


• 


• 












A, piscinalis Nilss 


• • • 


• • 














A. opalina Kiist 


• • 
















Frm. subcylindrica W. 


• 
















A. retziana Drt 


• 


• 


• 












A. Ihotellerii Drt 






• 












A. gregalis Drt 




• 










• • 




A. convexa Drt 


• • 
















A. tremula Drt 


• 




• 












A. rostrata (Kok.) Rossm. . . . 




• 














A. spuria (Yolcli) Morch . . . 


• 
















A. helvetica Rgt 






• 












A, frigida Drt 








• 










A. rossmcissleriana Dup 


• 


• 


• • 












A. liixata Held 


• 
















A. inornata Kiist 


• • 


• 














A. IcBvigata Drt 






• 


1 










A. nilssoni Kiist 




• • 


• • 












A. haiuloniana Drt. ..... 




• 


• 












A. fedderseni W 


• 
















A nhlMinn Mill 




9 














A. anatina Lin 


• • 


• • • 


• • • 












A. danica (Morch) Bgt 


• • • 

















228 C. A. Westerhmd, Synopsis MoUuscorum Extramarinor. Scandin. 



D. 



A. imlcliella Drt. . . . 
A. tenella (Held) Kiist. . 
A. fuliginea Drt. . . . 
A. fennica Drt. . . . 
A. macella Drt. . . . 
A. siibluxata Kiist. . . 
A. nyderina Bgt. . . . 
A. luesterlundi (Fag.) Bgt. 
A. lanceolata Drt. . . . 

A. limhata Drt 

A. minima Mill. . . . 

A. morcliiana CI. . 

A. parvula Drt. . . . 

A. redact a Drt 

A. macula Sh 

A. sedentaria (Mab.) Bgt. 
A. i7icrassata Sh. . . . 
A. avonica (Mont.) Bgt. . 

A. amnica Drt 

A. viridiflava Drt. . . 
A. xolanulata Drt. . . . 
A. callosa (Held) Kiist. . 
A. orlicidaris Drt. . . 
A. anura W 



G. S. 



S.b. 



N. N.b. F. I 



2. Pseudanodonta Bgt. 



A. complanaia (Z.) Km. 
A. goesi W. . . . . 
A. klettii Bm. . . . 
A. microptera Bocherd. 
A. acutalis Drt. . . 
A. nordenskibldi Bgt. 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n;o 7. 



229 



Fam. Dreissenidae. 

Genus Dreissena Van Ben. 

D. fluviatilis Pall. 

Var. locardi (Bgt.) Loc. 
Frm. ampla W. . . 
Var. westerlundi Loc. 
Var. occidentalis Loc. . 



D. 



G. 



S. S.b. N. 



N.b. F. 



Summa molluscorum extramarinorum Scandinaviae. 





Suec. 


Norv. 


Dan. 


Fenn. 


Scandin. 


Moll. nuda. Sp. 


16 


7 


12 


5(6) 


18 


Var. 


7 


12 


4 


2(3) 


14 


Moll, testacea. 












Cephalophora. 












Geophila. Sp. 


96 (98) 


68(71) 


68 (71) 


41 


124 


Frm. & Var. 


149 


53 


37 


13 


178 


Hydrophila Sp. 


58 


41 


34 


44 


71 


Frm. & Var. 


154 


39 


57 


45 


174 


Acephala. Sp. 


35 


18 


30 


20 


43 


Var. 


36 


9 


17 


8 


60 


Gen. Anodonta 


47 (48) 


■ c 


41 

)umma: 


10 


69 


Geophila. Sp. 


111(113) 


76 (79) 


82 (85) 


46 (47) 




F. & Var. 


156 


62 


41 


15 




Hydroph. Sp. 


140 


59 


105 


74 




F. & Var. 


189 


50 


74 


53 




Summa 


596 


247 


302 


188 


751 



Index. 



Acantliinula Bk. . . . 
Acvie lineata Drp. . . 
„ polita Hn. . . . 
Agriolimax agrestis L, . 
„ heydeni Heyn. 

„ hyperboreus W 

„ Isevis Miill. . 

„ mucronatus W 

norvsgicus W. 



Alsea Jeffr. . 
Amphibina (Hn.) 
Alinda Vest 
Amphipeplea glutinosa Mtill 
Ancylastrum M. T. . . 
Ancylus cornu CI. . . 
„ danicus W. . . 
„ gibbosus B. . . 
„ lacustris L. . . 
„ simplex Buc'h. . 
„ subcircularis CI 
„ westerlundi CI. 
Anodonta acutalis Drt. . 
„ seneolina Drt. 

,, amnica Drt. . 

anatina L. 
anserirostris Kstr 
anura W. . . 
avonica (Mont.) 
baudoniana Drt 
callosa Kstr. . 
cariosa Kstr. 
charpyi B. 
complanata Em 
convexa Drt. 



■>■) 



55 



5) 



55 



>5 



J' 



cvgnsea L. 



55 



55 



danica B. . 
dupuyi R. & Dr 
eucypha B. 
fedderseni H. 
fennica Drt. . 
forsclihammeri 
Morch . . 
fragillima CI. 
frigida Drt. . 
fuliginea Drt. 



B 



Pag. 

45 

129 

129 

29 

30 

30 

30 

30 

30 

63 

85 

75 

90 

127 

128 

128 

128 

128 

127 

128 

128 

189 

170 

186 

180 

172 

197 

186 

178 

187 

171 

170 

188 

175 

168 

180 

172 

168 

179 

181 

169 
169 
176 
181 



Pag. 

Anodonta goesi AV 188 

gregalis Drt. . . . 175 

helvetica B. . . . 176 

incrassata Sh. . . 185 

inornata Kstr. . . 177 

klettii Rm. ... 188 

lacuum B 172 

laevigata Drt. . . 178 

lanceolata Drt. . . 183 

Ihotellerii Drt. . . 174 

limbata Drt. ... 183 

lingua Morch . 169 

lirata Morch . . . 169 

liixata Held . . . 177 

lyngbyana Morch . 169 

macelia Drt. . . . 181 

maculata Sh. . . . 185 

microptera Borch. . 189 

minima Mill. . . . 183 

moulinsiana Dup. . 171 

morchiana CI. . . 184 

nilssoni Kstr. . . 178 

nordenskioldi B. . 189 

nj^cterina B. . . . 182 

oblonga Mill. . . 179 

opalina Kstr. . . 174 

orbicularis Drt. . . 187 

parvula Sh. . . . 184 

piscinalis Nilss. . 173 

planulata Drt. . . 187 

pulchella Drt. . . 180 

redacta Drt. . . . 184 

retziana Drt. . . . 174 
rossmassleriana 

Dup. ; - • ' ' ^11 

rostrata Rm. . . . 175 

sedentaria B. . . 185 

spuria Morch . . 176 

sturmi B 173 

subcylindrica W. . 174 

subluxata Kstr. . . 182 
sulcata (Lam.) 

Nilss. ^ .... 171 

tenella Kstr. . . . 180 

tremula Drt. . . 176 



232 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Jens 



Anodonta ventricosa C. Pfr 
,, viridiflava Drt 

„ ^vesterlundi B 
Arctolimax W. . . . 
Arion albus L. . . . 
ater L. . . . 
bourguignati Mab 
brunneus Lehm 
cinctus Miill. . 
cinereo-nebulosus 
citrinus W. 
empiricorum Fer 
flavus Nilss. . 
fuscus Mtill. . 
liortensis Fer. 
Isevis W. , . 
limacopus W. . 
marginatus M, T 
medius Jens. . 
mlilleri M. T. . 
nilssoni Poll. . 
rufus L. . . . 
Arianta Leacb. ..." 
Armiger Hn. . . . 
Balea lucifuga B. . . 
., perversa L. 
,, pirostoma W. . 
polita W. . . 
rayana B. . . 
,, suecana W, 
Bathyomphalus Ag. . 
BuUminus montanus Drp 
„ oblongus W 

,, obscurus Miill 

Bulinus Adans. . . 
Bythinia bottnica CI. 
„ decipiens Mill 
„ excavata Jeffr 
,, gemina W. 

gigas Morch 
inflata Hans, 
intricata Mill, 
leachi Sh. . 
micbaudi Duv 
opportuna W. 
producta Mke 
sebethina Cout 
soluta W. . 
tentaculata L. 
,, ventricosa Mke 
Calyculina CI. . . . 
Carychium inflatum Hn 

,, minimum Mii 

Ccecilianella acicala Miill 



)> 



3) 



>) 



)> 



55 



55 



11. 



Pag. 

170 

186 

182 

30 

39 

38 

42 

40 

40 

39 

41 

39 

41 

40 

42 

40 

41 

41 

39 

39 

41 

40 

51 

124 

73 

72 

73 

73 

73 

73 

117 

59 

59 

59 

110 

133 

134 

134 

133 

133 

135 

133 

135 

134 

134 

133 

134 

134 

132 

133 

147 

198 

90 

82 



Pag. 



Cbilotrema Leach . . . 


46 


Clioro 


limax W 


29 


Cincinna Hlibn 


136 


Cionella collina M. T. . . 


82 


55 


exigua Mke . . . 


82 


>5 


lubrica Miill. . . 


. 81 


51 


nilssoni Malm . . 


82 


U 


nitens Gallenst. . 


. 81 


55 


ovata Jeffr. . . . 


81 


J) 


viridula Jeffr. . . 


82 


Cleptolimax (Malm; . . 


28 


Clausilia semula W. . - . 


81 


55 


armata W. . . . 


75 


55 


austera W. . . . 


. 75 


yj 


bidentata Str. . . 


77 


55 


bifurcata W. . . 


77 


55 


biplicata Mont. . 


75 


55 


connectens W. . 


. 79 


5! 


cruciata Stud . . 


. 78 


}1 


cruda A. S. . . 


. 81 


55 


curta A. S. . . . 


80 


55 


dubia Drp. . , . 


76 


55 


elongata A. S. 


75 


55 


erronea W. . . 


77 


55 


exigua W. ... 


. 77 


)j 


extensa W. . . 


. 80 


*} 


fallaciosa W. . . 


. 80 


J» 


gracilior A. S. 


79 


n 


gracilis W. . . . 


76 


5> 


implicata Bz. . . 


75 


55 


labiosa E,m. . . 


. 80 


5) 


laminata Mont. . 


. 74 


>5 


leucostoma W. . 


80 


•5 


nilssoni W. . . 


76 


)5 


obsoleta A. I. 


77 


55 


ommse W. . . . 


78 


55 


oreas W. . . . 


80 


55 


parvula Stud. . . 


. 76 


3) 


personata W. . 


78 


5> 


pirostoma W. . . 


75 


55 


plicata Drp. . . 


75 


»> 


plicatula Drp. 


. 80 


15 


plicifera W. . . 


74 


)) 


propinqua W. 


74 


J J 


retracta W. . . 


77 


55 


rolphi Leach . . 


79 


55 


scanica W 


80 


51 


sejuncta W. . . 


78 


55 


septemtrionalis A. S 


77 


55 


sordida Z 


75 


15 


subrugosa W. . . 


77 


15 


subspeciosa W. . . 


76 


J; 


truncatula W. . . 


78 


51 


tumida A. S. . . . 


79 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XUl, n:o 7. 



233 



11 



Clnusilia ventricosa Drp. 
Clausiliastra Pfr. . . 
Conulus alderi Gray . 
„ fabricii Bk. . 
„ fulvus Mull. . 
„ inortoni Jettr. 
., praticola Reiiih 

Corneola CI 

Cusmicia Brus. . . . 
Cyclostonia elegans Miill 
Cyrenastrum B. . . 
Diplo discus W. . . 
Dreissena ampla W. . 
., fluviatilis Pall, 

locardi (B.) Loc 
occidentalis Loc 
westerlundi Loc 
Euanodonta W. . . . 

Eulimax M. T 

Eulota Hn 

Euryomphala W. . . . 
Eluminina CI. . ■ . . . 

Eossaria W 

Fossarina CI 

Gonostoma Held . . . 
Gulnaria Leach . . . 

Gyranlus Ag 

Gyrorbis Ag 

Gyrorbis Eitz 

Helicella M. T. ... 
Helix aculeata Mlill. 

adela W. . . . 
adspersa Miill. 
albolabiata W. 
alpicola Eer. . . 
anderssoni CI. 
arbustorum L. 
bideiis Chemn. 
colliniana B. . 
conciima Jeffr. 
conica JefFr. . . 
conoidea W. . 
conoidea W. . 
conspurcata Drp. 
corasia W. . . . 
costata Miill. . . 
crassa W. . . 
creticola Morch . 
creticola Morch . 
creticola W. . . 
depilata C. Pfr. . 
depressa Held 
efasciata W. . . 
ericetomni Miill. 



5) 



») 



» 



>> 



>J 



?5 



Pag. 

79 

74 

32 

33 

32 

32 

32 
144 

76 
130 
144 
115 
191 
190 

190 

190 

190 

168 
26 
53 
50 

149 

108 

151 
46 
95 

118 

115 

141 
56 
45 
45 
58 
57 
52 
54 
51 
47 
51 
48 
49 
52 
54 
55 
50 
45 
58 
52 
57 
51 
49 
53 
52 
56 



V 



M 



5? 



?» 



?5 



>5 



U 



1) 



») 



?5 



J1 



)i 



?5 



w 



Helix foereli B. ... 

,, fruticum Miill. 
„ gesneri Hn. . . 
gotlandica W. 
gyrata W. . 
harpa Say . . . 
hispida L. . . . 
hortensis Miill. . 
hybrida Poir . . 
hypnicola Mab. . 
incarnata Miill. . 
insularum W. . . 
intersecta Poir. . 
lamellata Jeffr. . 
lapicida L. . . . 
liberta W. . . . 
ludoviciana (Drt.) 
lutescens D. & M 
marginata AV. 
marginella C. G 
medelpadensis CI. 
morboso-albina Em 
morchi W. . . . 
nebiilata Mke. 
nemoralis Miiil. . 

nilssoniana Bk. . 

obvia Hn. . . . 

obvoluta Miill. 

oelandica W. . . 

pallida W. . . . 

perforata W. . 

picea Rm. . . . 

pomatia L. , . . 

porrecta W. . . 

pulchella Miill. . 

rubiginosa A. S. . 

rudis Pm. . . . 

schrenki Midd. . 

septemtrionalis CI. 

septemtrionalis CI. 

sepulcrorum W. . 

striata Miill. • . 

strigella Drp. . . 

subglobosa W. . 

subLievis W. . . 

tardigyra W. . . 

thamnivaga Mab. 

trochoidalis Poft*. 

tumescens W. . . 

umbrosa C. Pfr. . 
,, unifasciata Poir. 

Hippeutis Ag 

Hyalinia alliaria Mill. . 
„ anceps W. . . 



Pag. 

53 

54 

58 

53 

48 

46 

48 

57 

58 

53 

51 

54 

55 

45 

47 

49 

57 

52 

57 

58 

47 

52 

49 

48 

55 

56 

56 

46 

53 

52 

58 

52 

58 

0/ 

45 
50 
53 
54 
48 
52 
49 
55 
51 
51 
49 
46 
53 
52 
50 
47 
55 
125 
36 
36 



234 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



'J 



?> 






5' 



J) 



?» 



5? 



H 



Hyalinia angulata W. . 
cellaria Miill. . 
coinpacta Jeffr. 
hammonis Str. 
helmii Gray . 
lenticularis Held 
lucida Drp. . . 
kmdensis W. . 
nitens Mich. . 
nitidula (Drp.?) Em 
olearis W. . . 
petronella Ch. 
pura Aid. . . 
scanica W. 
sylvatica Morch 
sylvicola Paul. 
iTpsaliensis W. 
villae Strob. 
viridnla Mke. . 
viridula Jeffr. . 
Hydrohia scholtzi A. S. 

„ steini Mts. 

Hydrolimax Malm 
Isthmia Gray . . 
Lauria Gray 
Lehmanuia Hn. 
LeptolimiiEea Swains 
Limax albus Paasch 

„ albomaculatus Morch 
„ bergensis W. . . . 
,. calosoma E. & St, 
,, cinereo-nebulosus 
Malm .... 
,, cinereus List. 
., fasciatiis W. . . 
,, flavescens W. 
,, flavidus W. . . 
,, gyratus W. 
,, leucogaster Morch 
„ marginatus Miill. 
,, maximus L. . . 
,, niger W. . . . 
„ obscurus B. Esm. 
„ pallens L. & T. . 
„ pheeonotus E. & St 
„ punctatus B. Esm. 
„ rupicola L. & P 
„ tenellus Nilss. 
„ unicolor Heyn. 
„ variegatus Drp. 
Limncea alata AV. . 

alata Sporl. . 
alpestris CI. 
alpicola W. . 






Pag. 

36 
35 

193 
34 
38 
34 
35 
38 
37 
36 
38 
35 
34 
37 
36 
37 
37 
35 
36 
37 

136 

136 
30 
62 
60 
29 

107 
27 
29 
28 
27 

27 

27 
27 
27 
27 
28 
27 
29 
26 
27 
192 
29 
28 

29 
28 
28 
29 
94 
98 
97 
104 



'J 
5J 



J5 



»1 



JJ 



)> 

J> 

5) 



?J 



Limncea ambigua W. . . 
amnicola C. G. W. 
ampla Hn. . 
ampulla Kstr. 
ampullacea Rm 
anderssoni CI. 
atrata Chemn. 
auricula W. 
auricularia L. 
balthica L. . 
baltica Lindstr 
borealis B. . 
bottnica CI. 
bulla W. . . 
canalis Dup. 
clavata W. , 
colletti Hoy. 
colombiana Serv.. 
colpodia B. . 
compressa B. Esm 
concilians W. 
contigua W. 
corviformis B. 
corvus Gmel. 
curta CI. . . 
decoUata W. 
diffusa W. . 
diploa W. 
elegans Turt. 
elongata Kob.. 
elongata W. 
fennica W. . 
firma W. . . 
flavida CI. . 
fontinalis Ch. 
fusca C. Pfr. 
geisericola Bk. 
glabra Miill. 
gothica W. . 
gotlandica W. 
goupeli M. T. 
gracilis W. . 
hsemisphserica Kstr 
intermedia Mich, 
labiata E,m. . . 
lab lata W. . . 
labrosa W. . . 
lacustris Leach 
lacustris Stud. 
Isevis W. . . 
lagotis Schr. . 
lapponica W. • 
lindstromi W. . 
litoralis W. . • 



^t 



55 



M 



it 

;» 

r 
)' 

3' 
5) 



>> 



U 



V 



»5 






Pag. 

103 

101 

96 

99 

102 

98 

105 

98 

95 

102 

94 

93 

94 

102 

96 

108 

195 

196 

92 

109 

96 

104 

106 

106 

105 

105 

92 

98 

98 

96 

107 

100 

104 

106 

100 

106 

105 

107 

108 

92 

109 

110 

102 

100 

103 

107 

108 

102 

93 

99 

97 

109 

101 

106 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIII, n:o 7. 



235 



»> 
'J 



T. 



)» 



)) 



V 



55 



'> 



M 



'> 



ch 



Limncea livonica Rob. . 
„ major M. T. 

margaritacea M 

maritima Jeffr. 

maximella Colb. 

media Hn. . . 

meta W. . . . 

microstoma Baud 

minima Colb. . 

monnardi Hn. . 

mucronata Held 

morchi W. . . 

nereni "W. . . 

nordmanni W. 

oblonga Put. 

obtusa Kob. 

ortliopleura W. 

ovata Drp. . . 

paludinoides Mor 

palustris Miill. 

patula Da C. . 

peregra Miill. . 

peregro-ovata Kob. 

petronia W. 

plicata W. . 

prsevalens W. 

prisca W. 

producta Colb. 

pumila Morch 

raboti W. 

retusa W. 

roseo-labiata Stur 

schneideri B. Esm. 

septemtrionalis CI. 

sericina C. G. W. 

sophronia W. . 

stagnalis L. . . 

steenstrupi CI. 

stenostoma W. 

subinflata W. . 
„ subulata W. 
,. succinea Nilss. 
,, surcula W. . . 
,, torsa AV. . . . 
„ truncatula Miill. 
,, turgida Mke 
:, turricula Held . 
„ ventricosa Hn. 
., westerlundi Loc 
Limnophysa Fitz.. . . 
Lucena Oken .... 
Lymnus Montf. 
Malacolimax Malm . .. 
Margaritacea bore alls W. 



m 



Pag. 

95 

108 
98 
104- 
109 
9-4 
104 
109 
110 
97 
97 
108 
92 
94 
109 
101 
105 
99 
103 
105 
102 
103 
195 
104 
97 
103 
99 
91 
97 
101 
92 
93 
109 
196 
100 
92 
91 
103 
107 
101 
91 
103 
100 
93 
108 
93 
107 
96 
92 
105 
88 
91 
28 
167 



)' 



j» 



M 



Margaritacea compressa W. . 
elongata (Lam.?; 

Nilss. . . 
margaritifera L 
roissvi Mich, 
ventricosa W. 
Monacha Hn. . . . 
Nauta Leach . . . 
Neritina baltica Bk. . 
„ fluviatilis L. 
., fontinalis Brar 
lacustris L. . 
litoralis L. . 
„ spirata W. . 
Neritostoma Klein 
Paludina contecta Mill. 
„ gallandi B. 

„ lacustris Bk. 

isseli B. 
occidentalis B 
., paladosa B. 

,, vivipara L. 

Papillifera Hn. . . 
Patula globosa Friedl. 
„ rotundata Miill. 
„ ruderata Stud, 
rupestris (Stud.^ 
striate! la Ant. 
turtoni Flem. 
Petasia M. T. . . . 
Physa achatina Gm. . 
albescens Morch 
bulla Miill. . . 
fontinalis L. 
grandis W. 
hj'pnorum L. . 



n 



)5 



It 



») 



)> 



)' 



5' 



>? 
JJ 
)» 
5> 



») 



>> 



oblonga W 
,, perissiana Dup, 
., semiglobosa W. 
Pirostoma Vest. . . 
Pisidiiint acuminatum CI. 
,, amnicum Miill 

arcticum W. 
cinereum Aid. 
elone;atum Baud 
esmarkianum CI 
fedderseni W. 
feroense Morch 
flavescens CI. . 
fontinale Ptr. . 
fragile CI. . . 
glacial e W. 
globulare CI. . 
henslowianum Sh 



)' 



Pag. 

167 

167 

166 

167 

167 

51 

111 

143 

142 

142 

142 

143 

142 

83 

130 

131 

131 

132 

131 

131 

131 

75 

43 

43 

44 

44 

44 

43 

47 

110 

110 

110 

110 

111 

111 

111 

112 

111 

79 

154 

149 

155 

154 

150 

158 

153 

159 

154 

153 

158 

149 

150 

151 



236 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Pisidium hoyeri CI 

„ lapponicum CI. . • 

.„ lilljeborgi CI. . • • 

,, lindstromi CI. . • 

,, loveni CI 

., maguificum CI. . • 

,j malmi CI 

,, martensi CI. . . • 

,, milinm Held . . • 

„ nitidum Jen. . 

,, obtusale Pfr. . . . 

,, oidaleuni W. . . . 

„ pallidum Jeffr. . . 

,, parvuliim CI. . . . 

„ personatiim Malm . 

„ poulseni CI. ... 

,, pulchellnm Jen. . . 

„ pusillnm Jen. . . . 

,, scholtzi CI 

„ solidum CI 

„ sphenoides W. . . 

„ striolatnm Baud. 

., subtruncatum Malm 

„ suecicum CI. . • • 

„ supinum A. S. 

,, transversale CI. . 

„ unioides W. . • • 
Planorbis alatus W. ... . . 

,, albus Mlill. - • • 

,, ammonoceras W. • 
angigyrus W. . . 

,, arcticus Bk. . . • 

„ borealis (Lov.) W. 

„ carinatus Miill. . . 

,; catina W 

., charleus Held . • 

„ chordus W. . 

,, cinctutus W. . . 

,, clessini W. . . • 

„ cochlearis W. . . 

„ complanatus L. 

,, compressus Morch 

,, concinnus W. . ■ 

„ contortus L. . . . 

„ correctus W. . . 

„ corneus L. . • ■ 

,, crista L. . . . 

„ crypt omphalus W. 

„ dazuri Morch 

,, deflexus W. . . 

„ difformis W. 

,, disciformis Jeffr. 

„ discoides Eeinh. 

„ discus (Parr.) Em. 



Pag. 

153 

156 

153 

153 

154 

158 

150 

152 

156 

152 

157 

157 

154 

151 I 

158 

156 

152 

158 

156 

158 

156 

150 

155 

151 

150 

153 

157 

119 

119 

112 

121 

120 

121 

114 

114 

116 

196 

119 

127 

124 

125 

115 

123 

118 

123 

112 

124 

113 

117 

121 

118 

115 

115 

116 



55 



55 



55 
55 
55 



55 



55 



55 



Planorbis dispar W 

,, draparnaldi Sh. . . 

,, dubius Hn. . . • 

ecarinata AV. 
elophilus B. . . . 
euphfeus B. . . . 
filocinctus W. . 
lontanus Lightf. 
frigidus W. . . . 
gelidus W. ... 
srlaber Jeffr. . . 

goesi VV 

gothicus W. . . . 
gredleri Bz. . . . 
hispidus Drp. • • 
imbricatus Miill. . 
labiata W. ... 
labiata W. . . . 
leptostoma W. . . 
limophilus W. . . 
leucostoma Mill. . 
nautileus L. . ■ ■ 
nitidus Mlill. . . • 
nummularis Morch 
oelandicus W. . . 
perizii Dup. . . • 
poulseni "W. . . • 
riparius W. . . . 

socius "W 

spirorbis L. . . • 
spurius W. . . • 
stromi W. • • • 
turgidas W. . . . 
,, umbilicatus Mlill. . 

,. vortex L 

„ vorticulus Trosch. . 

Pomatia Bk 

Pseudanodonta B. . . . . 
Pundum pygmseum Drp. 
Pupa alpestris Aid. ... 
anconostoma Lowe 
angustior Jeffr. . . 
antivertigo Drp. . . 
arctica Wallenb. 
athesina Gr. . . • 
avenacea Brug. . . 

bifida W 

bigranata Rm. • • 

callista W 

celata W 

clevei W 

collina TV 

columella Bens. . . 
costulata Kilss. . • 



55 



55 



55 



55 



55 



55 



5' 



55 



55 



Pag. 

118 
122 
115 
114 
112 
125 
114 
125 
121 
124 
122 
116 
128 
121 
119 
124 
114 
117 
126 
122 
117 
124 
126 
114 
127 
117 
116 
126 
120 
117 
119 
120 
115 
113 
115 
116 
58 
, 188 
43 
66 
60 
71 
. 68 
. 65 
70 
. 60 
. 70 
61 
72 
. 64 
71 
71 
. 62 
. 62 



Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XIU, n:o 7. 



237 



Pag. 

Pu2)a cjdindracea Da C. . . 60 

., dalecarlica W. ... 64 

„ daliaca W 04 

„ dicaea W 64 

„ edentula Drp 62 

„ elongata CI 61 

„ eremia W 67 

„ erlandi W 194 

„ extima H 66 

., ferox W. ^ 69 

„ gemma W 65 

,, genesii Gr 64 

'„ globula W 68 

„ gothorum W 72 

„ gravida "VV 69 

,, inermis W 60 

,, inoruata Mich. ... 62 

„ lilljeborgi W 68 

., lundstromi W. ... 61 

,, merita W 68 

„ minutissima Hn. . . 63 

,, mitis W 66 

„ monas W 70 

,, montigena W. ... 60 

„ moulinsiana Dup. . . 69 

,, muscorum Miill. ... 61 

„ octodentata Stud. . . 69 

„ odontostoma W. ... 63 

,, otostoma W 72 

,, ovoidea W 65 

„ paucidens W 61 

., pineticola W 65 

,, producta W 71 

,, pusilla Miill 70 

,, pygma&a Drp 69 

„ quadridens W. ... 69 

„ ronnebyensis W. . . 67 

„ seminulum W. ... 69 

„ septemtrionalis W. . . 67 

,. sexdentata Mont. . . 69 

„ shuttleworthiana Ch. . 67 

„ subcereana W. ... 61 

,, subhordeum W. ... 61 

substriata Jeffr. ... 70 

„ tumida W 71 

„ turritella W 62 

„ unidentata C. Pfr. . . 61 

Papilla Leach 61 

Rivulina CI 150 

Segmentina Flem 126 

Sph?eriastrum B 143 

Sphceriiim brochonianum B. . 148 

„ corneum L. . . . 144 

danicum CI. . . . 148 







Pag. 


Sphcerium duplicatum CI. . . 


140 




firmum CI. . . . 


lU 




lacustre Miill. . 


147 




mamillanum W. 


145 




mamillare Gass. 


147 




nucleus Stud. . . 


144 




orcula W. . . . 


144 




ovale Fer. . . . 


145 




phj-sale W. . . . 


147 




pilacre W. . . . 


147 




rivicola (Leach) 






Lam. . . . 


143 




lyckholti Norm. 


148 




steini A. S. . . . 


148 




strictum (Norm.) 01 


148 




subsolidum CI. . 


144 




suecicum W. 


146 




tomentosum W. 


146 




ulicnyi W. . . 


145 




westerlundi CI. 


146 


Sphyradium Leach . . 


61 


Spirodiscus Stein . . 


. 112 


Striatella AV 


55 


Succinea 


agonostoma Kstr. 


88 




altaica Mts. 


88 




arenaria Bouch. . 


. 89 




borealis W. . . 


89 




brevispirata Baud. 


85 


;; 


charpentieri D. & M 


. 83 


?> 


charpyi Baud. 


84 




contorta W. . . 


87 




contortula Baud. 


. 87 




costellata W. . . 


. 86 




delavali W. . . 


. 88 




diphya \V. . . . 


. 86 




drouetia M. T. . 


. 84 




elata Baud. 


87 


' 


elongata Hn. . . 


. 85 




ferussina M. T. . 


. 83 




gigantea B. 


83 




gracilis Aid. 


87 




groenlandica Bk. 


85 




impura Hn. 


. 88 




impura W. . . . 


89 




lenta W. . . . 


87 




limnoidea Pic. 


83 




lutetiana Mab. 


. 88 




niediolauensis Villa 


86 




nilssoniana CI. 


. 86 




norvegica W. . . 


88 




oblonga Drp. . . 


88 




olivula Baud. . . 


. 194 




parvula Paso. 


. 84 




pfeifferi Em. . . 


. 85 



238 C. A. Westerlund, Synopsis Molluscorum Extramarinor. Scandin. 



Pag. 

Succinea propinqua Baud. 86 

pntvis L 83 

radiata C. G. W. . 84 

sarsi B. Esm. . 194 

stagualis Gass. . . 194 

.. subelegans AV. . . 87 

„ subglobosa Pasc. 84 

., temporalis W. . . 84 

,, trianfracta Da C 84 

ventricosa Pic. . . 86 

Tachea Leach 56 

Torquilla (Faure-Big.) Stud. 60 

Triohia Hn.' 4/ 

Tropidina Ad 140 

Tropidiscus Stein .... 113 

Unio acutus Em 160 

ater XlIss 160 

.. barvs W 160 

batavus M. & E. . • • 162 

„ borythenicus Serv. . . 19/ 

,. compressus Morch . . 163 

conns Spengl 164 

crassus Eetz 159 

dannemorte B. ... 161 

delphinus Spengl. . . 165 

deshayesi Mich. . . • 166 

elegans W 162 

lacustris Em 163 

limicola Morch . . . 164 

limosus Xilss 166 

„ miilleri Em 163 

„ oTalis Mont 163 

„ pictus Bk 164 

„ rostratus Lam. . • 165 

rubens Mke 160 

,, saccatus Em 164 

septemtrionalis (B.) . 161 

subdecurvatus W. . . 161 

tumidulus Loc. . . • 164 



5' 



?? 



5' 



Unio tumidns Eetz. . 
Vallonia Eisso . 
Valcata alpestris (Blaun.) 
ambigua \V. 
antiqua Sow. 
borealis Milach 
cristata Miill. 
cyclomphala W 
discors W. . 
fennica W. . 
frigid a ^V. . 
glacialis W. 
halopea W. 
lilljeborgi AV. 
malleata ^. 
macrostoma Steenb 
nana W. . 
„ piscinalis Miill 
,, pulchella W. 
„ pusilla Miill. 
,, raboti W. 

umbilicata W. 
Yelletia Gray. . . . 
Vertigo Miill. ■ 
Vitrea contracta W. 
„ crystallina Miill 
subterranea B. 
Vitrina angelicae Bk. 
„ brunnensis TTlicn 
,, dillwyni Jeffir. 
„ holmiensis "W. 
., pellucida Miill. 
perforata W. 
Xerophila Held . . 
Zonitoides borealis CI. 
„ nitidus Miill. 
,, norvegicus B. Esm 
„ parisiacus Mab. 
Zua Leach 



Pag. 

162 
44 
139 
138 
136 
138 

m 

138 

138 

197 

141 

139 

139 

137 

140 

140 

140 

137 

140 

137 

139 

140 

128 

70 

33 

33 

33 

31 

31 

31 

32 

31 

31 

54 

34 

33 

34 

34 

81 




MBL WHOI LIBKAKV 




H 17GG 3